Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Effektutvärdering av insatser för unga med aktivitetsersättning

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Effektutvärdering av insatser för unga med aktivitetsersättning

Sida: 2 av 34 2

Sida: 3 av 34 Dnr: Af-2015/311115 korsreferens Af-2013/379053; Fk-046166-2013 Datum: 2015-06-23 Återrapportering enligt regeringsbeslut S2013/6630/SF Uppdrag angående projektverksamhet och utvärdering av nya former av arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser Regeringen uppdrar (2013-06-27) åt Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen att gemensamt initiera projekt för att pröva arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser i enlighet med arbetsmetoden Supported Employment. Målgruppen för insatserna är unga med aktivitetsersättning. Särskilt bör personer med aktivitetsersättning som även har daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS, prioriteras. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska vetenskapligt effektutvärdera hur insatserna enligt metoden Supported Employment påverkar möjligheten till arbetsmarknadsetablering för unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Utvärderingen bör särskilt fokusera på hur dessa insatser påverkar arbetsförmågan. Effektutvärderingen ska utformas i samråd med Inspektionen för socialförsäkringen (ISF). Utvärderingen ska ske på ett sådant sätt att både kostnadseffektiviteten och effekterna för övergång till arbete kan bedömas. En lägesrapport ska lämnas senast den 1 augusti 2014 respektive senast den 1 augusti 2015. Uppdraget ska slutredovisas till Socialdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet senast den 31 mars 2017. Clas Olsson Biträdande generaldirektör Arbetsförmedlingen Ann Persson Grivas Vikarierande generaldirektör Försäkringskassan Anna Lexelius 3

Sida: 4 av 34 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 1. Inledning... 7 2. Målgruppen... 8 2.1 Antal unga med aktivitetsersättning i studien... 9 2.2 Unga som har aktivitetsersättning vid förlängd skolgång... 10 2.3 Unga som har aktivitetsersättning och omfattas av LSS... 10 2.4 30-åringar i projektet... 11 3. Insatser i effektutvärderingen... 12 3.1 Ingång till effektutvärderingen via myndigheternas samarbetsform gemensam kartläggning... 12 3.2 Det förstärkta samarbetet... 13 3.3 Supported Employment... 13 3.4 Case Management... 14 4. Effektutvärderingens upplägg... 16 4.1 Urval av deltagare och randomisering av insats... 16 4.2 Insatsernas effekt på övergång till arbete... 18 4.2.1 Effektskattningar... 18 4.2.2 Utfallsvariabler och information om deltagarna... 19 4.2.3 Hur många deltagare behövs?... 20 4.2.4 Kostnadseffektivitetsberäkningar... 20 4.3 Insatsernas innehåll... 21 4.4 Hur upplevs insatserna av deltagarna?...22 5. Förberedelser inför uppstart...23 5.1 Projektorganisation... 24 5.2 Områden som deltar i projektverksamheten... 25 5.3 Det praktiska genomförandet... 26 5.4 Inflödet till projektet... 27 5.5 Kartläggning av vad som behövs för att projektet ska nå 1 000 deltagare under 2015... 28 5.6 Jämställdhetsperspektivet i effektutvärderingen... 30 5.7 Budget... 31 6. Riskanalys...32 7. Förfrågan om att föra över projektmedel som inte har förbrukats... 33 8. Avslutande kommentarer...34 4

Sida: 5 av 34 Sammanfattning Upplägget för effektutvärderingen beskrivs utförligt i den lägesrapport som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan lämnade till regeringen den 1 augusti 2014 1. Denna delrapport bygger vidare på den lägesrapporten och beskriver de aktiviteter som utförts i projektverksamheten under hösten 2014 och våren 2015. Rapporten presenterar också det inflöde av projektdeltagare som hittills kan rapporteras. Sedan den förra rapporten har myndigheterna gemensamt byggt upp projektorganisationen, utsett lokala kontaktpersoner och rekryterat personal till de två insatsgrupperna Supported Employment och Case Management. I de deltagande kommunerna har lokala nätverk skapats med berörda medarbetare och chefer från projektets tre parter: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunerna. Utöver detta har projektets arbetsgrupp tillsammans med de lokala nätverken utarbetat processer för dokumentation och datainsamling som har implementerats i projektverksamheten. Stor vikt har lagts på att ta fram informationsbrev till potentiella deltagare som på ett enkelt men ändå utförligt sätt beskriver vad det innebär att delta i effektutvärderingen. Informationsmaterial i form av olika metodstöd och frågor och svardokument har tagits fram till projektets medarbetare i syfte att underlätta arbetet med datainsamling. Arbetsgruppen har kontinuerligt informerat de lokala nätverken om forskningsupplägget, datainsamling och aktuella frågor i projektet. Effektutvärderingen startade upp med deltagare i november 2014. Redan i ett tidigt skede av genomförandet konstaterade arbetsgruppen att det, med den inflödestakt som vi hade då, skulle bli svårt att under 2015 uppnå de 1 000 deltagare som projektets forskare bedömt vara en tillräckligt stor studiepopulation för att kunna dra statistiskt säkerställda slutsatser. Därför gjorde arbetsgruppen en kartläggning för att ta reda på vad som behövdes för att de lokala nätverken skulle ha en möjlighet att nå målet om antalet projektdeltagare under 2015. Utifrån resultatet av kartläggningen och samtal med lokala kontaktpersoner hos Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och de deltagande kommunerna har projektets styrgrupp fattat beslut om aktiviteter som ska förbättra möjligheterna att nå 1 000 deltagare. Bland annat ska projektet: 1 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Effektutvärdering av insatser för unga med aktivitetsersättning. Dnr: Af-2013/379053; Fk-046166-2013. 2014-08-01 5

Sida: 6 av 34 Ge utökade resurser till de lokala nätverken så att de får bättre förutsättningar att identifiera deltagare och möjligheter att hålla gemensamma kartläggningar och uppföljningsmöten. Utöka projektet med ytterligare några kommuner. Ansökan om förlängning har beviljats av Socialdepartementet och en slutrapport ska lämnas till regeringen den 31 mars 2017. För att projektet ska kunna pågå i full skala ansöker myndigheterna om att förflytta överskjutande medel från 2015 till 2016. 6

