Thomas Johansson TJ Kommunikation BRT något för Sverige? Lund den 13 juni 2008 BHNS Bus à Haut Niveau de Service Kapacitetsområde 1.000 3.000 pass/tim/riktn
Frankrike Ca 60 miljoner invånare 22 Regioner 96 Departement Ca 40.000 kommuner! 491 bilar/1000 inv (Sverige 454) Mest känt för 17 nya spårvägar 1985 2007 Stad Invigningsår Nantes 1985 Grenoble 1987 Paris T1 1992 Rouen, Strasbourg 1994 Paris, T2 1998 Lyon, Montpellier, Orléans, Nancy (TVR) 2000 Bordeaux 2003 Caen (TVR) 2004 Mulhouse 20/5, Valenciennes, Paris T3, Clermont-Ferrand (Translohr) Nice, Marseille, Le Mans 2006 2007
Bakgrund 1 Oljekrisen 1973-74 skakade Frankrike Kärnkraftutbyggnad (50 reaktorer) TGV-tåg Trådbussar Många tunnelbaneprojekt i provinsstäder (VAL + konventionell métro)
Bakgrund 2 Ökande oro för oljeberoende och miljö Brev 1975 från statssekreteraren i kommunikationsdepartementet Marcel Cavaillée till 8 stora städer utan spårtrafik Uppmaning till tävling om utformning av ett nytt spårstyrt kollektivtrafikmedel på reserverat utrymme (färdmedelsneutralt) Bakgrund 3 Statligt stöd för kollektivtrafik Utformningen leder till ökad användning av lätta kollektivtrafiksystem på reserverat utrymme TCSP, Transports en Commun en Site Propre Således: spårvägar, bussbanor, spårstyrda bussystem
Viktig förutsättning 1 Plan de Déplacements Urbain, PDU Övergripande transportplan Obligatoriskt för alla tätorter >100.000 inv Minska biltrafik Utveckla kollektivtrafik, gång och cykling Förbättra trafikflöden på huvudvägar Omorganisera och förbättra parkering Distributionstrafik, m.m. Viktig förutsättning 2 Versement Transport, VT Särskild arbetsgivaravgift Först i Paris 1971 Debiteras företag >9 anställda I tätorter >20.000 inv Ca 1,20 1,75 % av lönesumman
Kostnader miljoner euro per kilometer Metro: 70 VAL: 50 Spårväg: 20 Bussbana 6 9 Rouen 37 kommuner med ca 400.000 inv I tätorten ca 114.000 inv 2 spårvägslinjer 18,3 km, 60.000 pass/dag (1994) 3 TEOR-linjer 37,6 km med ca 32.000 pass/dag (2001) TEOR Transport Est-Ouest Rouennais Optisk styrning vid hållplatser
Rouen
Rouen Kostnader för TEOR i milj euro 91,5 för fas 1 43,9 för fas 2 29,5 för fordon (66 ledbussar) 164,9 Sammanlagt Således 6,4 milj euro/km med den gemensamma sträckan i city räknad en gång 472 milj euro sammanlagt för spårvägen Således 26 milj euro/km Rouen Varför TEOR? Investeringskostnaderna delas med 5 Driftskostnaderna delas med 1,4 Byggnationstiden delas med 2 Branta stigningar, upp till 10% Lägre passagerarbelastning än på spårvägslinjerna Bussens flexibilitet
Rouen TEOR Medelhastighet: 17 km/h Medelavstånd hållplats 500 m Plattformslängder 20 och 35 m Plattformshöjd: 27 cm Garanterad spalt: max 5 x 5 cm Passagerare/dag: ca 32.000 (2005) Passagerare per år 7 miljoner
Marknadsnamn: TEOR
Nantes BusWay Helt egen bussbana
Nantes BusWay Nantes har 280.000 inv 3 spårvägslinjer (1985) 41,4 km 79 spårvagnar 55 % av koll-resenärerna 350 bussar (60 % CNG)
Nantes BusWay BusWay, linje 4, (2006) 7 km, 14 hpl 4-minuterstrafik 500 m hpl-avstånd 21 km/h medelhastighet Helt separerad färdväg Väntetid noll i signaler Ca 25.000 pass/dag
Bussbanebredd 7,5 meter Dubbelriktad enkelspårstrafik!
