ETT MANIFEST FRÅN FRISKIS&SVETTIS FÖR ATT ÖKA BARNS RÖRELSE. Alla barn måste få möjligheten att uppleva rörelseglädje. Det ökar chanserna för fler att etablera en aktiv livsstil. MARS 2012
ATT BARN RÖR PÅ SIG ÄR VIKTIGT FÖR SAMHÄLLET Vi lever i ett samhälle där daglig, fysisk rörelse inte längre är självklar. Många av oss tar bilen till jobbet, har ett stillasittande jobb och hamnar sedan framför tv:n när vi slår oss till ro på kvällen. Barnens vardag är inget undantag. Det råder brist på naturlig, fysisk rörelse i vardagen, för både vuxna och barn. Genom forskning vet vi att barn som rör på sig blir starkare och friskare. Deras koncentrationsförmåga ökar och sömnen blir bättre. Dessutom ökar möjligheten att vara frisk och ha en god hälsa som vuxen om man har en aktiv livsstil redan som barn. Vi menar också att humöret blir bättre och att självkänslan ökar, liksom glädjen och kreativiteten. Vi inom Friskis&Svettis vill att alla barn ska inspireras till att röra på sig. Ju tidigare barn får möjlighet att uppleva rörelseglädje, desto större är chanserna att etablera en aktiv livsstil som vuxen. Vi är övertygade om att det är bra både för den egna hälsan och för den samlade hälsan hos framtida generationer. Barnen tillbringar mycket av sin tid i förskolan och skolan. Om mer rörelse kan ske där, och på så sätt bidra till att etablera goda vanor inför framtiden, blir det en vinst för hela samhället. Miljöer som främjar rörelse i hemmet, skolan och på fritiden är viktiga förutsättningar för att grundlägga goda rörelsevanor. Friskis&Svettis har beslutat att under 2012-2014 genomföra satsningen Alla barnen med fokus på barn upp till tio år. Vi mobiliserar hela organisationen och vårt mål är att 2015 ska så många som möjligt av landets barn upp till tio år ha provat på Friskis&Svettis Röris eller Mini-Röris inom ramen för skola eller förskola. Med tanke på att skolan och förskolan når alla barn har de en särskilt viktig roll att fylla. Därför vill vi att fler barn ska få möjlighet att uppleva rörelseglädje på förskolan och i skolan. Vi vill också påverka samhällsdebatten om barnets behov av att dagligen utmana sin kropp och knopp för att kunna bli en hel människa genom hela livet. Dessutom vill vi påverka beslutsfattare så att de kan fatta beslut som främjar barns rörelse i deras vardag. Med det här manifestet vill vi sprida rörelseglädje och lyfta fram allt positivt som kommer på köpet när barn rör på sig. Vi vill också inspirera till mer rörelse för barn genom konkreta exempel på vad som kan göras samt visa hur vi själva arbetar. Sverige har allt att vinna på att barn rör på sig mer än vad de gör i dag. Anna Iwarsson Generalsekreterare Friskis&Svettis
ALLT ATT VINNA PÅ ATT BARN RÖR PÅ SIG TRE FÖRSLAG FÖR ATT ÖKA BARNS RÖRELSE 1. Ge rörelse en tydlig plats i läroplanen 2. Inför Röris och Mini-Röris på lärarutbildningarna 3. Inrätta en rörelseplan på varje förskola och skola DET HÄR KAN DU GÖRA OM DU ÄR...utbildningsminister Jan Björklund...lokalpolitiker...förskolechef eller rektor...förskolepedagog eller lärare...förälder.. idrottsledare.. idrottsförening...journalist DET HÄR GÖR FRISKIS&SVETTIS FÖR ATT ÖKA 5 9 9 9 9 12 BARNS RÖRELSE REFERENSLISTA 14
