1(49) KS 2009/0007 FÖRSLAG TILL BUDGET 2010 1 INLEDNING Successivt försämrade skatteprognoser under våren 2009 medförde att kommunfullmäktige i juni 2009 fattade beslut om reviderad budget med krav på kostnadsanpassningar. Planeringsförutsättningarna för budget 2010 och planperioden 2011 till 2012 innebär fortsatta krav på återhållsamhet och kostnadskontroll. Behovet av effektivisering och rationalisering i verksamheten bedöms uppgå till 2 till 2,5 % för budgetåret 2010. Detta förklaras främst av - Fortsatt svag utveckling av den internationella ekonomin och en återhämtning som bedöms ta lång tid. - Att den svenska ekonomin befinner sig i en djup lågkonjunktur med hög arbetslöshet som fortsatt kommer att förstärkas under 2010. - Kommunens skatte- och statsbidragsintäkter beräknas ha en historiskt svag utveckling de närmaste åren. För budget- och planperioden föreligger vissa nationella satsningar som exempelvis ett tillfälligt konjunkturstöd för 2010. Detta tillskott innebär en viss lättnad 2010. Perioden 2011 och 2012 är problematisk genom den låga nivån vad gäller skatteutvecklingen. Danderyds kommun har i många avseenden goda förutsättningar att överbrygga rådande lågkonjunktur genom en stabil bas för verksamhet och ekonomi. En förväntan om låg inflation och återhållsamma löneavtal för den kommande perioden har en positiv effekt på utvecklingen av verksamhetens nettokostnad. För år 2010 föreslås en oförändrad utdebitering med 17:20 kronor per skattekrona. Utöver inledningsavsnittet innehåller budgetförslaget nio huvudrubriker. Avsnitten under rubrikerna 2-5 innehåller, utifrån olika perspektiv, beskrivningar och analyser av de förutsättningar som utgör grund för budgetförslaget. I avsnitt 6 beskrivs nämndernas budgetförslag kortfattat. Avsnitt 7, 8, 9 och 10 innehåller kommunstyrelsens förslag till drift och investeringsbudget, avstämning mot balanskravet samt finansiering. En kort sammanfattning av innehållet i respektive avsnitt följer nedan.
2(49) 2 Omvärlden I detta avsnitt ges en kort översikt av den samhällsekonomiska utvecklingen i stort för landet. I avsnittet finns dessutom en sammanfattning av regeringens bedömning av utvecklingen av kommunernas inkomster och konsumtion samt de förändringar som aviserats i budgetpropositionen avseende den kommunala sektorn. 3 Danderyds verksamhetsmässiga och ekonomiska förutsättningar Inledningsvis i avsnittet görs en översiktlig genomgång av utgångsläget vad avser kommunens verksamheter som beskrivs från tre perspektiv. Dessa är måluppfyllelse för kommunens övergripande mål, måluppfyllelse för nämndernas inriktningsmål samt vilka förbättringsområden som finns och avslutningsvis jämförelser med andra kommuner. I avsnittet finns också en genomgång av de väsentliga delarna avseende kommunens ekonomiska förutsättningar. Det görs en redovisning av intäktskostnads- och investeringsutveckling samt en analys av kommunens pensionsåtaganden. 4 Planeringsförutsättningar Avsnittet utgör en sammanfattning av de förutsättningar som gäller för budgetförslaget. Här finns en genomgång av antaganden om redovisningsprinciper, personalomkostnadspålägg, internränta och avskrivningar samt internhyra. I avsnittet finns också de prognoser för befolkningsutveckling, pensionsskuld och pensionskostnader som budgetförslaget baseras på. Avslutningsvis i avsnittet redovisas en prognos för kommunens skatte- och statsbidragsintäkter kommande år samt vilka antaganden som gjorts när det gäller skatteunderlagets tillväxt samt strukturkostnadsbidraget. 5 s direktiv för budgetarbetet I detta avsnitt finns en sammanfattning av de direktiv som fastställdes av kommunstyrelsen i april 2009. Här finns också nämndernas budgetramar och de volymantaganden som ramarna baserades på. 6 Nämndernas budgetförslag I avsnittet görs en kort sammanfattning av nämndernas budgetförslag samt en redogörelse för hur nämnderna hanterat kommunstyrelsens budgetdirektiv. 7-10 Förslag till budget. Avsnitt 7 innehåller övergripande mål samt kommunstyrelsens budgetförslag avseende driftbudget, investeringsbudget, exploateringsbudget, finansieringsplan samt verksamhetsplan 2011-2012. Avsnitt 8 är en nämndvis genomgång av budgetförslaget och i avsnitt 9 redovisas avstämning mot balanskravet. Avslutningsvis i avsnitt 10 framgår förslag till kostnader och intäkter inom finansförvaltningen samt utdebitering 2010.
3(49) 2 OMVÄRLDEN 2.1 Den samhällsekonomiska utvecklingen I höstens budgetproposition presenterar regeringen en situation där världsekonomin befinner sig i den djupaste ekonomiska krisen sedan depressionen på 1930-talet. Den svenska bruttonationalprodukten prognostiseras att falla med 5,2 % enligt regeringens bedömning för 2009. Bruttonationalprodukten väntas växa med 0,6 % 2010, med 3,1 % 2011 och med 3,8 % för 2012. Arbetslösheten beräknas stiga till 11,4 % år 2010. Återhämtningen i den internationella konjunkturen förväntas ske i långsammare takt. Detta gäller i regeringens bedömning för såväl USA som Europa samtidigt som Kina visar tecken på en gryende tillväxt i ekonomin. Läget på arbetsmarknaden försämras i snabb takt och sysselsättningen förväntas fortsätta att falla till årsskiftet 2010/2011. Uppgången i den svenska ekonomin kommer att dras av exportindustrin om än i en försiktigare takt. Hushållens konsumtion begränsas av arbetsmarknadssituationen och den svaga inkomstutvecklingen. Det låga resursutnyttjandet i ekonomin leder till låga såväl pris- som löneökningar. Från en relativt hög nivå på ökningstakten för timlönen om 2,6 % för år 2009 bedöms denna till 1,7 % för år 2010 och till 1,7 % för år 2011. 1 Prisökningstakten, avläst i KPI, beräknas till -0,4 % för år 2009, 0,4 % för år 2010 och till 0,8 % för år 2011. Det låga inflationstrycket gör att Riksdagens styrränta bedöms ligga kvar på en låg nivå men att en successiv höjning kan förväntas från och med våren 2010 enligt bedömning av Sveriges kommuner och landsting 2009-10-01. 2.2 Utvecklingen för kommunsektorn För åren 2009 och 2010 bedöms den kommunala konsumtionen nå en ökning om 0,5 % vilket är en svag ökning jämfört med de senaste åren. Mot bakgrund av det ansträngda läget för kommunerna bedöms konsumtionen minska med 0,3 % för år 2011 och med 0,2 % för år 2012. Följande större förändringar aviseras i budgetpropositionen: - Kommunerna tillförs totalt 7 miljarder kronor i tillfälligt konjunkturstöd som avser 2010. - Ett riktat statsbidrag om 500 miljoner kronor införs för vuxenutbildningen - En ny arbetsmarknadsinsats införs, Lyft inom statlig och kommunal verk- Samhet. Regeringen gör bedömningen att aktiveringsinsatsen kommer att omfatta cirka 40 000 årsplatser under 2010. 1 Enligt SKL.
