Verksamhetsplan för fakulteten för teknik 2016

Dnr: 2015/216-1.1 Verksamhetsplan för fakulteten för teknik 2016 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för teknik Gäller från 2016-xx-xx

Verksamhetsplan för fakulteten för teknik 2016 Inledning Den tekniska fakulteten vid Linnéuniversitetet har ambitionen att vara en internationell och kreativ kunskapsmiljö som värnar nyfikenhet, nytänkande, nytta och närhet med fokus inom sitt verksamhetsområde. Fakultetens ledord är: Teknikdrivande ny teknik mot framtiden Tillämpbarhet för samhället Tankfullhet på vetenskaplig grund Tillsammans med tillit och kollegialitet Vision Linnéuniversitetets tekniska fakultet har som vision att bli en välkänd teknisk fakultet i Sverige med relevant forskning och utbildning av god kvalitet, och med internationellt känd forskning och avancerad utbildning inom utvalda områden. Övergripande mål På några års sikt är fakultetens målsättning att växa sig starkare som teknisk kunskapsnod både regionalt och nationellt, samt att fortsätta utveckla nationella och internationella samarbeten inom såväl forskning som utbildning. Några prioriterade målsättningar är: civilingenjörsutbildning inom ett eller två områden på kort sikt och inom flera områden på längre sikt förstärka nationellt och internationellt framträdande forskningsområden attraktivt utbildningsutbud med hög kvalitet i god studiemiljö. Andra målsättningar är: hög andel (60%) externfinansierad forskning Linnaeus University Center inom minst ett område KK-stiftelseprofil i ett eller flera områden utbildningar med hög samhällsrelevans fördjupade internationella samarbeten inom forskning och utbildning stabila och kreativa forskarutbildningsmiljöer för doktorander organisation med stark kollegial samhörighetskänsla och ansvar. I övrigt kommer fakulteten under 2016 att lägga fokus på följande: att genomföra strategiska rekryteringar inför en ansökan om civilingenjörsutbildning göra prioriteringar inom utbildningsutbudet som stärker en civilingenjörsansökan den förestående UKÄ-utvärderingen av forskarutbildning tydliggöra möjligheter för in- och utresande programstudenter Organisation Under 2015 slogs två institutioner samman, under 2016 kommer fakulteten, om så blir aktuellt, att eventuellt utreda om ytterligare möjligheter till samarbeten finns. Förbättringsarbetet som inleddes 2015 kommer att fortsätta 2016 och då med fokus på några av de konkreta åtgärdsförslagen som kommit fram i arbetet. Bland annat har regelbundna professorskollegium startats för ökad kollegialitet. Fakulteten har även 2 (14)

inrättat studierektorer på fakultetsnivå och ämnesansvariga. Ekonomiska förutsättningar Fakulteten har under 2015 målmedvetet arbetat för att hålla budget efter att ha dragits med ett stort underskott under flera år. Alla institutioner och prefekter samt fakultetskansliet har sett över sina budgetar och ledningen har genomfört budgetdialoger med fokus på grundutbildning och utgifter. Vi kan med tillfredsställelse nu konstatera att fakulteten är i balans. Fakulteten lyckades dock inte nå taket beroende på tidigare direktiv om att dra ner på fristående kurser. Fakulteten kommer under 2016 att fortsätta med budgetdialoger samt att åter ge ett antal fristående kurser för att nå upp till taket. Kompetensförsörjning Fakultetsledningen kommer att eftersträva en god dialog med universitetsledningen för att möjliggöra nationell samt internationell rekrytering av nyckelkompetens. Fakultetsledningen ser kompetensförsörjningsplanerna som ett strategiskt viktigt verktyg för att långsiktigt kunna planera och säkerställa forskningens och utbildningens kvalitet. Fakulteten har ett ansträngt ekonomiskt läge, vilket kan försvåra möjligheten att rekrytera och behålla nyckelkompetens. Även fakultetens låga löneläge är en kritisk faktor vad det gäller att attrahera och behålla