Diagnostiska kriterier för kategorin Genomgripande utvecklingsstörningar (F84) översatta till svenska från



Relevanta dokument
Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

Asperger syndrom. Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt

# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/ GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS

Autismspektrumstörningar Autism Spectrum Disorders (ASD) Mia Ramklint

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism

Valda ICD-koder för patientgrupperingar

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av?

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Autism en introduktion

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Habiliteringsprogram autism

Autismspektrumtillstånd och tvångssyndrom

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?

ASPERGERS SYNDROM DIAGNOSTISK INTERVJU (ASDI) TONÅRSFORMULÄR Gillberg, Gillberg, Ehlers 1991

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Det här är autism. Autism i olika diagnosmanualer. Hur yttrar sig autism? 1(6)

Autism en introduktion

Om autism information för föräldrar

Lindrig utvecklingsstörning

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

Grundkurs om NPF för skolan

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober Dagens agenda

Autistiskt Initiativ. Serena Hasselblad

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF 19 september Dagens agenda

Aspergers syndrom - en introduktion. Historik. Diagnos Presentation. Historik. Historik. Jill Carlberg Söderlund

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Autismspektrumtillstånd

Områdesbeskrivning Norrköping

DÖVENHETEN. Nadia Saleh, kurator Sofia Hansdotter, leg. psykolog. Wibel- och SPAF-dagarna i Stockholm

En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser

Utvecklingsstörning och psykisk ohälsa

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Autism Diagnostisk Intervju Med DSM-V-kriterier som bas ASDIV

Utbildningsdag Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1

SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Avvikelse eller sen utveckling? Förskolornas tillvägagångssätt vid upptäckten av avvikande beteenden med inriktning på autism

Barn som tänker annorlunda

ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi

Tidiga tecken på autismspektrumtillstånd

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum -

TVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4).

Lisa Brange. Viktoria Livskog. Gunilla Karlsson. Skolöverläkare. Skolpsykolog. Specialpedagog

Psykiatrisamordningen Agneta Ahlström Liselott Bergström

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

3 års hälsobesök i team

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015

Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun

Att leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman

Rehabilitering/Hjälp och stödinsatser

Neuropsykiatri i förskolan

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Selektiv mutism och dess behandling

Människor med funktionshinder i Västra Götaland

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet May;21(3): Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X

Hur förklaras språkstörning?

Nätverk Fritid Kommunikativt och kognitivt stöd för personer med funktionsnedsättning Lydia Springer

BHV Uppsala län. Föräldraskap och NPF. 23 och 24 oktober, 2018

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri

ESSENCE Pedagogens arbete vid utredning 26/8 2014

Dagens innehåll. Om grundläggande kommunikation. Symptomtriaden (Wings triad) Autism (ASD) enligt DSM-5. Vad är kommunikation?

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/ Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Tidiga autismrelaterade symptom hos unga vuxna med schizofrenispektrumdiagnos en fall-kontroll studie

Inspirationsdag. Föräldraskapsstöd med fokus på förebyggande arbete Dalarna. Lydia Springer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

I särskola eller grundskola?

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)

Vad menas med autismspektrum?

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus

FUNCTIONAL ASSESSMENT INTERVIEW (FAI)

Mottagningsenheten. Uppsala kommun.

Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI)

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Hur har de mobila omvårdnadsteamen påverkat användningen av psykiatrisk slutenvård?

Samtal med barn med kommunikationssvårigheter svårigheter och möjligheter

Aspergers syndrom. Vad är det?

Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU

Dialogseminarium 2 Strukturerad vårddokumentation Välkommen! 2. version

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund

Historik Autismspektrumdiagnos (Aspergers syndrom) en introduktion. Presentation JILL CARLBERG SÖDERLUND SVENOLOF DAHLGREN

Välkommen till Grundkurs om NPF

Att synliggöra barnen på kvinnojour. Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie

Transkript:

Diagnostiska kriterier för kategorin Genomgripande utvecklingsstörningar (F84) översatta till svenska från The ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders. Diagnostic criteria for research. WHO, Geneva 1993 The ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders. Diagnostic criteria for research (http://www.who.int/classifications/icd/en/grnbook.pdf) innehåller forskningskriterier avseende kapitel V Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar ur ICD-10, som utgavs av WHO 1993. Denna svenska översättning är en kombination av den svenska texten avseende F84 (Genomgripande utvecklingsstörningar) i Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 (KSH97) och motsvarande diagnostiska kriterier ur The ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders. Diagnostic criteria for research. Tre felaktigheter har rättats i den svenska översättningen: F84.3, punkt D, kodhänvisning (F80.6) har rättats till (F80.3) och F84.4, beskrivningstext ur KSH97 (IQ mindre än 34) har rättats till (IQ mindre än 35) samt F84.4, punkt C, IQ mindre än 50 har rättats till mindre än 35. Översättningen är gjord av leg. psykolog Eric Zander, Autismforum, Stockholms läns landsting och har granskats av professor Anne-Liis von Knorring, Socialstyrelsens kontaktperson i klassifikationsfrågor inom barn- och ungdomspsykiatri. Översättningen har därefter granskats, redigerats och godkänts av professor Björn Smedby, föredragande läkare i klassifikationsfrågor vid Socialstyrelsen samt av Annika Larsson och medicinalråd/enhetschef Lars Berg, båda vid Enheten för klassifikationer och terminologi, Epidemiologiskt Centrum, Socialstyrelsen. 1

F84 Genomgripande utvecklingsstörningar Perturbationes pervasivae progressionis mentalis En grupp störningar som karakteriseras av kvalitativa rubbningar i socialt samspel och kommunikationsmönster samt av en begränsad, stereotyp och repetitiv repertoar av intressen och aktiviteter. Störningarna är genomgripande och präglar individens sätt att fungera i alla situationer. Tilläggskod kan användas när störningen är förenad med kroppslig sjukdom eller psykisk utvecklingsstörning. F84.0 Autism i barndomen En genomgripande utvecklingsstörning som manifesterar sig före tre års ålder och karakteriseras av försämrad utveckling av socialt samspel, kommunikationsförmåga och av ett begränsat, stereotypt och repetitivt beteende. Härtill kommer en rad mindre specifika fenomen som fobier, sömn- och ätstörningar, raserianfall och självdestruktivt beteende. Innefattar: Autistisk störning Infantil: autism psykos Kanners syndrom Utesluter: Autistisk psykopati (F84.5) A. Avvikande eller bristande utveckling är tydlig före tre års ålder inom åtminstone ett av följande områden: (1) receptivt eller expressivt språk som används i social kommunikation; (2) utvecklingen av specifik (selektiv) social anknytning eller av ömsesidigt socialt samspel; (3) funktionell lek eller symbollek. B. Sammanlagt måste åtminstone sex symtom från (1), (2) och (3) föreligga, med åtminstone två från (1) och åtminstone ett vardera från (2) och (3). (1) Kvalitativa avvikelser i ömsesidigt socialt samspel tar sig åtminstone två av följande uttryck: (a) oförmåga att adekvat använda blickkontakt, ansiktsuttryck, kroppshållning och gester för att reglera det sociala samspelet; 2

