PROGNOS 2013 Arbetsmarknad Gävleborgs län 1
PROGNOSEN VAD HÄNDER I LÄNET? Vi befinner oss i en konjunkturnedgång vilket stora delar av det privata näringslivet har fått känna av. De har kunnat konstatera en starkt försvagad efterfrågan på sina varor/tjänster det senaste halvåret, det vill säga sommarhalvåret 2012, vilket inte alls har motsvarat de förväntningar som företagen hade i våras. Detta gäller i synnerhet den exportberoende industrin och byggverksamheten. Inom den privata tjänstesektorn blev utvecklingen mest negativ för transportbranschen. Jord- och skogsbruk har också haft en väsentligt mindre positiv utveckling än förväntat. Näringslivets förväntningar för det närmaste halvåret är som helhet på samma (låga) nivå som man hade hösten 2008.Förväntningarna på längre sikt, det vill säga från våren 2013 till slutet av samma år är också ovanligt dämpade. Att förväntningarna på den närmaste framtiden förändrats så kraftigt i länet kan i huvudsak härledas till två saker. Dels till den utveckling i omvärlden som pågår, dels till den egna utvecklingen det senaste halvåret. Det största problemet i omvärlden finns i närområdet, det vill säga i eurozonen där recessionen från Sydeuropa sprider sig norrut. Tyskland som är vårt största exportland har stått starkt i Europa men visar tecken på en konjunkturavmattning. Norge som är vårt näst största exportland fortsätter att gå bra. Andelen arbetsställen inom näringslivet som använder personalresurserna fullt ut har minskat och andelen med stor överkapacitet har ökat något. Det tyder på att företagen inte har hunnit anpassa personalstyrkan utifrån rådande konjunkturnedgång. Det kan i sin tur innebära risk för ökade varsel ifall företagen inte klarar att rida ut nedgången. Till och med oktober månad 2012 är dock antalet varslade färre än samma period 2011. Finanskrisen och påföljande varsel 2008 och 2009 har dock visat hur snabbt förändringar kan 2 En längre version av prognosen kan du läsa på webbplatsen arbetsformedlingen.se/prognoser. Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställda. I Gävleborgs län har 366 arbetsställen intervjuats. Vi har även intervjuat representanter för olika verksamhetsområden i kommuner och landsting samt ett antal statliga arbetsgivare. Resultatet av den genomförda undersökningen utgör basen för bedömningarna i prognosen.
ske. Efterfrågan på arbetskraft avtar men från en historiskt hög nivå. Trots detta så finns det alltid lediga jobb eftersom det hela tiden sker en omsättning på arbetsmarknaden, precis som det alltid finns arbetsställen som upplever brist på arbetskraft. Det innebär att arbetsgivarna i vissa fall har svårt att hitta rätt kompetens. Detta gäller inte minst inom den offentliga tjänstesektorn där 35 procent av intervjuade arbetsställen upplevt brist på arbetskraft. Det är med ett undantag den högsta andelen de tio senaste åren. Två orsaker till detta kan direkt identifieras. Dels stora pensionsavgångar, dels att vissa yrken är mycket svårrekryterade. SYSSELSÄTTNINGEN MINSKAR OCH ARBETSLÖSHETEN ÖKAR Sysselsättningen bedöms minska med 1 300 personer eller 1,1 procent 2012. Till slutet av 2013 bedöms den fortsätta minska med 1 000 personer eller 0,8 procent. Sysselsättningen beräknas minska i samtliga län med undantag för Norrbottens och Stockholms län. Till utgången av år 2012 bedömer arbetsförmedlingen att arbetslösheten ökar med 600 personer, en ökning som fortsätter med ytterligare 900 personer till slutet av 2013. Det innebär att arbetslösheten då bedöms uppgå till 12,5 procent av den registerbaserade arbetskraften. Sammantaget bedömer arbetsförmedlingen att 2013 blir ett kärvt år. 3