4(49) 3 DANDERYDS VERKSAMHETSMÄSSIGA OCH EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 Verksamhetsmässig utveckling I följande avsnitt beskrivs utgångsläget för kommunens verksamheter i tre perspektiv. Dessa är måluppfyllelse för kommunens övergripande mål, måluppfyllelse för nämndernas inriktningsmål samt vilka förbättringsområden som finns och avslutningsvis jämförelser med andra kommuner. 3.1.1 Kommunens övergripande mål Kommunen har sju övergripande mål som antogs av fullmäktige i november 2007. Av tabell nedan framgår bedömning av måluppfyllelse avseende de sju målen per 30 juni 2009. Mål Nuläge, juni 2009 Danderyd skall vara en bra och attraktiv kommun att bo och verka i. Danderyd skall erbjuda sina invånare stor valfrihet i den kommunala servicen utifrån individens önskemål och förutsättningar. Danderydsborna skall erbjudas en bra och attraktiv service. God ekonomisk hushållning skall vara en vägledande princip för all kommunal verksamhet. Kommunen skall ge goda förutsättningar för ett varierat utbud av fritids- och kulturliv. Företag verksamma i kommunen skall erbjudas ett gott näringslivsklimat. Kommunen skall ha låg kommunalskatt. Grön Grön Grön Gul Gul Gul Grön Bedömning av måluppfyllelse baseras dels på hur nämnderna uppfyllt sina inriktningsmål och dels på olika externa undersökningar (SKL, SCB m fl). Av tabellen framgår att kommunen uppnår eller överträffar förväntad nivå när det gäller alla sju målen. 3.1.2 Nämndernas inriktningsmål Totalt har kommunen 47 inriktningsmål för nämnderna. Dessa är kopplade till sex av kommunens övergripande sju mål. Målet om låg kommunalskatt har inga inriktningsmål på nämndnivå. Nämndernas inriktningsmål antogs av fullmäktige i mars 2008. Av tabell nedan framgår nämndernas bedömning av måluppfyllelse avseende sina respektive inriktningsmål per 2009-06-30.
5(49) Nämnd Antal inriktningsmål Grön Gul Röd BUN 12 3 9 0 Socialnämnden 6 2 3 1 Tekniska nämnden 11 0 9 2 Byggnadsnämnden 4 2 1 1 Kultur och Fritid 8 1 6 1 Kommunstyrelse 6 5 1 Totalt 47 8 33 6 Bedömningen av måluppfyllelse är relaterad till kommunens ambitionsnivå inom olika verksamhetsområden. Av detta följer att en röd markering inte behöver innebära låg kvalitet utan att kvalitén inte når upp till ambitionsnivån. För att ytterligare höja måluppfyllelse har nämnderna identifierat förbättringsområden inom följande inriktningsmål. Socialnämnden Äldreomsorgen i Danderyd bidrar till en trygg och värdig ålderdom. Omsorgen och omvårdnaden i Danderyds äldreomsorg har en kvalitet som vid varje jämförelse är av högsta nationella klass. Äldreomsorgen i Danderyd bidrar, både enligt socialnämndens egna och nationella mätningar, till en trygg och värdig ålderdom. Däremot nås inte ambitionen att vara av högsta nationella klass vid alla jämförelser. Socialnämndens bedömning är att det är svårt för en storstadskommun att vara av högsta nationella klass när det t ex gäller hög personalkontinuitet och utbildningsnivå. Genom statliga finansierade kompetensutvecklingsprojekt pågår insatser riktade till all personal inom äldreomsorgen för att härigenom öka kvaliteten i verksamheten. I Danderyd är luften ren. Nivån på buller från vägar och kollektivtrafik underskrider fastställda gränsvärden. Bedömning är att det trots en rad vidtagna åtgärder kvarstår problem när det gäller såväl buller som luft. När det gäller Danderyds miljöplan har denna reviderats och kompletterats under våren 2009. Arbetet samordnas av kommunledningskontoret i samarbete med tekniska kontoret och SRMH. Dokumentet ska presenteras för kommunstyrelsens arbetsutskott i oktober 2009. Tekniska nämnden Danderyds kommun har en långsiktig planering av underhållet och bibehåller på så sätt värdet på kommunens realkapital. (Röd måluppfyllelse avser både programområde gata/trafik och fastighet) Tekniska nämndens bedömer att kommunens realkapital inte kan bibehållas med nuvarande nivå på budget för underhåll av gator och fastigheter.
6(49) s bedömning är dock att det framförallt för fastighetsverksamheten saknas analysunderlag som tydligt visar att värdet på kommunens realkapital inte kan bibehållas. Byggnadsnämnden I Danderyd ges ändamålsenlig information, god service och rådgivning i alla frågor som byggnadsnämnden handlägger. Måluppfyllelsen bedöms bl a utifrån mätningar av handläggningstider där stadsbyggnadskontoret inte når målen. Kultur-och fritidsnämnden Danderyds fritidsgårdar är attraktiva och drogfria mötesplatser för ungdomar i åldern 12-17 år. Fritidsgårdarna når inte de mål för besöksantal under kvällar och helger som kultur-och fritidsnämnden har. Även inom de verksamhetsområden där inriktningsmålen uppnås bedömer nämnderna att det finns utrymme för förbättringar. Detta avser t ex trygghet och lärande inom förskolan, arbetsro och inflytande i grundskolan, inflytande och påverkan i gymnasieskolan, fler öppenvårdsinsatser inom missbruksvård, samverkan med landstingets psykiatri, inflytande inom handikappomsorg, vattenläckage inom VA-verksamheten samt energieffektivisering. 3.1.3 Jämförelser med andra kommuner SCB medborgarundersökning SCB medborgarundersökning genomfördes under hösten 2008. Undersökningen består av tre delar, totalt ca 100 frågor. Danderyds resultat samt jämförelse med 2007 och snitt för alla deltagande kommuner framgår av nedanstående tabell. Kommunen som en plats att bo och leva på Kommunens verksamheter Inflytandet i kommunen Danderyd 2008 78, bästa värde 65, bästa värde 53, bästa värde Danderyd 2007 Snitt 97 kommuner 2008 76 64 62 54 52 40 När det gäller kommunens verksamheter är det framförallt inom områdena fritid-kultur, äldreomsorg, stöd till utsatta personer samt miljöarbete (möjlighet att lämna farligt avfall, grovavfall, elektronikavfall) som kommunen får lägre resultat.
