27 Mål och Budget för Avesta Kommun 2019-2021 KF 2018-12-10 KF 191 1
Innehållsförteckning: Kommunens organisation... 3 Vision - Avesta 2030... 4 Kommunövergripande mål... 5 Stöd och omsorg... 5 Barn och utbildning... 6 Lokalsamhället... 8 Medarbetare... 11 Ekonomi... 13 Ekonomiska förutsättningar...14 Ekonomiprocess... 14 Styrprocessen i Avesta... 15 Interna förutsättningar... 16 God ekonomisk hushållning...17 God ekonomisk hushållning... 17 Styrelsernas uppdrag... 17 Omvärlds- och nulägesanalys...18 Samhällsekonomisk utveckling... 18 Kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning och skatteväxling 2019-2021... 18 Välfärdsmiljarderna... 19 Disponering av resultatutjämningsreserven (RUR)... 19 Befolkning, boende, arbetsmarknad... 20 Finansiell analys...22 Särskilda beslut 2019-2021...26 Drift- och resultatbudget...28 Finansieringsbudget...29 Balansbudget...30 2
Kommunens organisation 3
Vision - Avesta 2030 Avesta är 2030 en inflyttningsort i en dynamisk hållbar tillväxtregion både ekologiskt och socialt, människor väljer att leva sina liv i Avesta. Här finns trygghet med bra skolor och äldreomsorg, levande landsbygd, bra infrastruktur, handel, stort kulturutbud och bra regional arbetsmarknad. Satsningar på entreprenörskap för kvinnor och män har lett till att nya företag skapats och befintliga företag getts möjlighet att växa. Avesta är möjligheternas kommun som kan erbjuda många alternativ till boende, arbete, studier, fritid och rekreation. Med de kraftkällor som levande landsbygd, spännande evenemang, intressanta utbildningar, ett kulturliv som berikar, naturens närhet och tjusning samt många människors initiativrikedom utgör, är förutsättningarna inför framtiden goda. 4
Kommunövergripande mål Kommunfullmäktiges övergripande mål i perspektivet Stöd och omsorg Vision: Avesta ska vara en trygg, jämlik och jämställd kommun. Där alla, oavsett ålder eller bakgrund, ges möjlighet att utveckla sina egna förmågor. En väl fungerande omsorg som omsluter alla från barn till äldre är kännetecken för en välmående kommun. I Avesta kan människor känna sig trygga med att de får det stöd som de har behov av. Mål 1. Ekonomisk och social trygghet - Öka möjligheten till egenförsörjning - Minska barnfattigdom 2. Vi ska ha en god och kvalitativ omsorg och alla kommunala boenden ska vara trygga och tillgängliga. 3. Ett bättre samlat stöd för ungas psykiska hälsa - utveckla förebyggande insatser Indikatorer: Barn i befolkningen som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd, % Källa Kolada U31803, årsvis i efterskott Utfall 2015 2016 2017 7,5 % 9,2 % Plan 2018 Högst 7,5 % Plan Målnivå 2019-2021 Grönt 7,5 % Gult 7,6 9,1 %, Rött mer än 9,2% Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd Källa Kolada N31807 (ingår i KKIK), årsvis i efterskott Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende Källa Kolada U23401 (ingår i KKIK) Personalkontinuitet, antal personer som hemtjänsttagare möter under 14 dagar Källa Kolada U21401 (ingår i KKIK) Antalet samordnade individuella planer(sip) 0-17 år och 18-24 år 4,7 % 5,4 % 4,3% 167 121 99 Högst 57 20 20 20 Högst 15 Grönt 4,3 % Gult 4,4 5,3% Rött mer än 5,3% 2019: Grönt 85 dagar Gult 86-89 dagar Rött mer än 90 dagar 2021: Grönt 57 dagar Gult 58-89 dagar Rött mer än 90 dagar Grönt högst 15 personal Gult 16-19 personal Rött mer än 20 personal Nollmätning 5
Kommunfullmäktiges övergripande mål i perspektivet Barn och utbildning Vision Barnen är vår framtid, en bra utbildning är grunden för förutsättningar till goda uppväxtvillkor. Vi ska vara ledande när det kommer till barnomsorg och utbildning. Varje elev ska ha möjlighet att nå kunskapsmålen utifrån sina förutsättningar. I Avesta kommun finns goda förutsättningar för ett livslångt lärande. Barn och unga ska ha tillgång till en aktiv fritid, garanteras god psykisk och fysisk hälsa samt känna sig trygga i vår kommun. Avesta ska vara en kommun där våra barn och ungdomar ska få möjlighet att utvecklas och kunna bidra till samhällsbyggandet med sin kreativitet och sina lösningar. Mål 1. Avesta kommun ska sträva efter att bli en av Sveriges ledande skol- och förskolekommuner 2. Större andel grundskoleelever i årskurs 9 ska bli behöriga till gymnasieskolan 3. Större andel av gymnasieleverna ska slutföra studierna med examen eller studiebevis 4. Avesta kommun ska öka sin ungdomsdemokrati 5. Barn och unga i Avesta kommun ska uppleva en hög grad av trygghet i skolan. Indikatorer: Sammanvägt resultat i grundskolan, lägeskommun ranking Källa Kolada U15428 (låga värden visar goda resultat) Meritvärde åk 9, kommunala skolor 17 ämnen, kommunala skolor Källa Kolada N15505 Andel elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, gymnasiet, kommunala skolor, % Källa Kolada N15436 (ingår i KKIK) Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, kommunala gymnasieskolor, andel % Källa Kolada N17459 (ingår i KKIK) Utfall 2015 2016 2017 Plan 2018 179 246 274 130 215 217 193 219 81,8 80,1 69,5 85 79,2 71,5 74,6 75 Plan Målnivå 2019-2021 Grönt: 150 Gult: 225-151 Rött: Lägre än 225 Grönt: Minst 215 Gult: 205-214 Rött: Lägre än 205 Grönt: 85-% Gult: 75-84,9% Rött: lägre än 75 % Grönt: 80% Gult: 75-79,9% Rött: lägre än 75% 6
