Boendemiljöns betydelse och flytt bland personer över 80 år

Relevanta dokument
Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll?

Äldres boende och hälsa -en europeisk utblick. Vi vet att. Maria Haak, Dr. Med Vet. Relationen mellan hemmet och hälsan är komplex

Flytt och tankar om flytt hos äldre

Maya Kylén,PhD Foto:Johan Bävman

Innehåll. Utemiljö och mobilitet dagens möjligheter, morgondagens utmaningar. Svensk Policy

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning

Åldrande & boende - en översikt

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center

Det åldersbeständiga boendet Martina Boström och Kaj Granath

Boenden för en åldrande befolkning hur svara upp mot behoven? OSKAR JONSSON, FIL. DR. I INDUSTRIDESIGN, CASE, LUNDS UNIVERSITET

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

Fler äldre-äldre i vården

Förebyggande hembesök Rapport från uppsökande verksamhet till 80-åringar år 2016.

Ett demensvänligt samhälle

Bakgrund. Mobilitet och delaktighet ur äldre personers perspektiv. Delaktighet. Active Ageing. Mobilitet

Förebyggande hembesök hos. äldre i Hässleholm

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

IKT-medierat stöd till yrkesverksamma anhöriga till äldre närstående

ATT LÄMNA VÅRDEN - ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOMAR ÅSA SÖDERQVIST SODASA@HHJ.HJ.SE DOKTORAND, JÖNKÖPING HÖGSKOLA

Kan man designa en personcentrerad miljö?

Screeningverktyget HOUSING ENABLER

Värdet av tillgänglighet

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.

Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Arbetsterapi

Falls and dizziness in frail older people

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Delaktig (även) på äldre dar.

Falls and dizziness in frail older people

Träffpunkters betydelse för den psykiska hälsan

Socialt kapital i Österbotten. Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare

Att höra an till någon -är att vara anhörig. Att stå någon nära -är att vara närstående

The Physical Environment and the Frail Elderly Planning for

Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

Upplevelser av daglig aktivitet för personer med psykisk funktionsnedsättning

Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma!

Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet

Förankring, acceptans och motstånd

NSPH 31 AUGUSTI 2015 BOENDE OCH BOENDESTÖD FORSKNINGSRESULTAT OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDE

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?

Varför flytta till en trygghetsbostad

Underlag till uppsökande verksamhet med hälsofrämjande samtal (hembesök)

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Olika perspektiv på hållbara bostäder för seniorer

Äldre på bostadsmarknaden

Åldrandet och äldreomsorgen

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning?

I utkanten av normen Vårdande och maskulinitet

Hur köket kan planeras bättre för äldre

Vad gör en sjukgymnast/fysioterapeut inom specialiserad palliativ vård egentligen? Ulrika Olsson Möller, FT, lektor, dr vårdvet

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt

Befolkningens hälsa. Hälsa på gruppnivå

En hälsofrämjande kommun med medborgarens fokus

Om att planera för sitt boende på äldre dagar

Samtalsguide för att tydliggöra värdegrunden i planering av genomförandeplanen i Alingsås kommun

Framtida utmaningar för äldrevården?

Från forskning till praktik

Förhållandet mellan anhörigas insatser och offentlig omsorg

ÄLDRE PERSONER MED LÅNGVARIG SMÄRTA - OMVÅRDNAD

Genusmedveten stresskurs i en ungdomsvänlig miljö

Hemmets betydelse för äldre personers dagliga aktiviteter. The meaning of home for older people s daily activities

Projektredovisning IT-stöd till Housing Enabler. Björn Slaug och Susanne Iwarsson Slaug Enabling Development och Veten&Skapen HB

Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Tillgänglighet i den fysiska miljön i nybyggda bostäder En studie av utomhusmiljö och entréer i Västra hamnen i Malmö stad

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Nätverk för hälsosamt åldrande Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden?

Kunskapsproduktion i samverkan:

Samtalsguide för att tydliggöra värdegrunden i planering av genomförandeplanen i Alingsås kommun Uppdaterad

Att leva med knappa ekonomiska resurser

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Psykisk ohälsa hos äldre och främjandet av psykisk hälsa hos multisjuka äldre personer

Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål

Artiklar i avhandlingen

SmartLab TEKNIK SOM BRYR SIG OM. En demonstrationslägenhet och mötesplats för utveckling av ett tryggare boende

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN

Fastställd av kommunstyrelsen

Äldre Personer i Riskzon Livslots

Vänner kan man bli hela livet!