ALLT ATT VINNA PÅ ATT BARN RÖR PÅ SIG VIKTEN AV RÖRELSE Under unga år anläggs de vanor som följer med oss genom livet och formar våra kroppars förutsättningar i vuxen ålder. Forskning bekräftar kopplingen mellan att vara fysiskt aktiv under uppväxten och hur fysiskt aktiv man är senare i livet. 1 Rekommendationen från Statens Folkhälsoinstitut och Livsmedelsverket är att barn bör vara fysiskt aktiva sammanlagt minst en timme om dagen. Det bör handla om både måttlig och hård aktivitet, och kan delas upp i flera tillfällen under dagen. Minst två pass i veckan bör innehålla aktiviteter som stärker skelettben, ger muskelstyrka och rörlighet. 2 Men fysisk aktivitet behöver inte vara synonymt med idrott. Det kan handla om lek, promenader, dans eller annan form av rörelse. FÖR LITE AV DEN LIVSVIKTIGA RÖRELSEN Under lång tid har graden av fysisk aktivitet minskat bland både vuxna och barn i Sverige, även om ett allmänt ökat medvetande om betydelsen av fysisk aktivitet troligen har bidragit till att den negativa trenden har brutits. 3 Dock har den fysiska leken till stor del ersatts med tv-tittande, tvspelande och datorsurfande. Sju av tio unga mellan 11 och 15 år uppger att de dagligen använder 1-2 timmar eller mer för att chatta eller surfa på datorn. 4 Dessutom är svenska barn ofta stillasittande på helgerna. 5 SKILLNADER MELLAN GRUPPER Hur mycket barn rör på sig skiljer mellan olika grupper. Bland barn som lever under goda sociala och ekonomiska villkor är det knappt hälften, 45 procent, som når rekommendationen om en timme om dagen. Bland barn med sämre socioekonomiska förutsättningar är motsvarande andel 30 procent. Det innebär att det bland barn med goda förutsättningar ändå är så att mer än hälften av barnen som inte rör på sig tillräckligt. I övriga grupper är siffran ännu dystrare. 6 1 Skolbarns hälsovanor, Statens Folkhälsoinstitut 2 Handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen, Statens Folkhälsoinstitut och Livsmedelsverket, s. 77 3 Barns och ungas hälsa, Statens Folkhälsoinstitut, s. 31. 4 Skolbarns hälsovanor, Statens Folkhälsoinstitut, s. 11 5 Fetma och övervikt hos barn, Vårdguiden Stockholms läns landsting http://www. vardguiden.se/sjukdomar-och-rad/omraden/sjukdomar-och-besvar/fetma-hos-barn/ 120216 6 Skolbarns hälsovanor, Statens Folkhälsoinstitut MANIFEST ALLA BARNEN 5
ÖVERVIKT ÄR ETT PROBLEM Under de senaste två decennierna har antalet överviktiga barn fördubblats och i dag är omkring en femtedel av alla barn överviktiga eller feta. Barn med övervikt växer ofta upp till överviktiga ungdomar och vuxna. 7 Om vi rör på oss för lite som barn kan det få konsekvenser i vuxen ålder exempelvis som fetma, högt blodtryck och höga blodfetter. Det i sin tur är allvarliga riskfaktorer för bland annat hjärt-kärlsjukdom, diabetes och olika typer av cancer. Socialstyrelsen konstaterar i Folkhälsorapport 2009 att det är angeläget att satsa på förebyggande åtgärder för att förhindra att barn utvecklar fetma. ALLT ATT VINNA Det finns allt att vinna på att barn rör på sig mer. Förutom att förhindra övervikt bidrar regelbunden rörelse också till att upprätthålla energibalans, välbefinnande, benhälsa och rörlighet. Dessutom är fysisk aktivitet ett viktigt verktyg för lek och rekreation, inlärning av motoriska och sociala färdigheter och utvecklande av kreativ förmåga, konstaterar Socialstyrelsen i Folkhälsorapport 2009. SKOLAN OCH FÖRSKOLANS ROLL Eftersom förskolan och skolan når alla barn kan åtgärder där bidra till att utjämna skillnader i hälsa mellan olika grupper. Det är därför viktigt att våra barn under sin förskole- och skoltid får förutsättningar för att grunda de goda vanorna och det inte bara inom ramen för skolidrotten. Rörelse kan integreras i alla skolämnen. Det finns många exempel på att mer rörelse i skolan gör att eleverna mår bättre. Förutom att förebygga övervikt och sjukdomar förbättras konditionen, styrkan och inlärningsförmågan. Forskare vid Göteborgs universitet har hittat ett samband mellan hög syreupptagningsförmåga i hjärnan och högre intelligens. 