REGLAB INRIKTNINGSDOKUMENT

Relevanta dokument
Reglab Projektplan

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning

Folkhälsoplan BRÅ- och Folkhälsorådet

Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola

PERSONALSTRATEGI. för KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige Uppdaterad av kommunstyrelsen

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

~'A REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ett regionalt näri.ngslivsinrikta forskningsprogram Högskolan i Jönköping

Remissvar från Linköpings universitet avseende betänkandet Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning -världens möjlighet (SOU 2019:13)

Beslut inriktning för ledarskapet samt uppdrag och direktiv för verksamhetsdelarna i ny organisation från januari 2017

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB Nytt

Turismutbildning 2.0

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från (CF /04).

l Gran kning av projektet: Etablering aven nod för utomhu pedagogik

Överenskommelse om kommunernas krisberedskap

Beskrivning av chef vid Karolinska Institutet

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta Vi skapar ren välfärd

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter

KALLELSE 1(1) Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: , kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Datum Dnr Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

"~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull

Verksamhetsplan KSA

9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Vaggeryds kommun Nytt

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

Folkhälsoplan för 2015

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Aktivitetsplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2013

Svenska Röda Korsets yttrande över Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4)

MÅNGKULTURELL DIALOG AVRAPPORTERING VÅREN 2010

Aktörsgemensam CBRNEstrategi

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Tillgänglighetsplan Remiss

Överenskommelse om kommunernas krisberedskap

Biblioteksplan. för Lycksele Kommun

SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM

Handlingsplan för Jämställdhetsintegrering vid Jönköping University

tf'& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Finansieringslots Jönköpings län Science Park Jönköpings län Nytt kr

SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN

SVENSKA FALLSKÄRMSFÖRBUNDET VERKSAMHETSPLAN

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

Strategi Mediesamverkan i Sörmland

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen

Uppdrag om kvalitetsutveckling. e-lärandeområdet vid Uppsala universitet

Folkhälsoplan

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: ,

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten

Remiss: Ny Tillgänglighetsplan Ärende 12 BN 2018/245

Samordningsförbundet Göteborg Centrum Budget 2011 med plan för år

Nordiskt Forum Malmö 2014

Anvisningar för utlysning av forskningsmedel

Information från socialkontorets ledningsgrupp

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Verksamhetsutveckling 2015 och framåt

Den nationella cancerstrategin och standardiserade vårdförlopp. 1 SOU 2016:2, sid. 121

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Svenska Klätterförbundets stadgar 1 Kap 1 Ändamål Svenska Klätterförbundet (SKF) har till uppgift att främja, utveckla, samordna och i övrigt

Aktivitetsplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2013

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet

Bredbandspolicy för Skurups kommun

Digitalisering och skola Utbildningschefsnätverket 6/10-17 GR Utbildning

Regional samverkanskurs 2014

Förstudie om ekonomiskt bistånd

Kvalitetsredovisning 2004

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX

Plan för forskningskommunikation 2017

Verksamhetsberättelse 2014

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015

REGLER FÖR CENTRUM VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

Instruktioner för mappning av individer till NY-läge

Sätra skolas kvalitetsredovisning

Verksamhetsplan Personalenheten

Patientsäkerhetsberättelse Stockholm Spine Center

Kommunstyrelsens Ledningsutskott (22) BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS

YH och internationalisering

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug jan 2014 hemsjukvårdsreformen

Kvalitetsrapport 2017/2018 Förskolor Sturefors- Sammanfattning

Remissvar av betänkandet: En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (SOU 2019:6)

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND

Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret

Strategi för Campus Helsingborg, Lunds universitet , inklusive tidigare fattade beslut

Styrelseprotokoll Grimslövs folkhögskola Gfhsk 4/11

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden

Utlysning: Vindval om planering för en hållbar storskalig utbyggnad av vindkraft

~'& 9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. industrin. skärteknikcentrum. Förstudie

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm.

