Utbildningsförvaltningen. Lokal arbetsplan för Montessori förskola



Relevanta dokument
Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Liatorps förskola

Hällabrottets förskola

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Arbetsplan för Tornets förskola

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Arbetsplan för Tornets förskola

Utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan för

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Visioner och mål för Montessoriförskolan Lindängen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Mjölnargränds förskola

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolans Arbetsplan 2016/2017

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken

Arbetsplan för Saffranets förskola

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2016/2017

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Arbetsplan för Violen

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Lyckans mål 2016/2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Arbetsplan 2015/2016

Lokal arbetsplan 14/15

Förskolans värdegrund och uppdrag

Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14

Namn: Pedagogisk planering för enskilda barnet. I samverkan med vårdnadshavare. Höstterminen 2013

Lokal arbetsplan för förskolan

Presentation. Gagnef kommuns vision

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Ängens förskola Ängens förskola!

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Kvalitetsarbete i förskolan

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Dallidens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Arbetsplan för Ängen,

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

En förskola på kristen grund

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Lokal arbetsplan Lekåret

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Förskolan Vindan. Förskolan Vindan. Vindan är en förskola med en avdelning för barn 1-6 år. Arbetslaget består av:

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Transkript:

Utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan för Montessori förskola 2012-2013

Innehållsförteckning 1. Presentation av förskolan 3 2. Årets utvecklingsområden. 5 3. Normer och värden.6 4. Utveckling och lärande...7 5. Barns inflytande 8 6. Förskola och hem. 9 7. Samverkan m. förskoleklassen, skolan och fritidshemmet11 8. Uppföljning, utvärdering och utveckling.12 9. Förskolechefens ansvar 13 Årsplan..14 2

1. Presentation av förskolan Montessori förskola ligger i centrala Älmhult i anslutning till Montessoriskolan som är inkluderad i Linnéskolan. Förskolan består av 3 åldersblandade avdelningar. Förskolan är öppen kl. 06:30-17:30 öppningar sker på avdelningen Minimyran och stängningen sker oftast utomhus på förskolans gård där avdelningarna är sammanslagna från kl. 16:30 varje dag. Förskolan strävar efter att vara auktoriserad hos Svenska Montessoriförbundet men trots att vi har satsat mycket på att fortbilda förskollärare och även rekryterat utbildade Montessoripedagoger räcker tyvärr inte andelen Montessoriförskollärare till för auktorisation detta läsåret. På Montessori förskola går det barn från hela Älmhuts tätort samt även från landsbygden. Organisation: * Veckomöte med representant från varje avdelning hålls på tisdagar kl.12.45-13.30. Mötet leds av förskolechefen. Här delges information mellan avdelningar och till avdelningar. Beslut i vissa gemensamma praktiska frågor fattas. * Avdelningsreflektion. Varje avdelning har 1,5 h gemensam reflektion per vecka. Under tiden har en annan avdelning ansvar för deras barn. * Enskild reflektion. Varje pedagog har 1-2 timmar för egen planering och reflektion varje vecka. * Arbetsplatsträffar. En gång varje månad träffas all personal 2.5 h på kvällstid. Dessa möten kommer under året att struktureras upp så att diskussioner i tvärgrupper och arbetslag kommer att hållas varje tillfälle. Underlag till diskussionerna lämnar förskolechefen efter en inledning i olika ämnen. Under året kommer Skolverkets stödmaterial uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan att läsas och diskuteras. * Kvalitetsdagar. 4 dagar per år stänger förskolan för fortbildning och planering/reflektion. 3

