Qualis Granskningsrapport Furutorpsgatans förskola Helsingborg Granskning genomförd i november 2013 av Cecilia Svensson och Maria Winqvist Q-Steps Kvalitetssäkring AB
Sammanfattning Furutorpsgatans förskola är en kommunal förskola i Helsingborgs kommun och ingår i Wieselgren väst, men barnen kommer mestadels från Wieselgren öst förskolor. Förskolan är en 5-års avdelning med 26 barn inskrivna. Bebyggelsen består övervägande del av höghus och villor. Området är invandrartätt och största delen av barnen bor i höghus. Förskolan är omgiven av generösa grönområden och den har närhet till många olika kulturella utbud såsom friluftsmuseum, museum med mera. Förskolan uppnår vid sin första granskning 101 poäng och lägst steg 3 inom samtliga områden och är där med certifierad enligt Qualis kvalitetssäkringssystem. Arbetet med Qualis startade höstterminen 2011. Furutorpsgatans förskola har under denna korta tid arbetat fram metoder för att nå en hög måluppfyllelse och kvalité. Förskolans många olika och genomarbetade dokumentationer visar på att pedagoger tillsammans med ledningen lagt stor vikt vid denna. Förskolan arbetar med att utveckla sin profil, Saga och drama. Förskolan behöver framför allt utveckla sitt arbete utifrån värdegrunden i form av den professionella rocken. Förskolan har en hög måluppfyllelse i utveckling och lärande genom att de använder sig av olika verktyg för att säkerställa sitt kvalitetsarbete. Förskolan för en dialog kring trygghet och trivsel som resulterar i den professionella rocken, där bemötande och arbetssätt analyseras. Barns delaktighet i lärprocessen finner vi redovisade i verksamhetsboken. Kring området arbetssätt och pedagogroll tar vi del av dokumentation samt hur pedagogerna praktiskt genomför sitt uppdrag. Förskolan reflekterar och anlyserar kontinuerligt föräldrarnas inflytande. Ledningen har en strategi för personalens arbetsmiljö och för en dialog kring denna utifrån området organisation. Styrning och ledarskap är tydligt utvecklat på förskolan. Förskolan når hög måluppfyllelse inom kommunikation, då de har väl förankrade metoder. Det finns en tydlig strategi, från kommun till ledning, som förankrats hos pedagogerna avseende kompetensutveckling. Resursutnyttjandet på förskolan visar på en dialog hur dessa ska fördelas. Förskolan är på god väg att nå en god image. En kort presentation - Furutorpsgatans förskola Furutorpsgatans förskola ligger i Helsingborgs kommun och ingår i Wieselgren västs område. Det är 26 barn inskrivna på förskolan. Barngruppen delas i två huvudgrupper. I den lilla gruppen ingår barn med behov av språkstöd. I denna grupp arbetar två förskolärare heltid och en logoped på 25 procent. Gruppen som består av tio barn, ingår under hösten 2013 i ett projekt. I den andra gruppen med 16 barn arbetar två förskollärare och en barnskötare och en arabisktalande resurs på 75 procent. Förskolan är inhyst i skollokaler med tillgång till skolgården och flera närliggande grönområden. En av grupperna arbetar mycket ute men de använder sig av fritidshemslokalen mellan 9-14 som hemvist. Förskolan öppnar kl. 06.00 i nämnda fritidshemslokal, därefter går samtliga barn till förskolan för att dela upp sig utifrån aktiviteter. Några barn stannar kvar på förskolan, andra går till lokalen på fritidshemmet eller har uteaktiviteter. Lunchen serveras i skolmatsalen där barnen har egna bord som de äter vid. Efter lunch är det aktiviteter, dels i de olika hemvisterna dels och aktiviteter ute. Mellanmålet serveras i skolmatsalen, och det är barn från fritidshemmet som gör detta med stöd av pedagoger. Efter detta samlas alla barnen på förskolan. Klockan 15.30 går de barn som är kvar på förskolan till fritidshemmets lokaler, där 1
förskolan stänger kl.18.00. Lokalerna på förskolan är små men effektivt möblerade. Hemvisten på fritidshemmet är möblerad utifrån dennas verksamhet. Utemiljön består av skolgård i form av en fotbollplan, en asfalterad skolgård samt en klätterställning mellan de två hemvisterna. Barnen på förskolan kommer mestadels från Wieselgren öst. Förskolechef är Arja Fekete som startade förskolan i augusti 2011. Förskolans påbörjade profilering är Sagor och drama. Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning Förskolans arbetslag och ledningen har före vårt besök genomfört en självvärdering av Qualis kvalitetskriterier inom elva olika områden. Ledningen har lämnat en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de elva områdena, samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder förskolan använder sig av. Ledningen har även kompletterat med planer och rapporter för att belysa förskolans kvalitet. Dessutom har kvantitativa tal redovisats avseende Organisation, Kompetens och Resursutnyttjande. Från läsåret 2012/2013 har även skollagens krav på ett dokumenterat, systematiskt kvalitetsarbete förts in i kriterierna. Bland de utvärderingsmetoder som skolan har använt är Qualis enkäter till barn över tre år, föräldrar och personal. Av förskolans 26 barn över tre år har 19 svarat (73 procent). Alla barnens föräldrar (en förälder/barn) har erbjudits att svara på föräldraenkäten. Enkäten har besvarats av 23 föräldrar av totalt 26 vilket innebär 88 procents svarsfrekvens. Av förskolans personal har sex svarat (100 procent). Vi har tagit del av allt material i god tid innan besöket. Granskningen på plats har skett i form av att vi externa granskare har tillbringat en och en halv dag i förskolan. Vi har deltagit i verksamheten i avdelningen och intervjuat grupper av personal och föräldrar samt ledningen. 2
