Skakningar. Tremor i praktiken Utredningar och behandlingar. Skånes universitetssjukhus



Relevanta dokument
Skakningar. Tremor i praktiken Utredningar och behandlingar. Skånes universitetssjukhus

Parkinson utanför neurologkliniken. Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro

Gula Villan Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken

Parkinsons sjukdom. Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män

2. (1p) Vissa opioidanalgetika, exempelvis petidin, kan framkalla dysfori snarare än eufori. Varför?

Reseberättelse från 23 Nordiska mötet i Klinisk Neurofysiologi, Helsingör, Danmark, maj 2004

Hyperkalcemi. Kalciumrubbningar Kursen PTH och kalcium

Parkinsons sjukdom. Susanne Hejnebo ST-läkare i neurologi i Halmstad

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p

12 NEUROLOGI REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD

Pramipexol Stada , Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Parkinsons sjukdom diagnostik och behandling

Tor Ansved. Neurology Clinic Stockholm

Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt

Hur känner man igen att det är Parkinson?

Aripiprazole Accord (aripiprazol)

Parkinsons sjukdom. Specialist i neurologi

Att leva med Lewy body-demens VICTORIA LARSSON

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi II, 7,5hp


Att leva med. Parkinsons sjukdom

Naloxon Nässpray mot opioidöverdos. Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt

Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026

Nätverk för Huntingtons sjukdom i Västra Götalandsregionen. Carina Hvalstedt

Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering

Parkinsons sjukdom. Inledning. Bakgrund. Ändrad , s 988, 991 och 995.

ALLT OM SMÄRTA. Solutions with you in mind

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS?

Nu m m er g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er. Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova

Förekomst av extrapyramidala symtom hos personer som bor på särskilt boende

Datum Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Pargitan Tablett 5 mg Plastburk, ,00 115,50.

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Kommunikation och delaktighet nyckelord vid åttonde nordiska Parkinsonfördjupningsmötet för sjuksköterskor 2012

Råd angående handläggning av patienter med HYPERHIDROS - Hudkliniken

Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12

De basala gangliernas funktioner Innehåll. En uppdatering kring. utredning, riktlinjer och behandling av

Epilepsi. A convulsion is but a symptom. Jackson J H. A study of convulsions Transactions of Saint Andrews Graduate Association 1870; 3:

Bilaga III Tillägg till relevanta avsnitt i Produktresumén och Bipacksedeln

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning inte sker.

Svenska riktlinjer för utredning och behandling av tremortillstånd

den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv

Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt

På toppen av karriären eller en samhällsbörda.

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Kalciumrubbningar. Kursen Mats Palmér Endokrinologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Äldre och läkemedel LATHUND

Kalciumrubbningar. Kursen Mats Palmér Endokrinologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Om läkemedel. vid depression STEG 2 4

Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026

Farmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.

Tor Ansved, Sara Vive & Anna Salander Neurology Clinic; Neurocampus; Camp Pro NEUROLOGIPATIENTEN HUR GÖR VI?

Dokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: Giltigt t.o.m.:

Dagens föreläsning. Parkinson s sjukdom. Gesine Paul-Visse. 15 februari Introduktion till Parkinson s sjukdom. Epidemiologi.

Neurologisk utbildning för sjukgymnaster Dag 1 Termin 3 Vårterminen 2010, 8-20 februari Ansvarig: Erik Lundström, neurolog och medicine doktor

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2005

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

Att avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset

Multipel Skleros Multipel skleros

Vanliga frågor (FAQ) Broschyr

ASA klass 1: Patient i gott skick med mycket god tolerans för fysisk ansträngning, utan någon sjukdom som generellt påverkar kroppen.

För G (Godkänt) krävs 60% av totalpoäng. För VG ( Väl godkänt ) krävs 85% av tp Totalpoäng: 52.

Detta frågehäfte är märkt med ditt namn samt ett studentnummer, med vars hjälp du senare kan hitta ditt resultat på kurswebben på Anslagstavlan.

Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom?

Migrän läkemedelsbehandling, nya möjligheter och utmaningar

Patientinformation

Falldiskussion 1. Navigate PD 1

AKUT ALKOHOL. Henrik Maltzman ST-läkare Gastroenterologi

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Att åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning

för erhållande av Apotekarlegitimation 3 december 2014

Långt QT syndrom (LQTS) Definition

Sifferkod:.. 1. Utifrån vad du vet nu, ge förslag på fyra diagnoser som bör övervägas initialt och motivera kort varför dessa är rimliga.

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Medicinska Prioriteringar

Morbus Parkinson, någon ny medicin på gång?

