TRE FÖRSÖKSYTOR I ASPSKOG. OM GRANRÖTANs INVERKAN PÅ AV~ VERKNINGENS ROTVÄRDE

TRE FÖRSÖKSYTOR I ASPSKOG THREE SAMPLE PLOTS IN ASPEN WOODS OM GRANRÖTANs INVERKAN PÅ AV~ VERKNINGENS ROTVÄRDE OBER DEN EINFLUSS DER WURZELFÄULE DER FJCHTE AUF DEN ABTRIEBSERTRAG SPECIALUNDERSOKNINGAR I LANFORSBEST ÅN DET 1938 OCH 1941 AV SVEN PETRI N I MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFöRSöKSANSTALT HÄFTE 34 N:r 3-4 Centratr., Essete, Srhm 44 " 441667

MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT HÄFTE 34 I 944-45 MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHS ANST AL T SCHWEDENS 34. HEFT REPORTS OF THE SWEDISH INSTITUTE OF EXPERIMENT AL FORESTRY No, 34 BULLETIN DE L'INSTITUT D'EXPERIMENTATION FORESTIERE DE SUEDE No 34 CENTRALTRYCKERIET, ESSELTE, STOCKHOLM 1945

REDAKTÖR: PROFEssoR MANFRED N ÄSL UND

INNEHÅLL: SM. FoRSSLUND, KARL-HERMAN: studier över det ägre djurivet i nordsvensk skogsmark... Studien ii ber die Tierwet des nordschwedischen W adbodens... 2 65 NÄsLUND, MANFRED: Antaet provträd och kubikmassans noggrann= het vid stamräkning av skog........................... 2 85 The Number of Sampe Trees and the Accuracy of the Cubic Voume in Forest Estimatian by Stem Accounting... 307 PETRINI, SvEN: Tre försöksytor i aspskog... 309 Three Sampe Pots in Aspen Woods......... 3 2 5 PETRINI, SvEN: Om granrötans inverkan på avverkningens rotvärde 327 Uber den Einf.uss der Wurzefäue der Fichte auf den Abtriebsertrag... 340' FoRssLUND, KARL-HERMAN: Sammanfattande översikt över vid markfaunaundersökningar i Västerbotten påträffade djurformer... 341 Zusammenfassende Ubersicht tiber bei \Vadbodenfaunauntersuchungen in Västerbotten (Nordschweden) angetroffene Tiere... 363 FoRSSLUND, KARL-HERMAN: Något om röda tastekens (Diprion sertifer Geoffr.) skadegörese......................... 3 6 5 Einiges tiber die Schädigungen der roten Kiefernbuschhornbatt wespe ( Diprion sertifer Geoffr.).............................................. 3 8 9 RENNERFELT, ERIK: Inverkan av takärnvedens fenosubstanser på några båytesvampars tiväxt jämte ett försök ti kvan= titativ mätning av bånadens intensitet... 39 r The Inf.uence of the Pinosyvine Compounds on the Growth of Certain Bueing Fungi, with an Attempt at the Measurement of the In t ensity of Bueing... 41 3 Redogöreser för verksamheten vid statens skogsförsöksanstat under åren 1941-I944 (Berichte tiber die Tätigkeit der Forst ichen Versuchsanstat Schwedens in den Jahren 1941-r944; Reports on the Work of the Swedish Institute of Experimenta Farestry in I94I-I944)... 4!7

IV Sid. WIKSTEN, ÅKE: Metodik vid mätning av årsringens vårved och höstved................... 45 I A Method of Measuring Spring Wood and Summer Wood in the Annua Ring... 493 BJÖRKMAN, ERIK: studier över jusets betydese för föryngringens höjdtiväxt på norrändska tahedar... 497 On the Infiuence of Light on the Height Growth of Pine Pants on Pine-Heaths in Norrand... 541 RoMELL, LARs-GuNNAR och MALMSTRÖM, CARL: Henrik Hessemans tahedsförsök åren I922-42... 543 The Ecoogy of Lichen-Fine Forest Experiments (I922-42) by the ate Dr H. Hesseman........................................................... 6 I 6

S V E N PETRINI OM GRANRÖ'f ANS INVERI<:AN P Å A \VERKNINGENS ROTVÄRDE. Speciaundersökningar i Lanforsbeståndet 1938 och 1941. Sedan år 1935 torde man kunna säga att huvudintresset med det väkända föryngringsförsöket i Lanforsbeståndet på Akvettern knyter sig ti frågan om naturföryngringens ekonomi. Därigenom har undersökningens tyngdpunkt fyttats över ti värdetiväxten, varvid rotvärdeberäkningar bivit nödvändiga. Angående uppäggningen av studierna i detta avseende hänvisas ti författarens avhanding av år 1936 (>>Om kantträdens reaktion vid fristäning och överbeståndets produktion vid skärmföryngring. Speciaundersökningar i Lanforsbeståndet 1935>>. Medd. fr. Statens skogsförsöksanstat, Häfte zg nr 6). I nära samband med spörsmået om naturföryngringens ekonomi för granskogen står rötprobemet. På många hå bir förekomsten av rotröta -i fertaet fa säkerigen förorsakad av Fomes annosus -en utsagsgivande faktor vid bestämmandet av tidpunkten för beståndets sutavverkning. Praktiskt gäer det att avgöra om en tidig kaavverkning eer en ångsam avvecking önar sig bäst. Vid kahuggningen tikomma utgifter för skogsoding, men därmed finns också möjigheten att byta trädsag. Den ångsamma avveckingen kan ge en tiräckigt tät naturig föryngring, men en viss risk föreigger för att återväxten redan från början infekteras med röta. Det nuvarande ädre beståndets tiväxtmöjigheter avkippas tvärt genom kahuggningen, under det att det andra aternativet ger möjighet att utnyttja den ofta betydande värdetiväxt som uppstår genom reaktion på kvarämnat eitmateria efter starka huggningar. A andra sidan föreigger i det senare faet risk för att rötan utveckar sig så hastigt i de kvarämnade träden att detta motväger värdet av tiväxtreaktionen. Lanforsbeståndet kan sägas ha inträtt i det kritiska stadiet migefär år 1935, då skogen hade uppnått go års åder och då stormfaran inom vissa avdeningar tedde sig så pass aktue att en sutavverkning av hea beståndet från praktisk synpunkt mycket vä kunde övervägas, särskit då även synpunkten QID risken för ökade skador av rotröta medtogs i resonemanget. Beträffande ombyte av trädsag kunna föjande synpunkter anföras.