Tabell 1: Självvärdering och extern värdering Avdelning/arbetslag Kvalitetsområde Furutorpsgatans förskola Självvärdering förskolechef Extern värdering granskare A. Utveckling och lärande 6 7 6 B. Trygghet och trivsel 7 7 5 C. Barns delaktighet i lärprocessen 6 7 6 D. Arbetssätt och pedagogroll 7 7 5 E. Föräldrainflytande 7 7 4 F. Organisation 7 7 5 G. Styrning och ledarskap 7 7 7 H. Kommunikation 6 7 6 I. Kompetens 6 7 7 J. Resursutnyttjande 7 7 7 K. Image 6 7 4 Verksamhetens kvalitet inom elva områden Utveckling och lärande Vi möts vid vårt besök av små men ljusa lokaler. Pedagogerna har effektivt inrett dessa med rum i rummen. Förskolan har även tillgång till fritidshemmets lokaler, då de delar barnen i mindre grupper. Det finns ett varierat utbud av material och det mesta är tillgängligt för barnen. Lärandemiljön är öppen, innehållsrik och inbjudande (steg 1). I den skriftliga redovisningen kan vi läsa att verksamheten byggs upp kring barnens nyfikenhetsfrågor och upptäckarlust. Dokumentationen kring denna upptäckarlust är synlig på förskolan och även i den dagliga verksamheten. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära utgör grunden för den pedagogiska verksamheten (steg1). I den skriftliga redovisningen kan vi läsa att förskolan har tydliga rutiner för hur detta genomförs. Det finns också dokumentation i det inlämnade materialet i form av ett mentorsblad, där barnets särskilda behov nedtecknas, samt pedagogisk planering och förskolans handlingsplan. Handlingsplaner används för arbetet med barn i behov av särskilt stöd (steg 1). 3
Förskolan använder sig av barnens egna alster, observationer, film, intervjuer samtal, foto och mentorskap för att dokumentera varje barns allsidiga utveckling. Förskolan har också digitala mappar, samt att det digitala programmet Fronter är under införande. Förskolan har metoder för att följa upp och dokumentera varje barns allsidiga utveckling och lärande (steg 2). I intervju med ledning och pedagoger får vi ta del av att förskolan samarbetar med Malmö Högskola i form av fortbildning för alla. Förskollärarna tar ett särskilt ansvar för det pedagogiska arbetet i förskolan (steg 2). Då förskolan har ett stort antal arabisktalande barn har en resursperson i detta hemspråk anställts på 75 procent. I den skriftliga redovisningen kan vi läsa att förskolan har kontinuerliga möten med en skolpsykolog från elevhälsan. Vi kan också läsa att förskolechefen kan ansöka om stöd i form av exempelvis specialpedagog inom tal och språk och sjukgymnast. Förskolan har tillgång till specialpedagogisk kompetens (steg 2). Vid vårt besök ser vi dokumentation kring hur pedagogerna arbetat utifrån ett Kompis-tema då barngruppen är ny till höstterminen. I verksamhetsbeskrivning tar vi del av mål som är kopplade till läroplanen, samt barns och pedagogers reflektioner i form av text och bild. Förskolan använder sig av Start och Stegvis som stöd i sitt värdegrundsarbete ett material som är kommunövergripande. Vid vårt besök ser vi hur pedagogerna är närvarande i barnens lek som stöd och för att utveckla samspelet. Barnen stimuleras och utmanas i sin sociala utveckling (steg 3). Vid vårt besök kan vi observera det medvetna språkbruket hos pedagogerna. De låter aktiviteterna ta tid och förstärker hela tiden nya ord och begrepp. Hemspråkstränaren arbetar parallellt med samma ord och begrepp till de arabisktalande barnen. I det inlämnade materialet får vi ta del av att förskolan använder sig av TRAS (tidig registrering av språkutveckling). Den arabisktalande hemspråkstränaren använder sig av TRAS på arabiska. Vid vårt besök kan vi se dokumentation kring matematik, där barnen har fått använda sig av olika måttenheter för att bland annat baka äppelkaka. När vi besöker förskolan får vi ta del av experiment i form av Flyta sjunka. Pedagogen låter barnen först reflektera kring ett annat experiment i form av att flyta och sjunka. Aktiviteten fortsätter med att pedagogen har en mängd av frukter och grönsaker där hon frågar barnen om de vet vad de heter och om de tror att de ska flyta eller sjunka. Sedan placeras de olika föremålen på två underlägg, ett för att flyta och ett för att sjunka. När aktiviteten är genomförd får de barn som vill dokumentera experimentet i en egen bok. Förskolan arbetar aktivt med språk- och kommunikationsutveckling, matematik, naturvetenskap och teknik (steg 3). Pedagogerna planerar på pedagogiska måndagar, både enskilt och i arbetslaget. Pedagogerna observerar barnen och är lyhörda för vad barnen är intresserade av. I det inlämnade materialet får vi ta del av hur pedagogerna utifrån sina reflektionsprotokoll beskriver arbetet, analyserar aktiviteten samt hur de ska gå vidare. Förskolan planerar, följer upp och utvecklar utbildningen kontinuerligt för att öka varje barns möjligheter till utveckling och lärande (steg 3). Personalenkät Antal svar Det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och vårt arbete med barnens utveckling och lärande Vår förskola har fokus på språk och kommunikation i alla situationer Vår förskola har fokus på matematik och naturkunskap i arbetet med barnens lärande helt 6 6 till stor del 5 1 till viss del inte alls Vet ej 4
I den skriftliga redovisningen och i samtal med pedagogerna redovisar de att förskolan arbetar medvetet med de pedagogiska miljöerna. Detta görs utifrån barnens intresse och utvecklings- och kunskapsbehov. Pedagogerna reflekterar kontinuerligt utifrån observationer, film, intervjuer, samtal och foton hur de ska arbeta för att utmana barnens fortsatta utveckling och lärande. Pedagogerna stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande (steg 4). I verksamhetsbeskrivningen kan vi se det som lyfts fram i den skriftliga redovisningen. Där beskrivs att pedagoger och barn filmar och fotograferar verksamheten. Barnen och pedagogerna reflekterar tillsammans över materialet och utvärderar dokumentationen utifrån tre perspektiv mål i läroplanen, det enskilda barnets utveckling och lärande/lärprocesser och gruppens utveckling och lärande/lärprocesser. Förskolan använder sig av digitala fotomappar där delar av materialet utmynnar i verksamhetsboken. Olika former av dokumentation och utvärdering används regelbundet för att följa upp barnens utveckling och lärande (steg 4). Vi möts av olika aktiviteter där pedagogerna har olika fokus vad det gäller det språkliga bemötandet. I vissa situationer väntar pedagogerna in den tid barnen behöver för att utrycka sig. I det inlämnade materialet tar vi del av att pedagogerna genomfört en TAKK-utbildning (tecken som alternativ och komplimenterande kommunikation). Vi ser vid vårt besök hur tre TAKK-tecken används. Förskolan har fokus på språk och kommunikation i alla situationer (steg 4). Barnenkät Stämmer helt Stämmer Stämmer inte alls Jag får ofta visa vad jag lär mig 100 % - - Föräldraenkätenkät helt till stor del till viss del inte alls Vet ej Utvecklingssamtalet bygger på dokumentation av mitt barns utveckling och lärande Förskolan erbjuder en utvecklande verksamhet för mitt barn