7(49) SKL Öppna jämförelser Under första halvåret 2009 har Öppna jämförelser grundskola presenterats för 2009. Övriga rapporter inom Öppna jämförelser kommer under hösten 2009. Detta gäller äldreomsorg, gymnasieskola samt trygghet-säkerhet. Av Öppna jämförelser grundskola 2009 framgår att Danderyd har fortsatt mycket god placering. Ett sammanvägt resultatmått placerar Danderyd på andra plats i riket efter Lomma. När det gäller effektivitet, dvs en sammanvägning av kostnader och resultat placerar sig Danderyd på tredje plats. Av SKL Öppna jämförelser för äldreomsorgen 2008, där 21 indikatorer jämförs, framgår att Danderyds rankning varierar kraftigt mellan de olika indikatorerna. Bäst rankning har kommunen avseende information samt andel av personal inom äldreomsorgen med högskoleutbildning. För övriga indikatorer har Danderyd generellt medelgott resultat. Socialstyrelsens enkäter Socialstyrelsen genomför årligen en enkätundersökning, Äldreguiden, som besvaras av kommuner, landsting, stadsdelar i de tre storstäderna och enskilda utförare. I enkäten ingår frågor inom en rad kvalitetsområden. Av Äldreguiden framgår att Danderyds resultat 2009 ligger över såväl snittet för Stockholm län som för riket som helhet inom fem av de sju kvalitetsområden som mäts. I december 2008 presenterades resultat för alla kommuner i Socialstyrelsens stora enkätundersökning. Undersökningen gjordes bland brukare/anhöriga i hemtjänst och särskilda boenden. I undersökningen får Danderyd ett NKI (nöjd kundindex) inom hemtjänst på 73 (snitt riket 70) och inom äldreboende på 71 (snitt i riket 73). Detta ger en rankning på 140 respektive 175 av landets 290 kommuner. Enkätundersökning för 2009 kommer enligt Socialstyrelsen preliminärt att genomföras i början av 2010. SCB Vad kostar verksamheten i din kommun SCB sammanställer årligen nyckeltal för kommunernas kostnader och verksamheter. Av 2008 års jämförelser framgår bl a att Danderyd har kostnadsnivå lägre än standardkostnad 2 för alla de verksamheter som mäts (barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg samt IFO). I SCB s statistik finns även nyckeltal för kostnad per elev, barn, boende mm. Av dessa uppgifter framgår att Danderyds kostnadsutveckling mellan 2007-2008 för förskola, grundskola och särskilt boende är enligt följande tabell. Nyckeltal Förändring 2007-2008 Kostnad per barn i förskola 6,0 % Kostnad per elev i grundskola 4,4 % Kostnad per vårdtagare i särskilt boende 6,4 % 2 Källa SCB/SKL Vad kostar verksamheten i din kommun 2008. Standardkostnaden är den kostnad som kommunen skulle ha om man bedrev verksamheten på en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå och med hänsyn till de egna strukturella faktorerna enligt kostnadsutjämningen.
8(49) De procentuella förändringarna ovan kan jämföras med penguppräkning mellan 2007 och 2008 som var 3 % för förskola, 4,1-4,3 % för grundskola, och 4,4 % för särskilda boenden. Förklaringar till skillnader kan vara förändrade närvarotider i förskola samt ökade kostnader för barn och elever i behov av särskilt stöd inom förskola och grundskola. Inom särskilda boenden påverkar bl a förändringar i vårdtyngd samt andel demensplatser kostnaden per vårdtagare. 3.1.4 Sammanfattning Sammanfattningsvis bedöms utgångsläget vad avser kommunens verksamheter som gott. Verksamheterna uppvisar generellt god kvalitet och kommunen presterar väl i jämförelse med andra kommuner. Nämnderna har identifierat sina respektive förbättringsområden och har inom flertalet verksamheter höjt ambitionsnivån inför 2010. 3.2 Ekonomisk utveckling 3.2.1 Skatte- och statsbidragsintäkterna De förändringar som genomfördes i utjämningssystemet från och med 1 januari 2005 innebar en stabilisering av kommunens nettobidrag till ungefär 12 000 kr per invånare under perioden 2005 till 2008. För budget och planperioden avvecklas införandebidraget vilket tillsammans med andra tekniska förändringar i utjämningssystemet medför en ytterligare belastning för kommunen. Förändringen 2010 där kurvorna vänder uppåt förklaras bland annat av det höjda grundavdraget för pensionärer som minskat skatteunderlaget med 0,7 % för 2010. Effekten av denna minskning gällande skatteintäkter har reglerats genom en motsvarande höjning av bidraget för kommunalekonomisk utjämning vilket noteras i diagram nedan. Utjämning och generella statsbidrag, kr per inv 4 000 0-4 000-8 000-12 000-16 000 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Liding 2005 2006 2007 Sollentuna 2008 2009 2010 Danderyd Nacka Täby Den något mer gynsamma utvecklingen av utjämningssystemet från 2005 är på väg att återställas till tidigare nivå. Därmed bedöms den tidigare lindringen av effekter i inkomstutjämningen och kostnadsutjämningens förmåga att ta hänsyn till Danderyds ålderssammansättning ha reducerats.
9(49) 3.2.2 Nettokostnadernas utveckling Kommunen hade under inledningen av 2000-talet en kraftigare ökningstakt i verksamhetens nettokostnad i jämförelse med ökningstakten för skatteintäkterna. Kommunens ökningstakt var högre än motsvarande för genomsnittskommunen. Kostnadsjämförelser, exempelvis standardkostnader, kr/invånare inom kostnadsutjämningssystemet, visar fortsatt på kommunala kostnader i den övre nivån för landets kommuner. I de delar kostnadsnivån motsvarar en önskvärd kvalitetsnivå ingår att säkerställa att denna bibehålls. Förutom den allmänna pris- och lönekostnadsutvecklingen påverkas kommunens nettokostnader av en ökad efterfrågan inom barnomsorg, skola och äldreomsorg. En effektiv kostnadskontroll är en förutsättning för att kommunen även fortsättningsvis ska kunna säkerställa en kvalitativt god service till invånarna i kommunen. Utveckling av nettokostnader % 10% 9% 8% 7% 6% % 5% Nettokostnader 4% 3% 2% 1% 0% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 År Ovanstående diagram visar nettokostnadsutvecklingen för kommunen exklusive bland annat markförsäljningar och resultat för avgiftsfinansierad verksamhet, det vill säga VA-verket. Förändringen 2008 förklaras främst av dyra löneavtal inom flera avtalsområden. Hämtat ur planeringsförutsättningar och direktiv för budget 2010 Finansiellt mått 2010 2011 2012 Genomsnittlig nettokostnadsutveckling.. < 2 % < 2 % < 2 % 3.2.3 Utdebitering och resultat Diagrammet visar en utveckling där kostnaderna hade en högre ökningstakt än intäkterna fram till 2004. Under perioden 1999 till 2004 genomfördes successiva skattehöjningar från en utdebitering på 15:15 kr till 18:43 år 2004.