328 SVEN PETRINI Marginaen mean granens avkastning och den som kunde påräknas från andra aktuea trädsag torde i förevarande fa vara så pass stor, att man i det ängsta föredrar att fortsätta granproduktionen trots det avdrag som rötskadorna representera. En dyik ståndpunkt kan motiveras med en förhoppning om att rötskadorna i framtiden kanske bi mindre i den mån som beståndsvården förbättras. Under avveckingen av det nuvarande förrådet sparas också systematiskt de träd som visat största motståndskraften mot rötan, och föryngringen kommer att ombesörjas av dessa. Om resistensen i någon mån är ärftigt betingad, så måste detta komma ti uttryck. På sakens nuvarande ståndpunkt finnes anedning att here vänta och se än att riskera förhastade åtgärder. Sammanfattningsvis kan det såunda sägas att situationen ej är hoppös i den grad att ombyte av trädsag behöver tigripas. Därmed bortfaer också kuturens nödvändighet. Det betraktas som en förde att sippa ifrån skogsoding, och den uppkomna sjävföryngringen anses komma att bi av värde - viket emeertid i sinom tid måste särskit studeras för att undersökningen ska bi fuständig. - Om så befinnes önskvärt, kan dock naturigtvis det insamade materiaet användas även för en jämförande kaky på basis av kutur med annat trädsag. Den nu föreiggande uppgiften är i detta sammanhang endast att utreda viken nedsättning i det avverkade virkets rotvärde som rötskadan förorsakar. Vid 1938 års förrättning anordnade författaren en registrering i detta avseende, och det är meningen att dyika beräkningar i framtiden skoa utföras varje gång huggning verkstäes i beståndet, ända ti dess att det gama förrådet fuständigt avveckats. Därigenom vinner man noggranna uppysningar om viken ekonomisk betydese rötan faktiskt har haft för den erhåna skördens värde vid den tiämpade huggningsmetoden. Detta är ett nödvändigt och värdefut bidrag ti beysning av naturföryngringens ekonomi i det föreiggande exempet. Vad man däremot icke kan komma åt på detta sätt är nedsättningen i totaskördens värde som varit att påräkna vid en omedebar reaisation av det vid go års åder befintiga förrådet. Det är påtagigt, att rötskadorna ti väsentig de funnas i detta förråd år 1935. Anses nedsättningen i rotvärdet vid en tänkt kahuggning vid nämnda tidpunkt ika med den som erhåits vid senare huggningar få vi tydigen ett maximivärde. Ett avsevärt för ågt värde erhåes däremot om aa senare avverkade träd skue anses ha varit oskadade år 1935. Mean dessa två extremvärden måste i aa händeser det riktiga befinna sig. Av särskit intresse bir att observera huruvida sänkningen av avverkningsvärdet ökar undan för undan, håer sig konstant eer avtager. Detta utgör nämigen ett påtagigt uttryck för i viken grad man under avveckingens gång yckats håa efter de rötskadade träden och för i viket tempo rötskadorna utveckat sig.

GRANRöTANs INVERKAN PÅ AVVERKNINGENs ROTVÄRDE 329 Det är möjigt att de sammanräknade utsagen ti förde för den ena eer andra huggningsmetoden bi så tydiga att rötskadebestämningarna inom ovan angivna extremvärden räcka för ett avgörande omdöme, men det kan också inträffa att resutaten måste göras ti föremå för en mera ingående diskussion - hur detta kommer att stäa sig måste i varje fa framtiden få utvisa. Undersökningens uppäggning. Lanforsbeståndet består av 6 avdeningar, benämnda med bokstäverna A-F. Efter 1938 års huggning återstodo endast obetydiga rester av det gama beståndet å avd. A och endast ett mindre, tämigen tätt skärmstät parti av avd. F. Avdeningarna B och C ämnades denna gång så gott som orörda, varför undersökningen om rötans utbredning begränsades ti avdeningarna D, E och F. Anedningen ti att avdening A utesöts igger däri, att de fåtaiga träd, som där funnos, växt på den pana marken nedanför berget, varför ståndorten ej as kunde jämföras med kaottområdena, där det nuvarande övriga beståndet växer. Rötan spear praktiskt taget ingen ro på A-avdeningen, och det skue enbart förrycka resutaten i gynnsam riktning, om materiaet från avd. A. medtagits. Undersökningen syssar nu endast med sådana areaer för vika rötfrågan är ett verkigt probem. Det såunda avgränsade materiaet omfattade år 1938 :269 fäda stammar, därav på avdening D III st., på avdening F 109 st. och på avdening E 49 st. Ar 1941 avverkades 37:2 träd, nämigen 85 på avd. B, 88 på avd. C, 107 på avd. D, 47 på avd. E och 45 på avd. F. Undersökningen utfördes på sådant sätt att varje stam des på vanigt sätt sektionsmättes på varje meter, des apterades ti timmer, massaved och sekundaved. Apteringen utfördes av skogvaktaren på patsen samtidigt med sektionsmätningen, och därvid gjordes tvenne oika apteringar, benämnda I och :2. Apteringen nr I anger det utbyte, som skue ha uttagits om stammarna varit fria från röta, under det att apteringen nr :2 tager hänsyn ti de befintiga rötskadorna, så att stammen umpas nedifrån så ångt upp som rötskadorna nå. Det umpade virket användes som ved. Genom att beräkna rotvärdena för båda försagen erhåes atså besked om den nedsättning av skördens värde som rötan har förorsakat. Ti grund för rotvärdeberäkningarna ha föjande uppgifter agts, fixerade i samråd med skogschefen, jägmästare STIG HEGARDT, och avseende 1938 års priser. Sågtimmer: 6" 8" g" ro" II" Pris vid sågen 4:2 so 53 56 59 öre per kbft toppmått För körning avdrages 8,r örefkbft och för amänna omkostnader :2,3 örefkbft.