Eleven ska ha inflytande och delaktighet över frågor som berör dem i skolan och i samhället. Källa Ungdomsrådets enkät Vilka möjligheter har du att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen svarade Ganska/ mycket stora möjligheter 26 % Ganska/mycket stora möjligheter Grönt: 85-% Gult: 51-84% Rött: Lägre än 51 % Elever ska känna sig trygga i skolan, positiva svar, mäts i åk 5, åk 9 och gymnasiet åk 2 Källa Skolinspektionens enkät vartannat år, vartannat år egen mätning. Kolada N15557, N15533, N17648 Åk 5 91,1 Åk 9 ej mätt Gy åk 2 ej mätt Grönt: Minst 95 % Gult: 90-94,9% Rött: lägre än 90 % 7
Kommunfullmäktiges övergripande mål i perspektivet Lokalsamhället Vision Avesta är en stark och hållbar tillväxtkommun, ekologiskt och socialt och ett breddat näringsliv. Vi är en inkluderande, tillgänglig och demokratisk kommun där alla människor har möjlighet att delta i samhällslivet, känna trygghet och en god livskvalitet. I Avesta finns ett brett utbud av arbetstillfällen, attraktiva boenden, bra kommunikationer och infrastruktur samt goda möjligheter till en aktiv fritid. Mål 1. Demokratin ska utvecklas - invånarna i Avesta ges möjlighet till aktivt inflytande genom medborgardialog 2. Alla invånare ska uppleva att det känns tryggt att bo, verka och leva i Avesta. 3. Avesta ska vara en tillgänglig kommun 4. Nöjda invånare och brukare 5. En långsiktig hållbar utveckling både socialt och ekologiskt 6. Ett brett och varierat kulturliv med levande besöksmål 7. Invånarna i Avesta kommun ska känna att de har tillgång till en aktiv fritid 8. Avesta växer genom att erbjuda attraktiva och hållbara boendemiljöer 9. Fler nya arbetstillfällen 10. Arbetslösheten ska minska 11. Bättre näringslivsklimat 12. Avesta kommun ska sträva att bli helt fossilfri i sina transporter Indikatorer: Nöjd-inflytande-index, NII, SCB:s medborgarundersökning Utfall 2015 2016 2017 46 48 48 Plan 2018 Plan Målnivå 2019-2021 2019: Grönt 49, Gult 48, Rött 47, 2020: Grönt 50, Gult 49, Rött 48, Källa: Kolada U00408 2021: Grönt 52,Gult 51, Rött 50 Nöjd-region-index, NRI SCB:s medborgarundersökning Källa: Kolada U00402 59 61 59 2019: Grönt 60, Gult 59, Rött 58 2020: Grönt 61 Gult 60, Rött 59 2021: Grönt 62,Gult 61, Rött 60 Kommunens kvalitet i korthet, mått 1-3 1. E-post, svar på en enkel fråga inom en dag, andel % 2. Andel av medborgarna som via telefon får direkt svar på en enkel fråga, (%) 3. Andel av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande via telefon, (%) Källa och mätperiod: KKiK 31/12, Kolada U00412, U00413, U00486 39 100 56 81 91 63 81 Minst 86 Minst 60 Minst 85 E-post svar inom en dag Grönt:86, Gult:81-85 Rött: Lägre än 81 Svar direkt på enkel fråga, telefon, Grönt:60, Gult: 51-59 Rött: Lägre än 51 Gott bemötande telefon Grönt:85, Gult:79-84 Rött Lägre än 79 8
Nöjd-medborgar-index, NMI, SCB:s medborgarundersökning Källa: Kolada U00401 56 59 59 2019: Grönt 60, Gult 59, Rött 58 2020: Grönt 61 Gult 60, Rött 59 2021: Grönt 62,Gult 61, Rött 60 Hushåll med ekonomiskt bistånd i 10-12 månader under året, andel (andel av hushåll som erhåller ekonomiskt bistånd) Källa: Kolada N31810, årsvis i efterskott Fritidsmöjligheter, delfråga A6 Källa: SCB:s medborgarundersökning 29,0 29,1 64 62 Grönt 24,7 % Gult 24,8 29,0 % Rött mer än 29,1 % 2019: Grönt, Gult, Rött 2020: Grönt Gult, Rött 2021: Grönt, Gult, Rött Antalet besökare Verket och Visentparken Källa Egen mätning Verket 31 424 Verket 28 939 Verket 26 843 Verket 32 000 Verket 30 000 besök år 2021 Grönt öka 1000/år Gult mer än 750/år Rött öka mindre än 500/år Visentparken 8 751 Visentparken 9 256 Visentparken 9 331 Visentparken 10 000 Visentparken 11 200 besök år 2021 Grönt öka 400/år Gult öka mer än 200/ år Rött öka mindre än 200/år Antalet färdigställda bostäder per år, totalt i kommunen, 400 st under mandatperioden Grönt 100/år Gult 80-99/år Rött mindre än 79/år Källa Egen mätning Antal arbetstillfällen, dagbefolkning Källa SCB arbetsmarknadsstatistik dagbefolkning 9 930 (2014) 10 028 (2015) Öka 50 per år Grönt 100/år Gult 50-99 Rött mindre än 49 Arbetslöshetsstatistik, jämförelseår 2018 14,2 % 16-64 år 13,6 % 16-64 år 12,3 % 16-64 år 16-64 år Minska 1 procentenhet per år. 2018 är ingångsvärde 9