I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på språk och kommunikation I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på matematik och naturvetenskap 52 % 22 % 17 % - 9 % 44 % 35 % 17 % - 4 % 66 % 26 % 4 % - 4 % 61 % 26 % 4 % - 9 % I intervjun med pedagogerna berättar de hur de samarbetat med Naturens hus. Barn och pedagoger har tillsammans varit ute i närmiljön och samlat skräp som de sedan sorterat hemma på förskolan. Förskolan lägger stor vikt vid miljö och naturvårdsfrågor (steg 5). I det inlämnade materialet får vi ta del av hur pedagogerna arbetar utifrån ett lärande förhållningssätt. Pedagogerna har då fokus på lärandet och inte på görandet. Pedagogerna är medforskare och uppmuntrar barnen att söka svar från kompisar och digitala medier. Barnen får redskap i form av reflekterande frågor: Hur kan du lära dig det?, Kan någon hjälpa dig med det? Förskolan har skapat ett klimat där barnen stimuleras att lära av varandra (steg 5). I redovisningen kan vi ta del att pedagogerna har schemalagd reflektionstid och vi får detta bekräftat vid intervjun. Vi läser också i materialet att förskolan använt sig av Qualis självärderingar och Stratsys (stadens gemensamma digitala verktyg för kvalitetsarbete), som förskolan anser har ökat kvalitén steg för 5
steg. Förskollärarna tar ett särskilt ansvar för att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar används för att utveckla förskolans kvalitet (steg 5). I det inlämnade materialet tar vi del av förskolans planering och det tänkta genomförandet vad gäller språk och kommunikation, matematik, naturvetenskap och teknik. Vi ser att detta är dokumenterat på förskolan. Förskolan följer en tydlig planering med att utveckla varje barns språk- och kommunikationsutveckling. Förskolan följer också en tydlig planering för att utveckla varje barns förståelse för matematik, naturvetenskap och teknik (steg 6). Förskolans pedagoger placerar förskolan på steg 6 och ledningen på steg 7. Vi placerar förskolan på steg 6. Vi ser att förskolan har påbörjat ett arbete kring systematisk metodutveckling, men att detta ännu inte har hunnit sätta sin prägel på själva genomförandet av verksamheten, två år efter förskolans start. Trygghet och trivsel Miljön är ombonad och väl använd av barnen. Det finns många små rum i det första rummet, lite färre i det andra och i köket, där skapande material finns, är det också avdelat plats för en dator. På väggarna sitter dokumentation i form av fotografier och kommentarer samt barnens alster i form av bland annat äppeltryck. Det råder en tillåtande atmosfär där barnen får förflytta sig mellan aktiviteter och också ta med föremål till andra rum, till exempel då en pojke flyttar in till soffan med docksaker och bilar. Det finns ett varierat utbud av material och det mesta är tillgängligt för barnen. Förskolan har även tillgång till fritidshemmets lokaler då de delar barnen i en mindre grupp. Att dela lokal med fritidshemmet innebär att utbudet av eget material inte är lika tillgängligt för barnen i denna grupp. Förskolan har tagit fram en tydlig riskbedömning kring skolgården samt inomhusmiljön som beskriver åtgärder för att eliminera/minska risken, samt åtgärder, om risken blir en realitet och vem som är ansvarig. Denna riskbedömning tar vi del av i dokumentationsmaterialet. Förskolans fysiska miljö upplevs som trygg och säker (steg 1). Vi tar del av dokumentationen Årsrutiner för överlämnande av elever från förskola till Furutorpsgatans förskola. Här läser vi om information som ges till föräldrar för överflyttning, inbjudan om inskolningsvecka och föräldramöte på vårterminen. Förskolan har förankrade metoder för att ge varje barn tillsammans med sina föräldrar en god introduktion i förskolan (steg 1). Barnen har tydliga gränser för var skolgränsen går. Det finns alltid en vuxen som följer barnen vid förflyttning både inom- och utomhus. Detta tar vi del av vid vårt besök, till exempel vid på- och avklädning i trappan och vid förflyttning till matsalen. Förskolan har dokumenterade säkerhetsrutiner (steg 1). Vid vårt besök tar vi del av när en av grupperna dramatiserar Guldlock och de tre björnarna. Barnen hjälper varandra i sina respektive roller samtidigt som pedagogerna ger återkoppling och finns med för att ge stöd. Efter dramatiseringen när barnen läser/tittar i sagoböcker på sina respektive hemspråk är atmosfären trygg mellan barnen, som tillsammans delar upplevelsen i boken. Förskolan arbetar kontinuerligt med ett kompistema och den aktuella likabehandlingsplanen. De använder materialet Stegvis. Pedagogerna berättar att problem alltid löses direkt för att undvika missförstånd och otrygghet. Förskolan arbetar aktivt för att skapa ett klimat som präglas av trygghet och trivsel (steg 2). 6
Likabehandlingsplanen aktualiseras i september varje år utifrån den aktuella barngruppens behov och uppdateras kontinuerligt. Tillsammans med barnen diskuterar pedagogerna den demokratiska värdegrunden i form av kompistema, drama, samarbetsövningar med mera. Vi får bevis för detta i de dokument som finns på förskolan. Förskolan har ett förebyggande och dokumenterat arbete för att förhindra diskriminering och kränkande behandling (steg 2). I redovisningen och i intervjun med pedagogerna berättar de om hur de tillsammans tagit fram sin s.k. professionella rock, innehållande viktiga värdeord. Denna dokumentation finns tydligt beskriven i den skriftliga redovisningen. Vid vårt verksamhetsbesök upplever vi dock en viss olikhet i hur pedagogerna arbetar utifrån denna, då det gäller arbetssätt och bemötande i de olika grupperna. Vi bedömer ändå att pedagogerna har ett gemensamt förhållningssätt och bemötande som genomsyrar hela verksamheten (steg 2). Barnenkät Stämmer helt Stämmer Stämmer inte alls Jag tycker om att vara på förskolan 95 % 5 % - Jag är en bra kompis 100 % - - Jag har någon att leka med på förskolan 100 % - - Jag har roligt när jag leker med de andra barnen på förskolan 100 % - - Jag tycker maten smakar gott på förskolan 69 % 26 % 5 % Då vi besöker förskolan får vi uppleva hur de bland annat dramatiserar sagan om Guldlock. Pedagogerna låter björnmor bjuda på gröt, eftersom många av barnen inte har någon erfarenhet av gröt sedan tidigare. Denna upplevelse återberättar barnen vid vårt besök dag två. Engagemang präglar förskolan (steg 3). Pedagogerna