befintlig personal. Fakultetsledningen efterlyser därför en dialog med universitetsledningen om hur resurser skulle kunna omfördelas för att säkerställa tillräcklig forskningsbas och för aktuella grupper. Möjligheten att erhålla en extra satsning från universitetet i form av ett LNUC kan därför vara en kritisk komponent. Fakultetens styrelse är därför beredd till särskilt stöd om möjlighet skulle ges. Varje fakultet/nlu ska under 2016: öka andelen disputerade lärare och professorer öka internationell rekrytering stödja meriteringen av underrepresenterat kön avseende professorer utveckla arbetet med att behålla och kompetensutveckla befintlig personal Disputerad personal Fakulteten har under de två senaste åren varit inne i en intensiv rekryteringsperiod, ffa avseende professorer. Kommande nyrekryteringar, bl a med avseende på en framtida civilingenjörsutbildning, kommer att öka andelen disputerade. Fakulteten kommer också fortsättningsvis att i viss utsträckning satsa på adjunkters forskarutbildning, vilket effektivt ökar andelen disputerade. Under 2016 kommer 5 adjunkter i forskarutbildningen att disputera. Det senaste året har fakultetsstyrelsen säkerställt att nyrekryterade professorer och i viss mån lektorer får forskningsmedel från anställningstillfället, denna satsning kommer att fortsätta. För kvaliteten i professionsutbildningar är det dock fortsatt viktigt att fakulteten rekryterar lärare med aktuell metodkunskap och yrkeserfarenhet. Detta gäller inte minst inom matematikdidaktik, teknikdidaktik och sjöfartsvetenskap. För detta krävs i regel anställningar som adjungerad lärare eller adjunkt. Inom främst matematikdidaktik finns ett särskilt behov av att kunna rekrytera nationellt. Stöd för meritering och kompetensutveckling Fakulteten har fastställda riktlinjer för lektorers kompetensutvecklingstid, som innebär att forskningsaktiva lektorer ska ges möjlighet att använda 20 % tid av GUfinansierad tid till forskning. 3 (14)

Fakultetens fördelningsmodell gynnar främst etablerade professorer, dock väljer flera seniora professorer att stå tillbaka för att stödja meriteringen av yngre forskare. Det kan ske genom att föra upp dessa som huvudsökande för externa medel. Fakulteten avsätter även forskningsmedel till respektive institution som ska användas till forskningsrelaterade aktiviteter vilket möjliggör för prefekter att stödja meriteringen fram till professor för underrepresenterat kön samt stötta meritering av forskare i början av karriären. Inom fakulteten fördelas även numera medel för forskarnivå (exv doktorander och post-doc) direkt till institutionerna där prefekt i samråd med forskarkollegiet beslutar om hur medel fördelas. Detta är ytterligare ett verktyg som prefekter kan använda för att stödja meritering. Vidare arbetar respektive institution och fakultetskansliet på olika sätt för att behålla och kompetensutveckla sin personal. T ex. erbjuds adjunkter magisterkurser och forskarstudier för att höja sin akademiska meritering, lärare kompetensutvecklas inom specifika områden för att bredda institutionernas samlade kompetensområden inom t.ex. ämnesfördjupning, pedagogik och laborativ verksamhet. börja genomföra en rekryteringsplan som främjar möjligheterna till att erhålla civilingenjörsexamensrättigheten vilket innebär rekrytering av 5 professorer och ett antal lektorer inom områdena byggteknik och data/it. öka kvalitén i det statistiska och ekonomiska underlaget vid anställningsärenden. följa upp hur prefekterna använder tilldelade institutionsmedel för forskning särskilt med beaktande mot nyligen disputerade forskare. Utmanande utbildningar Fakulteten har ett brett utbildningsbud både på grund- och avancerad nivå. Fakultetens utbildningar faller naturligt inom fyra huvudsakliga ämnesområden: ingenjörsvetenskap (690 hst), data/it-området (800 hst), sjöfartsområdet (630 hst), samt grundvetenskaperna matematik och fysik inklusive lärarutbildning (640 hst varav 200 hst via NLU). 