Fanny Pettersson, Umeå universitet

Transkript:

REGLAB 2019-2022 181010 INRIKTNINGSDOKUMENT 1. INLEDNING Reglab är ett frum för kunskaps- ch kmpetensutveckling inm reginal utveckling, sm sedan 2010 drivs gemensamt av Sveriges reginer, Vinnva, Tillväxtverket ch SKL. Reglab är en lärandearena sm bidrar till att stärka reginernas utvecklingskapacitet ch den reginala utvecklingsprfessinen i Sverige. Sveriges reginer har i uppdrag att främja hälsa, hållbarhet ch tillväxt; de ansvarar för häls- ch sjukvård, tandvård, reginal utveckling, kllektivtrafik ch kultur. När Reglab bildades såg länens arbete med reginal utveckling lika ut. Det reginala utvecklingsansvaret, sm är ett uppdrag från riksdag ch regering, var fördelat på reginer, reginförbund eller länsstyrelse. Sedan dess har förändringar skett ch från årsskiftet 2019 ligger det reginala utvecklingsansvaret hs reginerna (fd landstingen). Den reginala nivåns samlade kraft ökar de kmmande åren ch reginerna får möjlighet att axla fler ch större utmaningar, till exempel inm kmpetensförsörjning ch samhällsplanering. Det samlade ansvaret ger reginerna möjlighet att skapa synergier mellan sina lika ansvarsmråden, till exempel i gränslandet mellan häls- ch sjukvård ch reginal utveckling. Det reginala utvecklingsansvaret innebär ansvar för framtagning av den reginala utvecklingsstrategin, det reginala tillväxtarbetet, uppgifter inm EU:s strukturfndsprgram ch uppdrag inm transprtinfrastrukturen. De reginala utvecklingsfrågrna hanteras nu i en större kntext tillsammans med häls- ch sjukvård, tandvård, kllektivtrafik ch reginal kulturutveckling ch andra insatser för att främja reginens utveckling, sm delägarskap i de reginala Almi-blagen. De reginala utvecklingsstrategierna fungerar sm betydelsefulla styrinstrument sm kpplar samman de glbala målen i Agenda 2030 med den strategiska utvecklingen i varje regin. Reglab är sedan 2010 en etablerad utvecklingsplattfrm, där reginerna tillsammans med myndigheterna ch SKL har möjlighet att gemensamt bygga ny kunskap, utfrska nya arbetsfrmer ch lära av varandra. I Reglab är de reginala utvecklingsfrågrna utgångspunkten för ett kllegialt kunskapsutbyte sm stärker individernas strategiska kmpetens, sm stödjer mvärldsbevakning ch skapar ett vidgat nätverk, både reginalt ch natinellt. Medlemsrganisatinernas kapacitet ch förmåga stärks, men ckså den reginala nivån sm helhet. På systemnivån bidrar Reglab till en effektiv kunskapsspridning i hela systemet, innvatin i metdfrågr ch en stärkt flernivåstyrning. Reglab har en väl utvecklad pedaggik ch ägarfilsfi. Under senare år har Reglab, förutm kmpetensutveckling av medarbetare, ckså fkuserat på utveckling av metder ch verktyg för verksamhetsstyrning till exempel Matchningsindikatrer, Innvatinsindex ch BRP+. Framsynsprcessen Regin 2050 har utvidgat den reginala kmpetensen inm planering med nya metder ch förhållningssätt, sm stödjer genmförandet av Agenda 2030 ch mställningen till ett mer hållbart samhälle. 1