10(49) Ökning av kostnader och skatteintäkter, % rullande 3-års genomsnitt 12 10 Kostnader 8 % 6 4 2 Skatteintäkter 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År Under perioden 2004 till 2007 var ökningstakten i verksamhetens kostnader något lägre vilket gjort det möjligt att successivt sänka utdebiteringen till 17:20 kronor från och med 2008. Noterbart är att kostnadsökningstakten förvisso är lägre men att den åter är på väg att överstiga den vad gäller intäktsökning. I diagrammet noteras detta genom att den kurvan gällande kostnadsökning bryter intäktskurvan 2009. Hämtat ur planeringsförutsättningar och direktiv för budget 2010 Finansiellt mått 2010 2011 2012 Nettokostnadernas andel av skatteintäkt 100 % 100 % 100 % Kommunen har genomfört skattesänkningar under perioden från 17:86 kr 2006 ner till 17:20 kr 2008 och trots detta har ett intäktsöverskott kunnat uppvisas i verksamheten. Kommunal utdebitering 19,0 18,5 18,0 17,5 17,0 16,5 16,0 15,5 15,0 14,5 18,43 18,43 17,86 17,86 17,28 17,46 16,83 17,20 17,20 16,18 15,88 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
11(49) Ett av kommunens inriktningsmål är att kommunen ska ha en låg kommunalskatt. Redovisad utveckling av nettokostnaderna visar med tydlighet på behovet av att samtliga nämnder och kommunen som helhet ständigt utvecklar och effektiviseras verksamheten. 3.2.4 Investeringar och extern upplåning Kommunens verksamheter har ett löpande investeringsbehov inom kärnverksamheter som förskolor, skolor och äldreomsorg. Även områden för infrastruktur i form av exempelvis gator, park och vatten och avlopp kräver löpande investeringar i syfte att säkerställa långsiktig funktion och kvalitet. Kommunens investeringsverksamhet påverkas bland annat av utvecklingen vad gäller servicebehov inom barnomsorg, skolor och inom äldreomsorgen. Kapacitetsfrågan är i fokus under innevarande period för budget- och verksamhetsplan. Myndighetsbeslut gällande krav på exempelvis fastigheter, ventilation och miljö får effekt på kommunens investeringsverksamhet. Kommunens investeringsverksamhet, utfall 2003-2008, samt prognos 2009 prognos (belopp i Mkr) 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Totala nettoinveseringar 73 92 76 98 83 88 135 Investeringar, kr/invånare 2 443 3 056 2 514 3 214 2 696 2 859 4 372 Sammanställningen i tabellen visar på en relativt jämn investeringsnivå som i genomsnitt har uppgått till ungefär 92 miljoner kronor under perioden. Hämtat ur planeringsförutsättningar och direktiv för budget 2010 Finansiellt mått 2010 2011 2012 Självfinansiering av investeringar 70 % 70 % 70 % Det uppsatta målet för det finansiella måttet självfinansiering av investeringar är anpassat till den omfattande investeringsverksamhet som planeras för perioden 2010 och framåt. Egentligen inleddes denna satsning redan 2009 men prognoser indikerar på en lägre investeringsvolym än planerat. Kommunen har haft målsättningen att i största möjliga utsträckning kunna självfinansiera sina investeringar. Med utgångspunkt för de ekonomiska förutsättningarna de senaste åren har denna nivå uppskattats till cirka 100 miljoner kronor. Utvecklingen gällande kommunens låneskuld framgår av nedanstående tabell. Kommunens låneskuld, utfall 2003-2008, samt prognos 2009 prognos (belopp i Mkr) 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Låneskuld, Mkr 366 319 303 252 218 199 192 Låneskuld, kr/invånare 12 247 10 611 10 011 8 258 7 080 6 460 6 218 En självfinansiering av investeringarna innebär att kommunen undviker en extra finansiell belastning genom att låna pengar till investeringar. Förutom de resultatbelastningar som räntan på lånen leder till innebär lånefinansieringen att kommunens långsiktiga betalningsförmåga, den så kallade soliditeten, försämras. Nedanstående tabell visar utvecklingen gällande kommunens soliditet för perioden 1999 till 2008.
12(49) Soliditet, utveckling 1999-2008 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 79 74 70 70 71 69 65 63 65 66 52 49 41 40 34 33 35 36 39 39 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Soliditet, exkl ansvarsförbindelse Soliditet, inkl ansvarsförvindelse Motsvarande soliditetsmått uppgår till 39 respektive 12 för länet och till 40 respektive 17 för riket. Hämtat ur planeringsförutsättningar och direktiv för budget 2010 Finansiellt mått 2010 2011 2012 Soliditet 65 % 65 % 65 % 3.3 2009 års prognostiserade resultat Nämndernas externa nettokostnader beräknas i år uppgå till 1 361,0 miljoner kronor vilket är en positiv budgetavvikelse med 7,7 miljoner kronor. Jämfört med år 2008 beräknas nettokostnaderna öka med 25,6 miljoner kronor eller 2,0 %. Resultaträkning 2009, miljoner kronor KF 53, 8/6 2009 Bokslut Rev budget Prognos 3 Avvikelse 30-jun helåret helåret Mkr Nämndernas externa nettokostn -655,9-1 368,7-1 361,0 7,7 Produktionens resultat -34,5 7,5 5,0-2,5 Pensioner -10,5-26,5-26,5 0,0 PO-diff mm 11,7 4,5 6,0 1,5 Försäljning anläggningstillgångar 0,0 5,0 5,0 0,0 Exploateringsintäkter mm 0,0 20,0 5,0-15,0 Avskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 Verksamhetens nettokostnader -689,2-1 358,2-1 366,5-8,3 Skatteintäkter och utjämning 642,5 1 307,8 1 284,7-23,0 Extern medelsförvaltning 5,9 5,0 5,0 0,0 Finansnetto övrigt -4,8-9,4-9,4-0,1 Årets resultat -45,6-54,8-86,2-31,4 Balanskravskorrigeringar 8,1 81,1 83,7 2,6 Balanskravsmässigt utfall -37,5 26,3-2,5-28,8 Tidigt under 2009 gav nya prognoser för skatteintäkter indikationer på att den beslutade budgeten skulle överskridas. De förbättringar som successivt note-
13(49) rats vad gäller nämndernas nettokostnader har motverkats av reducerade exploateringsintäkter och lägre skatteintäkter. Det prognostiserade resultatet beräknas utifrån halvårsbokslutet uppgå till - 21,2 miljoner kronor, - 86,2 miljoner kronor inklusive fastighets- och miljölyftet. Efter den lämnade prognosen baserat på utfall till och med 30 juni 2009 har utfallet för nämnderna förbättras genom minskade volymer för bland annat socialnämndens verksamhet inom äldreomsorgen. Samtidigt har exploateringsintäkterna prognostiserats till 0 kronor för helår 2009. Kvartalsrapport per 30 september med en ny prognos presenteras för kommunfullmäktige samtidigt som budgeten behandlas. 3.4 Kommunens pensionsåtaganden Av det kapital, som frigjordes vid försäljningen av Danderydsbostäder, avsattes 300 miljoner kronor för extern, långsiktig förvaltning. Syftet med förvaltningen är att kapitalet och den årliga avkastningen skall täcka kommunens kostnader för utbetalning av pensioner intjänade före 1 januari 1998. Under 1998-2009 har kommunen tagit ut sammanlagt 224,6 miljoner kronor från förvaltningen för att täcka sina kostnader för verkställda pensionsutbetalningar. Medelsförvaltningens avkastning har inte räckt för att finansiera hela kostnaden för pensionsutbetalningen. Detta innebär att en del av det avsatta kapitalet har fått tas i anspråk. Tillgångarnas marknadsvärde uppgår för närvarande d v s före uttaget av medel för att finansiera 2009 års pensionsutbetalningar, till 213,7 miljoner kronor. Som framgår av nedanstående tabell har kommunens pensionsåtaganden för tiden före 1 januari 1998 ökat successivt trots årliga utbetalningar om 15-20 miljoner kronor. Åtagandet beräknas för närvarande motsvara 550,6 miljoner kronor varav knappt hälften täcks av det medel som har avsatts i extern medelsförvaltning. Pensionsåtaganden och extern medelsförvaltning 31/12 respektive år, miljoner kronor (Marknadsvärde för den externa medelsförvaltningen) Pensionsåtaganden Extern Netto- Äldre medels- för- (belopp i Mkr) Avsättning åtaganden förvaltning pliktelse 2002-16,1-462,2 233,4-244,9 2003-21,1-477,5 240,5-258,1 2004-29,0-483,4 237,9-274,5 2005-35,9-483,8 259,9-259,8 2006-35,2-485,4 256,8-263,8 2007-49,6-532,8 240,0-342,4 2008-58,0-535,1 196,5-396,6 2009, prognos -66,9-550,6 213,7-403,7 Kommunens samlade pensionsåtaganden beräknas som framgår av ovanstående tabell, uppgå till sammanlagt 617,5 miljoner kronor och nettoförpliktelsen till 403,7 miljoner kronor. Enligt nu liggande prognos för utvecklingen av äldre pensionsförpliktelser så beräknas den redan 2010 minska i förhållande till ovanstående prognos för 2009.