8 Det finns också studier som visar att lärare upplever att eleverna är mindre stressade och mer koncentrerade vid de teoretiska ämnena. Det finns exempel där lärarna och rektorn till och med upplever att mobbingen och skadegörelsen på skolan minskar. 9 GODA EXEMPEL Ett exempel på hur det fungerar i praktiken är Bunkefloprojektet (1999-2008), där skolor i Limhamn-Bunkeflo hade fysisk aktivitet under varje 7 Folkhälsorapport 2009, Socialstyrelsen, s. 61 f 8 Motion gör oss smartare, DN.se 2009 11 30, http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/ motion-gor-oss-smartare 9 Att vara tonåring och må bra Samarbetsforskning och skolutveckling avseende lärande, relationer och hälsa vid Sandenskolan i Boden, forskningsrapport av Ulf Numan, Luleå tekniska universitet 6 MANIFEST ALLA BARNEN
skoldag. Den fysiska aktiviteten i skolan gav barnen starkare skelett, bättre blodtryck och mindre fetmaproblem. Att träna upp koordinationsförmågan visade sig också vara viktigt för inlärningsförmågan i de teoretiska ämnena. Ett annat exempel är Saltjsö Duvnäs skola i Nacka där barnen har idrott tre gånger i veckan och en halvtimme rörelse övriga skoldagar. Då kan barnen till exempel gå ut på skolgården och ta sig runt hinderbanan. En gång i månaden har skolan också någon typ av friluftsdag med aktiviteter som skridskoåkning, orientering eller friidrott. Skolans mål med satsningen på rörelse är att ge barnen ett livslångt intresse för fysisk aktivitet. En av lärarna konstaterar att det är bra för inlärningen att röra på sig. 11 Ett tredje exempel är Friskis&Svettis barnrörelsekoncept Röris som utvärderas i Susanne Wolmesjös (Fil mag pedagogik och cert kommunikolog) uppsats. Flera av lärarna berättar att det blir roligare för både barn och lärare att vara i klassrummet och att känslan av gemenskap blir starkare när de använder Röris. Lärarna noterar också hur koordinationsförmågan är kopplad till inlärningsförmågan. Allt detta sammantaget ger barnen en möjlighet att lära känna sin kropp och därmed en god grund att utveckla självkänsla och självförtroende. Vi konstaterar att ovanstående goda exempel bekräftar att barnen och pedagogerna blir både gladare och piggare samt att tillsammans-känslan ökar när man rör på sig tillsammans. Detta skapar goda förutsättningar för ett livslångt beteende. Friskispressen, 1-08, s. 34. 11 Rörelse på schemat varje dag, DN.se, 2011 01 23, http://www.dn.se/nyheter/sverige/ rorelse-pa-schemat-varje-dag MANIFEST ALLA BARNEN 7
8 MANIFEST ALLA BARNEN
TRE FÖRSLAG FÖR ATT ÖKA BARNS RÖRELSE Att öka möjligheterna för barn att röra på sig behöver inte vara svårt. Vi på Friskis&Svettis har identifierat tre konkreta förslag på hur det kan gå till. 1. GE RÖRELSE EN TYDLIG PLATS I LÄROPLANEN Fysisk rörelse måste bli ett naturligt verktyg i pedagogiken, och inte bara begränsas till idrottsämnet. Vi vill därför att läroplanen i nästa översyn kompletteras så att fysisk rörelse blir en naturlig del av verksamheten på Sveriges förskolor och i de flesta skolämnen. Det finns många exempel på att mer rörelse i skolan gör att eleverna mår bättre. Koncentrationsförmågan ökar, skolresultaten förbättras och mobbingen minskar. 