(b) oförmåga att etablera kamratrelationer med jämnariga (på ett åldersadekvat sätt och trots rikliga möjligheter därtill) som innefattar ett ömsesidigt utbyte av intressen, aktiviteter och känslor; (c) bristande modulering av socio-emotionell ömsesidighet som visar sig genom nedsatt eller avvikande gensvar på andra människors känslor, eller bristande anpassning av beteendet till det sociala sammanhanget, eller en dålig integration av sociala, emotionella och kommunikativa beteenden; (d) brist på spontan vilja att dela glädje, intressen eller aktiviteter med andra människor (till exempel visar inte för andra, lämnar inte fram eller pekar på sådant som är av intresse). (2) Kvalitativ avvikelse i kommunikativ förmåga tar sig åtminstone ett av följande uttryck: (a) försenad talutveckling eller total avsaknad av talat språk utan försök att kompensera för detta genom att använda andra sätt att kommunicera, t.ex. gester och pantomim (kommunikativt joller har ofta saknats); (b) relativ oförmåga att inleda och upprätthålla samtal (i förhållande till den aktuella språkliga utvecklingsnivån), med ett ömsesidigt kommunikativt utbyte med den andra personen; (c) stereotypt och repetitivt språkbruk eller idiosynkratisk användning av ord eller meningar; (d) brist på varierade låtsaslekar eller (i lägre ålder) socialt härmande lek. (3) Begränsade, repetitiva och stereotypa beteendemönster, intressen och aktiviteter tar sig åtminstone ett av följande uttryck: (a) omfattande fixering vid ett eller flera stereotypa och begränsade intressen som är överdrivna eller onormala i intensitet och fokusering; eller ett eller flera stereotypa och begränsade intressen som är överdrivna i intensitet och snäva i sin natur men inte till innehåll eller fokusering; (b) till synes tvångsmässig fixering vid specifika, oändamålsenliga rutiner eller ritualer; (c) stereotypa och repetitiva motoriska manér som inbegriper endera att vifta eller vrida med händerna eller fingrarna, eller komplicerade rörelser med hela kroppen; 3

(d) fascination inför delar av föremål eller icke-funktionella delar av leksaker (såsom deras lukt, hur materialet de är gjorda av känns, eller ljudet eller vibrationer som de avger). C. Den kliniska bilden går inte att hänföra till andra former av genomgripande utvecklingsstörningar; impressiv språkstörning (F80.2) med sekundära socio-emotionella problem; reaktiv störning i känslomässig bindning under barndomen (F94.1) eller distanslöshet hos barn (F94.2); psykisk utvecklingsstörning (F70 F72) med någon därmed förknippad känslomässig eller beteendemässig störning; schizofreni (F20.-) med ovanligt tidig debut; och Retts syndrom (F84.2). F84.1 Atypisk autism En genomgripande utvecklingsrubbning som skiljer sig från autism i barndomen genom senare debut eller genom att inte uppfylla kriterierna på alla de tre områden som karakteriserar autism i barndomen. Denna subkategori används då utvecklingen först efter tre års ålder blir avvikande och försenad och när det saknas påvisbara störningar inom ett eller två av de psykopatologiska områden som kännetecknar autism i barndomen (störning i samspel, kommunikationssvårigheter samt begränsat, stereotypt och repetitivt beteende), trots samtidig närvaro av karakteristiska störningar inom resterande områden. Atypisk autism ses oftast vid grav psykisk utvecklingsstörning eller vid svår impressiv språkstörning. Innefattar: Atypisk barndomspsykos Psykisk utvecklingsstörning med autistiska drag Tilläggskod kan användas för att ange psykisk utvecklingsstörning A. Avvikande eller bristande utveckling är tydlig vid tre års ålder eller senare (samma kriterier som vid autism utom åldern då symtomen framträder). B. Det föreligger kvalitativa avvikelser i ömsesidig socialt interaktion eller i kommunikativ förmåga eller begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter. (Samma kriterier som vid autism men det är inte nödvändigt att kriterierna för antalet områden med avvikande utveckling uppfylls.) C. Tillståndet uppfyller ej de diagnostiska kriterierna för autism (F84.0). Autism kan vara atypisk avseende antingen debutålder (F84.10) eller symtomatologi (F84.11). De två typerna skiljs med en femte siffra av forskningsskäl. Syndrom som är atypiska i båda avseendena skall kodas F84.12. F84.10 Autism med atypisk debutålder A. Störningen uppfyller inte kriterium A för autism (F84.0), vilket innebär att avvikande eller bristande utveckling är tydlig först vid eller efter tre års ålder. 4