330 SVEN PETRINI För huggning debiteras föjande kostnader per topptumta:... -5 3/ 4" 6"-7 3// öre.................... II,9 17,4 Sufitved: 7 kr/1m3 vid biväg. För körning avdrages gr örefm3 41 örejm 3 styck: 8"-ro 3/4" 22,8 r r"- 32 och för amänna omkostnader För huggning debiteras föjande kostnader per styck: 4 ms ängd: 14,7 öre, om diam. <r8 cm i topp 4 ms ängd: 25 )) )) )) ~r8 )) )) )) 2 ms ängd: häften av ovanstående. Reduktionsta, 4 ms ängd: r fm3 = 1,49 1m3; 2 ms ängd: r fm3 = I,4o 1m3 _ Sekundaved: 1,5o kr per 1m3 eer 2,6o kr per fm3 netto (beräknat efter 4,500 krjm3 brutto; huggning 1,74, körning r,o3, amänna omkostnader o,zz: krjm3. r fm 3 utan bark= 1,75 1m3 med bark). Lumpning för röta har verkstäts med r m varje gång och umpen har uttagits som ved ti dess att friskt virke påträffats. Ersättning för umpning bortfaer atså, i stäet utgår arbetsön för vedhuggning. - En ökning i arbetskostnad för gagnvirket uppstår i fråga om de rötskadade och umpade träden därigenom att ett träd som är grovt vid roten har måst fäas, ehuru endast små gagnvirkesdimensioner sedan uttagas. Ti denna ojämnhet har här ingen hänsyn tagits. Undersökningens resutat. stubbarnas utseende angav en hög frekvens av rötskador. Dessa fördeades i föjande tre kasser: r. Rötan omfattar mindre än 25 % av stubbdiametern; 2. )) )) 25 a 75 % av stubbdiametern; 3 )) )) 75 % eer mer av stubbdiametern. Rötans utbredning var stark på samtiga avdeningar, viket framgår av nedanstående sammanstäning, där med svårt rötskadade menas stammar som förts i kasserna 2 och 3. Huvudintresset knyter sig ti dessa svårt rötskadade. I många fa har nämigen rötan i kass r varit så obetydig att ingeil umpning har behövt förekomma. Vid registreringen av rötskadorna har svampens art ej kunnat angivas. I adees övervägande antaet fa torde det dock vara fråga om Fomes annosus_ Röta uppkommen efter stamskador å träden (körskador, toppbrott, etc.} förekommer endast i mycket obetydig omfattning.

GRANRöTANs INVERKAN PÅ AVVERKNINGENs ROTVÄRDE331 I938 års avverkning. Avdening D E F Summa Anta träd... III 49 109 269 Härav rötskadade... 56 15 48 II9 % rötskadade... 50,5 30,6 44. 0 44 2 %svårt rötskadade... 32,4 r6,3 27,5 27,5 I94I års avverkning. Avdening B c D E F Summa Anta träd... ss 88 107 47 45 372 Härav rötskadade... 42 31 ss 15 23 r69 % rötskadade... 49.4 35. 2 54, 2 31,9 51, I 45,4 %svårt rötskadade... 41,2 27,3 42,1 10,6 37,8 33,9 I hea avverkningen förekom atså 44,2% rötskadade träd år 1938 och 45,4 % år 1941. Medräknas endast svårt rötskadade stammar bi siffrorna 27,5 resp. 33,9 %- Rötskadornas frekvens har atså ökat, viket bestyrkes även då avdeningarna granskas var för sig. I sjäva verket har procenten skadade träd i avverkningen ökat från 1938 ti 1941 på D, E och F. Detta gäer också om procenten svårt angripna på D och F. Endast på avdening E har procenten svårt skadade i avverkningen nedgått, nämigen från r6,3% ti ro,6 %- Genomföres anaysen vidare för de svårt rötskadade inom avverkningarna på de areaer som behandades både 1938 och 1941, visar det sig att den ökade frekvensen av skadorna igger het på rötkassen 3, ti viken år 1941 förts 22,6% av samtiga avverkade träd år 1941 mot endast II,5 % år 1938. Detta konstaterande är viktigt, då det visar att det vid den senare tidpunkten ej kan röra sig om nyuppkomna skador utan företrädesvis om Tab. I. Medeta över de rötskadade trädens diameter och höjd samt umpning per träd i meter och i % av stamängden. Avd. D+E+F K:ss K:ss K;ss S:a Avd. B+C+D+E+F K:ss K:ss K~ss S:a I, Medediameter cm I938.. )} >) I94I... 32,41 33.6 Höjd över mark m I938.. i 22,761 )} )} )} )} I94I.. 23,04 Lumpning m I938... i o o >) >) I94I.... O, 2 I 30,g z g, 3 2I, 721 20,58 4 121 z,og 33, 2 28,6 2I, 571 20,55 6,o61 4 "7 32, I 30.3 22,071 2!, 3 3.451 2,54 3I, 3 28,5 27,6 28,8 2I, 7I r g, g8 j I9,421 20,15 0, 2 I I, 931 4.331 2,66 Lumpning % I938... 1 1 >> % 194I.... Ig,o IO, 2 28, I 20,8 IS, 6 II,g I,o 9.7 122,3 I3,2