2. LYFT IN RÖRIS OCH MINI-RÖRIS SOM ETT PEDAGOGISKT VERKTYG PÅ LÄRARUTBILDNINGARNA Det är viktigt att öka medvetenheten bland blivande förskolelärare och lärare. I lärarutbildningarna bör det därför läggas in ett obligatoriskt moment kring fysisk rörelse som pedagogiskt verktyg, som omfattar både teori och metod. När lärare får kunskap om hur enkelt det är att aktivera barnen kommer rörelse att bli en naturligare del av förskole- och skoldagen. 3. INRÄTTA EN RÖRELSEPLAN PÅ VARJE FÖRSKOLA OCH SKOLA Alla barn behöver få bättre förutsättningar för att kunna uppleva rörelseglädje i förskolan och skolan. Genom att ta fram en rörelseplan kan förskole- och skolledningar bli bättre på att ha med rörelse i den dagliga verksamheten inte bara på utflykter eller idrottslektioner. I rörelseplanen bör det också framgå hur förskole- och skolgårdarna och inomhusmiljöerna är anpassade för att locka till lek och idrott. MANIFEST ALLA BARNEN 9
DET HÄR KAN DU GÖRA OM DU ÄR UTBILDNINGSMINISTER JAN BJÖRKLUND Du kan i tal, debattartiklar och politiska utspel ta upp hur viktigt det är att barn rör på sig. Du kan arbeta för att rörelse ska föras in i läroplanen för förskolan och grundskolan. Du kan uppmuntra förskolor och skolor att inrätta en rörelseplan och tänka på hur de kan ha med rörelse under alla lektioner. LOKALPOLITIKER Du kan arbeta för att de anställda i förskolorna och skolorna får gå utbildningar kring barns rörelse. Du kan arbeta för att det inrättas rörelseplaner i förskolorna och skolorna så att barnen och eleverna får röra på sig mycket. Du kan arbeta för att det ska finnas många platser för lek och idrott. FÖRSKOLECHEF ELLER REKTOR Du kan inrätta en rörelseplan tillsammans med personalen. Du kan be personalen att se över hur de kan ha med rörelse på alla lektioner. Du kan arbeta för att området runt omkring förskolan eller skolan har lekplatser och andra aktivitetsytor som lockar till rörelse. Du kan erbjuda din personal att gå utbildningar som Friskis&Svettis Röris- eller Mini-Röris-utbildning. FÖRSKOLEPEDAGOG ELLER LÄRARE Du kan se över hur det går att lägga in rörelse på alla dina lektioner. Du kan gå Friskis&Svettis Röriseller Mini-Röris-utbildning och uppmana dina kollegor att också göra det. Du kan prata med din chef och föreslå att alla dina kollegor får gå utbildningen. FÖRÄLDER Du kan röra på dig och vara en förebild för barnen. Du kan ställa krav på förskolan och skolan att barnen ska få röra på sig mycket. Svenska barn är ofta stillasittande på helgerna, du kan därför göra äventyr och inspirera till aktiviteter där du rör dig tillsammans med barnen. IDROTTSLEDARE Du kan kontakta förskolor och skolor och föreslå att eleverna får prova din aktivitet. Det kan inspirera elever som inte är vana att idrotta att börja träna även på fritiden. Du kan informera föräldrar om din förenings verksamhet och ha prova-på-pass för barnen. IDROTTSFÖRENING Du kan fortsätta att erbjuda den breda och gedigna barnverksamhet som du nästan alltid erbjuder. Du kan på ett ännu bättre sätt utveckla lusten och glädjen så att alla barn får idrotta och röra på sig utifrån sina egna förutsättningar. Du kan se till att alla barn alltid får vara med. JOURNALIST Du kan skriva artiklar om nyttan av att barn rör på sig. Du kan granska vad politikerna gör för att barnen ska få röra på sig. Du kan MANIFEST ALLA BARNEN
besöka en förskola eller skola och göra ett reportage om vilka möjligheter barnen just där har att röra på sig samt intervjua förskolechefen eller rektorn. MANIFEST ALLA BARNEN 11