B. Störningen uppfyller kriterierna B och C för autism (F84.0). F84.11 Autism med atypisk symtomatologi A. Störningen uppfyller kriterium A för autism (F84.0), vilket innebär att avvikande eller bristande utveckling är tydlig före tre års ålder. B. Det föreligger kvalitativa avvikelser i ömsesidig social interaktion eller i kommunikativ förmåga eller begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter. (Samma kriterier som vid autism men det är inte nödvändigt att kriterierna för antalet områden med avvikande utveckling uppfylls.) C. Störningen uppfyller kriterium C för autism (F84.0). D. Störningen uppfyller inte till fullo kriterium B för autism (F84.0). F84.12 Autism, atypisk både i debutålder och symtomatologi A. Störningen uppfyller inte kriterium A för autism (F84.0), vilket innebär att avvikande eller bristande utveckling är tydlig först vid eller efter tre års ålder. B. Det föreligger kvalitativa avvikelser i ömsesidig social interaktion eller i kommunikativ förmåga eller begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter. (Samma kriterier som vid autism men det är inte nödvändigt att kriterierna för antalet områden med avvikande utveckling uppfylls.) C. Störningen uppfyller kriterium C för autism (F84.0). D. Störningen uppfyller inte till fullo kriterium B för autism (F84.0). F84.2 Retts syndrom Ett tillstånd, hittills bara funnet hos flickor, där en till synes normal tidig utveckling följs av partiell eller total förlust av tal, gångsvårigheter, förmåga att bruka händerna och minskad kranietillväxt. Debutålder är vanligtvis mellan 7 och 24 månaders ålder. Karakteristiskt är förlust av ändamålsenliga handrörelser, handvridande stereotypier och hyperventilation. Social utveckling upphör men sociala intressen vidmakthålls. Bålataxi och apraxi börjar utvecklas vid fyra års ålder och följs ofta av koreatiska rörelser. Tillståndet slutar ofta med svår psykisk utvecklingsstörning. A. Synbarligen normal prenatal och perinatal period och synbarligen normal psykomotorisk utveckling under de första fem levnadsmånaderna och normalt huvudomfång vid födseln. B. Avstannad tillväxt av huvudet mellan 5 månaders och 4 års ålder och förlust av tillägnade ändamålsenliga hand- och fingerfärdigheter mellan 5 och 30 månaders ålder, förenad med samtidig kommunikativ dysfunktion och bristande sociala interaktioner och uppträdande av dåligt koordinerad/ostadig gång/hållning och/eller kroppsrörelser. 5

C. Gravt nedsatt utveckling av språkförståelse och språklig uttrycksförmåga, tillsammans med svår psykomotorisk retardation. D. Stereotypa handrörelser över medellinjen (t.ex. handvridningar eller handgnuggningar) som debuterar vid eller efter det att ändamålsenliga handrörelser förlorats. F84.3 Annan desintegrativ störning i barndomen En form av genomgripande utvecklingsstörning som inträder efter en period med helt normal utveckling och som visar sig som en tydlig förlust av tidigare förvärvade färdigheter inom ett flertal områden inom loppet av några få månader. Tillståndet ledsagas av förlust av intresse för omgivningen, stereotypa repetitiva rörelser och en autismliknande störning av socialt samspel och kommunikation. I några fall kan tillståndet sättas i förbindelse med encefalopati, men diagnosen ska ställas på beteendemanifestationer. Innefattar: Dementia infantilis Desintegrativ psykos Hellers syndrom Symbiotisk psykos Tilläggskod kan användas för att identifiera varje associerat neurologiskt tillstånd Utesluter: Retts syndrom (F84.2) A. Synbarligen normal utveckling upp till minst 2 års ålder. Närvaro av normala, åldersadekvata färdigheter vad gäller kommunikation, sociala relationer, lek och adaptivt beteende vid 2 års ålder eller senare krävs för diagnos. B. Definitiv förlust av tidigare tillägnade färdigheter omkring tidpunkten för störningens debut. Det krävs en kliniskt signifikant förlust av färdigheter (inte bara bristande användning av dem i vissa situationer) inom minst två av följande områden: (1) språkförståelse och språklig uttrycksförmåga; (2) lek; (3) sociala färdigheter eller adaptivt beteende; (4) kontroll över blåsa och tarm; (5) motoriska färdigheter. C. Kvalitativt avvikande social funktion inom minst två av följande områden: (1) kvalitativa avvikelser i ömsesidig social interaktion (av samma typ som vid autism); 6