14(49) 4 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 Redovisningsprinciper Eftersom en kombination av drift- och investeringsåtgärder ofta ingår vid drifteffektiviseringar, miljö-och energiåtgärder eller vid om- och tillbyggnadsprojekt fastställs vissa principer för denna hantering. För miljö-och energiåtgärder används enligt ekonomistyrreglerna en schablon där 70 % beräknas vara investeringsutgifter och 30 % beräknas vara driftkostnader. Drifteffektiviseringar innebär vanligtvis att insatserna är investeringar men där åtföljande investeringskalkyler ska påvisa en effektivisering av bland annat framtida driftkostnader som ger en god totalekonomi i investeringen. Varje objekt ska bedömas var för sig varför en variation kan förekomma. En objektsvis bedömning av fördelningen mellan driftkostnad och investeringsutgift görs av varje enskilt objekt för om- och tillbyggnad. Tillgångar aktiveras så snart dessa färdigställts och tagits i bruk i verksamhet-en. Under pågående investeringar belastas varje projekt med en räntekostnad. Mark och insatser för iordningställande av mark för försäljning klassificeras som omsättningstillgång så snart detaljplan upprättats och insatser påbörjats inom exploateringsområdet. Intäkter från exploatering redovisas så snart köpekontrakt undertecknats för enskild affärshändelse. Kostnader för att bringa området i skick för försäljning bokförs mot resultatet vid samma tidpunkt. Från och med 2010 kommer exploateringsintäkter att periodiseras för att möta framtida kapitalkostnader för kommunens investeringar i anslutning till exploateringsprojekt. Kostnader för nya visstidspensioner, särskilda avtalspensioner eller avgångsvederlag belastar respektive förvaltning eller resultatenhet när avtal träffas om pensionen. 4.2 Balanskravet Som framgår av avsnitt 3.3 prognostiseras det balanskravsmässiga utfallet för år 2009 bli ett underskott på 2,5 miljoner kronor. Senare prognoser upprätade i september visar på en viss förbättring av det balanskravsmässiga utfallet. Med en fortsatt strikt följsamhet till budget och kostnadskontroll i verksamheten bör ett balanskravsmässigt utfall om sämst 0 kronor kunna uppnås. Det innebär i så fall att det inte föreligger något underskott från tidigare år, som skall täckas under år 2010. Marginalerna är små i budgeten för 2009 varför kommunfullmäktige kan komma att behöva ta ställning till frågan om balanskravet i sin hantering av kommunens årsredovisning. Detta bör vara klarlagt redan i det skede då kommunfullmäktige hanterar reviderad budget i mars 2010. Hämtat ur planeringsförutsättningar och direktiv för budget 2010 Finansiellt mått 2010 2011 2012 Resultat enligt balanskrav, belopp i kronor.. > 0 > 0 > 0
15(49) 4.3 Bostadsbyggande och befolkningsutveckling WSP Analys & Strategi har på kommunens uppdrag tagit fram en åldersstrukturerad befolkningsprognos, som har legat till grund för nämndernas budgetarbete. Kommunens befolkning beräknas öka med totalt 4 % eller ca 1 100 mellan 2009 och 2014 personer till ca 32 050 år 2014. 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Förändring % 0-5 år 2 586 2 516 2 503 2 462 2 484 2 500-86 -3% 6-12 år 3 199 3 265 3 344 3 425 3 463 3 485 286 9% 13-15 år 1 359 1 337 1 313 1 306 1 285 1 326-32 -2% 16-18 år 1 350 1 375 1 358 1 345 1 332 1 311-39 -3% 19-64 år 16 530 16 528 16 712 16 873 17 033 17 204 674 4% 65-79 år 3 849 3 989 4 089 4 173 4 264 4 299 450 12% 80 år- 2 019 2 020 2 011 1 982 1 945 1 921-98 -5% TOTALT 30 891 31 030 31 330 31 567 31 806 32 046 1155 4% Som framgår av tabellen ovan beräknas den största procentuella ökningen ske inom åldersgrupperna i åldersgruppen 6-12 år samt 65-79 år (9 % respektive 12 %). 4.4 Personalomkostnader Personalomkostnadspålägget blir 40,13 % för år 2010 varav 31,42 % motsvarar lagstadgade arbetsgivaravgifter, 1,88 % avtalsenliga försäkringar och resterande 6,83 % kollektivavtalad pension. 4.5 Kapitaltjänstkostnader Sveriges kommuner och landsting, SKL, har för år 2010 rekommenderat en internränta på 4,0 % det vill säga en sänkning med 0,5 % jämfört med innevarande år. SKL har i sina makrobedömningar av den samhällsekonomiska utvecklingen räknat med att en successiv höjning av riksbankens styrränta inleds från och med våren 2010. Ovanstående bedömning utgår i sig från den långa statsobligationsräntan. 4.6 Internhyror Kommunfullmäktige har fastställt principer för internhyressättning av förskolor och skollokaler. Utredning av internhyresmodell gällande förskolor och grundskolor pågår. I enlighet med kommunstyrelsens budgetdirektiv har nämnderna i sina budgetförslag räknat med att internhyrorna år 2010 räknas upp med 2 %. Andra hyresjusteringar har förutsatts ske endast med anledning av eventuella förändringar i lokalytor samt funktionsförändringar och andra investeringar som påverkar hyresnivån.
