Ericastiftelsen Handledar- och lärarutbildning 16 november 2017 Pia Litzell Berg
Modell att beskriva fenomen i små grupper Organisatorisk ram - gruppens syfte och organisatoriska sammanhang och gruppens historia, sammansättning, fysisk miljö, ekonomi Kärninnehåll det konkreta arbetet i gruppen ex. handledningens fokus Samspel relationer mellan gruppens medlemmar och till dess ledare och hur dessa processer förändras över tid, parallellprocesser Samhället
Struktur och process Strukturvariabler: gruppens storlek och sammansättning, typ av ledarskap, tid, ekonomi, fysisk arbetsmiljö Strukturvariablerna behöver vara anpassade till kärnverksamheten, inte låna in strukturer och begrepp. Inte översätta från en verksamhet till en annan. Ex inte blanda psykoterapi och handledning Strukturvariabler ex inom en utbildning: antal timmar, antal handledda fall, ekonomisk ram Struktur och process går in i varandra I grupphandledning tydliggöra hur ledarskapet är utformat, hur ser ledarskapet ut på olika nivåer, kriterier för godkännande mm Tidsaspekten: över tid går det inte att på något enkelt sätt skilja på struktur och process. Hur förstå svårigheter som dyker upp?
Fortsatt om struktur och process Studie av organisatoriska ramförhållanden inom svenska psykoterapeututbildningar Viktigast var: - Gruppens organisatoriska sammanhang, ledarskapets utformning, inriktning och kultur - Gruppens storlek, sammansättning, tid, intergrupprelationer, lokalanvändning, ekonomiska och geografiska villkor Ledarskapets betydelse: Förmåga att härbärgera skeenden i en grupp, hålla ihop gruppen och ta in vad var och en förmedlar, kunna formulera framtidsbilder, pedagogisk förmåga och intresse Tydliggöra hur ledarskapet ser ut
Kärninnehåll och samspel Klientmaterial Barn, vuxen, ungdom, par, familj, grupp Att ta vara på allas erfarenheter Det är viktigt att vara öppen för hur klientens problem och svårigheter genererar processer i handledningsgruppen Hur tidigare erfarenheter gestaltas i handledningsgruppen ansvarstagande, konkurrens Viktigt vara observant på var processerna kommer ifrån ex inifrån eller utifrån gruppen Intergrupprelationer
Gruppstorlek Små grupper upp till 12 personer i den socialpsykologiska forskningen eller 8 personer i gruppterapeutiska sammanhang Alla ska kunna se och uppfatta varandra, personliga relationer, ha en inre bild eller representation av gruppen, gruppen är förutsägbar, möjlighet att få återkoppling. Familjelika relationer. Mellanstora grupper 20-30. Processer både från små och stora grupper. Kan bli personligt men samtalen handlar ofta om frågor i samhället. Jämför en klass. Bildas också smågrupper i gruppen. Stora grupper 30-80 personer men kan också vara många fler. Kan frånhända sig sin individuella autonomi. Inte ta ansvar för sina handlingar. Vara ett med alla de andra. Följer gruppen. Kan bli mycket destruktivt. Gräns mellan storgrupp och massa. Fler än 100 personer. Beror på sammanhanget. Primitiva processer. Mellangruppsrelationer. Vi- grupper och dom- grupper.
Gruppsammansättning Lagom olikhet Inte vara ensam i sitt slag Hur en kursledning kan resonera Matcha gruppmedlemmar och handledare Processen att bilda gruppen kommer snabbt igång. Svårt ändra i efterhand Optimalt antal deltagare i en arbetsgrupp anses vara fem personer Vad påverkar? Ålder, kön, tidigare relationer, status mm
Roll och interaktion Rollen man får i en grupp är både den formella rollen och den roll som uppstår i interaktionen i förhållande till de övriga i gruppen I en handledningsgrupp vill den som handleds bli bekräftad för sina kunskaper men också lära sig något nytt vilket sker i samspel med de andra i gruppen. Kan bli fruktbart men också bidra till spänningar och konflikter Den socioemotionella rollen och den uppgiftsorienterade rollen fyller båda en viktig roll Skillnad på mål i utbildning och yrkesverksamhet Erfarenheter från våra tidigaste grupper tenderar att aktualiseras i en liten grupp
Fortsatt om roller Handledarrollen ansvar för att underlätta inlärning. Man kan ha olika roller efterhand Rollen som handledd ett åtagande att lära sig. Att exponera sig., vara sårbar, bli bedömd om det är utbildning Konflikt mellan rollen som behandlare och hjälpare i arbetssituationen och rollen som behövande i handledningen Asymmetrisk rollfördelning både mellan handledare och handledd och mellan behandlare och klient Kontrakt en styrfaktor för rollinteraktion Tilläggskontrakt för grupphandledningar ( Proctor och Inskipp ) om hur handledningen ska gå till
Roll och person Hur personlig ska en handledare vara? Hur personlig ska den handledde vara? Fyra typer av självutlämnande - avsiktligt- personlig information, självavslöjande, självinvolverande - oundvikligt - oavsiktligt - ålder, kön, klädsel, dialekt, språk, rum, väntrum, oplanerade möten - klientinitierat självutlämnande ex sökningar på internet
När det brister Oklarhet i målsättning Att handledningen inte utgår från kärninnehållet i verksamheten som handledningen avser Det är viktigt att återvända till den gemensamma överenskommelsen om arbetet Ha stöd i organisationen Avvägning mellan det fruktbart dåliga och det genuint dåliga klimatet i en grupp När är det bäst att bryta upp gruppen?
Grupphandledning och lärande Det är viktigt att det finns ett gynnsamt gruppklimat som stimulerar lärande och att de som är med i handledningsgruppen har en personlig motivation för att lära Vad är ett gynnsamt för ett kreativt inlärningsklimat? Ex att var och en kommer med kommentarer och associationer och den som presenterat sitt ärende får lyssna. Gruppen är ett reflekterande utrymme. Dynamiken ändras över tid. Inledningsvis kan de handledda vara mer beroende av handledaren och dynamiken är relativt oflexibel. Efterhand kan det ändras så dynamiken i gruppen blir mer flexibel. Gynnsamt är om handledaren från början kan vara öppen för oliktänkande. Olika uppfattningar i början kan leda till en konstruktiv utveckling.
Handledarkompetens Att kunna leda handledningsgruppen så att processen främjar inlärning Erfarenhet och kompetens inom det område man ska handleda Är kulturkompetens nödvändig? Handledaren måste ha fokus på var och en i gruppen och samtidigt se gruppen som en helhet och att kontinuerligt skifta mellan dessa båda nivåer
S.H Foulkes Gruppspecifika faktorer Socialisation Spegelfenomenet Kondensationsfenomenet Utbyte Kedjefenomenet Resonans Gruppens som stöd Pia Litzell Berg 2017
Tack för mig