* Pedagogisk handledning. Förskolan har tillgång till en pedagogisk handledare vid behov Profilering På vår Montessoriförskola arbetar vi utifrån förskolans läroplan, Lpfö 98 (reviderad 2011) samt efter Maria Montessoris pedagogiska tankar och idéer. Inom montessoripedagogiken spelar miljön kring barnen en väsentlig roll. Miljön ska vara tilltalande, locka barnen till att utforska och arbeta med materialet. Den ska även vara anpassad storleksmässigt efter barnen, bord, stolar, toalett och handfat ska vara placerade efter barnens storlek höjdmässigt. Pedagogerna på en Montessoriförskola sätter barnet främst, det är för barnen vi finns här. Maria Montessori ansåg att barnen har en medfödd önskan att utforska sin omvärld, att lära sig tala och att lära sig gå. Pedagogerna ska då hjälpa barnen i deras strävan att erövra världen och ska visa dem sätt att klara av saker själva. Maria Montessori levde efter parollen hjälp mig att göra det själv. Vi som arbetar på Montessoriförskolan i Älmhult anser att barn både kan och vill göra saker själva. Vi vuxna ska visa barnen hur de ska göra för att klara av att göra saker själva såsom klä på sig, ta mat själv osv. Förr i världen ansågs det att barn föddes utan att kunna någonting och att vi vuxna fyllde barnen med kunskap allt eftersom de blev äldre. Maria Montessori menade snarare att barnens utveckling ibland var intensiv då barnen tog in en massa kunskap, därefter följde lugnare perioder då barnen befäste vad de tidigare tagit till sig. Maria Montessori menade att alla barn världen över föds med ett absorberande sinne, barnen tar in hela omvärlden och införlivar den med sig själva. Montessori har därför skapat ett så kallat sensoriskt material, där barnen arbetar mycket med sina sinnen. Barnen får dagligen en mängd sinnesintryck, det sensoriska materialet hjälper barnen att ordna och sortera alla intrycken. Det sensoriska materialet hjälper inte barnen att se, höra eller känna bättre, men det hjälper barnen att bli medvetna om vad de ser, hör eller känner. Maria Montessori skapade även ett material där barnen arbetar med så kallade praktiska vardagsövningar. Montessori menade att barn vill göra samma saker som de ser de vuxna göra. När barnen utför de praktiska vardagsövningarna lär de sig att klara sig själva. Exempel på praktiska vardagsövningar är att hälla, diska, sopa, skära frukt och mycket mer. De praktiska vardagsövningarna är ett sätt för barnen att nå koncentration. 4

Montessori hade även material inom matematik, svenska och kultur. Kultur kallade Montessori allt som berikade barnens sinnen såsom historia, geografi, biologi, musik, bild med mera. Barnen börjar arbeta med konkret material så att de får förståelse, sedan går de vidare till att arbeta mer abstrakt. Inom matematik till exempel arbetar barnen med ett så kallat guldmaterial där de kan räkna guldpärlor, de går sedan vidare till att arbeta med sifferkort för att avslutningsvis arbeta helt abstrakt med papper och penna. Inom svenskan finns olika läslådor, där de första innehåller ordkort och matchande konkreta föremål. Barnen arbetar därefter med läslådor och matchande bilder och går på så vis mot mer och mer abstrakt material. En av våra främsta uppgifter som Montessorilärare är att stötta barnen i deras utveckling, observera, att finnas till hands om så behövs och att tillrättalägga omgivningen för att sedan ta ett steg tillbaka när barnen koncentrerar sig så att de kan arbeta i lugn och ro. 2. Årets utvecklingsområden Värdegrundsarbetet ska fortsätta. Personalen ska arbeta vidare i Friends anda och ta tillvara på den kunskap och de erfarenheter man redan har. Arbetet med att utveckla avdelningarnas reflektion, pedagogiska dokumentation och förmågan att se resultat och göra analyser ska fortsätta. Arbetet med att utveckla innehållet i barnens pärmar skall det tas nya tag med. Handledning i pedagogisk dokumentation skall ges under året. En utveckling av APT skall ske. En annan struktur skall användas så att det blir ett större fokus på pedagogiska möten och diskussioner. Ett större fokus på läroplanens mål ska märkas då en självskattning över förskolans erbjudande i förhållande till läroplanens mål skall genomföras 1 gång per termin. En föräldraenkät skall revideras och skickas ut och sammanställas 1 gång per år 5

3. Normer och värden På vår förskola diskuteras ständigt barns lärande och barns utveckling. Vi är en profilerad förskola och det bidrar till att vi genom Montessorilärarutbildningen tillägnat oss en gemensam syn på barn som kompetenta individer. Denna barnsyn är nödvändig för att kunna arbeta Montessoriskt. Detta framgår under vår profilering. Vi har under föregående år träffat vid flera tillfällen Montessori skola och fritidshem på arbetsplatsträffar. Vi har vid dessa tillfällen diskuterat och strävat efter att tillsammans arbeta fram en gemensam ny vision för Montessori i Älmhult. Vi är inte färdiga därför behåller vi den tidigare. Vår vision På vår Montessoriförskola hjälper vi barnen att utvecklas till självständiga individer. Vi vill att alla möts med respekt, känner trygghet och glädje. Vår barnsyn på Montessori förskola Vi har roligt tillsammans varje dag Vi möter barnen med respekt Vi tillåter barnen att visa sina känslor, uttrycka sina känslor och ta egna initiativ Vi uppmuntrar barnens nyfikenhet att våga prova nya saker Vi tror på barnets förmåga att utvecklas till sin fulla potential Vi har som målsättning att se och bekräfta alla barn varje dag Vi har som målsättning att barnen ska vara delaktiga och kunna påverka sin dag Vi möter det unika barnet på dess egna villkor Här följer en sammanställning av de mål som arbetslagen har valt ut att prioritera under året 2012-2013 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälp andra (Lpfö 98 rev. 2010:10) Vuxenstyrda aktiviteter/lekar i mindre grupper Samarbetsövningar Läsa och diskutera böcker om samarbete, t.ex. Igelkott och Kanin Diskussioner kring hur man ska vara mot varandra Kompismassage 6