berättar att de är varandras kritiska vänner och att de alla har varit med och arbetat fram en gemensam värdegrund, den professionella rocken, som borgar för att förhållandet inom personalgruppen samt mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt (steg 3). Pedagogerna är lyhörda och observanta på signaler från barnen. De samtalar med barnen och har en öppen kommunikation med vårdnadshavarna kring barnens trivsel på förskolan. Via enkäter till barn och föräldrar får pedagogerna svar på att 96 procent av barnen tycker om att vara på förskolan och att 96 procent av föräldrarna upplever att deras barn trivs. Vi får också bevis för detta då vi intervjuar föräldrarna. De är överlag nöjda och uttrycker att pedagogerna är glada och vänliga, och att de berättar utförligt vid hämtning om vad som gjorts under dagen. Det är bra om barnet inte berättar, då kan man själv återkoppla till barnet, säger de. Vad föräldrarna också berättar är att de tycker att det är rörigt i och med att de ska förhålla sig till två byggnader. Det kan vara kläder som försvinner och inte är i den byggnad där de behöver dem. Pedagogerna berättar i sin tur att det inte är en ultimat lösning med en del av förskoleverksamheten i fritidshemmets lokaler. Förskolan mäter och följer kontinuerligt upp barnens trygghet, trivsel och säkerhet (steg 3). Varje år i september aktualiseras likabehandlingsplanen efter den aktuella barngruppens behov. I det konkreta arbetet jobbar pedagogerna med kompistema och använder sig då av drama, sketcher samt materialet Start och Stegvis. I förskolans dokumenterade material synliggörs detta för oss. Förskolan har förankrade metoder för att förhindra diskriminering och kränkande behandling (steg 4). I den skriftliga redovisningen läser vi att kommunikationen är öppen och rak, vilket gör att problem och missförstånd diskuteras med den det berör och löses tillsammans. Pedagogerna lär 7
barnen att sätta sina egna gränser genom att säga: Nej. Förskolan har en dokumenterad gemensam värdegrund som synliggörs i det dagliga arbetet (steg 4). Pedagogerna har tillsammans arbetat fram en gemensam värdegrund. De berättar i intervjun att de är varandras kritiska vänner och säger Vi vet hur vi ska jobba. Förskolan arbetar med att dramatisera händelser som hjälper barnen att resonera utifrån värdegrunden. Detta gör förskolan bland annat då de arbetar med sitt Kompis-tema. I det dokumenterade materialet får vi ta del av hur de arbetar med kompistemat och vi upplever också i en av de grupper vi möter, att barnen frågar och bjuder in varandra i leken. Förskolan arbetar aktivt och medvetet för att påverka och stimulera barnen att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar (steg 4). Personalenkät Antal svar helt till stor del till viss del inte alls Vet ej Jag trivs på min arbetsplats 5 1 Barnen trivs på förskolan 5 1 Vi vuxna reagerar mot diskriminering och kränkande behandling bland och gentemot 6 Förhållandet mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt 6 I vår förskola har vi enats om gemensamma normer 6 Barnen som dramatiserar sagan är lyhörda för varandras åsikter och hjälper till med utklädning i den fria leken. Vi upplever också hur rollekar som försiggår utvecklas när barnen samspelar, till exempel, när ett barn säger Vi ska resa, flytta långt bort och leken utvecklas vidare. De får lära sig att lösa konflikter, behöver de stöd agerar pedagogen medlare vilket vi läser i redovisningsmaterialet samt tar del av vid besöket, pedagogerna ber barnen prata med varandra då de upplever sig förfördelade. I verksamhetsredovisningen tar vi del av hur de arbetar med Stegvismaterialet då de dokumenterat när barnen träffar Snigeln och Valpen. Vid påklädningssituationen upplever vi hur barnen spontant erbjuder varandra sin hjälp. Förskolan arbetar utifrån förankrade metoder för att varje barn ska utveckla förståelse för allas lika värde (steg 5). I den skriftliga redovisningen läser vi att förskolan kontinuerligt reflekterar enskilt, i arbetslag och tillsammans med sin förskolechef. Resultatet diskuteras för fortsatt utveckling av metoder. Detta bekräftas i intervjuerna med pedagoger och ledning. I samband med utvecklingssamtal använder sig förskolan av egna enkäter till barn och föräldrar. I kvalitetsredovisningen Stratsys (stadens digitala kvalitetsverktyg), likabehandlingsplanen och i den skriftliga redovisningen tar vi del av, hur förskolans metoder för att hantera konflikter och förhindra diskriminering och kränkande behandling utvärderas kontinuerligt (steg 5). 8
Föräldraenkätenkät helt till stor del till viss del inte alls Vet ej Mitt barn trivs på förskolan 74 % 22 % 4 % - - Förskolan erbjuder bra mat 66 % 17 % 9 % 4 % 4 % Förskolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling 48 % 39 % - - 13 % Personalen engagerar sig i mitt barn 61 % 35 % 4 % - - Förskolan är välstädad 61 % 17 % 13 % 9 % - Förskolan har en stimulerande utemiljö 39 % 44 % 13 % 4 % - I självvärderingen har förskolechefen och arbetslaget placerat förskolan på steg 7. Vi granskare placerar förskolan på steg 5. Förskolan lägger stor vikt kring sin professionella rock men vi ser vid vårt besök olikheter kring hur pedagogerna har tolkat denna i form av bemötande och arbetssätt gentemot barnen. Det finns en tydlig dokumentation och struktur för hur arbetet ska bedrivas. Vi anser att förskolan för att nå de högre stegen, behöver arbeta vidare med och analysera sin professionella rock. Då förskolechefen använder sig av verksamhetsbesök som utvärderingsverktyg, anser vi att större kontinuitet i dessa besök bör leda till att förskolan når de högre stegen. Barns delaktighet i lärprocessen I den skriftliga redovisningen kan vi läsa att förskolans barnsyn Det lekfulla, lärande barnet utgör grunden för all verksamhet, och utgår från det lustfyllda lärandet. Pedagogerna observerar och intervjuar barnen för att kartlägga deras intressen. Barnen får sätta upp egna lärmål samt utvärdera dessa. Barnens intresse, förmågor och behov präglar den pedagogiska verksamheten utformning (steg 1). Pedagogerna har delat barnen i två mindre grupper, där en av grupperna har sin hemvist till största delen i fritidshemmets lokaler. Förskolan använder sig av utemiljön i närområdet. Materialet finns tillgängligt i stor utsträckning och lokalerna