332 SVEN PETRINI Tab. 2. Rötskadorna i oika Diameterkass... <ro cm ro-19,9 cm zo--29,9 cm I938 å r s Anta avverk. träd ro st. 73 st. 1K.r1K.21K.31 S:a 1K.r[K.21K.31 S:a IK.IIK.ziK.31 Anta... - - - - 2 I I 4 I3 17 %... -- O 40 - -- - 20 ro O 40 17,8 23,3 13,7 54,8 Diameter cm... - - - - r6,o I9,81 r6,z I7,0 27.3 25,41 25,3 Höjd m. j - -- 26,o -- - I0,3 13,5!0,5 I, I I9,61 r8, 6 19,o j I9,o Lumpning m... - - - - I,o 3,0 3,0 2,o I, 4 3,81 s, z 3.4 )) ~{,. o - -- - - 9, 8 22,3 28,6 r8,o 7 I 20,5 27,4 I?, 8 S:a I94I års Anta avverk. träd 9 st. so st. r62 st. K. r K.21 K.31 S:a K. r K.21 K. 31 S:a IK.riK.ziK.31 S:a ~~nto........ -!~J - I I 2 I4 22 28 9. 9 I3,6 24,7 II r6 22 140 Ya... - - I, I 2 4 Diameter cm... 1 -- 9,o - 9,o 3,I!6,8 r6, 8 r6,6 25, I 25,6 25, I!Höjd m... - 6, I -- 14,2 13,7 r8, 2 19,2 r8, 6 Lumpning m... 13,91 - - - I, o o, 5 2,9 2,4 -- 2, I 4.5 ~~I I I, 51 )) % [ -- - -- 8, 7 3. 5 2!,0 17,7 - I I, Z 23,9 ädre sådana, vika dock ej medfört samma omedebara fara för trädens ivskraft som faet varit med de först uttagna rötstammarna. A de 1938 behandade areaerna har huggningen såunda ej på ångt när förmått göra rent hus med rötan, viket också beror på det förhåandet, att återväxtens krav m. f. synpunkter ofta kommit i första rummet, avägsnandet av rötskadade träd i andra. Därför har dessutom både år 1938 och 1941 en stor mängd från röta het fria granar måst avverkas. Dessa ha antingen varit oväxtiga av andra skä än rötskador eer stått i vägen för spirande pantor eer också haft en så vindexponerad stäning att de ej kunde sparas. Det är nu av särskit intresse att se efter hur mycket som har behövt umpas ti ved i de båda avverkningarna. Detta kan aväsas i tabe r. Jämföra vi hea avverkningen 1941 med den som ägde rum 1938 finna vi att vid det senare tifäet uttagits något smärre rötskadade träd (28,8 cm gentemot 32,r cm, 20,15 m gentemot 22,07 m i medeta) och att umpningen i såvä absout som reativt mått varit ägre (2,66 m mot 3,45 m, 13,2% mot 15,6 %). Detta förhåande återfinnes genomgående inom samtiga rötkasser. Begränsa vi resonemanget ti att gäa enbart de areaer som behandades både 1938 och 1941, gäer detsamma i fråga om medetaen för aa tre röt- 78 48,2 25,2 r8,7 2,9 15,5