Regelbundna skogsbesök där barnen får lära sig ta hänsyn till natur och djur Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra (Lpfö 98, 2010:9) Kontinuerligt under samling, samt i de vardagliga situationerna. Alfonsböcker Dokumentation genom fotografering som diskuteras i grupp efteråt. Ex hjälp vid påklädning. Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö (Lpfö 98, 2010:8) Vi går ut i naturen, undersöker vart myror bor och hur de kan se ut. I litteratur finner vi fakta om myror. Som förberedelse för oss pedagoger, men även tillsammans med barnen. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra(lpfö 98 rev. 2010:10). Aktivitet: Vi stödjer barnen i deras fria lek och fångar ögonblicken då situationer uppstår. Pratar om känslor. 4. Utveckling och lärande Pedagogerna arbetar för att barnen ska utveckla sin självständighet och sin förmåga att fungera i grupp, som är en viktig del i en Montessoriförskola. Detta tränar vi genom att barnen ska få ta ansvar i sin vardag på förskolan t.ex. ett eget ansvar för både förskolans och sina egna saker, på/avklädning, samt delta i förskolans aktiviteter. Barnens vistelse på förskolan ska genomsyras av en inbjudande och tillåtande atmosfär där varje barn ges möjlighet att våga prova men även att våga misslyckas i sitt lärande. Detta ställer krav på oss pedagoger att vara tillåtande och accepterande men även att kunna lyfta fram olikheter och färdigheter så att alla barn får sin plats i gruppen. Trygghetskänslan ska finnas på förskolan för att man som barn ska bli öppen för inlärning och utveckling. Det kräver lyhörda pedagoger som lyssnar av barnet/barnen. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv (Lpfö 98 rev. 2010:10) 7

Låta barnen vara delaktiga i dokumentationen Nyhetsstol Uppmaningslekar Forumteater Samtala om konfliktlösningar Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler (Lpfö 98, 2010:9) I samlingar, både mindre och större Högläsning och sagoberättande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga (Lpfö 98, 2010:9) Alla situationer med aktiviteter där barnet ges möjlighet till att utvecklas till en självständig individ. Arbetet med Montessorimaterial är övningar där barnet ges möjlighet att träna sin självständighet och tillit till sin egen förmåga. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga. (Lpfö 98 rev. 2010:10) Delmål: (*Barnen ska få möjlighet till att bli självständiga individer och försöka utefter sin egen förmåga.) Vi ska arbeta med temat: JAG. Dela in barnen i mindre grupper för att ge dem individuell tid och uppmärksamhet 5. Barns inflytande Alla barn ska ges möjlighet att påverka sin dag. Utifrån barnens förmåga låter vi dem vara delaktiga i vardagliga situationer. Vi arbetar efter Maria Montessoris vision att låta barnen själva välja aktivitet och erbjuda möjligheter till koncentration. Vi observerar barnen i verksamheten för att ta till vara deras intressen. Pedagogerna utgår från barnens idéer och intressen samt lyssnar aktivt på dem. Genom att pedagogerna ställer frågor kan vi få fram barnens önskemål. Det är viktigt att stärka barnens självkänsla så att de vågar ifrågasätta och uttrycka sina åsikter, samt stå för dem. Barnen erbjuds möjlighet till fria valet inom ramarna för verksamheten. Varje dag har vi samling och därefter får barnen välja vad de vill arbeta med, själv eller tillsammans med en 8