utnyttjas effektivt. Lärandemiljön skapar goda förutsättningar för barnens delaktighet (steg 1). Vid vårt besök får vi ta del av hur en av pedagogerna skriver det som sägs och görs vid ett vattenexperiment. I intervjun berättar de att i denna reflektion går de igenom dokumentationen såväl i arbetslaget som tillsammans med barnen. I den skriftliga redovisningen kan vi läsa att pedagogerna använder sig av bland annat trivselbarometrar, observationer och barnintervjuer. De skriver också att barnen deltar i planering, dokumentation och utvärdering av aktiviteter kontinuerligt och detta tar vi del av i form av deras verksamhetsredovisning. Pedagogerna följer upp arbetet med barnens delaktighet (steg 2). Pedagogerna samtalar med barnen om vad de vill lära sig/egna mål och hur de kan lära sig detta. Barnens val styr projekten och innehållet. Pedagogerna uppmuntrar barnen att prova egna hypoteser, att försöka själv eller med hjälp av en kamrat samt att söka svar på nätet. Barnen uppmuntras att göra egna val i sitt lärande (steg 2). Vid besöket och i den skriftliga redovisningen får vi ta del av de olika redskap som pedagogerna använder sig av för att dokumentera. Ett barn får inför en aktivitet redovisa sin dokumentation för 9
sina kamrater. Det finns en synlig dokumentation på hemvisten i form av bilder på väggarna och en digital fotoram. Delar av denna dokumentation sammanställs i verksamhetsboken. I intervjun med föräldrarna berättar de att de får ta del av dokumentationen vid utvecklingssamtalet, föräldramötet och drop-in, men om de endast lämnar och hämtar på fritidshemmet tar de ingen del av dokumentationen på hemvisten. Förskolan har påbörjat ett arbete med att lägga upp delar av barnens dokumentation i en skolportal (Fronter) och från och med våren 2014 kommer vårdnadshavarna ha tillgång till mapparna. Varje barns lärprocesser dokumenteras kontinuerligt och synliggörs för barnet och föräldrarna (steg 3). Pedagogerna använder sig av en gemensam mall med intervjufrågor som lämnas till vårdnadshavare inför utvecklingssamtalet. Denna mall och barnets dokumentation används som underlag vid samtalet. I den skriftliga redovisningen kan vi läsa att pedagogerna visar hur förskolan har arbetat med deras barns lärande, vilket lärande som barnet visat intresse för och var den proximala utvecklingszonen ligger. Det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och förskolans arbete med barnets utveckling och lärande (steg 3). I den skriftliga redovisningen kan vi läsa att barnen sätter egna mål och utvärderar dem. Barnens intressen styr utbildningens innehåll. Pedagogerna intervjuar barnen vad de lärt sig samt att de deltar i utvärderingen och dokumentationen av projekt och aktiviteter. Detta ser vi exempel på i verksamhetsboken för år 2012-2013. Barnen ges möjlighet att medverka i kvalitetsarbetet (steg 3). Barnen har fått reflektera kring bilder och vad de har lärt sig kopplat till läroplanen för förskolan. Vid vårt besök ser vi hur barnens upplevelser, tankar och ord är dokumenterade. Den synliga dokumentationen på hemvisten fungerar som mötesplats där barnen kan enskilt och gemensamt reflektera över sitt lärande. Den digitala fotoramen på hemvisten fungerar som en mötesplats mellan barn och vårdnadshavare för de som har tillgång till denna. Varje barn stimuleras att reflektera över sitt lärande (steg 4). Vid vårt besök är det både egenvalda aktiviteter och planerade aktiviteter igång. Barnen väljer själva hur länge de vill vara med i den planerade aktiviteten. De väljer också när de efter att valt att göra annat, ska komma tillbaka till den planerade aktiviteten. I intervjun med pedagogerna är detta ett medvetet arbetssätt. Vi kan i den skriftliga redovisningen läsa att förskolans barnsyn präglar inkluderande och delaktigt arbetssätt. Barnen har ett reellt inflytande över arbetssätt och verksamhetens innehåll (steg 4). I den skriftliga redovisningen kan vi läsa att förskolan arbetar med lärandet i fokus. Pedagogerna har en öppen och kontinuerlig dialog med barnen kring aktiviteter och projekt. Vid vårt besök får vi ta del av att några av barnen får berätta kring sin dokumentation. Vi tar också del av att barnen får berätta vad de vill lära sig samt att de får fundera över hur de kan lära sig. Varje barn görs medvetet om olika sätt att lära (steg 5). I redovisningen kan vi läsa att barnen med hjälp av pedagogerna dokumenterar med egna bilder och texter. De tittar tillsammans på materialet och diskuterar vad de ser och vilket lärande som pågår. Vi tar vid vårt besök del av att barnen får välja om de vill dokumentera. Vi kan också läsa att förskolan håller på att bygga upp barnens digitala mappar samt har en dialog kring vilket material som ska finnas med i Fronter; den för kommunen digitala och övergripande webbplattformen. Det som idag kommer barnen tillhanda är en för 10
förskolan gemensam verksamhetsredovisning samt en digital skiva med bilder. Varje barn är delaktigt i dokumentationen av sitt lärande (steg 5). Vid vårt besök tar vi del av hur pedagogerna skriver reflektionsprotokoll vid denna aktivitet och tar med sig detta till avdelningsmötet för analys. Detta bekräftas i intervjun med pedagogerna. Vi läser också i den skriftliga redovisningen att barnen ställer upp egna och gemensamma lärandemål och diskuterar hur de kan lära sig. Pedagogerna samlar barnen, både under och efter projekten, för att samtala kring hur barnen lärt sig. Detta får vi exempel på i verksamhetsredovisningen. Samtliga pedagoger instämmer helt i påståendet att Barnen är delaktiga i lärprocessen. Alla pedagoger bedriver genom dokumentation och utvärdering ett systematiskt arbete för att få barnen att reflektera över sitt lärande (steg 6). Förskolan placerar sig på steg 6 och ledningen på steg 7. Vi placerar förskolan på steg 6 och kan bekräfta att förskolan är på väg att nå även steg 7. När varje enskilt barns dokumentation finns inlagd i Fronter, där barn, föräldrar och pedagoger kan ta del av den, så ökar både barnens och föräldrarnas möjlighet att medverka i kvalitetsarbetet. Arbetssätt och pedagogroll Vid vårt verksamhetsbesök noterar vi olika förutsättningar då en av grupperna har sin huvudsakliga verksamhet i lokaler som tillhör skolans fritidsverksamhet. På förskolan noterar vi att materialet är framtaget