16(49) föreslår ingen höjning av hyrorna för förskolor och skolfastigheter årskurs 7 till 9. föreslår i sitt budgetförslag en generell höjning av hyrorna för övriga fastigheter med anvisad nivå om 2 %. 4.7 Pensionsskuld och pensionskostnader Kommunen utgår i föreliggande bedömning från den prognos som upprättats av vår pensionsförvaltare SPP per 2009-05-19. På basis av den skuldberäkning och prognos som tas fram i bokslutet 2009 kan justeringar komma att göras. Pensionskostnader, miljoner kronor 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Pensionsutbetalningar, före 1998 16,1 17,6 18,8 20,1 20,6 21,7 Individuell del 17,1 19,0 20,1 21,0 21,5 22,0 Särskild löneskatt 8,1 8,9 9,4 10,0 10,2 10,6 Ökning av pensionsavsättning 10,4 5,3 7,1 2,7 1,9 1,3 Förvaltningskostnader 0,2 0,2 0,2 0,2 0,3 0,3 Ränta på pensionsavsättning 1,6 1,8 2,0 2,2 2,2 2,2 summa årets kostnader: 53,4 52,6 57,7 56,2 56,7 58,1 Avsättning 31/12, inklusive löneskatt 49,6 58,0 66,9 71,7 75,8 79,3 Den totala kostnaden för pensioner prognostiseras uppgå till knappt 58 miljoner kronor för 2009. För 2010 och efterföljande planperioden förväntas framförallt kostnaden för avsättning vara något lägre än de senaste åren. En osäkerhet föreligger dock i denna post eftersom det de senaste åren har blivit en högre årskostnad än vad prognoserna indikerat. Pensionskostnaderna finansieras genom det personalomkostnadspålägg som belastar verksamheterna för åtaganden från och med 1998. De äldre pensionsåtagandena finansieras genom särskilt beslut om extern medelsförvaltning som skall täcka dessa kostnader. Den första delsumman i nedanstående tabell är de externa kostnader som skall matchas mot det interna personalomkostnadspålägget. Den andra delsumman belastar årets resultat men finansieras genom uttag i extern medelsförvaltning och exkluderas därför vid avstämningen mot balanskravsmässigt utfall. Pensionskostnadens fördelning 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Verksamhetens kostnad, PO 27,6 29,3 31,8 32,4 32,4 32,4 Finansförvaltningens kostnad, åtag fr 1998 Individuell del 17,1 19,0 20,1 21,0 21,5 22,0 Särskild löneskatt, 24,26% 4,0 4,4 4,7 4,9 5,0 5,1 Ökning av pensionsavsättning, brutto 11,9 7,1 9,1 4,9 4,1 3,5 Förvaltningskostnader 0,2 0,2 0,2 0,2 0,3 0,3./. Utbetalningar åtagande från 1998-1,8-2,0-2,7-3,7-3,7-3,5 summa finansförvaltning: 31,4 28,7 31,3 27,3 27,2 27,4 Pensionsutbetalningar, före 1998 17,9 19,5 21,6 23,8 24,3 25,2 Särskild löneskatt, 24,26% 4,3 4,7 5,2 5,8 5,9 6,1 summa extern medelsförvaltn: 22,2 24,3 26,8 29,5 30,2 31,3
17(49) 4.8 Skatte- och statsbidragsintäkter 4.8.1 Utvecklingen av skatteunderlaget En effekt av inkomstutjämningssystemet är att utvecklingen av skatteunderlaget på riksnivå är av avgörande betydelse för kommunens skatteintäkter de kommande åren. Däremot är utvecklingen av kommunens eget skatteunderlag av underordnad betydelse. Ökar kommunens skattekraft mer än riket ökar kommunens bidrag till utjämningspotten. Enligt det senaste preliminära beskedet från 2009 års inkomsttaxering (oktober 2009) har skatteunderlaget i riket som helhet ökat med 5,5 % jämfört med förra årets taxering. Denna ökning baseras på att 99,0 % av deklarationerna för inkomstår 2008 har granskats varför SKL s tidigare prognos om 5,5 % kvarstår. Det slutliga taxeringsutfallet kommer att redovisas per den 23 november 2009. I förhållande till anvisningen för årsbokslut för 2008 om en uppbokning av -242 kronor per invånare har de nya prognoserna justerats till -173 kronor per invånare per 1/11 2007. Enligt reglerna för utbetalning av preliminär kommunalskatt till kommunerna skall det taxerade skatteunderlaget räknas upp så att det speglar budgetårets kostnads- och inkomstnivå. För budgetåret 2010 innebär detta att 2009 års taxering (2008 års inkomster) skall räknas upp med förväntade inkomstökningar under åren 2009 och 2010. Regeringen har fastställt dessa uppräkningstal till 1,1 respektive 0,6 %. Felaktiga antaganden om tillväxten i skatteunderlaget leder till att kommunerna två år senare erhåller eller får betala tillbaka en del av den preliminärt uppburna skatten. Kommunen använder i sin prognos den nivå på tillväxttakt som Sveriges kommuner och landsting rekommenderar i sin senaste prognos från den 1 oktober 2009. Följande antagande om skatteunderlagets tillväxt har legat till grund för skatteintäktsberäkningarna. Förändring av skatteunderlaget, % per år 2008 2009 2010 2011 2012 Rikssnitt Budgetpropositionen, sept 2009 5,6 1,1 0,6 2,2 3,2 Ekonomistyrningsverket, sept 2009 5,4 0,7 0,3 1,9 2,6 Sveriges kommuner o landsting, okt 2009 5,5 0,6 0,6 1,1 2,3 Sveriges kommuner o landsting, aug 2009 5,5 0,6 1,1 2,3 3,3 Prognosantaganden för budget och plan Rikssnittet 5,5 0,6 0,6 1,1 2,3 Danderyds skatteunderlag 5,5 0,6 0,6 1,1 2,3 4.8.2 Kommunens skatte- och statsbidragsintäkter Med en oförändrad utdebitering och med ovan redovisade förutsättningar rörande skatteunderlaget beräknas kommunens skatte- och statsbidragsintäkter uppgå till följande belopp under den kommande treårsperioden.
18(49) Skatter, statsbidrag och utjämning, miljoner kronor Utfall 2008 2009 Prognos 2010 2011 2012 Befolkning 1/11 året före 30 801 30 877 31 121 31 324 31 506 Utdebitering 17,20 17,20 17,20 17,20 17,20 Eget skatteunderlag miljoner kronor 95,7 102,0 96,9 98,8 102,1 Preliminär kommunalskatt 1 645,4 1 754,3 1 665,8 1 699,0 1 756,8 Avräkning tidigare år -8,3-38,7-5,6 0,0 0,0 Inkomstutjämning -568,6-639,6-580,8-592,4-612,5 Kostnadsutjämning 163,8 186,7 193,5 197,3 202,0 LSS-utjämning -10,7-18,2-23,3-23,5-23,6 Fastighetsavgift 40,7 43,6 43,6 43,6 43,6 Regleringsavgift/-bidrag -14,1-15,1 8,0 8,2 0,3 Införandebidrag 22,8 13,8 6,9 0,0 0,0 Nettointäkter 1 270,9 1 286,9 1 308,2 1 332,2 1 366,5 Förändring % 4,68% 1,26% 1,66% 1,83% 2,58% Tillfälligt konjunkturstöd 2010 39,7 Summa 2010: 1 348,0 Enligt den preliminära beräkning, som SCB har gjort, kommer Danderyd under 2010 att få ett strukturkostnadsbidrag på 6 154 kronor per invånare eller 191,5 miljoner kronor. Detta innebär att Danderyd fortfarande beräknas ha de högsta strukturkostnaderna i Stockholms län och att kommunen därmed får det största bidraget per invånare. Som framgår av nedanstående tabell beror det stora strukturkostnadsbidraget på att Danderyd har förhållandevis många barn i förskole- och grundskoleåldern samtidigt som även antalet äldre invånare är fler än i genomsnittskommunen. Kommunen får på samma sätt som budgetåret 2009 ett tillskott för att kompensera att kommunen drabbas av strukturellt betingade lönekostnader. Nivån för 2010 är 738 kr per invånare. Standardkostnad 2010, kr per invånare Standardkostnad Danderyds Riket Danderyd bidrag/avgift Barnomsorg 5 647 8 780 3 133 Grundskola 8 647 11 206 2 559 Gymnasieskola 3 839 3 505-334 IFO 3 064 1 829-1 235 Utländsk bakgrund 84 0-84 Äldreomsorg 8 633 9 760 1 127 Befolkningsförändring 129 17-112 Bebyggelsestruktur 180 162-18 Lönekostnader 0 738 738 Kollektivtrafik 703 1 083 380 Summa 30 926 37 080 6 154 Som framgår av nedanstående sammanställning har det skett en stor förändring när det gäller utfallet av kostnadsutjämningen. För fem år sedan fick Danderyd betala in 1,4 miljoner kronor i avgift till systemet medan nästa års utfall beräknas bli ett bidrag på hela 193,5 miljoner kronor.