Bipacksedel: Information till användaren. Xenazine 25 mg tabletter tetrabenazin

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling Karin Lind

Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri

Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D

Parkinsons sjukdom. Arbete inom informationsteknik YHHV Katrina Fröberg Johanna Lehtonen Stella Sarmaja

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

INFORMATION OM INVEGA

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom

BILAGA III ÄNDRINGAR TILL PRODUKTRESUMÉ OCH BIPACKSEDEL

Parkinsons sjukdom. Patofysiologi

Pregabalin Pfizer , version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

Update om huvudvärk. Mia von Euler, Docent, neurolog och klinisk farmakolog Ordförande Expertrådet för neurologiska sjukdomar

Rutin för medicinsk behandling av ADHD ALFA- AGONISTER

Svensk Dystoniförening


Icke-motoriska symtom

Transkript:

Skakningar Tremor i praktiken Utredningar och behandlingar Håkan Widner Överläkare, professor kliniken Skånes Universitetssjukhus 22185 Lund hakan.widner@skane.se

Tremor Typ Orsak Ataxi Rytmisk oscillation av en kroppsdel Vilotremor Positionell tremor Kinetisk tremor Fysiologisk tremor Förstärkt fysiologisk tremor 2ndär läkemedel, hypertyreos Essentiellt tremor Parkinsons sjukdom / parkinsonism Dyston tremor oregelbunden rörelse - dyskoordination

Vilotremor: Definieras som tremor som framkommer när en extremitet har stöd och inte kräver en muskelaktivitet för att motverka gravitationen. Minskar prompt vid aktivitet, men kan återkomma

Postural tremor Definieras som en tremor som framkommer vid en viss hållning av en kroppsdel.

Kinetisk tremor: Tremor som framkommer vid rörelser. Finger-näs test med slutna ögon Testar lillhjärnan = ataxi Finger mot rörligt mål - synen med Testar basala ganglierna = kinetisk tremor

Mekanism(er): Perifert Centralt - muskel del stress signaler - time setters

Taktgivare i de basala ganglierna Substantia nigra dopaminerg Talamus retikulära kärnan, betaadrinerg gabaerg Peduncolopotine tegmentum kärnan PPN Striatum, pallidum kolinerg

Tremor som sjukdom Bristande samordning mellan sensoriskt och motoriskt inflöde till thalamus leder till neurologisk svälvsvängning (oscillation). Tremor sjukdom: tendens att systemet går över i självsvängning.

Förstärkt fysiologisk tremor 10 % av normalbefolkningen - spontant Kyla - Stress / oro Sekundär förstärkt fysiologisk tremor Med identifierbar (yttre eller endogen) faktor Nikotin/koffein (amfetamin/kokain) Hyperthyreos, hypokalcemi, hypoglykemi Njurinsufficiens Vitamin B12 brist Läkemedel Beta-adrinerga medel SSRI, Litium

Sekundär förstärkt fysiologisk tremor Utredning Hyperthyreos Hypoglykemi Hypokalcemi Njurinsufficiens B12 brist T4/TSH Glukos, HbA1c Ca, Ca-jon, albumin kreatinin homocystein, kobalamin samt folsyra

Essentiell tremor Den vanligaste rörelsestörningen Prevalens: 4-5% av befolkning > 40 år Ökar med åldern Hos äldre pat, senil tremor Yngre patienter, fr a när det gäller de ärftliga formerna ( familjär tremor )

Essentiell tremor Benign sjukdom, men kan leda till betydande fysiskt och socialt handikapp Spektrum Normal tillstånd Intermittent Påverkat ADL Påverkad livsföring Progressiv sjukdom

Essentiell tremor, klinisk bild Bilateral positionell tremor, med eller utan kinetisk tremor Främst i armar Armar 95% av pat Huvud 34% (yes-yes, no-no) Ben 30% Röst 12% Tunga 7% Ansikte 5% Bål 5% Ökning vid stress / trötthet

Genetik, Miljö Känd ärftlighet, ca 60% av pat Mest autosomalt dominant utan anticipation (identifierade genloci, men inga gener) varierande penetrans Alkohol och koffein Beta-karboliner (harmine, harmane) - djurmodell Produkter i cigarettrök, i grillat

Utredning Klinisk diagnos Sjukhistoria ärftlighet debut ålder debut symtom lateralitet Situationer Effekt av nikotin, alkohol, koffein Alla mediciner Grad av funktionspåverkan Smärta / kramp (dystonier) Övriga sjukdomar astma, hjärta, blodtryck

Allmänna rekommendationer Stressreduktion Pelle/Anton Information Farmakologisk behandling om pat har betydande tremor, inverkan på dagliga aktiviteter, och själv vill inleda behandling, med kännedom om potentiella biverkningar Intermittent / kontinuerlig behandling