Källa Arbetsförmedlingen 31/12 27,9 % 18-24 år 23,2% 18-24 år 19,2 % 18-24 år 11,4 % 18-24 år Öppna jämförelser Företagsklimat Källa Kolada U07451, (ingår i KKIK) NKI 75 Mäts ej NKI 68 Mäts ej Grönt 76-79 Gult 73-75 Rött 68-72 Kollektivtrafikresande Källa Egen mätning 716 333 539 022 (6 mån) 806 000 Mer än 820 000 Öka 10
Kommunfullmäktiges övergripande mål i perspektivet Medarbetare Vision Avesta kommun ska vara en attraktiv och utvecklande arbetsgivare som erbjuder ett hållbart och jämställt arbetsliv. En god fysisk och psykosocial arbetsmiljö präglar våra verksamheter och medarbetarnas möjlighet till inflytande och delaktighet är en självklarhet. Mål 1. Ett tydligt och bra ledarskap som skapar delaktighet och en god arbetsmiljö 2. Sjukfrånvaro inom kommunen ska minska 3. Avesta kommun är Sverigeledande när det gäller andelen månadsavlönade som arbetar heltid 4. En jämställd lönesättning Indikatorer: Medarbetarenkät Utfall 2015 2016 2017 Plan 2018 Plan Målnivå 2019-2021 Totalindex för områdena - Samspel mellan medarbetare och ledare - Engagemang och meningsfullhet - Förtroende och öppenhet - Gemenskap och samarbete - Ansvarstagande och initiativförmåga Totalindex 70 Mäts ej Öka Källa Egen mätning, 18 månader, nästa mätning 2019 Sjukfrånvaron för 12 månaders period %, medarbetare Källa Egen mätning (Kolada N00090) Andel heltidsanställda 7,0 6,7 6,9 Minska 0,5 procentenheter/ år, totalt (månadsavlönade medarbetare med 100 % överenskommen sysselsättningsgrad) 92 93 94 Öka Källa Kolada N00206, mäts 31/10 Andel heltidsarbetande (månadsavlönade medarbetare med 100% faktisk sysselsättningsgrad) Källa Kolada N00209 72 75 75 Öka 11
Genomsnittlig sysselsättningsgrad, tillsvidareanställda % - överenskommen sysselsättningsgrad - faktisk sysselsättningsgrad Öka Källa Egen mätning Lönekartläggning jämställda löner Lönebox 5 Kvinnors lön i förhållande till män, 101,0 % Lönebox 12 Kvinnors lön i förhållande till män, 97,4 % Löneskillnader ska minska Källa Egen mätning 12
Kommunfullmäktiges övergripande mål i perspektivet Ekonomi Mål 1. Oförändrad skattesats 2. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska kortsiktigt för 2019-2021 högst uppgå till 99,6 procent. Utrymmet upp till 100 procent är det utrymme som exempelvis kan användas till att stärka det egna kapitalet, göra investeringar eller för att öka handlingsberedskapen för oförutsedda händelser. 13
Ekonomiska förutsättningar Ekonomiprocess Kommunfullmäktige tar beslut om skattesats och budget i juni månad. Syftet med ett tidigt beslut är att ge styrelser och nämnder mer tid för internbudgetarbete och möjliggöra att eventuella verksamhetsanpassningar kan genomföras redan före årsskiftet. Taxor som fastställs av kommunfullmäktige beslutas i november. Då görs också justeringar för ny skatteprognos och eventuella revideringar i övrigt. Tidplan - beslut i KF december: Kommunstyrelsens arbetsutskott den 5 nov Kommunstyrelsen den 19 nov Kommunfullmäktige 10 dec Tidplan - revidering hösten: Underlag till KF-taxor och investeringar ska lämnas till Kommunkansliet senast 24 oktober för beslut i kommunfullmäktige 10 december Styrelsernas Mål och budget ska lämnas till Kommunkansliet senast 12 november för delgivning till Kommunfullmäktige i december. Styrelsernas detaljbudget ska rapporteras in till Kommunkansliet senast den 14 december 2018, för registrering i ekonomisystemet. Uppföljning Kommunstyrelsen ansvarar för uppföljning och dialog med styrelserna. Månadsuppföljning Uppföljningen ska ske för månaderna februari, april, juli september. För oktober månad presenteras endast aktuellt utfall. Vid månadsuppföljningarna redovisas; ekonomi-, personal- och verksamhetsstatistik åtgärdsplaner hur väl man klarar av att hålla sin budget och årsprognos Månadsuppföljning mars I mars ska en mer omfattande uppföljning göras till kommunstyrelsen som förutom ovan även omfattar; de kommunala bolagen, avstämning av särskilda uppdrag avstämning av fullmäktige beslutade mål Delårsrapport augusti och årsredovisning Dessa uppföljningar är lagstyrda och omfattar kommunkoncernen. De behandlas av kommunfullmäktige. Vid dessa uppföljningstillfällen ska information ges om hur styrelserna lyckats i förhållande till; beslutade fullmäktigemål tilldelade ekonomiska ramar särskilda uppdrag personalredovisning enligt lagstiftning avstämning av indikatorer för målen som beslutats av Kommunfullmäktige i Mål och budget. 14
