Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning
Analysgruppen Staffan Algers, KTH & Transek Karin Brundell Freij, Lunds universitet Jonas Eliasson, Transek (ordf.) Cecilia Henriksson, Inregia Lars Hultkrantz, VTI & Örebro universitet Christer Ljungberg, Trivector Lena Nerhagen, VTI & Högskolan Dalarna Lena Smidfelt Rosqvist, Trivector (sekr.)
Analysgruppens uppgift Ge oberoende, sammanfattande helhetsbild - väga samman och värdera olika delrapporter Kritiskt granska resultat/metodik och dra slutsatser Tagit hänsyn till omvärldsfaktorer, metodik, urval osv. Delrapporterna väsentligen samstämmiga
Omfattande och detaljerad utvärdering Resvaneundersökning Stockholms län (augusti) Resvaneundersökning Mälardalen Biltrafik Snitträkningar GPS restider Kömätningar Kollektivtrafik (augusti) Parkeringsbeläggning Cykel- och gångtrafik (cykel i augusti) Trafiksäkerhet Stadsmiljö Stadsliv (augusti) Luftkvalitet Emissioner Buller Näringslivseffekter Handel och besöksintensiv verksamhet Taxi/bud/färdtjänst Hantverksföretag och trafikskolor Distributionstrafik och renhållningstransporter Jmf mellan två större arbetsplatser Barn- och ungdomars idrottande Samhällsekonomisk analys (fördelningseffekter i augusti) Regionalekonomisk analys Loggning av händelser
Idag: översikt, smakprov, nedslag! tre seminarier nästa vecka analysgruppen och projektledare står till förfogande
Frågor inför försöket Antagligen anpassning men hur? Kort försök övervintra? Märkbara effekter även med blotta ögat? Essingeleden? Kollektivtrafiken?
Målen har väsentligen uppfyllts 10-15 % mindre trafik till/från innerstaden Blev 20-25% Ökad framkomlighet Kötiderna ner 30-50% i och kring innerstaden Essingeleden ung. som förut Minskade utsläpp 14% mindre i innerstaden; 2,5% i länet Invånarna ska uppleva att stadsmiljön förbättras Oklart svårt att definiera och mäta
Effekter på biltrafik och restider
Effekterna stabiliserade sig snabbt 600000 Fordonspassager över avgiftssnittet kl. 6-19 500000 400000 300000 200000-28% -24% -23% -22% -22% 2005 (beräknat) 2006 höstvardag 2005 100000 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sept okt nov dec
Mindre trafik även långt ut och längre in -25% -20% -15% -10% -5% 0% 5% Innerstadsgator Innerstadsgator, stora utspädd minskning Innerstadsleder Avgiftssnittet Inre infarter Yttre infarter Ytterstadsgator Tvärleder tvärleder ung. oförändrade
Oväntat liten ökning på E4-Essingeleden 2006 180000 2005 160000 140000 120000 100000 80000 60000 Gröndalsbron Frösunda Midsommar -kransen 40000 20000 0 jan feb mar apr maj jun jul
Effekter på biltrafik prel. översikt -10% -4% +4% +10%
30-50% mindre tid i kö 300% Kötid, morgonrusning 250% fm 2005 fm 2006 200% 150% 100% 50% 0% Inre infarter (inåt) Inre infarter (utåt) Innerstadsgator Innerstadsleder (norrut) Innerstadsleder (söderut) inreinfartin inreinfartut innerstadsgata innerstadsledn innerstadsleds
Ännu större effekter på eftermiddagen 300% 250% Kötid, eftermiddagsrusning em 2005 em 2006 200% 150% 100% 50% 0% Inre infarter (inåt) Inre infarter (utåt) Innerstadsgator Innerstadsleder (norrut) Innerstadsleder (söderut) inreinfartin inreinfartut innerstadsgata innerstadsledn innerstadsleds
Märkbart kortare restider Flera studier visar att restiderna är märkbart kortare med blotta ögat distributionstrafik, hantverkare, taxi osv. attitydstudier, stadsmiljö, cykel osv. Fem bud i stället för fyra Förbättrad arbetsmiljö för busschaufförer, yrkesförare osv.
Essingeleden ung. som förut men Södra länken värre Södra länken-ökningen till stor del insvängning Trängsel, morgonrusning Trängsel, eftermiddagsrusning 250% 250% em2005 em2006 200% 200% 150% fm2005 fm2006 150% 100% 100% 50% 50% 0% EssingeN EssingeS SödraLänken V SödraLänken Ö 0% EssingeN EssingeS SödraLänken V SödraLänken Ö
Effekter på restider prel. översikt (förmiddagsrusning) -15% -5% +5% +15%
Vart har bilisterna tagit vägen?
Vad gör man istället? Många olika strategier kort och lång sikt Vissa minskar eller ändrar sitt bilresande Andra utnyttjar bättre framkomlighet både innanför och utanför avgiftssnittet än har vi inte alla svar!
Många olika sätt att anpassa sig Högst hälften till kollektivtrafiken Infartsparkeringarna används men litet bidrag totalt sett Ändrad restidpunkt ingen stor effekt Många olika sätt att ändra sitt resande: ändrade vägval ändrade målpunkter fler ärenden på en gång Även yrkestrafiken har påverkats
Kollektivtrafiken viktig Utökad kollektivtrafik kan inte ensamt minska biltrafiken Fler resenärer men inte värre trängsel - utökningen viktig Busstrafiken har fått bättre framkomlighet Infartsparkeringarna har använts Resenärerna nöjda med direktbussarna fler svar i augusti.