kompis. Barnen får också bestämma hur länge de vill hålla på. Med de flesta material arbetar man självständigt eller i par, är ett material upptaget får man vänta på sin tur. Våra dagliga rutiner är anpassade så att det ska bli så få avbrott som möjligt för barnen för att ge dem möjlighet att inte bli störda i sitt arbete. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation (Lpfö 98 rev.2010:10) Efter samlingen får barnen frågan om vad de vill göra Önskesångsamling Rösta på veckans film Välja en utav två bestämda aktiviteter, t.ex. att gå till skogen eller biblioteket Biblioteksbesök där barnen själva väljer böcker Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö (Lpfö 98, 2010:12) Barnen får välja vilken myra de vill ha till myrstacksbilden Gruppövning/rollspel om hur man t ex ställer tillbaka ett material man har använt eller hur man tröstar en vän. Skapande av myror i olika former, dels innan vi visat hur en myra ser ut, som uppstart, dels efter att vi pratat, läst, undersökt och upptäckt hur myran lever och ser ut. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. (Lpfö 98 rev. 2010:10) Dagligen prata om känslor (det lilla barnet som inte har något språk uttrycker sina tankar och åsikter genom att visa känslor) Barnen ska ges möjlighet att välja sysslor/lekar under delar av dagen 6. Förskola och hem Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. På Montessori förskola sker det på följande sätt: Inskolning Inskolningen är de nya barnen och föräldrarnas första tid på förskolan. Det är en tid då relationer byggs och tillit skapas. Montessori förskola praktiserar föräldraaktiv inskolning som innebär att arbetslaget i god tid före inskolningens början bjuder in föräldrarna till ett föräldramöte på förskolan. Där 9

presenterar pedagogerna inskolningsmetoden samt svarar på föräldrarnas frågor. Här får föräldrarna också tillfälle att berätta om sitt barn och deras behov. Under inskolningsdagarna som är 3 till antalet följer föräldern men pedagogen och barnet tätt hela tiden och deltar i alla rutiner på förskolan. Under de 3 dagarna är det fullt fokus på barnet och inte mycket dialog mellan pedagog och förälder. Inskolningasamtal Några veckor efter att inskolningen avslutats bjuds föräldrarna in till förskolan för en avstämning av den första tiden på förskolan. Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal erbjuds alla föräldrar två gånger per år. Samtalen handlar om hur barnen trivs, samspelar och lär på förskolan. Samtalen ligger i oktober och april. Det förs minnesanteckningar från samtalen som föräldrar får ta del av. Samtalet i april har en mer uppföljande karaktär och här skrivs inga minnesanteckningar. Information Förskolan strävar efter att ha en god daglig kontakt med föräldrarna när de lämnar och hämtar sitt barn. Föräldrar ska få veta hur deras barns dag på förskolan har varit. Skriftlig information skickas ut från varje avdelning några gånger varje termin och från förskolechefen minst en gång varje termin. Föräldramöten. Förskolan ska ha ett föräldramöte per termin. På hösten kan det bestå av en kort gemensam uppstart där förskolan pedagoger presenterar sig och förskolechefen hat möjlighet att informera om olika saker. Efter den gemensamma stunden delar avdelningarna upp sig och tar upp saker som är aktuella för avdelningen. På vårterminen består föräldramötet oftast av gemensam barn/föräldraaktivitet ofta tillsammans med Montessori skola. Vi har oftast haft grillkväll där ex. avdelningarna kan presentera en tema redovisning Varje avdelning kan utöver detta bjuda in till föräldramöte när behov uppstår, Öppet Hus eller drop in-kaffe under läsåret kan också förekomma Enkäter. Under slutet av vårterminen kommer alla föräldrar att ges möjlighet att lämna sina synpunkter på verksamheten i en enkät. 10

Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan (Lpfö98 rev. 2010) Förskollärare ska ansvara föra att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen (Lpfö 98, 2010:13) Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer (Lpfö98 rev. 2010) Föräldrar aktiv inskolning Överinskolning för barn från annan avdelning Bra möte i kapprummet Föräldramöte Synlig dokumentation i hallen Månadsbrev Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan. (Lpfö 98 rev. 2010:10) Arbetslaget beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten(lpfö 98 rev. 2010:10) Inskolning av föräldrar och barn i förskolan Lämna ut enkät till föräldrar En gång i månaden ska vi lämna ett månadsbrev till föräldrarna om vad som sker i verksamheten 7. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för: att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dess verksamheter. Arbetslaget ska ansvara för: Utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem samt samverka med dem. 11

Tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans Planen för samverkan mellan förskola och skola följs. Barnen på Montessoriförskolan har väldigt bra förutsättningar för en bra överinskolning. Förskolan och skolan ligger geografiskt nära och pedagogerna träffas med en viss regelbundenhet över vissa samarbetsprojekt. Pedagogen i blivande förskoleklass besöker 5 årsgruppen vid flera tillfällen på förskolan, deltar i samling och aktiviteter. Sedan hälsar 5 åringarna på i förskoleklassen och på fritidshemmet vid flera tillfällen och deltar i olika aktiviteter, Ett föräldramöte hålls i skolans lokaler där pedagoger från både förskolan, förskoleklassen och fritidshemmet deltar. Ett överskolningssamtal ska också erbjudas alla barnen i blivande förskoleklassen där ansvarspedagog från förskolan samt lärare i förskoleklassen tillsammans har samtalet med föräldrarna. Samtalet hålls i skolans lokaler. 8. Uppföljning, utvärdering och utveckling Det systematiska kvalitetsarbetet på Montessori förskola består av: Arbetsplanen, som bygger på läroplanens rubriker, och årsplanen. I arbetsplanen finns årets utvecklingsområden som kommer från föregående års kvalitetsredovisning Pedagogerna gör regelbundna observationer på barnen som efter reflektion leder till pedagogisk dokumentation. Avdelningsreflektion varje vecka då både verksamheten och barnen är i fokus. Självvärdering utifrån läroplanens mål sker regelbundet under året. Dokumentation kring varje barns utveckling och lärande samlas i en pärm för varje barn. Utvärdering med den veckovisa reflektionen som grund görs i december och maj. Förskolechefen för samtal med pedagogerna på varje avdelning i samband med utvärderingen. På förskolan förs pedagogiska samtal i tvärgrupper varje månad med syfte att skapa en gemensam förståelse för uppdraget. Kvalitetsredovisningen skrivs i juni med alla avdelningars dokumentationer och utvärderingar som grund 12

9. Förskolechefens ansvar I kapitlet förskolechefens ansvar i Lpfö 98 finns angivet vad som är förskolechefens ansvar. För att möta dessa krav ska jag under läsåret 2012-2013 reflektera och dokumentera varje månad kring vad jag har gjort under de olika punkterna i läroplanens kapitel förskolechefens ansvar. Efter halva året ska jag utvärdera hur jag använder min tid och vilka punkter som jag behöver fokusera på så att inget glöms bort. bearbeta och komplettera min ledardeklaration så att den innehåller min vision, min värdegrund, min människosyn, min kunskapssyn och hur mitt ledarskap ska utövas. Jag ska också göra den känd för alla mina medarbetare tillsammans med utbildningsförvaltningens ledardeklaration Ta emot handledning när det gäller min pedagogiska ledargärning Bevara och utveckla det pedagogiska arbete som utförs på förskolan. Fortsätta min rektorsutbildning år 2 Elisabeth Lindén Förskolechef 13

Augusti Kvalitetsdag Inskolning och observationsperiod Juli Förskolan är stängd Juni Pedagogiskt möte: Utvärderingssamtal med förskolechefen Utomhusvistelse och förberedelser inför nästa termin Maj Pedagogiskt möte 15/11 Kvalitetsdag med utvärdering Avslutning av projektarbeten. Föräldraaktivitet April Pedagogiskt möte 9/4 Bok, Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan September Pedagogiskt möte: Verksamhetschef Mia Johansson besöker förskolan och pratar kvalitetsarbete Observationsperiod Start av projektarbeten Årsplan Montessori Förskola 2012-2013 Årsplanen uppdateras i januari 2012 Förskolans inre arbete Aktiviteter med föräldrar Det pedagogiska året med barnen Mars Pedagogiskt möte 18/3 Bok, Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan Oktober Pedagogiskt möte: Matematikutvecklare Lotta Hovne Medarbetarsamtal Projektarbeten Utvecklingssamtal November Pedagogiskt möte: Gå igenom barnens pärmar Samtal om pedagogisk dokumentation Medarbetarsamtal Projektarbeten Luciafirande 13/12 December Pedagogiskt möte: Terminsutvärdering av arbetsplanen Kvalitetsdag: Studieresa till Kalmar Traditioner Januari Pedagogiskt möte 23/1 Bok, Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan Utvärderingssamtal med förskolechefen Föräldramöte Kvalitetsdag 7/1 Observationsperiod. Projektarbeten. Februari Pedagogiskt möte 14/2 Besök på Familjecentralen Projektarbeten Utvecklingssamtal Projektarbeten Projektarbete 14

15