Detta ska redovisas enligt den uppföljning av mål som beslutats i detta dokument. Det ska också beskrivas med vilka aktiviteter styrelsen genomför eller planerar verksamheten i riktning mot dessa mål. Verkställighetsbevakning Den ska ske två gånger per år. Uppföljningsrapporterna ska godkännas av respektive styrelse/nämnd, alternativt arbetsutskott innan den överlämnas till kommunstyrelsen. I övrigt ges ekonomienheten i uppdrag att i detalj utforma dokumenten. Föreligger avvikelser mot beslutade mål och ekonomiska ramar ska alltid förslag till åtgärder lämnas i syfte att komma till rätta med avvikelsen. Mål- och budget dokumentet ska kommuniceras med all personal så att kommunens mål blir kända av alla medarbetare. Medarbetarna ska vara delaktiga i hur målen förverkligas. Styrprocessen i Avesta December Januari År 1 År 2 November KF fastställer revidering Mål och Budget Förvaltningens detaljbudget klar Årsredovisning Resultat och omvärldsdagar majoritet Februari Oktober Månadsrapport Styrelsens beslut om Mål och budget Månadsrapport, förenklad Månadsrapport inkl måluppföljning Rambudgetarbete startar Mars Styrelsens budgetarbete Månadsrapport Månadsrapport Budgetberedning September Delårsrapport inkl måluppföljning April Förvaltningens budgetarbete Månadsrapport Förslag till Mål och budget Augusti KF-beslut, Mål och Budget, övergripande mål och ramar Maj Juli Juni 15
Interna förutsättningar Övriga kostnader och intäkter Övriga kostnads- och intäktsförändringar samt volymförändringar av verksamhet ska hanteras inom tilldelad ram. Beräknad allmän prisstegring med 2,1 procent, enligt prognos från SKL, ska inrymmas i befintlig ram. Internräntan: Internräntan för år 2019 uppgår preliminärt till 1,85 procent. Den fastställs i januari för aktuellt år, enligt gällande investeringspolicy. Investeringar: Verksamhetens investeringsäskanden hanteras under löpande budgetår enligt den av kommunfullmäktige fastställda investeringspolicyn. Internhyreshöjning Gamla Byn AB:s aviserade hyreshöjning ska inrymmas inom befintlig ram och hyreshöjningen sker utifrån 2018 års nivå (index i juni alternativt oktober). För avtal med juni-index och 75 % indexering höjs hyran med 1,55% och för avtal med 100 % indexering höjs hyran med 2,07 %. Oktoberindex blir klart under november månad. Städindex SCB-index 2,3%, (maj 2018). För 2018 ska ökningen i procent inrymmas inom befintlig ram. Taxor Styrelserna äger rätt att höja taxorna för verksamheten. Styrelserna äger även rätt att införa nya taxor om de är av ringa värde och eller ringa omfattning. Kommunfullmäktige ska besluta om taxeförändringar i övrigt, för de taxor som enligt kommunens taxepolicy är hänskjutna till Kommunfullmäktige. Arbetsgivaravgifter Lönekostnadsökning för den tillsvidareanställda personalen budgeteras centralt under kommunstyrelsen för perioden 2019-2021. Det gäller för samtliga förvaltningar med undantag för V-Dala miljö- och bygg och upphandlingsenheten. I styrelsernas ram ingår löneläget per 31 oktober 2018. Avgiften för rehab/friskvård sänks med 0,25 % till 1,00% 2019. Arbetsgivaravgiften sänks med 0,02% avseende avtalsförsäkring. Utrymmet som frigörs, totalt 0,27 %, disponeras fritt av styrelse/nämnd. Anställda Förtroendevalda Arbetsgivaravgift enligt lag 31,42 31,42 Avtalsförsäkring/kollektivavtalad pension 7,73 Rehab/friskvård/företagshälsovård 1,00 Totalt 40,15 31,42 16
God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktiges vision av hur kommunen ska utvecklas är utgångspunkten för målstyrningsprocessen. Utifrån visionen beslutar fullmäktige om Mål och budget för perioden. Mål och budget innehåller de ekonomiska ramarna för styrelserna och de mål som fullmäktige vill att kommunen ska uppnå under de kommande tre åren. Mål och budget tas fram i budgetberedningen av ordförandegruppen, utifrån vissa givna förutsättningar. Kommunfullmäktige fattar beslut om Mål och budget i juni. Revidering av Mål och budget sker i november. Mätbara mål är ett viktigt krav för att målen ska kunna följas upp. Mätbarheten åstadkoms med hjälp av så kallade indikatorer. Indikatorer visar hur väl målet är uppnått. Indikatorerna kan vara kommunövergripande eller styrelsespecifika. Oftast krävs det flera indikatorer för att kunna avgöra om kommunen närmar sig det uppsatta målet. Om den politiska målsättningen inte kan mätas i form av en indikator ska den istället formuleras som en inriktning, fullmäktige kan då ge styrelserna direkta uppdrag. Aktiviteter visar på åtgärder som vidtagits för att på sikt uppnå målen. Ansvarsområde, åtgärder och indikatorer ska anges i styrelsernas respektive verksamhetsplaner. Styrelserna ska även ange de aktiviteter som kortfattat talar om vilka åtgärder som styrelsen planerar att genomföra för att uppnå målsättningen i den strategiska planen. I årsredovisning och delårsrapport redovisas en samlad redogörelse för God ekonomisk hushållning. I dessa dokument görs en sammanvägning av det ekonomiska resultatet samt hur väl målen i planen har