efter barnens intresse, vilket vi inte ser lika tydligt i den andra gruppen. Vi får detta bekräftat i intervjuer med ledning, pedagoger och föräldrar då man påpekar, att lokalen för den lilla gruppen tillhör fritidsverksamheten. Materialet finns tillgängligt för barnen och leken ligger till grund för allt lärande. Vi ser hur barnen leker och samtalar med varandra och tillsammans använder material som finns i verksamheten. Leken ligger till grund för barns lärande. Pedagogerna är under vårt verksamhetsbesök aktiva i barnens lek eller i närheten för att observera. Arbetssätt och pedagogroll präglas av variation och flexibilitet (steg 1). Innehållet i verksamheten med sagotema visar på kreativitet och skapande. Barnen leker med sagofigurerna och de berättar om sina upplevelser för oss vid besöket. Vi tar del av barnens dramatisering. Barnen har tillgång till material att skapa med, vi ser bland annat hur några barn gör björnar och ett hem till dem. Kreativitet och skapande präglar arbetssätt och lärande. Vi besöket tar vi del av hur barnen agerar berättare vid dramatisering av sagan och ger uttryck för de olika rollfigurernas karaktärer. Ett annat exempel är när ett av barnen får presentera sin dokumentation kring ett experiment för sina kamrater. Pedagogerna stimulerar och utmanar barnen i att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga. I den skriftliga redovisningen kan vi läsa att pedagogerna använder sina observationer samt bild och film som metoder för dokumentation. Diskussioner som förs i arbetslaget och tillsammans med förskolechefen dokumenteras i reflektionsprotokoll. Analysen från dessa används för att ompröva och utveckla verksamheten. Pedagogerna dokumenterar och omprövar regelbundet arbetssätt och arbetsformer (steg 2). I det inlämnade materialet tar vi del av hur pedagogerna observerar, intervjuar och ställer nyfikenhetsfrågor för att kartlägga barnens intresse. Resultatet av detta utmynnar i hur verksamheten planeras. Verksamheten är rolig, stimulerande och lärorik för alla barn (steg 3). 11
Vid vårt verksamhetsbesök får vi ta del av drama, när barnen skapar ett miniatyrhem för Guldlock och de tre björnarna med olika typer av material och hur de gör spindlar och sjunger Imse vimse spindel. Dokumentationen på förskolan visar att barnen tar del av många olika uttrycksformer. Barnen uppmuntras till många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik samt dans och drama (steg 3). Pedagogerna reflekterar enskilt och gemensamt, på APT, gemensamma tvärgrupper i området och på pedagogiska måndagar som leds av processledaren. Vi får ta del av detta i intervjuer och i dokumentationsmaterial. Pedagogerna berättar att de under reflektionsveckorna reflekterar tillsammans med barnen kring vad de lärt sig. I påståendet Vi utvärderar arbetssätt och arbetsformer regelbundet i arbetslaget svarar fem pedagoger instämmer helt och en pedagog instämmer till stor del. Arbetssätt och arbetsformer dokumenteras och utvärderas regelbundet i arbetslagen (steg 3). Vi ser vid vårt besök hur barnen hjälps åt. Det finns också dokumentation där vi ser hur barnen tillsammans löser olika problemställningar. I den skriftliga redovisningen beskrivs hur barnen kontinuerligt arbetar med Stegvismaterialet. Sketcher utifrån detta material där två barn befinner sig i olika situationer, används för att hjälpa barnen att hitta olika problemlösningar. Pedagogerna utmanar barnen att pröva olika lösningar av egna och andras problem (steg 4). I förskolans dokumentationsmallar, där pedagogerna sammanställer barnens tankar och lärande, får vi bevis för att de använder gemensamma former för dokumentation av den pedagogiska verksamheten (steg 4). Denna dokumentation sammanställs i slutet av året till en verksamhetsredovisning. I det inlämnade materialet får vi ta del av förskolans årsplan där kontinuerliga uppföljningar bidrar till att fokusera på förbättringsområden. Processledarna leder arbetet med mål och utvärdering, vilket bekräftas vid intervju med såväl pedagoger som ledning. Vi läser också att utvärderingarna utmanar pedagoger- na att fundera kring förbättringsområden vilket leder till nya arbetssätt och arbetsformer. Ett exempel är att förskolan på försök delat barngruppen för att se om detta leder till ökad språk- och kommunikationsutveckling. Som extra stöd har det förstärkts med en logoped. Utvärderingarna bidrar till undervisningens och den pedagogiska verksamhetens utveckling (steg 4). Pedagogerna anser att barnen ska var intresserade och nyfikna för att ett lärande ska ske. Vi får bevis för detta då några barn väljer bort den planerade aktiviteten och istället fortsätter med sin egen lek. I intervju med pedagogerna berättar de att de reflekterar över vilka barn som deltar eller väljer att vara aktiva på annat sätt. Är det något barn som aldrig deltar säger pedagogerna att de under observation ser vad som intresserar dem. En samsyn kring kunskapsbegrepp och kunskapsutveckling präglar pedagogernas arbete med barnens lärande (steg 5). Reflektion görs kontinuerligt och har utgångspunkt i en händelse i barngruppen, dokumentation av aktivitet eller iakttagelser av förhållningssätt. I de reflektionsprotokoll vi läser hittar vi bevis för detta, bland annat efter ett besök på Fredriksdal museum, i samband med en äppleutställning. I intervju med pedagogerna berättar de om reflektionsveckorna då de går igenom film, foto och samtalar med varandra och med barnen om projektet. Utifrån denna reflektion avgörs om de ska avsluta projektet eller utveckla det. Pedagogerna reflekterar, analyserar och utvecklar regelbundet sin egen roll i relation till barnens utveckling och lärande (steg 5). I intervjun med pedagogerna berättar de att barnens nyfikenhet och intresse styr de projekt förskolan arbetar med. Under reflektionsveckorna tillsammans med barnen blir det tydligt om de ska arbeta vidare med projektet 12