Under kmmande verksamhetsperid finns en ambitin att ytterligare bidra till reginernas utvecklingskapacitet, genm ett starkare samarbete med frskningsmiljöer sm har relevans för reginal utveckling, ch en vidareutveckling av Reglab sm arena för flernivåsamarbete det kan handla m att invlvera fler myndigheter, men ckså m att knyta den kmmunala nivån till Reglabaktiviteter. Mt denna bakgrund föreslår Reglabs styrelse medlemmarna att även frtsättningsvis driva Reglabs verksamhet, med utgångspunkt i detta inriktningsdkument för periden 1.7.2019 31.12.2022. 2. ÖVERGRIPANDE RAMVERK Reglabs medlemmar fastställde 2012 Reglabs visin ch verksamhetsidé; ett ramverk sm kan kmma att kmpletteras under nästa verksamhetsperid. Visin: Reglab ökar drivkraften i reginal utveckling. Verksamhetsidé: Reglab bidrar till hållbar tillväxt i Sveriges reginer genm att vara den ledande arenan för samverkan, kunskaps- ch kmpetensutveckling inm reginal utveckling. Det gör vi genm: Kmpetensutveckling. Reglab erbjuder kvalificerad kmpetensutveckling inm reginal utveckling, baserad på aktuell ch relevant frskning ch expertis samt beprövad praktik. Kunskapsutveckling. Reglab initierar ch genmför fördjupning, analys ch metdutveckling inm reginal utveckling. Lärande. Reglab är en gemensam arena för kunskapssökande, nytänkande ch experiment. Reglab erbjuder kunskap, metder ch utveckling inm mrådet lärande. Nätverk. Reglab erbjuder natinella ch internatinella nätverk av klleger ch expertis. Omvärldsbevakning ch framsyn. Reglabs aktiviteter håller en hög aktualitet ch bidrar till medlemmarnas mvärldsbevakning ch kunskap m framtida utveckling. Värdegrund Reglab är en berende mötesplats för rganisatiner ch persner sm är engagerade i reginal utveckling. Det reginala perspektivet är utgångspunkten för Reglabs verksamhet. Reglabs verksamhet utgår från medlemmarnas behv. Reglabs erbjudanden ch aktiviteter styrs av medlemmarnas efterfrågan. Reglabs verksamhet bygger på ett gemensamt åtagande, allas aktiva deltagande ch bidrag till det gemensamma lärandet. Reglabs fkus är gränsytan mellan praktik ch teri ch att msätta kunskap i praktik. Reglab är en arena för nyfikenhet, nytänkande ch gemensamt experimenterande. 2