Sida: 7 av 34 1. Inledning Under perioden 2014-2017 ska Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan effektutvärdera hur arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser kan göra det möjligt för målgruppen unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga att etablera sig på arbetsmarknaden. Målet är att få större kunskap om hur insatser enligt arbetsmetoden Supported Employment och Case Management påverkar arbetsmarknadsetablering och arbetsförmåga hos målgruppen. Effektutvärderingen bedrivs av Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen i samarbete med ett tjugotal utvalda kommuner i hela landet. Den genomförs genom att personer som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, med hjälp av så kallad randomisering, slumpmässigt fördelas till tre olika insatsgrupper. Deltagarna i grupperna kommer då att i statistisk mening att vara lika vad gäller kön, ålder och diagnos, och eventuella skillnader i arbetsmarknadsutfall kan helt hänföras till den insats de fått. Utfallet till arbete kommer sedan att jämföras mellan grupperna. De insatser som kommer att jämföras är: 1. Insatser genom Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans förstärkta samarbete (utan SIUS eller Case Management). Insatsen kommer att ges av personliga handläggare och arbetsförmedlare som jobbar i det förstärkta samarbetet. 2. Supported Employment via Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska program SIUS (Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd) inom ramen för insatser i Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans förstärkta samarbete. Insatsen kommer att ges av SIUSkonsulenter från Arbetsförmedlingen. 3. Case Management i kombination med insatser från Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans förstärkta samarbete (utan SIUS). Insatsen kommer att ges av så kallade Case Managers som anställs av kommunerna. 7

Sida: 8 av 34 2. Målgruppen Målgruppen för projektet är enligt regeringsuppdraget unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga 2. I december 2014 hade 30 530 personer (14 469 kvinnor och 16 061 män) aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga 3. De som har aktivitetsersättning vid förlängd skolgång ingår inte i projektets målgrupp. Då utvärderingen handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering så är förutsättningen för att delta i projektet att individerna ska bedömts ha förutsättningar att påbörja arbetslivsinriktad rehabilitering. De ska också ha uttryckt att de vill ha stöd med aktiviteter för att få arbete. Detta innebär att det endast är ett urval av gruppen som är aktuella för ett deltagande i projektet. Gruppen som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga består av individer som har olika typer av funktionsnedsättningar. Utifrån hur funktionsnedsättningen påverkar den enskilde, har hen olika behov av stöd och insatser. Det är allra vanligast att ha en psykisk diagnos som grund till nedsättningen av arbetsförmågan. Bland de vanligaste diagnosavsnitten 4 för både kvinnor och män förekommer psykisk utvecklingsstörning och störningar av psykisk utveckling 5. Totalt 37 procent av kvinnorna och 49 procent av männen som hade ersättning i december 2014 hade det med grund i dessa diagnosavsnitt. Från 2007 och fram till år 2012 nybeviljades årligen cirka 6 500 personer någon form av aktivitetsersättning. År 2013 ökade inflödet till cirka 7 300 personer och år 2014 nybeviljades cirka 8 400 personer. Ökningen sker framförallt inom gruppen som nybeviljas aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga 6. En del av ökningen kommer av stora årskullar men en viss ökning kvarstår även när man tar hänsyn till det. 2 Aktivitetsersättning som ersättningsform infördes år 2003 och kan beviljas från och med juli det år man fyller 19 år fram till och med månaden innan man fyller 30 år. Aktivitetsersättning kan beviljas i två olika former, dels till personer vars arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan med minst en fjärdedel under minst ett år (aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga), dels till personer som på grund av en funktionsnedsättning ännu inte har avslutat sin utbildning på grundskole- eller gymnasienivå (aktivitetsersättning vid förlängd skolgång). Någon prövning av arbetsförmågan görs inte i det sistnämnda fallet. 3 Försäkringskassans statistik, databasen MiDAS 4 Redovisningen utgår från ICD 10 som är Världshälsoorganisationens klassificeringssystem för olika diagnoser. I systemet kategoriseras diagnoserna i kapitel och avsnitt. 5 Försäkringskassans statistik, databasen MiDAS 6 Försäkringskassans statistik, databasen Store 8

Sida: 9 av 34 Studien 10 år med aktivitetsersättning 7 visade att år 2009 avslutade de allra flesta, ungefär 6 av 10, perioden med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga vid 29 års ålder medan ungefär 4 av 10 lämnade aktivitetsersättningen i yngre åldrar 8. Att en individ lämnar aktivitetsersättning innan 29 års ålder kan innebära att man fått eller återfått arbetsförmåga eller av andra orsaker inte uppfyller kriterierna för att beviljas fortsatt ersättning. Motsvarande siffror för år 2014 visar att andelen som lämnar aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga i yngre åldrar nu minskat till ungefär 3 av 10 9. Något förenklat kan man säga att den nuvarande tendensen är att inflödet ökar medan det är färre som lämnar ersättningen. Av de som år 2014 avslutade perioden med aktivitetsersättning vid 29 års ålder beviljades cirka 70 procent sjukersättning. 2.1 Antal unga med aktivitetsersättning i studien Målet för effektutvärderingen är att nå 1 000 deltagare. I de deltagande kommunerna finns totalt 8 528 personer med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, se Tabell 1 Antalet personer med aktivitetsersättning i de deltagande kommunerna 10. Det innebär att ca 12 procent av samtliga personer som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga i de berörda kommunerna skulle behöva delta i studien för att målet om 1 000 deltagare ska nås. I studien 10 år med aktivitetsersättning gjordes en aktgranskning som visade att ungefär 20 procent av de unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga hade deltagit i arbetslivsinriktad rehabilitering. En av studiens slutsatser är att det troligtvis är fler i målgruppen som är i behov av samordning av arbetslivsinriktade insatser än så. Tabell 1 Antalet personer med aktivitetsersättning i de deltagande kommunerna Antal personer med aktivitetsersättning i de deltagande kommunerna Kommun Antal Kommun Antal Bjuv 48 Stockholm 1805 Boden 102 Söderhamn 69 Botkyrka 189 Trollhättan 205 Gävle 369 Tyresö 138 Göteborg 1 404 Vänersborg 198 Haninge 250 Värmdö 78 Hudiksvall 101 Åstorp 56 Höganäs 56 Östersund 339 7 Försäkringskassan, Tio år med aktivitetsersättning en studie av situationen för unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, Dnr 69161/2011, 2012-11-30 8 Aktivitetsersättning kan betalas ut till och med månaden innan personen fyller 30 år. 9 Försäkringskassans statistik, databasen MiDAS 10 Försäkringskassans statistik, uppgifter för mars 2015 hämtat från databasen MiDAS 9