GRANRöTANs INVERKAN PÅ AVVERKNINGENs ROTVIÄRDE 333 10 cm:s diameterkasser. 30-39,9 <:m avverkning 40-49,9 cm I Summa I50 st. 36 st. K. I K. 21 K. 31 S:a j KL I KL 21K. 31 S:a I I K. I 269 st. K. 2 K. 3 S:a 26 22 I4 62 4 3 6 I3 45 43 3I II9 I],3 I4.> 7 9.3 4I, 3 II, I 8,3 I6,7 36, I I6,7 I6,o II, 5 44 2 34,8 33.7 35,6 34,6 4I,8 45, I 43,8 43,5 32,4 30,9 33.2 32, I 24,6 23,7 23,0 23,9 2],4 2],61 24,5 26, I 22,8 2I,7 2I,6 22, I o,8 4> I 6,3 3,2 I, 3 6,7 ],5 5.4 I,o 4 I 6, I 3.5 3, I I], I 2],4 I3,3 4 6 24,2 30,6 20,6 I 4.4 I9,o 28, I I5,6 avverkning Iz8 st. 23 st. K. I IKL21K.31 S;a K. I K. 21 K. 31 20 I5,6 34. 0 23,7 0,3 I,3 S;a I I 372 st. K. I K. 2 K. 3 I8 26 64 6 I 5 I2 43 44 82 I69 I4,I 20,3,'O, o 26, I 4.4 2I,7 52,2 II, 6 II, 8 22,0 45.4 33,8 33, I 33.6 42,3 40, I 43. 0 42,4 3I, 3 28,s 2],6 28,8 22 1 I 22,3 22,7 26,3 25, I 23,4 2,5,0 21,7 20,o I9,4 20,2 2, I 4.5 2,5 o, 3-5.4 2,4 0,2 I,9 4.3 2,7 9.3 20,4 I I, I I, 3-23,0 9.7 I,o 9.7 22,3 I3,2 kasserna och i detaj även för kasserna 2 och 3, under det att i kass r år 1941 har uttagits något grövre och något ängre träd än år 1938, i fråga om vika dock iksom för aa övriga umpningen varit både absout och reativt räknat mindre år 1941. Skinaderna med avseende på trädens br.h.diameter och höjd uppgå emeertid endast ti ett fåta procent, under det att den umpade ängden i meter inom kasserna I, 2 och 3 år 1941 utgjorde bott resp. 21, sr och 69% av motsvarande siffror för år 1938 och umpningen i % av stamängden i samma kasser år 1941 utgjorde resp. 20, 54 och 74% av den umpningsprocent som erhös år 1938. Det framgår av ovanstående mycket kart att vid 1938 års huggning framförat de rötskadade träd uttagits, där rötan sträckt sig särskit högt upp i stammarna, viket uppenbarigen starkt minskat trädens vitaitet. Då nu vid den senare avverkningen rötskadornas diameter i stubbskäret är genomsnittigt större medan utsträckningen i höjded samtidigt är mindre, så föjer därav att rötbiden har förändrats efter 1938 års huggning. I stäet för ångsmaa ha vi fått kortare och grövre rötkroppar. Frågan om i viken mån detta förhåande kan sammanhänga med röta orsakad av oika svampar eer uppkommen på oika sätt måste tyvärr ämnas obesvarad. I S;a

334 SVEN PETRINI Det mest avgörande momentet för bedömandet av rötskadornas ekonomiska betydese i beståndet är emeertid varken antaet och procenten skadade träd eer hur stor de av trädet som har måst umpas. Det som spear största roen är de rötskadade trädens dimensioner, kubikmassa och värde i jämförese med de träd som ge friskt virke. Därvid är det naturigtvis avarigare om ett grovt timmerträd måste umpas än om detta träffar de kenare dimensionerna. Vi skoa därför närmast undersöka hur rötan har drabbat träden inom oika storekskasser (se tabe 2). Ti tabe 2 anknyta sig föjande refexioner. Största procenten rötskadade träd (54, 8 %) igger år 1938 i meankassen med en brösthöjdsdiameter från 20 ti 30 cm, där också det reativt största antaet svårt skadade befinner sig (37 %). Detsamma gäer år I94I i fråga om de svårt skadade, som förekomma tarikast i kassen 20-30 cm (38,3 %). Medräknas även indrigt skadade få emeertid de högsta diameterkasserna det största reativa antaet år I94I. Den kass, där genomsnittigt största umpningen i meter per stam förekommit, d. v. s. där rötan i medeta nått sin högsta höjd över marken, är år I94I ikaedes meankassen 20-30 cm med 2,9 m. År 1938 var umpningen per träd i samma kass 3,4 m, viken siffra dock i denna avverkning överträffades av den ara grövsta diameterkassen, där en umpning utfördes med ej mindre än 5,4 m per rötskadad stam. Lumpningen räknad i procent av trädängden uppvisar år 1941 ett jämnt faande från den ägsta diameterkassen ti den högsta, om vi bortse från det enda rötskadade träd som registrerats med mindre än ro cm i br.h., för viket ingen umpning bivit verkstäd, då det i aa händeser bott kunde användas som bränse. År 1938 återfinnes samma serie med det undantaget att träden över 40 cm här uppvisa en högre umpningsprocent. Granskas umpningsprocenten inom de tre kasser som uppstäts efter rötans diameter i stubbskäret, kan inan naturigtvis även i tabe2 konstatera att denna procent genomgående är ägre år I94I än år 1938. I fråga om den svåraste rötkassen 3 gör sig för övrigt i de båda avverkningarna gäande en tendens ti konstant reativ umpningsängd oberoende av brösthöjdsdiametern. I fråga om avverkningen år I94I ha erhåits föjande siffror från ägre ti högre diameterkasser: 2I,o, 23,9, 20,4, 23,o med ett medeta av 22,3 %-För år 1938 erhåas värdena 28,6, 27,4, 27,4, 30,6 med ett medeta av 28,r %- För rötkasserna 2 och r gör sig en större variation gäande, devis beroende på ojämnhet i antaet skadade stammar. Lumpningsprocenten håer sig dock i rege inom den rätta storeksordningen kasserna emean. Detta förhåande kan anföras som ett stöd för den utförda kassificeringen av rötskadorna, som i ej ringa utsträckning synes ha yckats sammanföra ikartat materia band träd av aa förekommande storekskasser.