8 % av fakultetens helårsstudenter studerar på avancerad nivå. 5 % av dem studerar på ett program på avancerad nivå medan 3 % läser fristående kurser på avancerad nivå. Fakulteten har totalt sett minskat andelen studenter på avancerad nivå något i samband med införandet av betalkrav för internationella studenter utanför EU. Varje fakultet/nlu ska under 2016: - redovisa hur utbildningsverksamheten och dess kostnader ska anpassas efter tilldelat anslag - utveckla det systematiska arbetet med utbildningskvalitet så att det fogas samman med universitetets övergripande kvalitetssäkringssystem - öka antalet studenter på avancerad nivå - presentera en prognos av det framtida söktrycket - visa hur studenternas efterfrågan respektive arbetsmarknadens behov påverkar utbildningsutbudet - bidra till studenters inträde på arbetsmarknaden - utveckla uppdragsutbildning så att intäkterna ökar med 10 procent på 3 år Anslagsfördelning Fakulteten har under 2015 utarbetat en ny modell för fördelning av interna anslagsmedel vilken bygger på nationella prislappar och prestationsgrad. Denna modell kommer att förfinas under 2016. Kvalitetsarbete 4 (14)

Fakulteten har under 2015 arbetat med åtgärdsplaner i förhållande till UKÄ:s kvalitetsutvärderingar och under 2016 kommer fakulteten att fortsätta det systematiska kvalitetsarbetet för att stärka upp utbildningskvalitén och integrera med universitetets gemensamma rutiner för att svara upp mot kommande nationella kvalitetsgranskningssystem. FTK ska arbeta för att tydliggöra kommunikationsvägar för kvalitetsarbetet och implementera rutiner för det interna systematiska kvalitetsarbetet. Fakulteten är vilande medlem i CDIO-nätverket. CDIO-konceptet (Conceive Design Implement Operate), är en referensmodell och verktygslåda för utveckling av ingenjörsutbildning som fakulteten bör utnyttja för att bl.a. säkerställa progressionen inom befintliga högskoleprogram och planerad civilingenjörsutbildning. Utveckling av avancerad nivå Fakultetens främsta strategiska satsning för de kommande åren gäller planering och utveckling av utbildningsutbudet inför ansökan om examensrätt för civilingenjör. FTK behöver vidareutveckla den avancerade nivån främst med koppling till kommande civilingenjörsutbildning och bl.a. ses de förlängda expertkompetensprogrammen inom hållbart träbyggande respektive sociala medier som en plattform tillsammans med vidareutveckling av masternivån. Efter ett ökat internationellt söktryck på masterprogrammet inom skog och trä startades detta program upp HT15 och vidareutvecklas under 2016. Inför HT16 masterprogrammet inom Yrkeskunnande och professionsutveckling att utlysas. Ett fakultetsövergripande masterprogram planeras gemensamt av FTK (informatik), FHL (hälsovetenskap samt e-hälsoinstitutet) och FEH (flera inst.) där enstaka kurser kommer att ges under 2016 och programstart föreslås HT17. Sjöfartshögskolan utökar sin andel kurser på avancerad nivå och ett magisterprogram inom sjöfartsvetenskap planeras att starta HT17. Inom fakulteten finns det ytterligare potential för att utöka den avancerade nivån och FTK har skickat in 5 KK-Avans-ansökningar varav två blev beviljade. Fakulteten ser även över möjligheten att ta in fler studenter på utbildningar med gott söktryck och utveckla samarbeten med andra läsosäten för att erbjuda double degrees. Söktryck och arbetsmarknadens behov Söktrycket till flertalet av fakultetens utbildningar på grundnivå är generellt sett bra till högt. Söktrycket till program på avancerad nivå är generellt sett alltid lägre, men stora skillnader finns. Söktrycket är relativt konstant inom fakulteten och ökade totalt något HT15. Arbetsgruppen för civilingenjörsutbildning har i uppdrag att undersöka söktryck och arbetsmarknadens behov