Sida: 10 av 34 Krokom 49 Jönköping 452 Luleå 230 Norrköping 482 Nacka 155 Malmö 682 Nordanstig 24 Eskilstuna 376 Nynäshamn 99 Uppsala 572 Totalt: 8 528 2.2 Unga som har aktivitetsersättning vid förlängd skolgång I arbetet med att öka inflödet till projektet har de lokala nätverken identifierat gruppen som har aktivitetsersättning vid förlängd skolgång och som i samband med att skolgången avslutas ansöker om aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Försäkringskassans statistik visar att ungefär 44 procent av dem som hade aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga i december 2014 tidigare haft aktivitetsersättning vid förlängd skolgång. Om man tittar närmare på vilket år individerna är födda så har andelen ökat över tid. För individer som föddes år 1993 är andelen 58 procent, motsvarande siffra för de som är födda år 1987 är 40 procent 11. Aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga kan även beviljas om en persons arbetsförmåga är nedsatt på medicinsk grund och hen har behov av arbetslivsinriktad rehabilitering under minst ett års tid. De lokala nätverken arbetar därför aktivt med att identifiera individer som i övergången mellan aktivitetsersättning vid förlängd skolgång och aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga kan vara i behov av arbetslivinriktade rehabiliteringsinsatser. 2.3 Unga som har aktivitetsersättning och omfattas av LSS Av uppdraget från regeringen framgår att unga med aktivitetsersättning som även har daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS, bör prioriteras 12. Regeringen fäster alltså extra stor vikt vid resultat som visar på verksamma insatser för att unga som har aktivitetsersättning och är beviljade daglig verksamhet ska kunna etablera sig i arbetslivet. 11 Försäkringskassans statistik, databasen MiDAS 12 Socialdepartementet. Uppdrag angående projektverksamhet och utvärdering av nya former av arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser. S2013/6630/SF 10

Sida: 11 av 34 Cirka 40 procent av de som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga har även rätt till LSS. Det är alltså en relativt stor andel 13. LSS är en rättighetslagstiftning där de individer som omfattas själva kan ansöka om insatser. Det innebär att det kan finnas individer som omfattas av lagen men som väljer att inte ansöka om insatser. Sedan kan det också finnas de som inte tillhör någon av de diagnosgrupper som omfattas av lagstiftningen och därmed inte har möjlighet att ansöka om insatser, men som kan vara i lika stort behov av stöd. Projektets arbetsgrupp har i de träffar som genomförts i de lokala nätverken gått ut med information om att det är önskvärt att medverkande kontor hos Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samt de kommuner som deltar verkar för ett nära samarbete kring den av regeringen prioriterade gruppen. Det är en förutsättning för att gruppen ska kunna prioriteras särskilt i projektet, men även för ett långsiktigt hållbart samarbete kring unga med funktionsnedsättning som deltar i daglig verksamhet. 2.4 30-åringar i projektet En fråga som lyfts inom de lokala nätverken är om individer som är på väg att fylla 30 år och därmed inte längre får aktivitetsersättning kan ingå i projektet. Projektets arbetsgrupp har inte sett någon anledning att frångå den grundtanke som finns i det förstärkta samarbetet om att samarbetet genomförs och fullföljs oberoende av vilken ersättning individen har. I projektet innebär det att om de planerade insatserna inte hinner genomföras innan individens aktivitetsersättning tar slut fortsätter samarbetet enligt gällande planering i programmet arbetslivsintroduktion. Projektets arbetsgrupp ser gruppen som börjar närma sig 30 år som en särskilt utsatt grupp i samarbetet om rehabiliteringsinsatser. Om en person som haft aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga fyller 30 år under tiden som hen deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering så upphör aktivitetsersättningen och ersättningsnivån blir generellt sett lägre. Fokus hamnar då lätt på ersättningsfrågan och en oro för framtiden, vilket kan försvåra förutsättningarna för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. 13 Försäkringskassan, Tio år med aktivitetsersättning en studie av situationen för unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, Dnr 69161/2011, 2012-11-30 11

Sida: 12 av 34 3. Insatser i effektutvärderingen 3.1 Ingång till effektutvärderingen via myndigheternas samarbetsform gemensam kartläggning Som grund för effektutvärderingens upplägg har myndigheterna utgått från överenskommelsen om förstärkt samarbete. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen tog år 2011 fram en övergripande viljeinriktning och förslag på förstärkt samarbete. Regeringen valde att satsa på ett långsiktigt samarbete genom att ge en årlig tilldelning av medel på 738 miljoner till och med år 2016. I samarbetet ingår att särskilt stödja unga med aktivitetsersättning som har behov av arbetslivsinriktad rehabilitering eller samordnade rehabiliteringsinsatser. Andra aktörer som har betydelse för rehabiliteringsprocessen kan kopplas till det förstärkta samarbetet, vilket ger förutsättningar för att knyta an till kommunerna som en deltagande part i effektutvärderingen 14. Den gemensamma kartläggningen är ingången till insatser för individer som omfattas av det förstärkta samarbetet och som är i behov av arbetslivsinriktad rehabilitering hos Arbetsförmedlingen. Gemensam kartläggning blir därmed en naturlig ingång till deltagande i effektutvärderingens tre insatser: Det förstärkta samarbetet, Supported Employment och Case Management. Projektorganisationen såg flera fördelar med att använda gemensam kartläggning och det förstärkta samarbetet som en grund för effektutvärderingens insatser: En gemensam ingång till effektutvärderingen gör att vi kan säkerställa statistiskt jämförbara grupper. Samarbetet är nationellt, vilket är en fördel vid en framtida implementering. Det finns möjligheter att knyta andra aktörer till samarbetet. Den gemensamma uppföljningen med arbetsförmedlare och personlig handläggare gör att myndigheternas gemensamma stöd hela tiden är en del av insatsen. Det ger möjlighet att utveckla det förstärka samarbetet i samarbete med kommunerna även utanför effektutvärderingen. 14 Vid kartläggningar för unga med aktivitetsersättning är kommunen (cirka tio procent) den vanligast förekommande andra parten utöver Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, följt av hälso- och sjukvården (cirka åtta procent). 12