uppfyllts. God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär bland annat att varje generation ska bära sina kostnader för den service de konsumerar. God ekonomisk hushållning ställer krav på ett ekonomiskt resultat som långsiktigt både säkerställer skyddet av kommunens tillgångar och kommunens åtagande mot invånare, anställda och leverantörer. God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsmässigt perspektiv tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Styrelsernas uppdrag Styrelsernas uppdrag är att följa fullmäktiges intentioner. Den långsiktiga ekonomiska inriktningen i styrelsernas budgetarbete ska vara att skapa en buffert i verksamheten motsvarande 2 procent varje år för att kunna möta särskilda händelser som kan uppstå under året. Kommunfullmäktiges mål ska ligga till grund för styrelsernas indikatorer för sina respektive verksamheter. Styrelsernas Mål och Budget med indikatorer för verksamheterna som överensstämmer med fullmäktiges mål ska därför beslutas och lämnas till kommunkansliet senast den 16 november. I denna budget fastslås skattesats och styrelsernas budgetramar. Med beaktande av målen har styrelserna möjlighet att fritt budgetera om mellan olika resultatenheter. Styrelsernas budgetarbete ska ske i nära dialog med verksamheterna. 17
Omvärlds- och nulägesanalys Samhällsekonomisk utveckling Sveriges kommuner och landstings (SKL) bedömning om att svensk ekonomi är inne i en högkonjunktur 2018 kvarstår. 2019 bedöms konjunkturen vända nedåt. Skatteunderlagstillväxten kommer att dämpas på grund av att sysselsättningstillväxten avtar samtidigt som pensionerna räknas upp i lägre takt än de senaste åren. 2020 och 2021 bedömer SKL att den svenska ekonomin ska utvecklas i konjunkturell balans. Nästa år förväntas tillväxten i investeringar växla ned, främst inom bostadsbyggandet. Trots en allt mer ansträngt arbetsmarknadsläge antas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. Den internationella utvecklingen tar dock bättre fart vilket gynnar svensk export. I nuläget tror SKL att Riksbanken redan i december 2018 kommer att höja reporäntan, samt att flera räntehöjningar är att vänta under 2019. Befolkningen den 1 november ligger som grund för den preliminära skatteutbetalningen kommande år. Den senaste skatteunderlagsprognosen per oktober 2018 blev det en mindre förändring jämfört prognosen per augusti. Det negativa ekonomiska gapet mellan intäkter och kostnader som tidigare lyfts nationellt bedöms bli cirka 60 miljarder för hela kommunsektorn 2021 vilket måste hanteras. I oktober 2018, cirkulär 18:37 presenterade SKL följande prognos för utvecklingen i Sverige. Tabellen nedan redovisar den procentuella förändringen om inte annat anges; Kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning och skatteväxling 2019-2021 Skattesats i Avesta för år 2019 är 21,97 kronor. För 2018 har Dalarnas län skatteväxlat för kollektivtrafiken. Ansvaret för kollektivtrafiken övergår från kommunerna till landstinget med motsvarande justering av skattesatserna det vill säga kommunernas skattesats minskar och landstingets ökar med 47 öre. Skatteberäkningen i kommunen baserar sig efter en årlig befolkningsökning på 150 personer. 18
Välfärdsmiljarderna För att skapa långsiktiga planeringsförutsättningar för kommuner och landsting tillförde regeringen 10 miljarder kronor till offentlig sektor varav 7 miljarder tillfördes kommunsektorn för 2017 och framåt. Pengarna till kommunsektorn kommer dels att fördelas på samma sätt som via det kommunalekonomiska utjämningssystemet (kr/inv.), dels med en fördelningsnyckel där hänsyn tas till antal asylsökande och nyanlända. För 2018 kommer Avesta att få 49,6 mkr och åren framöver enligt tabellen nedan; Utfall givet samma underlag åren 2020-2021 2019 2020 2021 Enligt flyktingvariabler 30 784 000 18 470 000 0 Enligt befolkningsfördelning 8 026 000 11 240 000 16 050 000 Totalt 38 810 000 29 710 000 16 050 000 Från och med 2021 ligger fördelningen helt i det generella statsbidraget. Disponering av resultatutjämningsreserven (RUR) Från och med 2010 har resultat överstigande 2 procent enligt fullmäktigebeslut avsätts i en resultatregleringsreserv (RUR) att användas i lågkonjunktur och om kommunen redovisar ett negativt resultat. Definitionen av lågkonjunktur är när det årliga underliggande skatteunderlaget för riket understiger den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Upplösning får enligt RUR reglerna göras upp till ett nollresultat i en sidoordnad balanskravsutredning. I Avesta uppgår den ackumulerade avsättningen till RUR efter bokslut 2015 till det maximala beloppet på 40 mkr. Kommunfullmäktige har fattat beslut om RUR som avser en reservering och disponering enligt propositionen med koppling till konjunktursvängningar. Ytterligare avsättning till RUR måste beslutas av fullmäktige. Enligt senaste prognosen får ianspråktagande ske från och med 2019 enligt prognosen i april. 19