inom områden som kan bli aktuella för en civilingenjörsutbildning. Fakultetens stora professionsinriktade utbildningsutbud ligger i god samklang med arbetsmarknadens behov. Flertalet av fakultetens studenter får goda kontakter och arbetserbjudanden i samband med praktik och genomförandet av det självständiga arbetet inom regionala företag. Ett mål för fakulteten är att samtliga professionsutbildningar ska innehålla någon form av praktikinslag. Uppdragsutbildning Fakulteten har en relativt hög andel uppdragsutbildning och den kritiska faktorn för att utöka denna verksamhet ytterligare är bristen på resurser i form av personal. Prefekterna får i uppdrag att se över vilka kursmoduler som kan erbjudas som uppdragsutbildning och hur personal kan frigöras. Skolverkets utbildningar för yrkesverksamma utgör en stor del av fakultetens uppdragsutbildning och satsningen på uppbyggnaden av Rescue Training Center i 5 (14)

Kalmar hamn kommer på sikt att öka andelen uppdragsutbildning när efterfrågan på återkommande Basic Safety -kurser ökar inom näringen. För att bidra till fler uppdragutbildningar ser fakulteten att avdelningen för externa relationer behöver anpassa sitt stöd. Ett specifikt stöd riktat mot sjöfartsnäringen är av särskilt intresse men också stödet för marknadsföring av utbildningar samt inventering av regionens behov inom fakultetens ansvarsområden behöver utvecklas. Ett bra exempel på fungerande affärsmodell för uppdragsutbildning är AV-media Kronberg som via sina kontakter bidrar till att stödja kompetensutvecklingen inom IKT i länet. Lärarutbildning Fakulteten för teknik har ansvar för lärarutbildningens kvalitet och forskningsanknytning inom skolämnena matematik, fysik och teknik och ansvarar för utvecklingen av ämnesdidaktiken inom matematikdidaktik, men även fysik- och teknikdidaktik. Utöver detta tillkommer ansvaret för lärarutbildningens behov inom området data/it och de nya möjligheter som modern IKT erbjuder. I relation till departementets uppdrag till skolverket om att föreslå it-strategier för skolväsendet avser fakulteten initiera ett samarbete med lärarutbildningen för att samtliga lärarstudenter och lärarutbildare ska få utbildning inom IKT-området. Universitetsgemensamma utvärderingar Under 2015 har fakulteten fört en dialog med programansvariga och prefekter om hur resultat av diverse universitetsgemensamma enkätundersökningar ska kommuniceras och användas. Svarsfrekvensen för Linnébarometern ökade under 2015 med 7 % (51 %) men är fortfarande den lägsta bland fakulteterna. Den övergripande sammanställningen visar att FTK ökat inom utbildningens organisation, pedagogik och miljö samt samhällelig drivkraft (karriärvägar/entreprenöriellt förhållningssätt). Området framstående forskning har också ökat men trots det ligger FTK lägst i förhållande till övriga fakulteter. Utbildningsrådet tillsammans med programansvariga har huvudansvaret för att analysera och åtgärda brister. I alumniundersökningen 2014 uppnår FTK en svarsfrekvens på 48 %. Alumnernas omdömen om utbildningens forskningsanknytning (kritiska bedömningar, orientering i relevanta forskningsfrågor) sticker ut som låg i förhållande till övriga fakulteter, dock anser alumnerna att utbildningen har gjort dem väl förberedda inför arbetslivet (studiebesök och projekt-examensarbete i samarbete med arbetsgivare). Resultatet kan spegla att fakultetens största utbildningsvolym utgörs av professionsutbildning. Alumnerna rekommenderar även sitt utbildningsprogram/lnu men visar även på en förbättringspotential inom främst utbildningskvalitet. Programansvariga anger att de har relativt bra kontakt med alumner och att studenter som avslutar sina studier ofta får relevanta arbeten i förhållande till deras utbildning. FTK har under 2014-2015 arbetat med förbättringsåtgärder i förhållande till UK-ämbetets granskning vilket bör