DET HÄR GÖR FRISKIS&SVETTIS FÖR ATT ÖKA BARNS RÖRELSE Friskis&Svettis vill att alla barn ska inspireras till att röra på sig. Ju tidigare barn får möjlighet att uppleva rörelseglädje, desto större är chanserna att etablera en aktiv livsstil som vuxen. Det är bra både för den egna hälsan och för den samlade hälsan hos framtida generationer. Det här manifestet är en del av Friskis&Svettis speciella satsning Alla barnen under 2012-2014. Satsningen har fokus på barn upp till tio år och innebär att Friskis&Svettis kommer att utbilda ännu fler lärare, pedagoger och annan personal för att inspirera och sprida Röris och Mini-Röris. Fler barn behöver helt enkelt få röra på sig. Samtidigt ska det pedagogiska materialet till lärare och pedagoger utvecklas och förstärkas för att bli enklare och mer stimulerande att använda i vardagen. Målet är att vi under år 2012-2014 har gjort skillnad och tillsammans genomfört en samhällsnyttig insats som sprider rörelseglädje. Visionen är att vi år 2015 har nått Alla barn upp till år i Sverige. 2003 utvecklade Friskis&Svettis Röris för barn mellan sex och nio år. 12 Det blev snabbt efterfrågat av skolor i hela landet. Mini-Röris är en utveckling av Röris för barn mellan tre och sex år. Mini-Röris och Röris bygger på samma grund som den klassiska Friskis&Svettis-jympan. Det är känslan i musiken som inspirerar till rörelse och det är enkelt att hänga med direkt. Programmet innehåller kondition, styrka, rörlighet, balans och avslappning. De olika delarna kan användas var för sig eller tillsammans. Hela programmet är runt 20 minuter och kan köras både inomhus och utomhus. Varken barnen eller den vuxna behöver byta om till träningskläder. Vi är övertygade om att människan är byggd för rörelse och mår bra när hon rör på sig. Vi vet också att barn gör som vi gör, inte som vi säger. Därför är det viktigt att barn får förutsättningar för att etablera goda vanor i tidig ålder. 12 Friskis&Svettis webbsida: http://web.friskissvettis.se/roris 225.aspx 12 MANIFEST ALLA BARNEN
Det är kul att röra sig till musik. Svårare än så behöver det inte vara. Friskis&Svettis om Röris och Mini-Röris. MANIFEST ALLA BARNEN 13
REFERENSLISTA TRYCKA KÄLLOR Att vara tonåring och må bra Samarbetsforskning och skolutveckling avseende lärande, relationer och hälsa vid Sandenskolan i Boden, Ulf Numan, Luleå tekniska universitet, institutionen för utbildningsvetenskap Barns och ungas hälsa, Statens Folkhälsoinstitut Folkhälsorapport 2009, Socialstyrelsen Handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen, Statens Folkhälsoinstitut och Livsmedelsverket Kalorier kostar en ESO-rapport om vikten av vikt, Dan Andersson och Anna Fransson, Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2011:3 Skolbarns vanor inom fysisk aktivitet, tv-tittande och datoranvändning. Trender och sociala skillnader 2001-20. Delresultat från undersökningen om Skolbarns hälsovanor, Statens Folkhälsoinstitut Svenska skolbarns hälsovanor2009/, Statens Folkhälsoinstitut WEBBSIDOR Fetma och övervikt hos barn, Vårdguiden Stockholms läns landsting, 2012 02 16 http://www.vardguiden.se/sjukdomar-och-rad/omraden/sjukdomar-ochbesvar/fetma-hos-barn/ Motion gör oss smartare, dn.se, 2009 11 30 http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/motion-gor-oss-smartare Rörelse på schemat varje dag, dn.se, 2011 01 23 http://www.dn.se/nyheter/sverige/rorelse-pa-schemat-varje-dag Röris och Mini-Röris, Friskis&Svettis http://web.friskissvettis.se/roris 225.aspx 14 MANIFEST ALLA BARNEN
2012 FRISKIS&SVETTIS RIKS