(2) kvalitativa avvikelser i kommunikation (av samma typ som vid autism); (3) begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter, även inkluderat motoriska stereotypier och manér; (4) en allmän förlust av intresse för saker och omgivningen. D. Störningen kan inte hänföras till andra varianter av genomgripande utvecklingsstörningar, förvärvad afasi med epilepsi (F80.3), elektiv mutism (F94.0), Retts syndrom (F84.2) eller schizofreni (F20.-). F84.4 Överaktivitetssyndrom förenat med psykisk utvecklingsstörning och stereotypa rörelser Mindre väldefinierad störning med osäker nosologisk validitet. Denna kategori är förbehållen barn med svår psykisk utvecklingsstörning (IQ mindre än 35) med hyperaktivitetsproblem, uppmärksamhetsstörning och stereotypt beteende. Centralstimulerande farmaka har vanligtvis ingen effekt (till skillnad från liknande tillstånd med normal IQ) och kan framkalla dysforiska reaktioner (ibland med psykomotorisk hämning). I adolescensen ersätts hyperaktiviteten med hypoaktivitet (ett mönster som inte ses hos hyperkinetiska barn med normal intelligens). Syndromet är ofta förenat med olika utvecklingsstörningar, specifika eller mer globala. I vilken grad beteendestörningen betingas av låg IQ eller organisk hjärnskada är inte känt. A. Kraftig motorisk hyperaktivitet som visar sig i minst två av följande problem med aktivitetsnivå och uppmärksamhet: (1) oavbruten motorisk oro, som visar sig genom att personen springer, hoppar och har andra rörelser med hela kroppen; (2) tydlig svårighet att sitta still: barnet sitter vanligen still i några sekunder som mest utom när det håller på med stereotypa aktiviteter (se kriterium B); (3) mycket överdriven aktivitet i situationer där relativt lugn förväntas; (4) mycket snabba byten av aktiviteter, så att aktiviteter vanligen inte pågår längre än en minut (tillfälliga längre perioder som tillbringas i mycket omtyckta aktiviteter utesluter inte detta liksom mycket långa tidsperioder av stereotypa aktiviteter kan också vara förenliga med dessa problem närvaro vid andra tillfällen). B. Repetitiva och stereotypa mönster av beteende och aktiviteter som visar sig på minst ett av följande sätt: (1) fast bestämda och ofta upprepade motoriska manér: dessa kan antingen vara komplexa rörelser med hela kroppen eller mindre rörelser som handviftningar; 7