påverka utbildningskvalitén positivt. -erbjuda diskussionsforum för utbildningskvalitet samt workshops för konkretisering av examensmål, kursplanernas konstruktiva länkning samt betygskriterier. - påbörja implementering av CDIO-konceptet -identifiera vilka program som har potential att öka intag av studenter -i samarbete med KOM arbeta fram en handlingsplan för de program som fakulteten särskilt vill lyfta fram -stödja arbetet med vidareutveckling av den avancerade nivån främst kopplat till civilingenjörsutbildning, -tillsammans med ER kartlägga möjligt utbud för uppdragsutbildning samt utveckla riktat stöd till sjöfatshögskolan 6 (14)

-initiera samarbete med lärarutbildningen om IKT för samtliga lärarstudenter och lärarutbildare Framstående forskning Inom fakulteten finns ett stort antal forskningsmiljöer av varierande storlek och med varierande koppling till grundutbildning. Huvuddelen av verksamheten håller betydande internationell standard. Fakulteten har som allmän grundprincip att stödja god forskning och framgångsrika forskare baserat på meritpoäng. Den slutliga fördelningen baseras därutöver på en bedömning gjord av externa experter. De kommande åren kommer ett visst strategiskt fokus att läggas på att särskilt utöka verksamheten inom det område som bedöms mest väsentliga för en framtida civilingenjörsutbildning. ta fram en plan på kort och lång sikt för strategiska rekryteringar öka forskningens externfinansiering med minst 5 procent arbeta för att öka vetenskaplig publicering redovisa strategier för arbetet i relation till Familjen Kamprads stiftelse men också i förhållande till andra viktiga forskningsfinansiärer såsom KKstiftelsen, VR, Horisont 2020, Formas, Vinnova, Riksbankens jubileumsfond m fl. Strategisk rekrytering Fakultetsledningen ser det som nödvändigt att fokusera rekryteringar till det området där civilingenjörsrättigheten kommer att sökas, inte minst för att öka andelen disputerade inom våra professionsområden. Varje utlysning ska tydligt motiveras utifrån detta behov. Fakultetens behov av nyckelkompetens utgörs av fler disputerade inom detta område. Externfinansiering och publicering Fakultetens fördelningsmodell som baseras på meritpoäng (mängden externa medel, publiceringsgrad och citeringsfrekvens) har visat sig ge incitament för att öka andelen sökta medel och publicering. Andelen externfinansierad forskning ökar med 4 % från 41 % till 44 % (OBS mätperiod 2013 resp 2014), dock är andelen fortfarande låg i jämförelse med rikssnittet på 57 % för en teknisk fakultet. Antalet ansökningar om externa forskningsmedel ökar stadigt inom fakulteten och endast 5 av fakultetens nära 100 aktiva forskare anger i sin forskningsredovisning att de inte söker externa medel alls. Fakultetens publiceringsgrad är högst inom LNU och visar på en uppåtgående kurva. Inför fördelning 2016 har kraven på att söka externa medel tydliggjorts vilket i sin tur har ökat medvetenheten hos forskarna om vikten att söka externa medel. Med hjälp av Diver kan sökmönstret hos forskare tydligare analyseras och därmed kan fakulteten rikta kraften på områden där vi ser få eller inga ansökningar. Beroende på olika ämnesområdens varierande förutsättningar skiljer sig publiceringsfrekvensen mer eller mindre åt. Totalt sätt har fakulteten ändå en tämligen god internationell publiceringsfrekvens, dock behöver frekvensen spridas ut på flera forskare. Den begränsande faktorn för publicering anses vara bristen på resurser till forskningsarbetet (forskningstiden) och därmed möjligheten till att generera publicerbara resultat. Under 2015 har fakulteten erbjudit seminarier om publiceringsstrategier för att öka andelen vetenskaplig publicering och spridning av sina forskningsresultat vilket mottogs väl av forskningskollegiet och fakulteten planerar att ha återkommande informationsträffar. 7 (14)