Befolkning, boende, arbetsmarknad År Invånare Förändring Födelsenetto Flyttnetto Dalarna Sverige Sverige Utlandet 2004 22 102-147 -129-17 8-51 -43 26 2005 21 954-148 -102-44 -30-75 -105 61 2006 21 963 9-117 128 28-61 -33 161 2007 21 886-77 -82 9-21 -81-102 111 2008 21 937 51-59 110-56 17-39 149 2009 21 762-175 -99-75 -11-159 -170 95 2010 21 583-179 -79-98 1-211 -210 112 2011 21 486-97 -92-5 -10-79 -89 84 2012 21 467-19 -110 89 9-75 -66 155 2013 21 582 115-69 184-6 -87-93 277 2014 22 022 440-38 468-3 33 30 438 2015 22 781 759-58 804-8 284 276 528 2016 23 161 380-5 373-111 -220-331 704 2017 23 256 95-32 107-57 -293-350 457 Snitt 72-77 145-19 -76-95 240 Till och med augusti 2018 har Avestas befolkning ökat med 89 personer, totalt 23 345 invånare, enligt SCB. Födelsenettot är positivt, det vill säga det föds fler än det dör i Avesta. Även flyttnettot är positivt och bidrar till befolkningsökningen. Demografi Avesta är en av de kommuner i Sverige som har flest personer över 80 år vilket kommer att öka trycket på äldreomsorgen. Diagrammet visar Avestas demografi 2017. I och med den stora inflyttningen under 2015-2017 har det negativa födelsenettot blivit positivt under 2018 och ökat även de yngre årskullarna ökat i jämförelse med åren dessförinnan. Boende Den stora befolkningsökningen innebär ett stort tryck på bostadsmarknaden. Vi står inför stora investeringsbehov både när det gäller bostäder och lokaler för våra kommunala verksamheter. Vårt fastighetsbolag kommer att behöva göra större nyupplåningar för att klara investeringsbehovet av verksamhetslokaler. Det särskilda boendet i Balders Hage uppförs dock i kommunens regi, vilket innebär att det påverkar kommunens låneskuld. 20
Arbetsmarknad Arbetslösheten i Avesta har minskat men ligger fortfarande högre än i Dalarna och i jämförelse med riket. Det är framförallt bland nyanlända ungdomar som arbetslösheten ökat kopplat till ökningen av nettoinflyttningen av nyanlända som fått permanent uppehållstillstånd i kommunen. Totalt per augusti var 1092 personer arbetslösa varav 165 ungdomar. Antal arbetslösa i Avesta kommun 16-64 år 18-24 år 2010 dec 945 246 2011 dec 874 241 2012 dec 879 256 2013 dec 1 052 278 2014 dec 1 106 268 2015 dec 1 548 349 2016 dec 1 480 273 2017 dec 1 316 221 Utveckling av försörjningsstöd och vårdtimmar Under 2018 har försörjningsstödet ökat med 38 nya hushåll per månad jämfört föregående år och budgeten har utökats med 3 mkr till totalt 35 mkr. Enligt arbetsförmedlingen kommer 350 personer att gå ur etableringen under innevarande år. I etableringen kvarstår 120 personer i september. Antal vårddygn har minskat jämfört föregående år men kostnaden för dessa har fördubblats. 21
Finansiell analys Den finansiella analysmodellen utgår från fyra finansiella aspekter; det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. De fyra aspekterna, resultat, kapacitet och risk samt kontroll, utgör grunden i modellen. Målsättningen är att utifrån dessa identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. Resultat Kapacitet Med resultat avses balansen mellan löpande kostnader och intäkter och utveckling av investeringar. Kapacitet beskriver den finansiella motståndskraften på lång sikt. Avesta kommun resultat under de senaste åren har varit väldigt bra. Tillfälliga medel i form av konjunkturstöd, återbetalning av AFA, flyktingstatsbidrag, välfärdsmiljarder och realisationsvinster vid markförsäljning inklusive verksamheternas budgetföljsamhet har bidragit i en positiv riktning. För de kommande åren budgeteras resultatet totalt till 19 mkr under planperioden. Fördelningen under perioden: 2019: 5 mkr 2020: 9 mkr 2021: 5 mkr Balanskrav Det lagstadgade balanskravet för kommuner och landsting enligt Kommunallagen, innebär att kommunens resultat ska överstiga noll. Enligt rekommendationer och praxis ska realisationsvinster och extraordinära poster inte medräknas då avstämning mot balanskravet görs. Minskar det egna kapitalet, till följd av underskott, ska det återställas inom tre år. Enligt nya regler för balanskravet finns numera möjlighet att sätta av medel de år som resultatet enligt balanskravet överstiger 2 procent av skatter och generella statsbidrag. Medlen ingår som en del i det egna kapitalet och kallas resultatutjämningsreserv. 2019 motsvarar ett resultat på 2 procent 27 mkr. Kommunen har redovisat positivt årsresultat från 2009 och därmed uppfyllt gällande balanskrav. Kommunen har även uppnått det långsiktiga resultatet enligt god ekonomisk hushållning med 2 procent respektive år förutom 2012 när avsättning till Karlslunds deponi gjordes. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna visar hur stor del av skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. Nettokostnadernas delar av investeringarna finansieras med skatteintäkter. Per augusti är prognosen för 2018 100,1%. andel av skatteintäkterna och statsbidragen uppgick % 2017 2018 2019 2020 2021 i samband med årsredovisning 2017 till 96 Verksamheten 94,2 95,2 96,6 96,2 96,3 procent. Budget 2019 innebär att relationstalet Avskrivningar 2,0 2,2 2,7 2,9 3,0 hamnar på 99,6 procent. Det kortsiktiga målet är Finansnetto -0,1 0,1 0,4 0,3 0,4 att nettokostnadernas andel av skatteintäkterna Totalt 96,2 97,5 99,6 99,4 99,6 inte ska överstiga 99,6 procent, eftersom även 22
Kostnader och intäkter En viktig förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Nettokostnaderna bör inte öka mer än skatteintäkterna och den kommunala utjämningen. Investeringar Den totala ramen för investeringsbudgeten beräknas till netto 193 mkr för 2019 och 114 mkr för 2020 och 105 mkr för 2021. Stora delar av fastighetsbolaget Gamla Byn AB:s volym utgörs av investeringar i lokaler för kommunens verksamheter. Betydande investeringar är planerade för Avesta Vatten och Avfall AB. Skattefinansieringsgrad av investeringar Ett viktigt nyckeltal skattefinansieringsgraden som visar hur stor andel av investeringarna som har finansierats med skattemedel när den löpande driften har finansierats. Åren 2016-2017 har finansieringen kunnat ske med egna medel då självfinansieringsgraden varit 173 och 110 procent. För perioden 2018-2021 kommer upplåningen att behöva öka då självfinansieringen endast uppgår till mellan 22-47 procent av investeringarna. mkr 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Nettoinvesteringar -57-70 -108-193 -114-105 Finansiering Kvar av skatteintäkter efter löpande drift 99 77 40 43 50 49 Självfinansieringsgrad 173% 110% 37% 22% 44% 47% Soliditet Soliditet är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor andel av kommunens tillgångar som finansieras med egna medel. Soliditeten påverkas av investeringsvolym, upplåning och resultatutveckling. Det finns ingen vedertagen norm för hur stor soliditeten bör vara men inklusive hela pensionsåtagandet bör den överstiga 0. Det viktigaste är den långsiktiga trenden, det vill säga om soliditeten minskar eller ökar. Under kommande treårsperioden kommer soliditeten sannolikt att minska då kommunen riskerar att behöva låna till stora delar av de kommande investeringarna. Utfall Budget och plan Soliditet enligt balansräkning 2017 2018 2019 2020 2021 Soliditet exkl upplåning som sker för bolagens behov 49 45 40 38 37 Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser 2017 2018 2019 2020 2021 Soliditet, exkl. upplåning som sker för bolagens behov -11-9 -4-2 1 23
Lån Lånelimiten har utökats till 1,7 miljarder på grund av nybyggnationer i verksamhetslokaler, som ägs av kommunen och fastighetsbolaget Gamla Byn AB under kommande planperiod. Dessa investeringar påverkar kommunens resultaträkning i form av ökade hyreskostnader. Investering och nyupplåning I kassaflödesanalysen kan man utläsa att hur summan av resultat och avskrivningar är lägre än de planerade investeringarna. Det innebär att delar av investeringarna kan komma att finansieras med nyupplåning. För att klara egenfinansiering av investeringarna krävs högre resultat. En hög lånefinansieringsgrad tenderar att urholka kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Risk Kontroll Risk ska spegla vilka risker som kan påverka resultat och kapacitet. Kontroll visar hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. Finansnetto Till följd av den höga investeringstakten och den låga resultatnivån kan det under perioden 2019-2021 komma att uppstå behov av extern finansiering. Detta kommer att innebära högre räntekostnader och utökad ränterisk. Pensioner Pensionsavgångar under kommande fyraårsperiod redovisas i nedanstående tabell: Förvaltning 2018 2019 2020 2021 2022 Bildning 11 10 29 14 24 Kommunkansli 5 7 7 4 7 Miljö o Bygg 2 3 0 0 3 Omsorg 21 17 32 30 27 Totalt 39 37 68 48 61 24