1sta alternativ beta-blockerare propanolol Icke-selektiv Beta-adrenerg antagonist Central resp perifer effekt Effekt hos ca 50% av ET-pat med handtremor Upp till 50-60% tremorreduktion Ibland effekt på huvudtremor Relativt milda biverkningar Enstaka doser vid behov 40-80mg Kontinuerlig behandling 40-320mg/dygn Atenolol sgs lika effektivt 50-150 mg Metoprolol bevisad icke effekt

1sta alternativ Gabapentin Central effekt retiklära kärnan i thalamus Effekt hos ca 50% av ET-pat med handtremor Upp till 50-60% tremorreduktion Ibland effekt på huvudtremor Relativt milda biverkningar Enstaka doser vid behov Kontinuerlig behandling 100-400 mg 900-3600 mg/dygn

Andrahandsalternativ Kombination propanolol + gabapentin kan vara mer effektiv än singelterapi Atenolol, sotalol eller, pregabalin, topiramat kan prövas hos pat som ej endera medel men ingen bättre effekt Intermittent bensodiazepin

Tredje alternativ Diagnos korrekt? Parkinson/Dystoni? Remiss neurolog Primidon-licens medel Primidon + betablockad DBS

Primidone (Mysoline, Liskantin) Anti-epileptiskt läkemedel Metabolism till fenobarbital Okänd verkningsmekanism egen effekt av primidon Effekt hos ca 50-60% av ET-pat med handtremor Ca 50% tremorreduktion Biverkningar (sedering, illamående, trötthet) Mest uttalat i början, långsam upptitrering 20% av pat, akut övergående toxisk reaktion 12.5 25 mg tn Långsam upptitrering till max 750mg/dygn Dosering efter effekt och koncentration

Tremor vid Parkinsons sjukdom Klassisk vilotremor, förstärks vid affektladdade situationer. Förekommer hos 70 % av PD pat. Tremor är inte nödvändigt för diagnos av Parkinsons sjukdom Kan under tryckas av volontära muskel kontraktioner. Unilateral debut, arm ben, ibland käke, sprids ofta kontralateralt.

Tremor vid Parkinsons sjukdom Primärt vilotremor i kombination med rigiditet, hypokinesi och balanspåverkan Kinetisk och positionell tremor kan förekomma vid avancerad Parkinsons sjukdom. Vilotremor kan förekomma vid: Mutipel system atrofi (MSA), Progressiv supranukleär pares (PSP) Demens med Lewy bodies (DLB)

Behandling Generell behandlings strategi Undvika fluktuationer Tidig behandling Kombinationsbehandling Undvika höga och mycket låga doser www.swemodis.se. www.läkemedelsboken.se.

Behandlingsstrategi Förordar tidig behandling: sannolikt mindre betydelse av vilket preparat // MAO-B-I, Levodopa, agonist Sträva efter kombinationssbehandling: olika typer av medel att ersätta dopamin undvika kortverkande medel förorda långverkande medel undvika fluktuationer (underbehandling ogynnsamt liksom överbehandling)

Resterande symtom: tremor Tremor som generande symtom utan funktionshinder, bör man vara sparsam med insatser emot, då detta kan leda till överbehandling i förhållande till andra funktioner med risk för snabbare utveckling av komplikationer. Tillfälliga belastningar och stressframkallande episoder med tremor kan eventuellt behandlas med tillfälliga, icke-dopaminerga medel. Intermittent tremor β-blockad propanolol/atenolol, bensodiazepin Permanent tremor men intermittent funktionsstörning dopaminagonist, ev intermittent apomorfininjektion, antikolinergika Svår funktionsstörning intermittent apomorfininjektion, DBS

DBS Pallidum Suthalamus Thalamus

Deep Brain Stimulation Djup elektrodstimulering Direkt påverkan av hjärnans elektricitet Komplettment till kemisk modulering av nervimpulser

Dystoni Tillstånd med samtidig kontraktion av muskler (agonist / antagonist) kring en led; leder till förlängda kontraktioner, vridningar, repetetiva rörelser, eller tremor. Ett tillstånd Ett symtom Ett syndrom

Farmakologisk behandling som vid dystoni i övrigt: botolinus toxin fokalt antikolinergika (smärtstillande) (muskel relaxantia) Ev DBS i pallidum

Tremor Typ Orsak Ataxi Rytmisk oscillation av en kroppsdel Vilotremor Positionell tremor Kinetisk tremor Fysiologisk tremor Förstärkt fysiologisk tremor 2ndär läkemedel, hypertyreos Essentiellt tremor Parkinsons sjukdom / parkinsonism Dyston tremor oregelbunden rörelse - dyskoordination

När remittera Diagnos? Parkinson/Essentiell tremor/ Dystoni Svår kontrollerad tremor Extrema doser Fokal tremor 18 andra tremor former