Fakulteten ser en risk i att nuvarande fördelningsmodell i synnerhet missgynnar forskare i början av karriären. Till viss del vägs detta upp av flera seniora professorer väljer att stå tillbaka för att stödja meriteringen av yngre forskare. Det kan ske genom att föra upp dessa som huvudsökande för externa medel samt att i fördelningsmodellen internt fördela meritpoäng till medsökande för beviljade ansökningar. Forskningsstrategier i förhållande till forskningsfinansiärer Fakulteten arbetar med att ta fram en forskningsstrategi som ska underlätta för forskare att söka externa medel från viktiga forskningsfinansiärer genom att tydligt kunna beskriva områdets strategiska vikt för fakulteten och Lnu. Som ytterligare stöd till forskare ska fakulteten tillsammans med ER erbjuda mötesplatser för fakultetens forskare i anslutning till utlysningar hos större forskningsfinansiärer där råd och tips samt diskussioner med erfarna bedömare och forskare som erhållit medel kan föras. Dessa mötesarenor, tillsammans med professorskollegierna, bidrar till att skapa möjlighet för forskare från olika områden att dela med sig av sin forskning vilket på sikt kan medföra fler forskningssamarbeten/ansökningar. För att öka kvalitén i ansökningarna har en handläggningsrutin införts som innebär en viss förgranskning. Fakulteten har flera medarbetare som erhållit medel ur Familjen Kamprads stiftelse, bl a för projekt inom datavetenskap och matematikdidaktik. Det bör finnas ytterligare potential inom områden som IT-stöd för äldre, projekt med anslutning till e- hälsoinstitutet, Smart Housing, och en levande landsbygd. - börja genomföra en rekryteringsplan som främjar möjligheterna till att erhålla civilingenjörsexamensrättigheten vilket innebär rekrytering av 5 professorer och ett antal lektorer inom områdena byggteknik och data/it. -stimulera till aktiva forskningsmiljöer -erbjuda återkommande seminarium kring publiceringsstrategier. -att tillsammans med externa relationer erbjuda mötesarenor för forskare inför större forskningsfinansiärers utlysningar. -formulera och implementera en forskningsstrategi Samhällelig drivkraft skapa förutsättningar för att utveckla arbetet med samhällelig drivkraft i enlighet med Lnus plicy för samhällelig drivkraft stärka förutsättningar och incitament för lärare och forskare att utveckla arbetet med samhällelig drivkraft Fakulteten för teknik har strategiskt arbetat med att bygga upp nätverk inom respektive verksamhetsområde och bedriver samarbete med flera regionala företag och organisationer. FTK stöder aktivt nätverk inom samhällelig drivkraft genom strategiska avsättningar för del och medfinansiering. Under 2015 har både Linnaeus Technical center (LTC) och Information Enginering Center (IEC), IEC erhållit fortsatt finansiering genom Regionala Fonden ERUF och Regionförbunden i Kalmar och Södra Småland. Fakulteten har som målsättning att samtliga institutioner och program har etablerade kontakter med LTC och/eller IEC för att öka och stärka kontakter med regionens företag och att detta ska generera forskningssamarbete som leder till uppbyggnad av forskningsplattformar med betydande extern finansiering. Båda nätverken har varit värdefulla i de senaste ansökningarna till KK Stiftelsen avseende Expertkompetensprogammen och 8 (14)

underlag för KK-Avansansökningar. Sjöfartshögskolan fortsätter arbetet med en nationell FOI-agenda Svallvåg och en nationell FOI-plattform Lighthouse. Sjöfartshögskolan arbetar även med att utveckla samarbets- och forskningsstrategi med avseende på KK Stiftelsen. Arbetet med nätverk gentemot skolvärlden fortsätter och arbetet med ett kompetenscentrum inom Ma/Fy/Teknik/IKT för att stimulera lärande inom matematik, fysik, teknik och IKT fortsätter. FTK arbetar nära Externa relationer och Kommittén för samhällelig drivkraft. I 2015 års utlysning av fakultetsövergripande projekt