GRANRöTANs INVERKAN PÅ AVVERKNINGENs ROTVÄRDE 335 Vi gå nu över ti att jämföra rotvärdena enigt de båda apteringsförsagen i avsikt att utröna den ekonomiska effekten av rötskadorna. Då det har visat sig att umpningen bivit genomgående oika stark vid de båda avverkningstifäena, så att rötbiden förändrats, är det tydigen ej tiräckigt att mäta nedsättningen av rotvärdet med hjäp av rötans diameter i stubbskäret. Genom att utgå ifrån den faktiskt verkstäda umpningen i procent av trädets % Värdeminskninö, 80 70 60 '50 40 ----1--- 1 30 ----i 20 ---~---- o --~ ---~-----r ----r--- -+-----1 25C1T!& J ) - J : : --+----,----1-----~---- ----1 '5 : 6 : 20crn. ' -j.l J -J j /5crn : : : ----~--------~---~~-----~---- 1 : : J : ----r---~----~-----~----~----~----j : : : : : ~ ----,----~----~----~----~-----, 1 --1----J-.----,---- ~----r----~----1----~ J J 1 t OOL L-~10~~~2~0~L-~3~0~L-~4~0~~5~0~L-~6~0~--7=0~~~8~0~L-~9~0-J~IOO Lumpninqs% Figur. r. Procentue nedsättning av rotvärdet för träd med 15 cm, 20 cm, 25 cm, 30 cm och 40 cm br. h. diam. vid umpning ti ved, från roten räknat, med oika procent av trädets ängd. Ringarna som inagts i figuren representera direkta medeta, uträknade från materiaet på Akvettern, och de utskrivna siffrorna ange antaet träd som ingå i varje medeta. Abszisse: Länge des geschädigten Tei des Stammes - in Prozent der ganzen Baumänge - der wegen Wurzefäue nur as Brennhoz verwendet werden könnte. Ordinate: Prozentuae Herabsetzung des Abtriebswertes von Bäumen verschiedenen Brust~ höhendurchmessers. ängd bir det emeertid möjigt att fixera den därmed föjande procentuea sänkningen av trädets värde. Effekten måste under i övrigt ika förhåanden bi oika stor inom skida diameterkasser. De stammar som äro för kena för att ge massaved röna såunda ingen nämnvärd inverkan, under det att timmerträden äro mest känsiga för umpningen, som enigt vad förut sagts verkstäes i r ms bitar från roten upp emot toppen.

336 SVEN PETRINI Genom att begagna materiaets genomsnittiga värden för höjd, formkass och barktjockek inom oika brösthöjdsdiameterkasser kan. man nu aptera och värdeberäkna oika typträd des som friska, des under antagandet att de kapas I m, 2 m, 3 m etc. nedifrån1, då de avkapade bitarna användas såsom ved. Dyika beräkningar ha utförts för typträd av I5 cm;. 20 cm, 25 cm, 30 cm och 40 cm vid brösthöjd, varefter reativa umpningsängden uträknats och använts som abskissa med den reativa nedsättningen i rotvärde som ordinata i bifogade diagram, fig. r. På grund av att formkassen sjunker för de grövre rötskadade träden bir det en viss utjämning för de grövsta dimensionerna. Brösthöjdsdiameterns inverkan är påtagigen betydande. Vid en avverkning som omfattar aa diameterkasser i beståndet kommer emeertid samma umpningsprocent att tiämpas på oika stora träd. En utjämning inträder därigenom, viket också framgår av figur I, där materiaets medeta av rotvärdessänkningen för oika umpningsprocentkasser ha inagts i figuren. Dessa medeta gruppera sig vackert ungefär kring serien för 25 cmsträdet. I ett dyikt fa torde man atså kunna begagna sig av kurvan för enbart mededimensionen för att häreda den procentuea sänkningen av de avverkade rötskadade trädens rotvärde. En fråga som är av största betydese för den fortsatta bearbetningen av det vid föryngringsförsöket på Akvettern insamade materiaet för beysande av naturföryngringens ekonomi är nu viken nedsättning som kan påräknas Tab3 J. Sammandrag över avverkningens totaa kubikmassa och rotvärde på de oika avdeningarna. Avdening fm3 på bark Rotvärde kr o n o r en. aptering I en. aptering 2 2 i O! /O I 9 3 8 å j' s avverkning D..." 99,90 946,66 827,69 8],4 E... 66,go 698,43 646,o8 92,5 F... 93,03 833, o 2 742, o8 89, I Summa 259,2 3 2 478,II 2 2I5, 85 89,4 I 9 4 I å 1' s avverkning B... 42,79 354.3 3 302,16 85,3 c... 36,50 279, o6 243,07 8], I D... 69,90 593,2 3 516,04 8],0 E... 6I,7Z 646,3 8 634,10 g8, I F... 2].33 225,15 zor,6r 89,5 Summa 2og8,I5 I 8g6, 98 go,+ av I ' Kapning på varje meter har ej behövt genomföras. Det räcker med uträkning av ett mindre anta värden, varefter utjämning kan ske.