19(49) Kostnadsutjämningen 2003 till 2011 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Avgift (-) eller bidrag (+), kr/i -48 410 2 930 3 674 4 118 5 326 5 983 6 154 Danderyds utfall, mkr -1,4 12,3 88,3 111,1 125,6 163,8 186,7 193,5 Av tabellen framgår en svagare ökningstakt för år 2010 än den som varit aktuell under perioden 2003 till 2009. Effekterna av utjämningssystemet kan sammanfattas enligt följande: Utjämningseffekt (inklusive generella statsbidrag)* 2008 2009 2010 2011 2012 Inkomstutjämning -568,6-639,6-580,8-592,4-612,5 Kostnadsutjämning 163,8 186,7 193,5 197,3 202,0 LSS-utjämning -10,7-18,2-23,3-23,5-23,6 Fastighetsavgift 40,7 43,6 43,6 43,6 43,6 Regleringsavgift/-bidrag -14,1-15,1 8,0 8,2 0,3 Införandebidrag 22,8 13,8 6,9 0,0 0,0 Summa -366,1-428,7-352,0-366,8-390,3 Motsvarande utdebitering -3,83-4,20-3,63-3,71-3,82 Förändring 0,08 0,17-0,18 0,04 0,06 Kronor per invånare -11 887-13 884-11 312-11 711-12 387 * exklusive tillfälligt konjunkturstöd 2010 Noterbart är att avtrappningen av införandebidraget slår hårt under planperioden genom att den minskar från en nivå på cirka 20 miljoner kronor ner till 0 miljoner kronor mellan åren 2008 och 2011. 4.8.3 Diverse specialdestinerade statsbidrag Utöver de generella statsbidragen finns det fortfarande ett antal specialdestinerade statsbidrag, som redovisats som intäkt inom respektive verksamhetsområde. - Kommunerna erhåller ett särskilt statsbidrag för sin medverkan i det nationella krishanteringssystemet (Civilförsvaret). Danderyds bidrag beräknas år 2010 uppgå till drygt 1,0 miljoner kronor. - De kommuner som tillämpar maxtaxa inom barnomsorgen får ett särskilt statsbidrag. Danderyds statsbidrag beräknas år 2010 uppgå till 16,4 miljoner kronor. - Kommuner som tillämpar maxtaxan erhåller vidare ett bidrag för s k kvalitetssäkrande åtgärder. Danderyds bidrag beräknas år 2010 uppgå till 2,6 miljoner kronor. - Statsbidrag för flyktingmottagning enligt särskilda överenskommelser om mottagande av flyktingar.
20(49) 5 KOMMUNSTYRELSENS DIREKTIV FÖR BUDGETARBETET fastställde i april 2009 mål och direktiv för arbetet med budget 2010 och de kommande åren. 5.1 Planeringsmodell antog i februari 2007 en modell för mål- och uppdragsstyrning. Modellen innebär att kommunstyrelsen och fullmäktige antar ett begränsat antal övergripande mål för kommunens verksamhet de kommande åren. Nämnderna ska därefter formulera ett begränsat antal inriktningsmål för nämndens olika verksamhetsområden/programområden. Målen skall ange hur respektive verksamhet stödjer de övergripande inriktningsmål, som fullmäktige fastställt. Inriktningsmålen fastställs sedan av fullmäktige Nämnderna skall vidare inom respektive verksamhetsområde redovisa ett antal konkreta, mätbara resultatmål som anger vad nämnden räknar med att kunna uppnå med de resurser, som har ställts till nämndens förfogande. Modellen innebär vidare att kommunstyrelsen fastställer en ram för respektive nämnds nettokostnader. Budgetramarna baseras på antagande om volymer inom peng- och checkstyrd verksamhet. Om volymerna skulle avvika väsentligt från dessa kan kommunstyrelsen föreslå fullmäktige att budgetramarna justeras. Den tredje komponenten i planeringsmodellen innebär att kommunstyrelsen och fullmäktige i budgetdirektiv och senare i budgetbeslutet lämnar konkreta utrednings- eller utvecklingsuppdrag till nämnderna. 5.2 Målformulering Fullmäktige antog i november 2007 sju övergripande mål för kommunens verksamhet. Enligt kommunstyrelsens direktiv för budget 2010 skall dessa mål vara vägledande även för perioden 2010-2012. De inriktningsmål för nämndernas verksamhet, som fullmäktige fastställde i mars 2008, skall enligt kommunstyrelsens direktiv gälla för budgetarbetet för 2010. Av direktiven framgår vidare att respektive nämnd i den sammanvägda bedömningen ansvarar för att pröva ambitionsnivån relaterat till den samlade målbilden. Detta innebär att nämnden kan föreslå att inriktningsmål ska formuleras om. Nämnderna kan också föreslå nya inriktningsmål. Av nämndernas budgetförslag skall framgå vilka resultatmål inklusive målnivåer som är kopplade till respektive inriktningsmål. I budgetförslaget skall nämnderna bedöma och kommentera måluppfyllelsen för inriktningsmålen vad avser nuläge samt ambitioner för 2010 och 2011-2012. Av kommentarerna ska även framgå verksamhetens starka och svaga sidor samt vilka åtgärder som är nödvändiga för att förbättra måluppfyllelsen.
21(49) Inriktningsmålet avseende kostnadseffektivitet ska bedömas för respektive verksamhetsområde. Av budgetförslaget skall även framgå nämndens slutsatser vad avser behov av omprioriteringar inom nämndens verksamhetsområde 5.3 Budgetramar för 2010 fastställde i sina budgetdirektiv budgetramar för nämndernas externa nettokostnader år 2010. Rambeslutet innebar små förändringar av ramarna i förhållande till budget 2009. Flertalet nämnder och verksamheter har erhållit en ramjustering med 0 % i 2010 års verksamhet. Mot bakgrund av planeringsförutsättningarnas antagande om prisökningar med 1,2 % och löneökningar med 2,5 % innebär det i realiteten ett kraftigt rationaliserings-/effektiviseringskrav. (belopp i Mkr) Budget Budgetram Förändring Nämnder 2009 2010 budg 09-10 -53,3-53,3 0,0% Revision -0,9-0,9 0,0% Överförmyndarnämnd -1,4-1,4 0,0% Byggnadsnämnd -6,4-6,8 6,8% Kultur- och fritidsnämnd -65,5-67,2 2,6% Teknisk nämnd -82,1-82,6 0,5% Barn- och utbildningsnämnd -684,1-689,5 0,8% Socialnämnd -478,4-484,2 1,2% Summa driftbudget -1 372,2-1 385,8 1,0% Avgår internränta 56,6 54,0-4,6% Nämndernas externa nettokostnad -1 315,6-1 331,8 1,2% Verksamhetens nettokostnad (RR) -1 315,0-1 313,4-0,1% Finansiering 1 291,5 1 312,1 1,6% Årets resultat -23,4-1,2 Balanskravskorrigeringar 16,1 7,0 Balanskravsmässigt utfall -7,3 5,8 Utgångspunkten för samtliga nämnder som fått en uppräkning har varit 0,5 % och därutöver har hänsyn tagits till vissa verksamhetsförändringar. Det förklarar en variation mellan 0,5 % (tekniska nämnden) och 6,8 % (byggnadsnämnden)., revision samt överförmyndarnämnd har fått 0 % i uppräkning. Redovisade budgetramar förutsätter följande volymer inom pengstyrd verksamhet