C. IQ mindre än 35. (2) överdriven och icke funktionell upprepning av aktiviteter som är oföränderliga till sin form: det kan röra sig om lek med något enstaka objekt (t.ex. rinnande vatten) eller en ritual (antingen ensam eller med andra); (3) repetitivt självskadande beteende. D. Frånvaro av nedsatt social förmåga av autistisk typ, vilket innebär att barnet måste uppvisa minst tre av följande: (1) utvecklingsmässigt adekvat användning av ögonkontakt, uttryck och kroppshållning för att reglerar social interaktion; (2) utvecklingsmässigt adekvata relationer till jämnåriga vilket innefattar att dela intressen, aktiviteter, osv.; (3) tar kontakt med andra människor, åtminstone ibland, för att söka tröst och kärlek; (4) förmåga att ibland dela andra människors glädje; andra former av bristande social förmåga, t.ex. distanslös kontakt med främlingar, är förenlig med denna diagnos. E. Uppfyller inte kriterierna för autism (F84.0 och F84.1), desintegrativ störning i barndomen (F84.3) eller hyperaktivitetsstörningar (F90.-), F84.5 Aspergers syndrom Innefattar: Autistisk psykopati Schizoid störning i barndomen A. Ingen kliniskt signifikant allmän försening av språklig eller kognitiv utveckling. För diagnos krävs att enstaka ord skall ha uttalats vid två års ålder eller tidigare och att kommunikativa fraser har använts vid tre års ålder eller tidigare. Förmåga att klara sig själv, adaptivt beteende och nyfikenhet på omgivningen under de första tre åren skall ligga på en nivå som överensstämmer med normal intellektuell utveckling. Den motoriska utvecklingen kan emellertid vara något försenad och motorisk klumpighet är vanlig (dock inget nödvändigt diagnostiskt kriterium). Isolerade specialförmågor, ofta relaterade till onormala intressen och sysselsättningar, är vanliga, men krävs inte för diagnos. B. Kvalitativa avvikelser i ömsesidig social interaktion (samma kriterier som för autism. För att underlätta användningen är dessa kriterier även inlagda nedan). (1) Kvalitativa avvikelser i ömsesidigt socialt samspel tar sig åtminstone två av följande uttryck: 8

(a) oförmåga att adekvat använda blickkontakt, ansiktsuttryck, kroppshållning och gester för att reglera det sociala samspelet; (b) oförmåga att etablera kamratrelationer med jämnariga (på ett åldersadekvat sätt och trots rikliga möjligheter därtill) som innefattar ett ömsesidigt utbyte av intressen, aktiviteter och känslor; (c) bristande modulering av socio-emotionell ömsesidighet som visar sig genom nedsatt eller avvikande gensvar på andra människors känslor, eller bristande anpassning av beteendet till det sociala sammanhanget, eller en dålig integration av sociala, emotionella och kommunikativa beteenden; (d) brist på spontan vilja att dela glädje, intressen eller aktiviteter med andra människor (till exempel visar inte för andra, lämnar inte fram eller pekar på sådant som är av intresse). C. Individen uppvisar ett ovanligt intensivt, avgränsat intresse för något område eller begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter (samma kriterium som för autism; men det torde vara mindre vanligt att dessa innefattar motoriska manér eller att man sysselsätter sig med delar av objekt eller leksakernas icke-funktionella delar. För att underlätta användningen är dessa kriterier även inlagda nedan). (3) Begränsade, repetitiva och stereotypa beteendemönster, intressen och aktiviteter tar sig åtminstone ett av följande uttryck: (a) omfattande fixering vid ett eller flera stereotypa och begränsade intressen som är överdrivna eller onormala i intensitet och fokusering; eller ett eller flera stereotypa och begränsade intressen som är överdrivna i intensitet och snäva i sin natur men inte till innehåll eller fokusering; (b) till synes tvångsmässig fixering vid specifika, oändamålsenliga rutiner eller ritualer; (c) stereotypa och repetitiva motoriska manér som inbegriper endera att vifta eller vrida med händerna eller fingrarna, eller komplicerade rörelser med hela kroppen; (d) fascination inför delar av föremål eller icke-funktionella delar av leksaker (såsom deras lukt, hur materialet de är gjorda av känns, eller ljudet eller vibrationer som de avger). D. Störningen går inte att hänföra till andra varianter av genomgripande utvecklingsstörningar: schizofreni av simplexform (F20.6), schizotyp störning (F21), tvångssyndrom (F42.-), anankastisk personlighetsstörning (F60.5), reaktiv störning i känslomässig bindning under barndomen (F94.1) eller distanslöshet hos barn (F94.2). 9

F84.8 Andra specificerade genomgripande utvecklingsstörningar F84.9 Genomgripande utvecklingsstörning, ospecificerad Detta är en residualkategori som bör användas för störningar som passar in på den allmänna beskrivningen av genomgripande utvecklingsstörningar men där motstridiga fynd eller brist på adekvat information innebär att kriterierna inte uppfylls för någon av de andra koderna under F84. 10