Nantes BusWay
Nantes BusWay Totalt 58,3 milj euro Inkl 20 specialdesignade Citaro CNG Således 8,5 milj euro/km THNS Trolleybus à Haut Niveau de Service C-linjer i Lyon
C-linjer i Lyon Frankrikes tredje stad 55 kommuner, ca 1,5 miljoner inv, ca 500.000 centralt 4 tunnelbanelinjer (ca 180 vagnar) varav en helautomatisk och en med kuggstångsdrift 2 bergbanor 3 spårvägslinjer (ca 55 vagnar) (2000) 7 trådbusslinjer (ca 125 trådbussar) (1932) > 100 busslinjer (ca 900 bussar) 70 % av alla kollektivresor sker i eldrift C-linjer i Lyon I trafikplanen (PDU) från 1997 (modifierad 2005) identifierades 11 tunga stråk, att försörja med tunnelbana, spårväg eller trådbuss (C-linjer) M = Métro (1978) T = Tram (2000) C = Cristalis (2006)
C-linjer i Lyon stor andel reserverade körfält hög tillgänglighet (låggolv) hög medelhastighet (signalprioritet) informationssystem utbyggnad kombineras med viss stadsmiljöupprustning Iveco Irisbus trådbussmodell Cristalis
C-linjer i Lyon Spårvagn, trådbuss, tunnelbana och buss kompletterar varandra C-linjer i Lyon Motriktat busskörfält Egenreklam på stolpar
Motriktat busskörfält 90 % av den första delsträckan på C1 går på reserverat utrymme Bussväg med automatiska bommar
Utbyggnadsplaner linje C1 och C2 2009 C1 4 km okt 2006 + 3,4 km 2010 2010 C2 11,3 km 2009 2006 Investeringar C1+C2 sammanlagt 77,9 milj euro Linje C3 11,6 km, 34 hpl, 57.000 pass/dag, invest 19 milj euro 28 ledtrådbussar Cristalis
Hur få spårvägens egenskaper till bussens kostnad? Systemstyrda bussar Mål: Ej över 15 miljoner euro/km Spårväg vanligen 20-30 miljoner euro/km (spår, fordon, vagnhall, verkstad, trafikledning) Vad eftersträvas? Lägre anläggningskostnader genom att bygga en enklare bana Effektivare utnyttjande av gatuutrymmet tack vare spårstyrning (smalare bana) Exakt angöring vid hållplats (ramp överflödig) Tystare gång, bättre backtagningsförmåga, snävare kurvradier
1 TVR-linje 11,4 km spårstyrt 7 km 25 TVR-fordon (2000-01) 2002 Nancy
13 %! Nancy 2003 3 duobusslinjer 1982 1999 48 duoledbussar Nancy 1983
2004, Caen, 2 linjer, 10,4 + 11 km, 24 TVR-fordon Caen Caen (bilden) och Nancy.
Phileas Eindhoven
Phileas Douai hösten 2008 12 km 12 fordon Utbyggnadsplaner Gummihjulsspårvagn Translohr Premiär i Clermont-Ferrand (F) 2006, Clermont-Ferrand, i november 14,22006. km, 20 Translohr 32 m x 2,2 m
Är målet uppfyllt? Måttlig investeringskostnad TVR 16 milj euro/km (Caen) Dyra fordon samma specifika pris som spårvagnar Höga drifts- och underhållskostnader Tekniska problem Positiv passagerarutveckling 40.000 45.000 pass/dag Bunden till en leverantör Tack för uppmärksamheten! 2004, Paris, Mobilien = 150 busslinjer BHNS