Pensionsåtaganden Prognosen för kommunens årliga pensionskostnad beräknas enligt KPA. Fler anställda på grund av ökad befolkning och högre löner på grund av exempelvis lärarlönelyftet innebär att den avgiftsbestämda pensionsdelen ökade 2017 med 10 mkr jämfört 2016. Enligt prognosen ligger de årliga utbetalningarna på mellan 92-103 mkr inklusive särskild löneskatt, totalt 290 mkr för perioden 2019-2021. Den individuella pensionsdelen som beräknas som procentuell andel av den årliga lönesumman utbetalas årligen till de anställda enligt fullmäktigebeslut. mkr 2017 2018 2019 2020 2021 Pensioner, kortfristig del 42 47 49 51 54 Avsättningar till pension 91 95 101 106 117 Pensionsförpliktelse äldre än 1998 599 564 550 532 515 T o tal pensio nsskuld 732 706 700 689 686 Förpliktelse i % av total skuld 82% 80% 79% 77% 75% Aktualiseringsgrad % 96% 96% Finansiering av de årliga pensionskostnaderna sker via återlåning, det vill säga via beskattningsrätten. Samtliga pensionsförpliktelser beräknas uppgå till 686 mkr vid budgetperioden slut. Känslighetsanalys Analysen visar hur mycket kostnaderna respektive intäkter ökar i och med förändrade antaganden och därmed påverkar kommunens finansiella situation. 25
Särskilda beslut 2019-2021 Övergripande: 2019 2020 2021 Ramar är justerade för löneavtal till och med 31 oktober 2018 Belopp i tkr, om inte annat anges Kommunfullmäktige: Tillfälliga medel Allmänna val/eu-val 250 Utbildning nyvalda 500 Fullmäktigeberedning 100 100 100 Ramförändring Bidrag läsplattor 115 Kommunstyrelsen: Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund, inkl. pensionskostnader 30 742 31 789 32 915 Löneavtal och pensioner, (mkr) 118 153 195 Tillfälliga medel Framtid Avesta 3 000 3 000 3 000 Myggprojekt 250 250 250 Offentliga miljöer och infrastruktur, KS 46 2012 3 000 3 000 3 000 Arbetsmarknadsåtgärder 1 500 1 500 Tillfälliga medel integration och utveckling 11 000 11 000 Dalavalidering, årsavgift 2018-2019 130 Ramförändring - verksamhet Lönenämnden, uppräkning kommunbidrag 135 150 Samhällsbetalda resor 400 Kommunstyrelsen: Investeringar - ramförändring 2019 2020 2021 Kapitaltjänstkostnader och övriga driftkostnader för övergripande investeringar. Medel överförs till berörd styrelse efter färdigställande. Väghållning, broar, belysning 1 248 3 392 3 392 Fastigheter Parker/grönytor/lekparker 417 226 226 Övergripande projekt/medborgarförslag 272 199 199 Exploatering 1 281 163 163 Parker/grönytor/lekparker ökade driftkostnader 450 150 150 26
Omsorgsstyrelsen: 2019 2020 2021 Tillfälliga medel Försörjningsstöd 5 000 Ramförändring Ramförstärkning, styrelse Medel ingår för kostnader avs äldreboende Balders Hage 22 000 Bildningsstyrelsen: 2019 2020 2021 Ramförändring Ramförstärkning, styrelse Medel ingår för kostnader avs förskola och kök Balders Hage, Idrottshall Markusskolan 5 000 Västmanland-Dalarna Miljö och Byggnadsnämnd Ramförändring Kommunbidrag, Avestas andel, uppräkning 554 634 684 Finansiering: I finansnettot ingår: Kreditavgift från Gamla Byn AB, AIAB, VAAB 0,3 % av lånestocken 3 200 3 700 4 000 27
Drift- och resultatbudget Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021 Kommunfullmäktige 5 801 5 051 5 051 Kommunstyrelsen 306 829 346 831 381 783 varav Kommungemensamma kostnader 194 401 234 253 269 205 Omsorgsstyrelsen 531 658 526 658 526 658 Bildningsstyrelsen 577 943 577 943 577 943 Västmanland Dalarna miljö- och byggnadsnämnd 16 157 16 791 17 475 SUMMA 1 438 388 1 473 275 1 508 910 Resultatbudget Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021 Verksamhetens nettokostnader -1 348 776-1 373 975-1 402 565 Avskrivningar -37 125-41 825-43 435 Verksamhetens nettokostnader -1 385 900-1 415 800-1 446 000 Skatteintäkter/generella statsbidrag 1 365 600 1 410 300 1 456 800 Statligt tillskott flykting/vårprop 30 700 18 400 0 Finansiellt netto -4 900-4 300-5 400 Förändring EGET KAPITAL 5 500 8 600 5 400 Nettokostnadsandel 99,6 99,4 99,6 28
Finansieringsbudget Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Versamhetens nettokostnader -1 348 776-1 373 975-1 402 565 Skatteintäkter o intäkter av bidrag 1 396 300 1 428 700 1 456 800 Finansiellt netto -4 900-4 300-5 400 1. Verksamhetens netto 42 624 50 425 48 835 INVESTERINGAR Inköp av materiella tillgångar -192 600-114 450-104 450 2. Investeringsnetto -192 600-114 450-104 450 FINANSIERING Upplåning Nyupplåning * 0 60 000 49 000 3. Finansieringsnetto 0 60 000 49 000 Justering för icke rörelsekapitalpåverkande poster Avsättning pensioner 2 526 1 921 6 315 4. Icke rörelsekapitalpåverkande poster netto 2 526 1 921 6 315 Förändring av likvida medel (1+2+3+4) -147 450-2 104-300 29
Balansbudget Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 1 018 354 1 091 780 1 153 595 Bidrag till statlig infrastruktur 13 600 12 800 12 000 Omsättningstillgångar 138 139 136 034 135 734 SUMMA TILLGÅNGAR 1 170 093 1 240 614 1 301 329 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital 494 457 503 057 508 457 därav Årets resultat 5 500 8 600 5 400 Avsättningar 151 552 153 474 159 788 Kort- och långfristiga skulder 524 084 584 084 633 084 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 1 170 093 1 240 614 1 301 329 Soliditet 42% 41% 39% *balansbudgeten är exklusive Internbanken 1021 Mkr, aktuellt lånebelopp 30