3. VERKSAMHETEN 2019-2022 Reglabs kärna är kunskaps- ch kmpetensutveckling inm reginal utveckling. Reglabs aktiviteter vänder sig till medlemmar ch partner, ch medlemmarnas behv styr alltid pririteringen av aktiviteter. Reglab är en neutral arena för flernivåsamverkan ch arbetar inte med påverkan. Reglabs grund vilar på ett engagerat deltagande från medlemmarna. Att medlemmarna är aktiva, sm initiativtagare, pådrivare ch ledare av Reglabs aktiviteter, är en av de viktigaste framgångsfaktrerna, liksm en gd ch lyhörd kmmunikatin. Verksamheten handlar m utveckling, inte förvaltning. Reglab är en labrativ miljö där nya metder, förhållningssätt ch arbetsfrmer utvecklas ch testas; kärnkmpetensen i kansliet är lärande ch prcessledning. En nära relatin till aktuell frskning ch annan expertis säkrar kvaliteten i verksamheten. Reglab har ett antal frmat för kunskaps- ch kmpetensutveckling lärprjekt, seminarieserier mm, sm bör vidareutvecklas. Reglab ansvarar för två årliga event, Årsknferensen ch Frskarfrum, sm är viktiga mötesplatser för alla sm jbbar med reginal utveckling i Sverige. Reglab ansvarar ckså för ett fåtal, strategiskt betydelsefulla nätverk. Behvet av nätverken mprövas med jämna mellanrum. Under förgående verksamhetsperid har Reglab haft ett särskilt fkus på att utveckla mvärldsspaning ch framsyn, sm bör frtsätta även kmmande år. Strategisk utveckling Den kmmande verksamhetsperiden ska ha ett tydligt fkus på utveckling, kpplat till den förändring sm sker i reginerna: Samarbetet med landets högsklr ch universitet ska stärkas. I det ingår ett närmare samarbete med fler frskningsmiljöer, en förstärkning av det ömsesidiga kunskapsutbytet ch en utveckling av Frskarfrum. Reglab sm frum för flernivåsamarbete ska utvecklas. Det kan innebära ökade kntakter med myndigheter, men ckså att den kmmunala nivån invlveras i fler aktiviteter. Kpplat till reginernas förändrade rganisering 2019, ska avancerade utvecklings- ch fördjupningsprjekt få ett större utrymme. Det kan handla m utvecklingsprjekt av typen Matchningsindikatrerna ch Regin 2050, men ckså fördjupningar i gränslandet mellan reginens lika ansvarsmråden, till exempel häls- ch sjukvård ch reginal utveckling. Kunskaps- ch metdutvecklingen inm mrådet framsyn, sm startat inm satsningen Regin 2050, ska säkras. Reglab ska vara ett stöd för medlemmarnas implementering av framsyn i sin rdinarie planering ch mvärldsanalys. De internatinella inslagen i Reglabs aktiviteter är förhållandevis svaga ch ska stärkas under kmmande perid. Med ett väl utvecklat rganisatriskt lärande, ökar medlemmarnas strategiska nytta av Reglab. Reglab ska under periden initiera aktiviteter för att stärka medlemmarnas rganisatriska lärande. Inriktningsmål för periden 2019-22: Reglab ska vara ett stöd för verksamhetsutvecklingen, i samband med de nya behv sm uppstår när samtliga reginer blir direktvalda. Reglab ska bidra till ett stärkt flernivåsamarbete mellan den reginala, natinella ch kmmunala nivån inm mrådet reginal utveckling. Samarbetet med högsklr ch universitet inm mrådet reginal utveckling ska utvecklas ch stärkas. I kmmande årliga verksamhetsplaner beskrivs Reglabs aktiviteter i detalj, med tidsatta ch uppföljningsbara mål. 3

ORGANISERING Ägarskap ch medlemmar. Reglab ägs ch finansieras av Sveriges reginer, tillsammans med Vinnva, SKL ch Tillväxtverket. Reglab drivs i prjektfrm, men fungerar i praktiken sm en ideell förening, i dagligt tal benämns ägarna medlemmar ch ledningen styrelse. Det årliga medlemsmötet tillsätter styrelse, beslutar m verksamhetsplan, verksamhetsberättelse ch övergripande finansiering. Sveriges kmmuner ch landsting, SKL, Avdelningen för tillväxt ch samhällsbyggnad, är frmell prjektägare för Reglab ch arbetsgivare för Reglabs kansli. I övrigt deltar SKL på samma villkr sm övriga ägare. Partner. Mt en årlig avgift kan andra rganisatiner med kunskap m reginal utveckling bli Reglabpartner. Villkren för partnerskap regleras i ett partneravtal. Reglab har i dag ca 20 partner. Styrelse ch medlemsgrupp. Reglab leds av en styrelse med ni ledamöter. I kmmande perid bör en av dessa ledamöter vara en representant för regindirektörsgruppen. Styrelsen ansvarar för verksamhetens strategiska inriktning ch långsiktiga måluppfyllelse, budget ch uppföljning, samt pririterar större strategiska utvecklingsprjekt. I Medlemsgruppen finns samtliga medlemmar representerade. Medlemsgruppen initierar ch pririterar huvuddelen av Reglabs aktiviteter. Verksamhetsledare ch kansli. Verksamhetsledaren ansvarar för den dagliga perativa verksamheten ch kansliet. Reglabs persnal är anställd av SKL ch placerad i SKLs lkaler. I kmmande verksamhetsperid bör kansliets utökas med en persnalresurs. Se ckså styrdkumenten Reglabs rganisatin, Att vara Reglab-partner, Medlemsansvarig i Reglab. 4. BUDGET OCH FINANSIERING Reglabs basverksamhet innefattar kansliets anställda, delar av årsknferensen, kmmunikatinsaktiviteter, visst utvecklingsarbete ch utvärdering, samt resr, lkaler ch administratin. Lärprjekt ch andra större aktiviteter finansieras separat av deltagarna ch ingår inte i kanslibudgeten. Budget ch finansiering har sedan starten 2010 varit densamma. Kansliet har två anställda, samtidigt sm verksamheten under de senaste åren vuxit rejält. Både antalet arrangemang ch antalet deltagare har i strt sett tredubblats sedan starten. För att i kmmande perid kunna driva ytterligare ett antal avancerade utvecklingsprjekt bör budgeten utökas med medel mtsvarande en tjänst. En förstärkt persnalbudget innebär att kanslibudgeten under kmmande verksamhetsperid blir 3,6 milj kr/år. En mdellbudget för periden 2019-22 ser ut så här: Reglab budget 2019-23 Löner fast anställda 2 400 000 Årsknferens 450 000 Frskarfrum 100 000 Nätverk 130 000 Omvärldsbevakning mm Utveckling, utvärdering 150 000 Uppdatering verktyg 50 000 Kmmunikatin 100 000 Styrelse, medlemsgrupp 60 000 Resr 80 000 Lkaler, supprt* Övrigt 80 000 Summa 3 600 000 * SKL bidrar med lkaler, eknmiadministratin, IT-supprt mm för Reglabs kansli. 4