eller avsluta för att jobba med ett nytt intresseområde initierat av barnen. Olika arbetssätt och arbetsformer utvärderas och jämförs med varandra för att ta reda på vilka arbetssätt som har bäst effekt för såväl barngruppen som varje barn (steg5). I självvärderingen har förskolechefen och arbetslagen placerat sig på steg 7. Vi granskare placerar förskolan på steg 5. Pedagogerna reflekterar och dokumenterar regelbundet kring sitt pedagogiska arbete, vilket vi får belägg för i intervjuer och dokumentation. Med ett ökat fokus på varje barns utveckling och lärande i förhållande till dess förutsättningar når förskolan snabbt både steg 6 och 7. Föräldrainflytande I den skriftliga redovisningen tar vi del av att pedagogerna har en daglig dialog med vårdnadshavarna. Vi kan också ta del av detta i det inlämnade materialet i form av att förskolan i sin verksamhetsförklaring har skrivit in mål för föräldrasamverkan. Föräldrarna känner till förskolans uppdrag och hur verksamheten bedrivs (steg 1). I den skriftliga redovisningen läser vi att pedagogerna arbetar utifrån ett kundperspektiv. Vårdnadshavarna bjuds in att delta i verksamheten vid utflykter och till drop-in. Pedagogerna tar ansvar för att skapa en tillitsfull relation med föräldrarna (steg 1). Pedagogerna uppmuntrar också föräldrarna att engagera sig i verksamheten. Vid utvecklingssamtal och föräldramöten tar pedagogerna upp frågan om hur vårdnadshavare vill engagera sig i verksamheten (steg 2). På frågan Jag uppmuntrar föräldrarna att engagera sig i förskolans verksamhet svara fyra pedagoger helt och två pedagoger instämmer till stor del. En form av hur detta utvecklats är drop-in-frukosten. I intervjun med föräldrarna uttrycker de att pedagogerna är positiva, att de blir positivt bemötta och de får en utförlig återkoppling kring dagens aktiviteter. Pedagogerna följer upp på vilket sätt föräldrarna vill engagera sig i verksamheten (steg 2). I den skriftliga redovisningen läser vi att förskolan ordnar diverse drop-in där vårdnadshavare ges möjlighet att delta i kvalitetsarbetet. Vi läser också att vårdnadshavare och pedagoger via föräldramöte, utvecklingssamtal och den dagliga kontakten har en dialog om hur förskolans arbete med deras barn, vad det gäller utveckling och lärande, motsvarar deras förväntningar. Pedagogerna har en öppen dialog med vårdnadshavare om deras möjlighet att på verka och vara delaktiga. Föräldrarna ges möjlighet att delta i kvalitetsarbetet (steg 2). I den skriftliga redovisningen beskrivs att pedagogen för en dialog under utvecklingssamtalet med vårdnadshavarna hur förskolans pedagogik ska ge deras barn den ultimata utvecklingen och lärandet. Förskolan samverkar med föräldrarna kring barnets utveckling och lärande (steg 3). Vi kan läsa att förskolans pedagoger följer upp föräldrarnas inflytande under utvecklingssamtal, vid den dagliga tamburkontakten, via enkäter, föräldramöten samt stadens attitydundersökningar (steg 3). I intervjun med föräldrarna uttrycker de att de är överlag nöjda. De upplever att pedagogerna är positiva och att de berättar utförligt vad barnen har varit med under dagen. De berättar också att de upplever att det är rörigt i och med att de ska förhålla sig till två byggnader när det gäller barnens vistelse. Kläder försvinner, de känner oro för barnen på hemvisten då deras hyllor är placerade i en 13
brant trappa. De har framfört sina synpunkter kring detta. De föräldrar som är med vid intervjun pekar på att de saknar att barnen har tillgången till gymnastikhallen. Då förskolan har detta som en aktivitet via hemsidan, berättar föräldrarna vid intervjun att detta är något de saknar. I intervjun berättar föräldrarna att de har svårighet att ta del av dokumentation i verksamheten då de lämnar och hämtar på fritids. I intervjun med pedagogerna berättar de hur de utifrån svar och dialog strävar efter att få vårdnadshavare mer delaktiga. Förskolan har forum för samråd med föräldrarna (steg 3). I redovisningen kan vi läsa att förskolan kontinuerligt diskuterar och analyserar hur olika former för samverkan. Förskolan beskriver att de har haft problem med att få föräldrarna till föräldramöten och startade därmed drop-in på eftermiddagen. Utvärderingen av denna visade att föräldrarna inte stannade i den utsträckning som pedagogerna önskade. Pedagogerna provade då med drop-in- frukost och många av vårdnadshavarna tyckte detta var en bra form. Förskolan har också erbjudit vårdnadshavare att ta med barnen till föräldramötet och det ledde till att några fler föräldrar kom. Metoder för att göra föräldrarna delaktiga i barnens utveckling utvärderas och utvecklas kontinuerligt (steg 4). Vi läser att förskolan använder sig av stadens attitydundersökningar och att de använder sig av tolkar för att säkerställa resultaten så långt som möjligt. Intervjun med föräldrarna berättar de, att föräldrar som inte lämnar eller hämtar på förskolan inte kan ta del av dokumentationen på förskolan. De anser därmed att de har svårt att delta i utvärderingen och på så sätt delta i förbättring av verksamheten. På frågan Jag har möjlighet att vara delaktig i förskolans utvärdering och förbättring av verksamheten svarar 57 procent instämmer helt, 13 procent instämmer till stor del, 4 procent instämmer till viss del, 9 procent instämmer inte allt och 17 procent vet ej. De uttrycker också under intervjun, att då barnen inte längre har tillgång till gymnastikhallen, har detta lett till en försämring. Förskolan involverar inte föräldrarna i utvärderingen och förbättringen av verksamheten på det sätt som krävs för att uppfylla kriteriet på steg 5. Förskolan samt ledningen placerar förskolan på steg 7. Vi granskare placerar förskolan på steg 4. Vi anser att förskolans förbättringsområde avser hur den ska kunna nå de föräldrar som inte lämnar eller hämtar på hemvisten utan i fritidshemmets lokaler, där dokumentation saknas. Samtliga föräldrar måste ges möjlighet till delaktighet för att kunna utöva sitt inflytande kring förbättring av verksamheten. Organisation I redovisningen tar vi del av förskolans struktur från organisations- till individnivå som beskrivs nedan. Utbildningsnämnden, skol och fritidsförvaltningens utbildningsdirektör, verksamhetschef, förskolechef, processledare, förskollärare, arbetslag, flera mindre barngrupper. Tillsammans med processledaren och förskollärarna/arbetslaget leder och utvecklar förskolechefen arbetet. Efter intresse, behov och förmåga arbetar barnen i olika grupper. På frågan Förskolan har en väl fungerande organisation svarar 57 procent av föräldrarna att de instämmer helt, 26 procent instämmer till stor del, 4 procent instämmer till viss del och 13 procent vet inte. Förskolans organisation har en tydlig struktur (steg 1). 14