GRANRÖTANS INVERKAN P Å A VVERKNINGENS ROTVÄRDE 337 TabeU 4 Hea det 1938 och 1941 avverkade materiaet fördeat på 5 cm:s diameter kasser. Medediameter cm.. 16.9 I3, o I7,6 22,7 27,4 32,4 37,o 42,0 46,5. Stamanta... 1 9 22 38 92 I43 I68 IIO 48 II. Höjd m... 5,6 9,75 13,5 I7, 2 20,0 22,8 25,5 26,6 27;8 S;a fm 3 på bark... o, 123 I, 58 6, 41 3I,6o 79,24 145.54 I35, 8 I 75,87 21,30 Rotvärde kronor; Aptering I... o,2o 5,68 3I,63 198,og590,24 I 3I7,o2 I 396,93 8o8,48' 227,99 )} 2... ]o, 20 5.59 27,78 I73,6315I2,53 I I80,o7 I28I,6r 736,26 I95,r6 Nedsättning i rotvärde %... 1 o I, 6 12,2 12,3 13,2!0,4 8, 3 8,9 I4,4 S;a 641-497.4 7 4576,261 4II2,83 ro, I i totaskördens värde vid en utdragen föryngringstid. Därvid gäer det såunda icke enbart värdeminskningen för de rötskadade träden utan för den bandning av friska och skadade träd som faa för yxan vid den successiva avveckingen av den gama skogen. I tabe 3 meddeas siffror som besvara nämnda fråga. I genomsnitt har rotvärdet av den totaa avverkningen på grund av rötskadorna sänkts ti 89,4% år 1938 och 90,4% år 1941, då de avverkade trädens värde satts = 100 enigt aptering r. Nedsättningen av avverkningens rotvärde är såunda resp. 10,6 och 9,6 procent. På de areaer där avverkning utfördes såvä år 1938 som år 1941, d. v. s. på avdeningarna D, E och F, utgjorde nedsättningen i värde på grund av rötan år 1938 som ovan 10,6% men år 1941 endast 7, 7 %. Detta visar en påtagig förbättring och ger ytterigare beägg för att de mest rötskadade träden ikvä bivit uttagna år 1938, fastän frekvensen av rötskadorna i avverkningen var större år 1941. En mera detajerad redovisning av det insamade materiaet meddeas i tabe 4, där båda avverkningarna ha sammansagits men uppgifterna deats upp på 5 cms diameterkasser. Medediametern och höjden över marken ha uträknats som aritmetiska medeta för samtiga träd i varje kass. Det är tämigen stora träd som avverkats: av 641 stammar voro 480 20 a 28 m ånga. Det samade materiaet har en kubi<k:massa av så nära 500 kubikmeter på bark med ett rotvärde per m 3 enigt 1938 års priser av 8,27 kr sedan rötan avdragits. Den totaa genomsnittiga sänkningen av rotvärdet på grund av rötskador utgjorde 1o,r %. Såsom tidigare framgått var avdraget för röta särskit stort i fråga om de ara grövsta träden vid 1938 års avverkning, viket visar sig även i tabe4. I övrigt är nedsättningen i avverkningens rotvärde störst för träd med en brösthöjdsdiameter över 15 cm men under 30 cm, med tyngdpunkten föragd mean 25 och 30 cm. Om mederotvärdet beräknas per m 3 för de oika diameterkasserna och dessa värden utjämnas, erhåes ätt en s. k. normakubikmeterserie, angivande

338 SVEN PETRINI Tabe 5 Reativa värdet per fm3 hos träd med oika brösthöjdsdiameter. ' Diameter cm... IO I5 25 30 20 35 40 45 Friskt virke enigt aptering I.... o, g g o, 61 o, sr I I,zo I,43 I, 55 I,56 Rötskadat enigt aptering 2... 0,44 o, 6g 0,821 I I, 22 I, 50 I, 62 I,58 N orm aserien... 0,4 o,6 o, B I I, 20 1,40 I, 6o I, Bo reativa värdet per m 3 av oika grova träd. Detta har utförts för de uppgifter som avse såvä aptering I som aptering 2 och har framagts i tabe s. Som synes är överensstämmesen med normaserien god utom för de grövsta dimensionerna, där normaserien är för hög. Sammanfattande synpunkter. Lanforsbeståndet utgör ett försök med naturföryngring i så gott som ren granskog. Förutom ti sjäva föryngringsresutatet, återväxten, knyter sig ett ivigt intresse ti frågan om avveckingen av det gama beståndet. N a turföryngringens ekonomi har såunda dessa två oika aspekter, och den sistnämnda är ej den minst viktiga. Då försöket avsutas - i sin hehet eer på något ämpigt avgränsat mindre område- bör en suträkning utföras över det ekonomiska resutatet av den använda föryngringsmetoden. Därvid måste b. a. den erhåna återväxten värderas och dess utveckingsgrad faststäas. För bedömande av den räntabiitet som förfaringssättet medfört måste även uppgifter finnas över det gama förrådets storek och värde vid oika tidpunkter under utrymningsperioden, över tiväxten i massa och värde och ikaså över avverkningens kvantitet och värde. Undersökningen över rötskadorna har närmast kommit ti i samband med den nödvändiga registreringen av det uttagna virkets verkiga rotvärde. Denna speciaundersökning är atså ej sjävständig utan utgör endast ett ed i försökets amänna uppäggning. Därav föjer att man exempevis icke ansett sig kunna refektera på att resout hugga bort aa träd som enigt borrning uppvisa röta vid brösthöj d. Ett sådant ingrepp skue spoiera huvudförsöket: I stäet har man fuföjt föryngringshuggningen i så rask takt som stormfäningsrisker och sjävsåddens utvecking tiåtit. Utrymningen fortgår panmässigt under tivaratagande av tiväxten på den ädre skogen och beaktande av föryngringsmöjigheterna samt med undvikande av onödiga risker. Möjigheten att på granarnas exteriör säkert avgöra om de äro rötskadade eer ej måste nog sägas vara begränsad. De svårare faen, då rötan nedsatt trädets ivskraft i påtagig grad, äro naturigtvis ättast att bedöma. Men det finns en mängd tifäen, då rötan når ett par meter upp i stammen utan att man med säkerhet kan se detta utanpå trädet, vars tiväxt kan vara mycket god. Det kan också betonas, att kontroen av huruvida man bedömt rätt