När mamma eller pappa dör

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende

Projekt utökad hemrehabilitering. Jönköpings kommun

Kommunala aktivitetscentra för personer med allvarlig psykisk sjukdom - en interventionsstudie (dnr 6104/ )

Stressade studenter och extraarbete

ANNE-MARIA IKONEN PERSPEKTIV PÅ ETABLERINGSPROGRAMMET HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE. Nyanlända migranters röster

Interkulturell vård och omsorg. Öncel Naldemirci

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB

Erfarenheter som vuxna med cerebral pares har av att leva ett aktivt liv med arbete och eget boende. L.Bergqvist,leg arbetsterapeut

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Sociala relationer och upplevelse av ensamhet

Transkript:

www.med.lu.se/case Boendemiljöns betydelse och flytt bland personer över 80 år MARIANNE GRANBOM, LEG. ARBETSTERAPEUT, DOKTORAND MARIA HAAK, LEG. ARBETSTERAPEUT, LEKTOR Center for Ageing and Supportive Environments 2014-04-12 Maria Haak, Department of Health Sciences, Centre for Ageing and Supportive Environments, Lund University, Sweden

Grundprojektet 2002-2004 (2011) Totalt 1918 äldre i 5 länder 80-89 år vid start, 75% kvinnor ensamboende, slumpmässigt utvalda Hembesök: observation, enkäter, projektspecifika frågor om boende och hälsa, djupintervjuer med ett urval Iwarsson et al (2007) Gerontologist

Hemmet central plats i dagliga livet Hemmet - trygghet och säkerhet - Bo i ett välkänt område - Omgiven av minnen - En plats där allt fungerar Hemmet - frihet - En plats för reflektion - Social mötesplats Dahlin-Ivanoff (2007) Scandinavian Journal of Occupational Therapy

Hemmet - ökad betydelse för hälsan med stigande ålder Genom att hemmet underlättar aktivitet och delaktighet - ger stöd för hälsan Självbestämmande och självständighet i eget hem Delaktighet att vara del i ett sammanhang, utförandeorienterad och samhörighetsorienterad Aktivitet att vara oberoende är viktigt, men hjälp kan accepteras; man ändrar uppfattning efterhand Allt detta är viktigt för hälsan Exempel: Haak et al (2007) Scandinavian Journal of Occupational Therapy Haak et al (2007) Occupation, Participation and Health

Hur hanteras detta i vardagen? Kontinuerlig process: kämpar på förhandlar vändpunkter En flytt är inte endast ett sätt att minska miljöns krav det är också ett sätt att bibehålla självbestämmande och kontroll i vardagen. Haak et al (2011) International Journal of Public Health

Hur tänker du kring att bo kvar eller flytta? Varför flyttade du? Vad hade flyttarna gemensamt? Vart flyttade de?

Tankar om flytt Ambivalens Tankar om flytt - Medvetenhet och realism Ökad ensamhet, minskat socialt nätverk, krav i miljön, flytt för ökad självständighet Tankar om flytt medför oro Betydelsefulla ting och möbler, inte känna sig hemma, flytt kan medföra minskad självständighet Löfqvist et al (2013) Gerontologist

Tankar om flytt Att flytta är inte aktuellt Varför inte? Nära till familj och vänner, fungerande hem, trädgård, grönområden, rädsla att förlora sitt självbestämmande Strategier- förberedelser för flytt Avyttra tillhörigheter Löfquist et al (2013) Gerontologist

Tankar om flytt över tid Anknytningen till hemmet växer sig starkare över tid Ju äldre man är desto tuffare att orka utföra själva flytten Vid flytt knyter känslomässigt lättare an om. Möjligt att ta med sig betydelsefulla tillhörigheter Möjligt att fortsätta med önskade aktiviteter Granbom et al (2014) Journal of Aging Studies

Grundprojektet 2002-2004 (2011) Totalt 1918 äldre i 5 länder 80-89 år vid start, 75% kvinnor ensamboende, slumpmässigt utvalda Hembesök: observation, enkäter, projektspecifika frågor om boende och hälsa, djupintervjuer med ett urval

Kärninstrument i ENABLE-AGE Subjektiva boende aspekter Hemmets betydelse Upplevd kontroll i boendet Tillfredsställelse med boendet Användbarhet Objektiva boende aspekter Miljöhinder Person-environment fit Boende standard Hälsoaspekter Funktionella begränsningar Depression ADL Symptom Psykologiskt välbefinnande Uppfattat funktionellt oberoende

The Housing Enabler (Iwarsson & Slaug, 2010) PERSONAL COMPONENT functional limitations (N=12) and dependence on mobility aids (N=2) ENVIRONMENTAL COMPONENT Environmental barriers (N=161) S. Iwarsson/maj 99

Miljöhinder som är problematiska för många äldre Utomhus Entréer Inomhus Ojämna gångvägar Hög tröskel/trappsteg till balkong/uteplats Skåp och hyllor högt placerade Soprum/tunna kan endast nås via trappsteg Höga trottoarkanter Hög tröskel/trappsteg vid entreé Dörrar som inte stannar i öppet läge För djupa hyllor Inga handtag vid bad/dusch eller toalett Inga/för få sittplatser längs gångväg Entreén kan endast nås via trappor Förrådsutrymme kan endast nås via tröskel, trappsteg eller annan nivåskillnad Tvättstuga kan endast nås via tröskel, trappsteg eller annan nivåskillnad