lämnade FTK in 6 förslag och erhöll 2 av 6 beslutade projekt. FKT ställer sig positiva till att stärkta förutsättningar och incitament utvecklas men avvaktar arbetet nationellt och i Kommittén. -fortsätta bygga upp LTC-nätverket -vidareutveckla kompetenscentrat i matematik, fysik och IKT -utveckla engagemanget i Teknikens hus -fortsätta utvecklingen av expertkompetensprogrammen -utveckla samarbetet med Kalmar kommun avseende professor i Datavetenskap -fortsätta stödja samhällelig drivkraft. Globala värden Internationalisering beskriva hur internationaliseringspolicyns prioriteringar ska uppnås senast år 2020, särskilt fokus bör läggas på hur kulturell mångfald i klassrummet kan användas på ett konstruktivt sätt bidra till att uppnå universitetets ambition att öka antalet utresande studenter FTKs övergripande mål för 2020 är att få fler studenter, medarbetare och alumner att engagera sig internationellt. FTK har arbetat fram en handlingsplan för internationalisering vilken beskriver hur målen i universitetets policy ska uppnås. Fakulteten ska under 2016 -fastställa och verkställa den framarbetade handlingsplanen för internationalisering. Hållbar utveckling arbeta för att hållbarhetsmålen ska uppnås Fakulteten ska under 2016 -förbereda och genomföra intern miljörevision -bidra i arbetet med utveckling av de nya hållbarhetsmålen -utverka en plan/aktivitetslista för genomförande av de nya hållbarhetsmålen. Lika villkor redovisa planer för utbildningsinsatser inom lika villkorsområdet aktivt delta i arbetet med lika villkorsintegrering för de processer som är aktuella under året se till att all personal och studenter får information om diskriminering och kränkande 9 (14)

särbehandling se till att personalen har kunskap om ansvarsfördelning och rutiner vid hantering av missförhållanden. planera så att personalen får resurser för att genomgå kompetensutveckling inom lika villkor avseende utbildningarnas innehåll, examination och pedagogik -analysera vår interna fördelningsmodell för forskning utifrån villkorsintegrering som kön, föräldraledighet och sjukdomsfrånvaro -uppmana personalen att genomgå Dos webbutbildning för att sprida information om diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling samt som ett stöd för lärarna i att anamma ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen. Återkopplingen ska sedan ske inom olika grupperingar. -fortsätta arbeta aktivt med förbättringsåtgärder avseende lika villkor inom våra utbildningar, bland annat genom att informera studenter om Lika villkor -sprida erfarenheter och goda exempel på fakulteten -planera så att personalen får resurser för att genomgå kompetensutveckling inom lika villkor avseende utbildningarnas innehåll, examination och pedagogik. Verksamhetsstöd Då verksamhetsstödet på fakulteten omfattar drygt 50 personer har en indelning i olika funktionsgrupper genomförts. Avgränsning och fokusering blir tydligare och därmed kan förändring, förbättringsarbete och effektivisering lättare genomlysas och realiseras. Den aktuella funktionsgruppsindelningen på FTK är utbildningsadministration, ekonomiadministration, internationalisering, samverkan, IKT och IT- administration samt ledningsstöd. Inom utbildnings-, ekonomi- och ITområdena finns utsedda funktionsansvariga vilka har uppdraget att i samarbete med kanslichef driva och hålla ihop olika kvalitetsutvecklingsprojekt inom gruppen och mellan olika funktionsgrupper samt med centrala enheter. Regelbundna möten anordnas med funktionsgrupperna vilket genererar kontinuitet och återkoppling i aktuella förbättringsprocesser. visa hur det samlade verksamhetsstödet kan effektiviseras och förbättras visa hur kostnadsandelen för det fakultetsgemensamma verksamhetsstödet ska minska i förhållande till fakultetens totala kostnader Rutiner och instruktioner Den tidigare framtagna digitala