Sida: 13 av 34 Inom alla insatsgrupper i effektutvärderingen kommer deltagaren vid behov att få ta del av aktiveteter inom ramen för Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans förstärkta samarbete. Det kan handla om stöd från Arbetsförmedlingens specialister som till exempel arbetsterapeuter/ sjukgymnaster, psykologer, socialkonsulenter m.fl. 3.2 Det förstärkta samarbetet De individer som slumpmässigt väljs ut till insatsen förstärkt samarbete i effektutvärderingen erbjuds Arbetsförmedlingens ordinarie utbud av program och insatser (utan SIUS och Case Management). Det förstärkta samarbetet består av två delar, gemensam kartläggning och aktiva insatser. Exempel på aktiviteter inom de aktiva insatserna är datorträning, utredning via Arbetsförmedlingens specialister, yrkesvägledning, arbetspraktik och olika jobbsökaraktiviteter. Den enskilde, arbetsförmedlaren och den personliga handläggaren formulerar tillsammans målen för insatserna och anpassar dem efter respektive individs behov. Vid behov reviderar man den aktuella planen. Vid behov bedrivs insatserna parallellt med aktiviteter hos andra aktörer. I projektet fungerar det förstärkta samarbetet som ett ramverk för alla tre insatsgrupperna, där strukturen med uppföljning av pågående planering hos aktörerna är en del av insatsen. Alla projektdeltagare har en arbetsförmedlare och en personlig handläggare som ansvarar för de gemensamma uppföljningarna. I insatserna Supported Employment och Case Management deltar även SIUS-konsulenter och Case Managers i de gemensamma uppföljningarna. Vid behov kallas också de andra aktörerna som har betydelse för individens rehabiliteringsprocess. Inom ramarna för projektet har det inom vissa lokala nätverk inneburit att gruppen som har aktivitetsersättning och samtidigt omfattas av LSS har träffat sin personliga handläggare från Försäkringskassan tillsammans med sin arbetskonsulent inom daglig verksamhet eller motsvarande yrkesroll inför gemensam kartläggning. Avsikten har varit att få en mjukare övergång i dialogen om ett eventuellt deltagande i arbetslivsinriktade insatser. Detta har delvis varit ett nytt arbetssätt för några av de medverkande områdena. 3.3 Supported Employment Supported Employment är en av världens mest spridda metoder för att hjälpa individer med en funktionsnedsättning att få ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Metoden bygger på att individens vilja och behov ska styra hur insatsen utformas. 13

Sida: 14 av 34 Stödet till individen ges av en stödperson som har utbildning i metoden men som också har en god kunskap om den lokala arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen tillämpar sedan många år Supported Employment i ett nationellt arbetsmarknadspolitiskt program: Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS). Arbetet utförs av arbetsförmedlare som har utbildning i metoden. Hos Arbetsförmedlingen benämns de SIUSkonsulenter. Vanligtvis får individer med en funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga, och som bedöms vara i behov av ett individuellt stöd för att hitta ett arbete, stöd av en SIUS-konsulent efter det att en utredning och konsultation av specialist gjorts. I effektutvärderingen tas beslut om SIUS direkt i samband med att en individ har erbjudits insatsen Supported Employment och tackat ja. Det förkortar tiden från en slutförd gemensam kartläggning till att individen får träffa SIUSkonsulenten första gången. Supported Employment blir huvudspåret och alla andra insatser och program som det kan finnas behov av kopplas till en arbetsplats. SIUS-konsulenten stöttar både individen och arbetsgivaren. I uppdraget ingår att ge uppföljningsstöd under pågående anställning. Uppföljningen sker under minst ett år men kan förlängas om det finns behov av det. 3.4 Case Management Case Management utvecklades i Amerika under 1970- talet. Metoden vidareutvecklades under 1980-talet till olika modeller som t.ex. Resursmodellen och personligt ombud 15. I projektets definition av metoden är Case Managerns roll att verka för att individen får de behov och förutsättningar uppfyllda som på sikt bidrar till förbättrade möjligheter att både få och behålla en anställning. I det arbetet fungerar Case Managern som en samordnande länk för individen i kontakter med berörda myndigheter (vårdgivare, kommunen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan osv). Case Managerns roll är även att, mobilisera individens resurser och det stöd som finns hos olika aktörer under rehabiliteringsprocessen. Det är avgörande att Case Managern lyckas bygga upp en nära, personlig relation som bygger på förtroende och tillit. Utgångspunkten för Case Managern i regeringsuppdraget är att arbeta på uppdrag av individen mot de mål som individen själv har formulerat. 15 I resursmodellen utgår samordnaren mer från klientens egna val och starka sidor vid planeringen av insatser och agerar mer uttalat som patientens ombudsman än i andra modeller. Här ingår insatsen personligt ombud som som används mest i Sverige idag. Källa: Socialstyrelsen, Case Management, www.socialstyrelsen.se, april 2014 14

Sida: 15 av 34 Efter sommaren 2014 rekryterade de deltagande kommunerna Case Managers till regeringsuppdraget. Samtliga Case Managers har tidigare erfarenhet av arbete med individer som på olika sätt är exkluderade från arbetsmarknaden. Vanlig utbildningsbakgrund är socionom, beteendevetare och arbetsterapeut. Projektet genomförde under senhösten 2014 en gemensam utbildning för samtliga Case Managers i regeringsuppdraget. Syftet med utbildningen var att, så långt som möjligt, säkerställa att utförandet av insatsen sker på samma sätt runtom i landet och att ge samtliga Case Managers en gemensam kunskapsgrund om metoden Case Management så som den är anpassad för regeringsuppdraget. Utbildningen genomfördes under fyra dagar av en forskare 16 vid Mittuniversitetet tillsammans med tjänsteman från Socialstyrelsen som tidigare utbildat landets personliga ombud 17. Utbildningsanordnaren gick igenom olika Case Management-modeller och praktiska verktyg i arbetet som Case Manager. Samtliga Case Managers för regeringsuppdraget kommer att erbjudas regelbunden grupphandledning under projekttiden. Grupphandledningen avser såväl metodhandledning som handledning i psykosocialt arbete med individer som har en funktionsnedsättning. Avsikten med att erbjuda samtliga Case Managers handledning är, förutom att ge det professionella stödet, också att bidra till att genomförandet av insatsen blir så lika som möjligt över landet 18. 16 Carolina Klockmo, avdelningen för folkhälsovetenskap, Mittuniversitetet, har skrivit avhandlingen The role of personligt ombud in supporting the recovery process for people with psychiatric disabilities. 17 Verksamheten för personligt ombud bygger på metoden Case Management och har stora likheter med projektets upplägg för metoden Case Management. Läs mer om personligt ombud på: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-3-23 18 En upphandling av handledningsinsatsen har genomförts under våren 2015 och startade upp i april. 15