22(49) 2010 ram 2009 budget 2008 utfall Förskola 1-2 år 667 680 704 Förskola 3-5 år 1 486 1 487 1 425 Skolbarnsomsorg f-klass 518 499 459 Skolbarnsomsorg år 1-3 1 311 1 254 1 225 Skolbarnsomsorg år 4-6 447 452 450 Förskoleklass 518 499 454 Grundskola, år 1-6 2 772 2 721 2 670 Grundskola, år 7-9 1 339 1 339 1 355 Gymnasieskola 1 355 1 334 1 306 Hemtjänsttimmar 275 000 275 000 280 900 Särskilda boenden, platser 345 345 347 Övriga volymförändringar enligt socialnämnden, 2010 belopp i tkr Äldreomsorg övrigt 164 Handikappomsorg 667 Socialpsykiatri 1281 5.4 Allmänna anvisningar för budgetarbetet Barn- och utbildningsnämnden fick i uppdrag att i sitt budgetförslag redovisa en uppdaterad bedömning av behovet av platser i förskolor och grundskolor i kommunen och dess olika delar. Nämnden fick vidare i uppdrag att, i samarbete med tekniska nämnden, redovisa en plan för avfasning av paviljonger. Socialnämnden fick i uppdrag att redovisa en långsiktig bedömning av behovet av platser i särskilda boenden för äldre och handikappade. Nämnden fick vidare i uppdrag att redovisa konsekvenser av införande av ett nytt system för hemtjänsten. Såväl verksamhetsmässiga som ekonomiska konsekvenser ska redovisas. Tekniska nämnden, som är lokalförsörjningsansvarig för all kommunal verksamhet, fick i uppdrag att i samarbete med barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden redovisa en översiktlig, långsiktig plan för att tillgodose lokalbehovet för olika verksamheter. Nämnden fick vidare i uppdrag att redovisa en investeringsplan för åren 2010-2011 omfattande konkreta, kostnadsbedömda och prioriterade investeringsprojekt. Planeringen skall genomföras i samråd med kommunledningskontoret och produktionskontoret samt efter samråd med privata förskolor och skolor, som är verksamma i kommunen och som hyr lokaler av kommunen. Nämnden fick även i uppdrag att upprätta en plan över investerings- och underhållsåtgärder i kök med åtföljande kostnader. Inom ramen för fullmäktiges budgetbeslut 2009 fick tekniska nämnden i uppdrag att redovisa insatser inom ramen för fastighets- och miljölyftet. Vidare fick tekniska nämnden i uppdrag att redovisa en uppföljning av energisparplanen för kommunens fastighetsbestånd.
23(49) Nämnderna fick i uppdrag att redovisa dels en översiktig bedömning av investeringsbehovet på 5-10 års sikt dels en konkret investeringsplan som uppföljning till det investeringsseminarium som ägde rum hösten 2008. Nämnderna fick i uppdrag att lämna en redogörelse för pågående projekt/utredningar om samverkan med andra kommuner. Nämnderna fick även i uppdrag att i budgeten redovisa relevanta nyckeltal och kostnadsjämförelser med jämförbara kommuner. Avslutningsvis fick nämnderna i uppdrag att redovisa en utförligare analys av verksamhet, måluppfyllelse och kostnader inom ett av sina verksamhetsområden. 6 NÄMNDERNAS BUDGETFÖRSLAG 6.1 Nämndernas budgetförslag Nämnderna lämnade sina budgetförslag den 1 september 2009. Den 16 och 17 september hölls budgetöverläggningar mellan kommunstyrelsens arbetsutskott och nämnderna. Samtliga nämnder har i huvudsak lämnat sina budgetförslag i enlighet med lämnade planeringsförutsättningar och direktiv vilka beslutades av kommunstyrelsen i april 2009. För vissa nämnder saknas en redovisning av de särskilda uppdrag som formulerades av kommunfullmäktige i sitt beslut gällande reviderad budget 2009. På motsvarande sätt som föregående år saknas hos många nämnder en prioritering i investeringsbudgeten. Nu pågående arbete att tydliggöra kommunens investeringsprocess utgör en del av ett tydliggörande av formella krav för investeringar och ansvar i olika roller. Som exempel kan nämnas att det förslag gällande riktlinjer för investeringsverksamheten som kommunfullmäktige behandlar tydliggör kravet på uppdragsbeskrivning gällande investeringar. Sammanfattningsvis bedömer kommunledningskontoret att inlämnade budgetförslag i allt väsentligt har skett i enlighet med givna direktiv. Socialnämnden har lämnat ett fullständigt material i årets budgetprocess.
24(49) Driftbudget nettokostnader, Tkr 2009 2010 Nämnd/verksamhetsområde Prognos Ram Nämnd 61 982 53 283 51 539 Revision 920 920 920 Överförmyndarnämnd 1 359 1 359 1 546 Byggnadsnämnd 6 715 6 811 6 800 Kultur- och fritidsnämnd 64 070 67 169 67 204 Teknisk nämnd 82 163 82 556 87 520 Barn- och utbildningsnämnd 670 714 689 519 690 704 Socialnämnd 464 930 484 200 482 421 1 352 853 1 385 817 1 388 654 Avgår internränta -56 853-54 000-54 000 Externa nettokostnader 1 296 000 1 331 817 1 334 654 Av tabellen framgår att nämnderna presenterar yrkanden i budget som med 2,8 miljoner kronor överstiger den beslutade och anvisade ramen för 2010. Det är i huvudsak Tekniska nämnden som inkommit med förslag över den anvisade ramen. Avvikelsen mot ram hos tekniska nämnden beror bland annat på ökade kapitalkostnader genom aktiveringar av investeringar i exploateringsprojekt med 3,2 miljoner kronor och på den ändrade principen för redovisning av anläggningsavgifter hos VA-verksamheten. Barn- och utbildningsnämnden har skrivit upp pengbeloppen med 1 % vilket genom vikande volymer innebär att budgeten ändå hamnar i närheten av ramen. 6.2 Nämndernas inriktnings- och resultatmål För budgetarbetet gäller de inriktningsmål som fullmäktige fastställde i mars 2008. Enligt anvisningar skall nämnderna i budgetförslagen kommentera måluppfyllelse vad avser nuläge samt ambitioner för 2010-2012. Nämndernas budgetförslag har i detta avseende varit enligt anvisningarna. För alla inriktningsmål finns bedömning av måluppfyllelse vad gäller nuläge samt 2010-2012. När det gäller resultatmål var anvisningarna att resultatmål inklusive målnivåer skall anges för alla inriktningsmål. Nämndernas budgetförslag har i detta avseende varit enligt anvisningarna. Flera nämnder har också lagt till och strukit resultatmål. Alla nämnder har redovisat senaste utfall samt målnivåer för 2010-2012. bedömer att de resultatmål som nämnderna har valt ger goda möjligheter att bedöma måluppfyllelse för inriktningsmålen. I några fall finns förbättringsmöjligheter. Det avser bl a ambitioner när det gäller nationella jämförelser inom äldreomsorgen där det inte framgår hur socialnämnden definierar hög nationell klass. Vidare inom barnomsorg och skola skulle inriktningsmålet avseende valfrihet kunna kompletteras med resultatmål om valmöjligheter/utbud. Enligt budgetdirektivet ska inriktningsmålet avseende kostnadseffektivitet bedömas för respektive verksamhetsområde. Nämnderna har bedömt kostnadseffektiviteten för sina verksamhetsområden men generellt kan analys och