handbok för FTK-personal kommer att utökas och revideras. Här återfinns de viktigaste utbildningsadministrativa processerna med förklaringar med länkhänvisningar till styrande dokument, såväl interna som externa. Även fakultetens ekonomihandbok med årsprocess för budget- och prognosarbetet är under förtydligande och revidering liksom årscykeln för Kursinfoarbetet. Processen för introduktion av nyanställda har tydliggjorts och framtagna dokument är under uppdatering. Kursvärderingsprocessen är under uppgradering och med förhoppningsvis kommande automatisering underlättas arbetet för alla vilket nya LADOK också kan generera. Dessa stödsystem förtydligar och underlättar arbete och förståelse för de många olika processerna vilket ger stöd i kvalitetsarbetet och medför en effektivisering. Möten Mötena med prefekterna i de sk ledningsråden kommer att fortsätta enligt tidigare med dels träffar med samtliga prefekter inkluderat skyddsombuden men också möten i mindre grupperingar, fakultetens fyra utbildningsområden. De regelbundna husmötena i de fyra huskomplexen, Sjö, M/N-hus, B/D-hus och Kalmar nyckel har 10 (14)

blivit ett permanent inslag och kommer att fortgå. Utöver uppkomna synpunkter på dessa möten kommer också förbättringsförslag att samlas in, en ansvarig prefekt utsedd att hålla i detta, och publiceras på S: vilket ger åtkomlighet för all personal och åtgärdförslag diskuteras sedan på de regelbundna lednings- och dekanmötena. Kanslichefsmöten och regelbundna träffar med förvaltningens sektionschefer ger också understöd för förståelse och drivkraft framåt mot mer effektiv och kvalitetsdriven verksamhet. Samarbeten Samarbetet med centrala enheter kommer att utvecklas genom att administratörer inom fakultetens samverkansfunktion delvis kommer att verka inom ER. Inom ITområdet kommer sammarbetet att utökas med centrala IT-enheten med målsättningen att hitta gemensamma adekvata processer för både FTK och LNU med optimal arbetsuppdelning inklusive kostnadsfördelning. Inom forskarutbildningskontexten pågår också fakultetsövergripande/lnu-samarbete. Förändringen (centraliseringen) inom KOM-verksamheten har redan påbörjats på fakulteten då vi sedan september delar en centralt anställd kommunikatör med en annan fakultet. Men den större förändringen 2016 blir det viktigt att hitta professionalitet och rätt nivå så samarbetet mellan fakultet och centralt KOM både förbättrar och effektiviserar verksamhetsstödet. Kostnadsandel Ett mer ingående arbete med att analysera vilka kostnader/utgifter som är fakultetsgemensamma, kontot 6000, liksom hela kostnadsstrukturen för kansliet, konto 6010 pågår inför budget 2016. Denna analys blir ett stöd för både framtida besparingar som för kvalitets- och effektivitetsdrivande ändamål. Viktigt för framtida åtgärder, läs effektiviseringar, inom fakultetsgemensamma verksamhetsstödet (idag 6000+6010) är att få en rätt bild på de äkta kanslikostnaderna kontra de mer fakultetsövergripande kostnaderna, de senare kan variera rätt mycket beroende på hur man utformar sin ekonomimodell. Jämförbarhet med andra fakulteter blir också ett värdefullt instrument för optimering. - uppdatera och förtydliga de administrativa processerna - fortsätta arbeta med förbättringsförslagsprocessen - ytterligare konkretisera effektivitetsmål - utveckla och fördjupa samarbetet mellan IT på fakulteten och IT-centralt - skapa ett tryggt och professionellt verksamhetsstöd som stöder en ständig utveckling av verksamheten och möjliggör förändringar - i samarbete med centrala KOM utveckla och arbeta fram tydliga och för verksamheten optimala processer inom kommunikationsverksamheten - ge förutsättningar för en kontinuerlig och öppen dialog inom hela fakulteten så att kreativitet och ett tillitsfullt klimat skapas där förståelse för förändringsarbete blir en naturlig process för all personal. 11 (14)