Sida: 16 av 34 4. Effektutvärderingens upplägg Effektutvärderingens fokus ligger på att mäta hur insatserna påverkar deltagarnas arbetsförmåga och möjlighet att få ett arbete. För att säkerställa att deltagarna i de olika insatsgrupperna initialt har exakt samma förutsättningar att få en anställning fördelas deltagare slumpmässigt till insatserna. Utvärderingen av hur insatserna påverkar deltagarnas övergång till arbete kompletteras av en metodstudie som beskriver innehållet i de tre olika insatserna. Målsättningen är att kunna jämföra arbetsmetoderna med varandra och att få en ökad förståelse för vad i metoderna som påverkar individens inträde på arbetsmarknaden. För att möjliggöra genomförandet av metodstudien har rutiner för utökad dokumentation och datainsamling utformats och implementerats i verksamheten. För att skapa ytterligare kunskap och förståelse om vad som påverkar utfallen av de olika insatserna kommer även deltagarnas upplevelser av att delta i projektet följas upp. Den omfattande datainsamlingen kommer också att ligga till grund för beräkningar av insatsernas kostnadseffektivitet. Rekrytering av deltagare och randomisering till de tre insatserna kommer att pågå till december 2015, målet är att utvärderingen ska omfatta minst 1 000 deltagare. Arbetet i insatserna fortsätter sedan under hela 2016. Därefter skrivs en effektutvärderingsrapport som lämnas till regeringen under våren 2017. 4.1 Urval av deltagare och randomisering av insats Potentiella deltagare väljs ut via olika kanaler. Det kan till exempel vara genom impulser om behov av arbetslivsinriktad rehabilitering från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommunen och hälso- och sjukvården. Inklusion av deltagare i effektutvärderingen sker därefter i två moment. Ett första moment där arbetsförmedlaren och den personliga handläggaren i samband med gemensam kartläggning gör en gemensam bedömning av om individen är lämplig utifrån att hen bedöms kunna tillgodogöra sig arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser inom ramarna för det förstärkta samarbetet och studiens tre insatser. Det andra momentet är att informera individen om studien och erbjuda hen att delta. Arbetsförmedlaren och den personlige handläggaren kan utifrån praktiska förutsättningar och den tänkbara deltagarens behov själva välja om de utför båda momenten vid ett mötestillfälle eller om de väljer att förlägga de två olika momenten till två eller fler mötestillfällen. 16

Sida: 17 av 34 För en individ där man är osäker på om studien är ett tänkbart alternativ så kanske man väljer att förlägga de två momenten vid olika tillfällen så att man har möjlighet att diskutera och reflektera kring bedömningen av individens lämplighet. Flera av de deltagande områdena vittnar dock om att man efter några månader i projektet har arbetat upp en samsyn och där man i samband med det första mötestillfället kan förmedla till varandra att det finns en överensstämmelse i bedömningen. Då går man direkt vidare till det andra momentet med information och erbjudande om att delta. Vilken av de tre insatserna som erbjuds bestäms slumpmässigt. Detta sker via ett randomiseringsverktyg 19 som administreras av lokal kontaktperson på Försäkringskassan. Utfallet av randomiseringen, d v s vilken av de tre insatserna som individen ska erbjudas om hen tackar ja, placeras i ett slutet kuvert och tas med till det mötestillfälle där individen ska tillfrågas om hen vill delta. Det viktigaste för effektutvärderingen är att randomiseringen sker på samma sätt oavsett vid vilket mötestillfälle man erbjuder individen att delta i studien. Randomiseringstillfället blir i egentlig mening det tillfälle där kuvertet öppnas, d v s då individen tackat ja till att delta och skrivit på samtycke (se nedan). Det är viktigt att varken den personliga handläggaren eller arbetsförmedlaren vet om vilken insats som kommer erbjudas individen eftersom det kan påverka hur de presenterar utvärderingen och i vilken grad de försöker motivera hen att delta. De individer som bedöms aktuella för att delta i effektutvärderingen får i det andra momentet övergripande information om projektet och erbjuds sedan att delta. Individen får då följande information: syftet med projektet vem som är forskningshuvudman vad det innebär att få arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser genom myndigheternas förstärkta samarbete att man i projektet lottas till ett av tre alternativ med olika sorters stöd för att komma till arbete att alla insatser planeras i samarbete med individen utifrån individens specifika behov att insatserna kan komma att ske ute på en arbetsplats att individen har möjlighet att tacka ja eller nej till att delta att man när som helst kan avbryta sitt deltagande hur individens personuppgifter kommer att hanteras 19 Exceldokument där kontaktpersonen skriver in personnummer och får fram utvald insats. 17