GRANRöTANs INVERKAN PA AVVERKNINGENs ROTVÄRDE 339 eer ej, då man förkarar att en viss stam har röta, atid är svår i ett bestånd där rötskador äro mycket vaniga. Även om man i Lanforsbeståndet tar ut ett anta träd på sump, utan någon som hest besiktning, ska man finna att bortemot hava antaet uppvisa mer eer mindre svårartade skador. Vid beräkningarna över rotvärdet för de avverkade träden- med och utan hänsyn ti rötskadorna - ha 1938 års priser genomgående agts ti grund, viket kan vara ämpigt från den synpunkten att under kriget inträffande prisförskjutningar ej kunna förutsättas kvarstå under normaa tider. De erhåna resutaten kunna i korthet sammanfattas på föjande sätt. Sammanagt ha åren 1938 och 1941 avverkats 641 träd, av vika 288 st. eer nära 45 % voro mer eer mindre skadade av röta. År 1941 var den reativa frekvensen av rötskadorna i avverkningen något större än år 1938, viket dock naturigtvis ej får tagas som beägg för att träd som förut voro friska under meantiden infekterats. År 1938 uttogos företrädesvis träd med högt upp i stammen nående skador, under det att de rötskador som observeras i 1941 års avverkning uppvisa något större diameter i stubbskäret men mindre ängd. I genomsnitt måste av varje rötskadad stam år 1938 3,45 m umpas ti ved under det att motsvarande siffra för totaa avverkningen år 1941 utgjorde 2,66 m. Inskränkes beräkningen för 1941 ti exakt samma areaer som övergingas år 1938. sjunker siffran ytterigare ti 2,54 m. Det är des de ara grövsta träden med mer än 45 cms br.h.diam., des och framförat, meandimensionerna under 30 cm br.h.diam., som visat sig vara mest rötskadade. Beräkningar ha gjorts för erhåande av erfarenhetsta över den nedsättning av rotvärdet som inom oika diameterkasser förorsakas av en umpning nedifrån med viss procent av trädets ängd. Resutaten återges i figur r. På grund av att en stor de träd voro het fria från röta har sänkningen i rotvärdet av båda avverkningarna inskränkt sig ti i genomsnitt 10,1 o/o. År 1938 registreras en sänkning av rotvärdet med ro,6 %, men avverkningen på samma areaer år 1941 utvisade bott 7,7% nedsättning, under det att 1941 års totaa avverkning sänktes med 9,6 % av det rotvärde som hade erhåits, om virket hade varit friskt. Reativa rotvärdet per fm3 hos hea stammar har uträknats för hea granmateriaet, varvid en god överensstämmese uppnås med normakubikmeterserien utom för de grövsta stammarna där stigningen är mindre än i normaserien.

340 SVEN PETRINI HAUPTINHALT. Uber den Einfuss der Wurzefäue der Fichte auf den Abtriebsertrag. Speziauntersuchungen im Lanforser Bestand 1938 und 1941. Seit 1935 findet eine systematische Registrierung von Zuwachs und Abtrieb im sog. Lanforser Bestand zu dem Zwecke statt, die Wirtschaftichkeit der naturichen Verjungung in einem so gut wie reinen Fichtenbestand zu beeuchten. (Siehe des Verf.'s Abhandung: Zuwachsreaktion der freigesteiten Randbäume und Produktion des Schirmbestandes bei naturicher Verjungung. Speziauntersuchungen im Lanforser Bestand 1935. Medd. från statens skogsförsöksanstat H. 29, Nr 6, 1936.) Im Rahmen dieser Untersuchungen ist auch die durch die agemein vorkommende Wurzefäue verursachte Schädigung der abgetriebenen Bäume registriert worden. Dabei wurde der tatsächiche Wert jedes Stammes mit dem Wert vergichen, den er gehabt hätte, wenn er gesund gewesen wäre. Das.Resutat zeigt eine Herabsetzung des Abtriebswertoo, die durchschnittich bei 269 im Jahre 1938 gefäten Bäumen ro,6% und bei 372 im Jahre 1941 gefäten Bäumen 9,6% betrug. Beschränkt man die Berechnungen auf genau die geichen Areae in beiden Fäen, so beträgt die Herabsetzung bei dem etzteren Hieb nur 7,7 %, woraus hervorgeht, dass die durch die Wurzefäue schwerst geschädigten Stämme bei dem ersten Hieb ausgeschieden worden sind. Zu beachten ist, dass dem Verjungungsprogramm gemäss auch vöig gesunde Bäume gefät werden mussten, und dass diese in die genannten Durchschnittswerte eingehen. Ein Zusammenhang ist berechnet worden zwischen dem Umfang der Fäue einerseits und der prozentuaen Wertminderung des beschädigten Eaumes andererseits. Das Materia bestand aus 209 untersuchten Bäumen mit Wurzefäueschäden, und as Indikator wurde verwendet das Prozent der Baumänge, von unten an gerechnet, das wegen Fäueschadens nicht as Schnitthoz oder Zeuosehoz Verwendung finden konnte. Eine Aufteiung in Sortimente erfogt nämich bereits im Wade, wo der durch Fäue beschädigte Tei des Stammes abgesägt und zu Brennhoz aufbereitet wird. Das Resutat dieser Untersuchung ist in Figur r mitgeteit.