Trafiksäkerhet Miljö Stadsmiljö
Trafiksäkerheten ökar Mindre biltrafik färre olyckor Högre hastigheter värre följder (liten effekt) Perioden för kort för säker analys av registrerade olyckor Beräknad minskning av skadade/dödade 5-10 % i avgiftszonen
Minskade utsläpp från trafiken Minskningen av koldioxidutsläpp stor för att vara en enskild åtgärd Innerstaden 9-14 % minskning Storstockholm 2-3 % minskning
Minskade utsläpp ger bättre hälsa Utsläppen minskar på rätt ställe Enligt nya rön sparas upp mot 30 förtida dödsfall (cirka 300 levnadsår) Motsvarar 10% mindre dubbdäcksanvändning (utpekat av Länsstyrelsen) Innerstaden 9-14 % minskning Storstockholm 2-3 % minskning
Buller ingen större effekt Cirka 1 dba, som mest 2 dba 3 dba gräns för att höras skulle kräva halvering av trafiken Men de som störs av bullret blir färre
Stadsmiljömålet svårtolkat Svårt definiera god stadsmiljö Svårt att mäta Otur med väderförhållanden Alla faktorer kan inte förbättras genom försöket Upplevd luftkvalitet, bilframkomlighet och trafiktempo bättre Upplevd trygghet, buller oförändrat
Upplevelser av försöket attitydstudier
Mer positivt efter hand Endast 7% av samtliga resor i länet berörs av trängselskatten Märkbara restidsförbättringar Det tekniska systemet fungerar Mer positiva till både försöket och trängselskatt Ganska/mycket bra beslut: 44% 54% Ganska/mycket dåligt beslut: 51% 42%
Även företagare mer positiva nu Från mycket negativa till mindre negativa Administrationen krånglig Kortare restider värdefullt
Näringsliv & handel Studier av taxi, budbilar, distributionstrafik, trafikskolor, hantverkare, leveranser osv. Fungerande vägtransporter viktigt tidsvinsterna värdefullt, men administrationen krånglig Marginell påverkan på lokalisering, bostadspriser och regional ekonomi jämfört med konjunktur, befolkning osv. På övergripande nivå inga påvisbara effekter på detaljhandeln Påverkan på hushållens köpkraft försumbar
Samhällsekonomiska effekter av trängselskatten Kortare och säkrare restider Betald trängselskatt Hälso- och miljöeffekter Färre trafikolyckor Trängselskatteintäkter Övriga intäkter/utgifter Drift & underhåll Nettoöverskott per år Investering & drift under 2006 Snedvridnings-/alternativkostnader Samh.ekon. investeringskostnad 590 mkr/år -760 mkr/år 90 mkr/år 120 mkr/år 760 mkr/år 190 mkr/år -220 mkr/år 770 mkr/år -2000 mkr -1100 mkr -3100 mkr Samhällsekonomisk återbetalningstid: 4 år.
Trängselskatten samhällsekonomiskt lönsam men inte bussatsningen Trängselskatten ger ett samhällsekonomiskt överskott på nära 800 mkr per år Själva försöket inte samh.ekon. lönsamt Eftersom investeringen redan är gjord är det lönsamt att fortsätta Investeringen är intjänad på 4 år Kort intjänandetid : väg/spårinvesteringar typiskt 15-25 år Den utökade busstrafiken inte samhällsekonomiskt lönsam kostnad 520 mkr/år, kortare restider värt 180 mkr
Sammanfattande slutsatser
Effekterna är stora jämfört med andra åtgärder Österleden: 14% mindre trafik över innerstadsbroarna Förbifart Stockholm: 11% mindre trafik över innerstadsbroarna Nolltaxa med SL: 3% mindre biltrafik i länet 15 miljarder 20 miljarder 5 miljarder per år Kan inte ställa väg-/spårinvesteringar etc. mot trängselskatt trängselskatten ger överskott drygt 500 mkr/år Komplement både finansiellt och ur trafiksynvinkel
Lärdomar för framtiden Kollektivtrafiksatsning kan inte ensam minska vägträngseln ingen mätbar minskning av bilresande Om trängselskatten permanentas: Enkel zonstruktur verkar fungera OK Avgiftsnivåer och klockslag kan finjusteras Fortsätt förenkla betalning och administration Ta hänsyn till säsongsvariation i trafiken Avgift på Essingeleden? Tja: har inte blivit mätbart värre än förut hittills.
Vad blev vi överraskade av?... att en så pass enkel avgiftsstruktur fungerade så pass väl att effekterna inträffade och stabiliserades så snabbt att den förbättrade framkomligheten syntes med blotta ögat omsvängningen i opinionen att det finns så stor flexibilitet i resande och transporter
Internationell uppmärksamhet USA:s nya transportstrategi nämner Stockholm som förebild The demonstrated success of road pricing. Other major cities around the world, including London, England and Stockholm, Sweden most recently, have reduced congestion and improved throughput almost immediately through the implementation of congestion pricing strategies.