Sida: 18 av 34 Om personen tackar ja till att delta och skriver på ett samtycke så lämnas information om vilken insats som individen randomiserats till och vad den utvalda insatsen innebär 20. Information om de andra två insatserna lämnas om individen specifikt efterfrågar det 21. I normalfallet påbörjas insatsen i direkt anslutning till att individen tackat ja till medverkan. Om individen tackar nej till att delta i projektet ska hen i stället få veta vad det innebär att ingå i det ordinarie förstärkta samarbetet mellan myndigheterna 22. En planering för insatser görs då i stället på vanligt sätt. 4.2 Insatsernas effekt på övergång till arbete 4.2.1 Effektskattningar Målet med effektskattningarna är att mäta i vilken utsträckning de tre olika insatserna påverkar deltagarnas arbetsförmåga och möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden, se avsnitt 4.2.2 för en mer utförlig beskrivning av utfallsvariabler. Eftersom deltagarna fördelats slumpmässigt till de tre olika insatserna kan vi jämföra andelar i arbete (eller genomsnittlig förvärvsinkomst) mellan de som fått insatser inom det förstärka samarbetet, Supported Employment och Case Management. Den jämförelsen ger den kausala effekten av att tacka ja till att delta i en insats jämfört med en annan insats på chansen att få ett arbete 23. Eftersom de tre olika insatserna i sin metodik lägger olika vikt vid att prova på arbete tidigt i rehabiliteringsfasen finns det en risk att de olika insatserna på ett tidigt stadium per automatik skapar skillnader i sannolikhet att få ett arbete 24. För att ge en rättvisande bild av de olika insatsernas möjligheter att ge deltagarna stöd till anställning är det önskvärt att utvärdera insatserna minst ett och ett halvt år efter det att deltagarna randomiserades in i projektet 25. Effekten av insatserna kommer även att utvärderas på längre 21 Det ur forskningssynpunkt mest optimala genomförandet hade varit att så långt som möjligt begränsa informationen till deltagarna om studien eftersom informationen i sig kan påverka hur deltagarna beter sig och tar till sig de olika insatserna. Ur ett etiskt perspektiv är däremot full information att föredra. I det upplägg som används prioriteras de etiska avvägningarna och deltagarna informeras om allt förutom just vilka de tre olika stöden är. Dock ges även denna information om deltagarna frågar om detta. 22 Om individen tackar nej så ingår hen inte i studien och det oöppnade kuvertet återlämnas till kontaktperson på Försäkringskassan. 23 Att vi mäter kausala effekter innebär att skillnaderna mellan grupperna, t ex vad gäller chansen att få en anställning, enbart beror på att de deltagit i olika insatser och inte på något annat. 24 Till exempel innebär insatsen Supported Employment att deltagaren i ett tidigt skede kommer ut på en arbetsplats och blir aktuell för en subventionerad anställning. 25 Utifrån att projektet ska redovisas till regeringen i början av 2017 kommer den första mättidpunkten vara i slutet på 2016. Deltagarna kommer då uppskattningsvis ha varit i insats mellan ett till två år. 18

Sida: 19 av 34 sikt, exempelvis fem år efter det att individerna randomiserats till insatser. Effekten av de olika insatserna kommer också studeras separat för olika grupper, till exempel uppdelat på kön, ålder och diagnos. 4.2.2 Utfallsvariabler och information om deltagarna I uppdraget från regeringen anges att utvärderingen särskilt bör fokusera på hur insatserna påverkar deltagarnas arbetsförmåga och övergång till arbete. Arbetsförmåga är ett komplext begrepp och kommer i effektutvärderingen uppskattas med hjälp av övergång till arbete och förvärvsinkomst 26. Eftersom effektutvärderingens målgrupp är unga med aktivitetsersättning som generellt har liten erfarenhet av arbetsmarknaden, kommer utfall till arbete mätas som övergång till anställningar både med och utan lönestöd 27. En hypotes är att målgruppen i många fall kan behöva långsiktiga insatser innan de kan gå över till arbete. Det är därför intressant att även fånga upp en progression där deltagaren succesivt närmar sig arbetsmarknaden. Det blir särskilt intressant i den första utvärderingen, som ska slutföras under våren 2017, där uppföljningstiden sedan start av insats blir relativt kort. Ett närmande till arbetsmarknaden kan till exempel mätas som att deltagaren fortsätter vara inskriven på Arbetsförmedlingen efter avslutat samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Utifrån registerdata från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har vi tillgång till omfattande information om deltagarna vad gäller kön, ålder, utbildning, sjukskrivningshistorik, diagnos och så vidare. Projektets arbetsgrupp har även gått ut med instruktioner till personliga handläggare på Försäkringskassan om att dokumentera om individen under det senaste året har deltagit i någon aktivitet som kan ha betydelse för individens möjligheter att komma ut i arbete. Det kan till exempel vara studier, arbetslivsinriktade insatser, daglig verksamhet eller aktiviteter inom ramarna för aktivitetsersättning 28. Det ger oss möjlighet att undersöka om de olika insatserna passar olika bra för individer som har olika typer av anknytning till arbetsmarknaden. Den personliga handläggaren dokumenterar också samtliga som i sitt yrke ingått i den försäkrades nätverk under det senaste året, till exempel om deltagaren haft kontakt med personer från hälso- och sjukvården, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller kommunen. Det gör det möjligt att bland annat se om insatsen Case Management passar extra bra för individer som kan antas ha ett större behov av samordning. 26 I den rapport som ska lämnas till Regeringen i april 2017 blir uppföljningsperioden för kort för att kunna inhämta inkomstuppgifter från SCB. I utvärderingar som görs med längre uppföljning kommer deltagarnas förvärvsinkomst inkluderas som utfallsmått. 28 Här dokumenteras också om individen haft en anställning eller deltagit i någon form av utbildning under det senaste året. 19