Medlemmarna finansierar den största delen av Reglabs basverksamhet sm beskrivs i budgeten van. Reglab har en finansieringsmdell där avgiften för respektive medlem är differentierad efter rganisatinstyp (natinell, reginal) ch reginstrlek. Inför kmmande perid föreslår Reglabs styrelse en justering av nuvarande mdell, där finansieringsmdellen anpassats till den utökade kanslibudgeten ch beflkningsförändringar se dkumentet Reglab finansiering 2019-22. I den justerade mdellen betalar reginer 80 000 kr/år plus 9 öre per invånare/år i avgift, ch natinella myndigheter 350 000 kr/år. SKL står liksm tidigare för kstnaden för prjektägarskap ch arbetsplatser, inklusive IT-supprt, eknmiadministratin mm. Även partneravgiften är uppräknad i kmmande perid: partner betalar 25 000 kr/år, undantaget akademiska partner sm betalar 5 000 kr/år. Sammantaget ger partneravgifterna ett tillsktt på 300 000-400 000 kr/år. Lärprjekt ch andra större aktiviteter finansieras även i frtsättningen separat av deltagarna. 5. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Alla Reglabs aktiviteter följs upp med enkäter till deltagarna ch rapprteras i samband med årsredvisningen till medlemsgrupp ch styrelse. Enkätresultaten används i utvecklingen av nya aktiviteter. En större utvärdering av verksamheten bör göras under 2021, gärna i samarbete med Reglabs akademiska partner. Reglabs styrelse är ansvarig för kmmande utvärderingar. 6. BESLUT OM KOMMANDE VERKSAMHETSPERIOD Beslut m kmmande verksamhetsperid, 1.7.2019 31.12.2022, fattas av ägarna vid ett extra medlemsmöte i nvember 2018. Därefter fattar varje enskild medlemsrganisatin beslut m en avsiktsförklaring: att delta i Reglab under periden 2019-22. Kmpletterande infrmatin För mer infrmatin m Reglabs verksamhet, se: Reglabs ramverk Reglabs rganisatin Verksamhetsberättelser Verksamhetsplaner Utvärdering 2013 ch 2016. Samtliga dkument finns att hämta på: www.reglab.se/reglabs-styrdkument/ 5