Vid vårt besök ser vi hur det inom gruppen bildas mindre grupper då barnen är intresserade av att lära olika saker. Förskolan är organiserad i grupper utifrån barnens behov och intressen. I samband med APT, en gång per månad, arbetar förskolechef och arbetslaget med kvalitetsinstrument, självvärderingar, analyser av undersökningar, reflektioner över dokumentation, arbetssätt och arbetsformer. Vid möten varannan vecka möter förskolechefen någon från arbetslaget. Pedagogerna berättar att förskolechefen gör två till tre verksamhetsbesök per termin. Processledaren, som har till uppgift att utveckla och ansvara för att kvalitetsarbetet fortskrider, möter förskolechefen minst en gång per månad. Förskolechefen har metoder för att följa upp sin organisation (steg 2). Förskolechefen förespråkar god delaktighet i besluten så långt som möjligt. Frågor som rör ekonomi, personal och delvis prioriterade mål fattar förskolechefen beslut om. De har då oftast diskuterats i arbetslaget eller med processledaren. Förskolan har ett välfungerande beslutssystem. Pedagogerna har ansvar för olika arbetsområden i förskolan och centralt finns det olika projekt som pedagogerna deltar i. Inom verksamhetsområdet har man olika nätverksträffar. I intervjun med pedagogerna berättar de om hur de tar vara på varandras kunskaper i verksamheten. När de i området har gemensam kompetensutveckling delger de varandra sina beprövade erfarenheter, vad de arbetar med och reflekterar tillsammans kring verksamheterna. Förskolan har utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer (steg 3). Mötesstrukturen är framtagen av staden och följs av förskolan, det väljs alltid en ordförande och en sekreterare. Mötena följer Lärande samtal modellen. I intervjun berättar pedagogerna att de är öppna mot varandra och ifrågasätter, vilket medför att verksamheten utvecklas. I den skriftliga redovisningen kan vi läsa att ibland får beslut vänta för vidare utveckling men när beslut väl fattats förväntas alla följa beslutet. Förskolan har en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog (steg 3) Personalenkät Antal svar helt till stor del till viss del inte alls Vet ej Förskolan har en bra mötesstruktur 5 1 Förskolan har en väl fungerande organisation 5 1 Mitt arbetslag fungerar väl 4 2 I mitt arbetslag har vi förmåga att prioritera och fördela arbetsuppgifter Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten 4 2 4 2 Tabell 2: Sjukfrånvaro Kvalitetsområde Organisation Furutorpsgatans Genomsnitt i Helsingborgs förskola 2012 kommun 2012 Total sjukfrånvaro per år 1,4 % 5,6 % 5,1 % Genomsnitt i riket år 2012 enligt SKL*/Skolverket Resultatet är anmärkningsvärt gott och visar på att ledningen har en strategi kring personalens arbetsmiljö samt hur de har en dialog kring denna. 15
Tabell 3: Antal elever per lärare Kvalitetsområde Organisation Furutorpsgatans Genomsnitt i Helsingborgs förskola 2012 kommun år 2012 Andel barn 0-3 år 0 58 % 55 % Genomsnitt i riket år 2012 enligt Skolverket Antal inskrivna barn per årsarbetare 4,5 5,2 5,3 I förskolans dokumentation tar vi del av den professionella rocken som är framtagen av pedagoger och ledning och bygger på att kommunikationen är öppen och rak. Alla diskussioner sker utifrån uppdraget och inte från personen. I intervjun berättar pedagogerna vikten av att agera professionellt. Genom samtal och besök på förskolan håller sig förskolechefen informerad. Processledaren och förskolechefen diskuterar resursbehov men alla har ett ansvar att säga ifrån när något inte fungerar läser vi i redovisningen. Förskolan har en väl fungerande organisation i arbetslag och ledning som garanterar en god daglig verksamhet. Verksamheten diskuteras, utvärderas och analyseras på APT, husmöten och under reflektionstid. Pedagogerna och förskolechefen berättar om detta vid intervjuerna. Vi får också bevis för detta när vi tar del av förskolans dokumentationsmaterial såsom mötesnoteringar från APT, veckomöten och reflektionsprotokoll från planeringar. Barnantalet på förskolan ökade under våren vilket tvingade fram en ny inre organisation. Det är denna organisation vi tar del av vid vårt besök. Förskolan utvärderar kontinuerligt sin organisation och mötesstruktur (steg 4). Vid vårt besök experimenterar barnen kring vad som flyter respektive sjunker. Samtidigt görs observationer vid den pågående aktiviteten, då en av pedagogerna för anteckningar, samt att modersmålspedagogen antecknar, för att efteråt reflektera kring experimentet med de arabisktalande barnen. I dokument kopplade till läroplanen läser vi hur pedagogerna reflekterar tillsammans med barnen, om vad de vill lära sig och vad de lärt sig inom ett område. Vi läser i årsplaneringen att varje pedagog kontinuerligt under året genomför observationer samt TRAS- och MIO - arbete (matematik, individen, omgivningen). Arbetslagen tar fullt ansvar för och följer upp varje barns utveckling och lärande (steg 5). Vem som ansvarar för vad och vilka arbetsuppgifter som behöver prioriteras i olika perioder får vi också ta del av i årsplaneringen. Pedagogerna har egna ansvarsbarn, vars dokumentation av utveckling och lärande de ansvarar för. Likaså läser vi att de har egna ansvarsområden. Vid vårt besök berättar de att de är noga med att prioritera tiden, om en kollega är sjuk vid en gemensam planering/reflektionstid ställs denna inte in. Kollegan får vid återkomst till arbetet ta del av det som dokumenterats. Arbetslagen prioriterar och fördelar arbetsuppgifter (steg 5). I självvärderingen placerar sig förskolechefen på steg 7 och det gör arbetslaget också. Vi placerar förskolan på steg 5. Förskolan är på god väg att nå steg 6 och 7. För att nå dessa steg och utvecklas med uppdraget anser vi att förskolan tydligare behöver arbeta med den inre organiseringen av arbetet. Styrning och ledarskap Vi kan i det inlämnade materialet ta del av att förskolan har tagit fram en processplan utifrån Qualis kvalitetskriterier. Vi kan läsa i den skriftliga redovisningen att förskolan även arbetar med gemensamma prioriterade mål för skolområdet. Förskolan har egna prioriterade verksamhetsmål utifrån de nationella målen (steg 1). I intervjun med pedagogerna bekräftar de att de känner till verksamhetsmålen samt beskriver hur de arbetar utifrån uppdraget. Personalen känner till 16