Sida: 20 av 34 4.2.3 Hur många deltagare behövs? Antalet individer som deltar i studien kommer till stor del att avgöra hur säkra vi kan vara på att effekten av att få en insats skiljer sig från effekten av att få en annan insats. Lite förenklat så betyder fler deltagare större möjligheter att påvisa att en observerad skillnad är statistiskt säkerhetsställd, det vill säga att den beror på insatsen och inte har uppstått slumpmässigt. Möjligheten att dra statistiskt säkerhetsställda slutsatser kommer också att bero på hur stora effekter vi hittar, hur många deltagare som inte fullföljer sin insats och så vidare. Projektets forskargrupp har uppskattat att projektet behöver minst 1 000 deltagare för att man ska kunna avgöra om eventuella skillnader mellan de tre insatserna är statistiskt säkerhetsställda eller inte 29. 4.2.4 Kostnadseffektivitetsberäkningar Kostnadseffektivitetsberäkningar efterfrågas specifikt i regeringsuppdraget. Sådana beräkningar syftar till att effektutvärderingen inte bara ska kunna svara på frågan om vilket resultat en insats ger, utan också vilka kostnader dessa resultat är förknippade med. För att beräkna kostnadseffektiviteten behövs dels uppskattningar för insatsernas effekt på deltagarnas övergång till arbete, dels en uppskattning av hur mycket resurser som ges till deltagarna inom respektive insats. Beräkningarna av kostnadseffektiviteten relaterar sedan andelen som går ut i arbete (alternativt antal dagar i arbete) med kostnaden för insatserna. Kostnadseffektivitetsberäkningarna kräver därmed att vi för respektive insats kartlägger följande: (1) hur mycket tid som arbetsförmedlare/personliga handläggare/siuskonsulenter/case Managers arbetar med deltagarna (2) hur mycket resurser som tagits i anspråk av Arbetsförmedlingens specialister (3) hur mycket specialresurser (personligt biträde, hjälpmedel, o.s.v) som deltagarna får ta del av (4) kostnader för insatser, t ex deltagande i Arbetsförmedlingens insatser och Försäkringskassans aktiviteter kopplade till aktivitetsersättningen. Eftersom projektet involverar ett stort antal medarbetare hos Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och deltagande kommuner har särskilda tidsredovisningsenkäter utformats för att kunna följa hur mycket arbetstid som läggs ned i arbetet med deltagarna. För att få en rättvisande bild av hur mycket arbetstid som läggs ned i projektet genomförs 29 Notera att power-beräkningarna är behäftade med en viss osäkerhet och att behovet av deltagare både kan vara större och mindre än det antal som redovisas här. 20

Sida: 21 av 34 tidsredovisningsenkäter för fyra sammanhängande veckor vid två olika tillfällen för samtliga deltagare. I tidsredovisningsenkäten redovisar samtliga projektmedarbetare sin tid som de arbetat tillsammans med eller för deltagaren. Ambitionen är att även fånga upp förändringar i andra aktiviteter som individen deltar i, exempelvis minskad omfattning av daglig verksamhet till följd av att en individ får en anställning. Information om kostnader för specialistinsatser, arbetstekniska hjälpmedel och andra aktiviteter hämtas från myndigheternas dataregister. Med hjälp av schablonberäkningar för vad olika insatser kostar görs därefter kostnadsberäkningar för respektive insats. 4.3 Insatsernas innehåll En väl genomförd effektutvärdering kräver inte bara att insatsernas effekter kan mätas på ett bra sätt. Vi måste också förstå varför dessa effekter uppstår. Insatsernas innehåll och utförande kommer därför att kartläggas med hjälp av en kvalitativ metodstudie. Målsättningen med metodstudien är att undersöka vad som utgör respektive metods kärna. För att kunna göra metodstudien har projektets arbetsgrupp skickat ut instruktioner om utökad dokumentation, så kallade utökade anteckningar, till alla som aktivt kommer att arbeta med deltagarna. Anteckningarna ska innehålla information om typen av aktivitet, syfte med aktiviteten, hur länge aktiviteten pågår, var aktiviteten äger rum, andra som medverkar (till exempel samverkanspartners och arbetsgivare) samt om uppföljning av de aktiviteter som individen erbjuds och genomför. Anteckningarna skrivs löpande under hela projekttiden och kommer att analyseras med hjälp av en innehållsanalys 30. I metodstudien kommer metodernas innehåll att studeras detaljerat för ett antal av projektdeltagarna. Som ett komplement avser vi att fånga mer avgränsade aspekter av innehållet för alla projektdeltagare. I de särskilt utformade tidsredovisningsenkäterna, som beskrevs i avsnitt 4.2.4, finns frågor om vilken typ av arbete som utförts för deltagaren samt om karaktären på de aktiviteter som deltagaren utför på egen hand. Utifrån denna information kan vi kartlägga hur mycket och vilken typ av stöd deltagarna fått i de tre olika insatserna och med hjälp av kvantitativa metoder påvisa om eventuella skillnader är signifikant säkerhetsställda. 30 Innehållsanalys är en metod som är lämpad för att hitta mönster och kategoriseringar i text (Bergström & Boréus, 2012). 21

Sida: 22 av 34 4.4 Hur upplevs insatserna av deltagarna? För att få ytterligare kunskap och förståelse om vad som påverkar utfall av de olika insatserna som ges kommer deltagarna att intervjuas om sina erfarenheter av att delta i projektet. Cirka 10 deltagare från varje insats kommer att intervjuas i semi-strukturerade intervjuer, uppbyggda efter ett intervjuprotokoll. Intervjuerna kommer att handla om hur deltagarna upplever att individuella, organisatoriska och strukturella faktorer har påverkat deras deltagande i insatsen och möjligheten att få en anställning. Vi kommer att intervjua både deltagare som har nått anställning och deltagare som har avbrutit insatsen, i syfte att fånga olika upplevelser. 22

Sida: 23 av 34 5. Förberedelser inför uppstart Arbetsgruppen genomförde under hösten 2014 uppstartsträffar på samtliga deltagande orter. Syftet med dessa träffar var att ge de medverkande parterna gemensam information om effektutvärderingens upplägg och insatser. Målsättningen var också att bidra till att skapa ett engagemang för att delta. Det fanns också ett behov av att projektledningen var närvarande för att svara på frågor om forskningen och det praktiska genomförandet. En ytterligare viktig aspekt var att påbörja den för projektverksamheten så nödvändiga trepartsamverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunen. Även under tidig vår 2015 har arbetsgruppen varit ute i samtliga lokala nätverk. Under dessa möten låg fokus på att följa upp uppstartsarbetet och att diskutera hur vi kan få ett ökat inflöde till projektets insatser. De som deltagit på träffarna är projektmedarbetare och chefer, se vilka projektmedarbetare som avses i organisationsbild, se Figur 1 Projektorganisation. För att säkerställa ett gott projektgenomförande och att skapa ett engagemang kring det vetenskapliga upplägget har arbetsgruppen arbetat aktivt med att få ut rätt information till rätt personer. En kommunikationsplan har arbetats fram med planerade informations- och kommunikationsaktiviteter. Förutom uppstartsträffarna som beskrivits ovan så har arbetsgruppen även tagit fram skriftligt informationsmaterial i form av instruktioner och metodstöd för genomförandet. Metodstöden beskriver projektets arbetsprocess med ingång via myndigheternas gemensamma kartläggning, inklusionskriterier, randomiseringsprocessen, samt datainsamling avseende bakgrundsfaktorer, kostnadseffektivitet och innehåll i insatserna. De ger också en utförlig information om respektive insats. I riskanalysen som gjordes inför projektstarten (lägesrapport 2014-08-01) konstaterades att rädsla för att förlora ersättning och beviljat stöd kan påverka inflödet till effektutvärderingens insatser. Försäkringskassan har därför tagit fram ett samtalsstöd och ett informationsmaterial som kan användas av de som kommer i kontakt med unga som har aktivitetsersättning. Det kan användas av såväl Arbetsförmedlingen som Försäkringskassan och kommunen i kontakterna med unga som har aktivitetsersättning. Materialet ger information om vad som gäller vid arbetslivsinriktad rehabilitering och syftar till att motverka inlåsningseffekter och onödig rädsla för att få en försämrad ekonomisk situation genom att ge tydlig och enhetlig information. 23