Vilka hälso- och boende- faktorer triggar en flytt? Av totalt 384 personer flyttade under 4 år 18 % (70 personer) 24 till annat ordinärt boende 46 till särskilt boende De bodde vid projektstarten i ordinärt boende Lund, Helsingborg & Halmstad Ensamhushåll 80-89 år 75% kvinnor Granbom et al (2013) European Journal of Ageing

Vilka hälso- och boende- faktorer triggar en flytt? Särskilt boende Begynnande minnesproblem Kan inte längre laga mat själv När bostaden är otillgänglig Granbom et al (2013) European Journal of Ageing

Vilka hälso- och boende- faktorer triggar en flytt? Ordinärt boende Bor i villa Känner sig funktionellt kapabel Behöver hjälp med städning Granbom et al (2013) European Journal of Ageing

Varför flyttade du? Av hälsoskäl: 63% Boendet passade inte så bra längre: 44% För att mitt nya boende verkade bättre för mig: 22% För att komma närmre släkten för att kunna umgås mer: 12% För att komma närmre anhöriga för att få mer stöd: 5% För dyrt att bo kvar: 2% Granbom et al (2014) I manus

När man flyttar på egen hand flyttar man då till tillgängligare bostäder?... Granbom et al (2014) I manus

När man flyttar på egen hand flyttar man då till tillgängligare bostäder?... Antal miljöhinder (max 61) I förra bostaden I nya bostaden Statistiskt säker förändring 31 25 Ja p-värde 0.01 Antal bostäder med en förändring till det bättre efter flytt 22 (76%) Granbom et al (2014) I manus

Utveckling av funktionella begräsningar Svårt att tolka information Grav synnedsättning/blind I gamla bostaden I nya bostaden Grav höselnedsättning/döv Begränsad förflyttningsförmåga Begränsad rörlighet i övre extremiteter Beroende av förflyttningshjälpmedel 0 5 10 15 20 25 personer Granbom et al (2014) I manus

När man flyttar på egen hand flyttar man då till tillgängligare bostäder?... Antal miljöhinder (max 61) Tillgänglighetsproblem (ju fler poäng ju mer problem) I förra bostaden I nya bostaden Statistiskt säker förändring 31 25 Ja p-värde 0.01 96 81 Nej p-värde 0.68 Bostäder med förändring till det bättre efter flytt 22 (76%) 15 (52%) Granbom et al (2014) I manus

Hur utforma särskilda boenden som inte uppfattas som ett ställe dit man flyttar när livet ska ta slut, utan ett hem där man kan bo och leva trots att man är beroende av hjälp? Fysisk miljö som stödjer självständighet Att känslomässigt kunna knyta an genom att kunna flytta med sig sitt hem Att fortsätta kunna utföra aktiviteter som är meningsfulla för individen

Referenser Dahlin-Ivanoff et al (2007). The Multiple Meaning of Home as Experienced by Very Old Swedish People. Scandinavian Journal of Occupational Therapy Granbom et al (2014). Residential Normalcy and Environmental Experience of Very Old People: Changes in Residential Reasoning Over Time. Journal of Aging Studies Granbom et al (2013). Relocation to Ordinary or Special Housing in Very Old Age: Aspects of Housing and Health. European Journal of Aging Haak et al (2011). The Importance of Successful Place Integration for perceived health in very old age: a qualitative meta-synthesis. International Journal of Public Health Iwarsson & Nygren (2009). Negotiating and Effectuating Relocation to Sheltered Housing in Very Old Age: A Swedish Study over 11 years. European Journal of Aging Iwarsson et al (2006). Environmental Barriers and Housing Accessibility Problems Over a One Year-Period in Later Life in Three European Countries. Journal of Housing for the Elderly Löfqvist et al (2013). Voices on Relocation and Aging in Place in Very Old Age A Complex and Ambivalent Matter. Gerontologist Annan läsning från CASE-medarbetare Oskar Jonsson, Postdoktor, Dr i industridesign, avhandling: Furniture for Later Life (2013) Lunds tekniska högskola Maria Söderberg, Dr i social arbete, avhandling: Hänsynstagandets paradoxer. Om äldre, närstående och biståndshandläggare vid flytt till särskilt boende (2014) Lunds universitet

Tack! marianne.granbom@med.lu.se www.researchgate.net/profile/marianne_granbom maria.haak@med.lu.se www.researchgate.net/profile/maria_haak 2014-04-12 Maria Haak, Department of Health Sciences, Centre for Ageing and Supportive Environments, Lund University, Sweden