Sida: 24 av 34 Mottagandet av såväl uppstartsträffar och det skriftliga informationsmaterialet har varit mycket bra. I de lokala nätverken finns det ett mycket stort engagemang för målgruppen, arbetslivsinriktad rehabilitering och effektutvärderingen. 5.1 Projektorganisation Under året har projektledare tillsammans med arbetsgruppen byggt upp en projektorganisation i de lokala nätverken. Case Managers och SIUSkonsulenter har rekryterats för uppdraget. Projektet utsåg under hösten 2014 lokala kontaktpersoner hos Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Syftet med de lokala kontaktpersonernas roll är att ge berörda chefer, personliga handläggare och arbetsförmedlare information och stöd löpande under projektets genomförande. Avsikten är också att de lokala kontaktpersonerna ska bidra till att datainsamlingen till effektutvärderingen ska fungera så effektivt som möjligt. De lokala kontaktpersonerna fyller en viktig funktion och deras arbetsuppgifter är i stora drag likadana hos Arbetsförmedlingen som hos Försäkringskassan. Dock har Försäkringskassan ett lite mer omfattande ansvar för randomiseringsprocessen och uppföljningen av deltagare i projektet. Även hos de deltagande kommunerna har lokala kontaktpersoner utsetts för projektet. Deras roll är delvis en annan än den för lokala kontaktpersoner hos de två myndigheterna. De lokala kontaktpersonerna hos kommunerna, som oftast är organiserade i kommunens arbetsmarknadsenhet, har i huvudsak ansvar för att säkerställa att insatsen Case Management genomförs som planerat och att bidra till en nära dialog mellan kommunen och projektets arbetsgrupp, framförallt avseende insatsen och planerade utvärderingsaktiviteter. I de kommunala kontaktpersonernas åtaganden ligger också att informera om effektutvärderingen till kollegor, chefer och medarbetare som arbetar i biståndshandläggning och inom daglig verksamhet (enligt LSS), och är berörda av effektutvärderingen genom att de kan identifiera individer som skulle kunna vara aktuella för deltagande. Några mindre förändringar i projektorganisationen har skett sedan lägesrapporten 1 augusti 2014. Bland annat har referensgruppen för insatser anpassats efter projektets nya behov. Nu ingår även kunniga inom området Supported Employment, och inte endast inom området Case management, i gruppen. 24

Sida: 25 av 34 Figur 1 Projektorganisation 5.2 Områden som deltar i projektverksamheten I projektet samarbetar Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommuner/stadsdelar. I dagsläget ser samarbetet ut på följande sätt, indelat i geografiska områden: Kommuner: Åstorp, Höganäs, Bjuv Arbetsförmedlingen: Af Helsingborg Förstärkt samarbete Försäkringskassan Helsingborg Kommuner: Gävle, Hudiksvall, Söderhamn, Nordanstig Arbetsförmedlingen: Af Gävle, Af Hudiksvall, Af Söderhamn Försäkringskassan Gävle, Bollnäs Kommuner: Göteborgs stad Arbetsförmedlingen: Af Göteborg samverkan Försäkringskassan Göteborg Kommuner: Trollhättan, Vänersborg Arbetsförmedlingen: Af Trollhättan, Af Vänersborg, Försäkringskassan Trollhättan Kommuner: Östersund, Krokom Arbetsförmedlingen: Af Östersund, Af Krokom Försäkringskassan Östersund 25

Sida: 26 av 34 Kommuner: Stockholms stad Arbetsförmedlingen: Af Unga Funktionshindrade, Af Stockholm FK-team Försäkringskassan Stockholm Kommuner: Haninge, Tyresö, Nynäshamn, Botkyrka, Nacka, Värmdö Arbetsförmedlingen: Af Haninge, Af Tyresö, Af Nynäshamn, Af Botkyrka/Salem, Af Nacka, Af Värmdö Försäkringskassan Nacka Södermalm, Huddinge, Södertörn Kommuner: Boden, Luleå Arbetsförmedlingen: Af Boden, Af Luleå Försäkringskassan Gällivare Luleå 5.3 Det praktiska genomförandet Projektet startade med deltagare i november 2014. De flesta lokala nätverken kom snabbt i gång med randomiseringsprocessen och möten för gemensam kartläggning enligt upplägget för forskningen. I de områden där man sedan tidigare har en välfungerande struktur för trepartssamverkan gick uppstarten smidigast. I flera områden lyfte man tidigt upp positiva bieffekter med projektet. Man såg möjligheter att förstärka den redan pågående samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kring målgruppen unga med aktivitetsersättning, framförallt hoppades man att få en ytterligare skjuts i arbetet med det förstärkta samarbetet, eftersom en tät dialog mellan myndigheterna skapar bättre förutsättningar för deltagarens arbetslivsinriktade rehabilitering. Att bygga upp och utöka samarbetet med deltagande kommuner ses också som något som kommer att ge bättre förutsättningar i arbetet med målgruppen unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Samverkan mellan de lokala kontaktpersonerna hos Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunerna har satt fart och har bidragit till diskussioner om hur samarbetet lokalt ska organiseras och samordnas. De lokala kontaktpersonerna, från respektive part, har också påbörjat ett arbete med att skapa kontakter med berörda medarbetare och chefer hos de deltagande kommunerna som inte direkt ingår i projektet. Framförallt tas kontakter med biståndshandläggare inom socialtjänsten samt chefer och handledare i daglig verksamhet (enligt LSS). 26