VAD KAN EN ENSKILD PERSON GÖRA SJÄLV? I tider då arbetslösheten förväntas öka så ökar ju också konkurrensen om jobben. Det innebär att de som har svårt att få arbete under gynnsamma förhållanden får det ännu svårare när de ska konkurrera med dem som nyss haft ett arbete. För dem som nyss haft ett arbete kan det i vissa fall också bli svårt att återgå i jobb när konjunkturen vänder uppåt. Det beror bland annat på att kompetenskraven ökar kontinuerligt. Därför kan det, ifall man har möjlighet, vara bra att investera i sig själv och bygga på, bredda eller byta sin kompetens så att man står längre fram i kön när efterfrågan på arbetskraft ökar igen. I nuläget, november 2012, är 25 procent av den registerbaserade arbetskraften med förgymnasial utbildning inskrivna som arbetslösa eller deltar i program med aktivitetsstöd vid länets arbetsförmedlingar. Motsvarande siffra för dem som har en gymnasial eller eftergymnasial utbildning är drygt 11 respektive 6 procent. Sysselsättningsutveckling i Gävleborgs län (prognos jämfört med fjärde kvartalet året innan) Bransch/näring Utveckling till kvartal 4, 2012 Utveckling till kvartal 4, 2013 Industri Byggnadsverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster Jord- och skogsbruk Summa Gävleborgs län -1 300-1 000 4
UTVECKLINGEN FÖR BRANSCHER INDUSTRI Industrins förväntningar, vad gäller efterfrågan på deras produkter det närmaste halvåret, är inte stora. De är till och med något lägre än hösten 2008 då finanskrisen slog till. På längre sikt, det vill säga från våren 2013 bedömer företagen att efterfrågan på deras produkter ska utvecklas mer positivt igen. Om så sker så kommer det inte att få någon positiv effekt på sysselsättningen i branschen. Den bedöms ha minskat under 2012 och fortsätta minska 2013. Företagen har tillräckligt med personal för att kunna producera mera utan att anställa flera. Samtidigt har mer än vart femte företag rekryteringsproblem. De upplever att det är svårt att hitta personer med rätt kompetens. Svårrekryterade yrken är exempelvis verktygsmaskinoperatörer, maskiningenjörer/maskintekniker, civilingenjörer och/ eller utvecklingsingenjörer maskin. Företagen signalerar ett ökat behov av personal med dubbla och/eller breda kompetenser. Generellt ökar också grundkraven på teknisk utbildning för att komma ifråga för anställning. BYGGNADSVERKSAMHET Byggverksamheten har den minst positiva bedömningen av samtliga branscher för det kommande halvåret i länet. Därefter är företagen något mindre negativa. En del företag kan öka byggvolymen utan att nyrekrytera, men byggverksamheten är förutom transport, ändå den näringsgren som i stor utsträckning nyttjar sina anställda fullt ut. Vid rekrytering har två av tio upplevt brist på arbetskraft sommarhalvåret 2012. Det gäller i första hand murare, bygg- 5
nadsträarbetare samt ingenjörer inom bygg med kortare och längre utbildning. Sysselsättningen bedöms minska till utgången av år 2012 för att därefter öka något till slutet av 2013. PRIVATA TJÄNSTER Förväntad efterfrågeutveckling för det kommande halvåret är försiktigt positiv, därefter bedömer den privata tjänstesektorn totalt att utvecklingen förbättras ytterligare. Den privata tjänstesektorn som helhet har ett något ökat utrymme att växa utan att behöva anställa flera. Trots detta har vart femte arbetsställe upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret. Sysselsättningen bedöms bli oförändrad 2012 och öka igen 2013. Handeln ser framtiden an med försiktig optimism, en optimism som ökar något över tid. En viktig faktor framöver, framför allt när det gäller varor som man inte köper så ofta, är hushållens tilltro till den egna ekonomin. Hittills har hushållen generellt haft större tilltro till den egna ekonomin än till landets. Det kan komma att ändras på grund av oro för varsel, faktiska varsel och nedläggningar. Många arbetsställen kan öka försäljningen med mer än 20 procent med befintlig personal. Handeln generellt har inte upplevt någon större brist på arbetskraft. Företagstjänster och finansiell verksamhet har skruvat ned förväntningarna inför det närmaste halvåret, det vill säga fram till våren 2013. Antalet arbetsställen som kan öka tjänsteleveranserna utan att rekrytera mer personal har ökat. En tredjedel av intervjuade arbetsställen har dock upplevt brist på arbetskraft. Det gäller framför allt företagssäljare (med högskolekompetens) och telefonförsäljare. Callcenter- och telemarketingföretag har en hög personalomsättning vilket gör att de kontinuerligt söker arbetskraft. Transport är den näringsgren som förutom byggverksamhet och industri haft den mest negativa efterfrågeutvecklingen det senaste halvåret. Förväntningarna framöver är försiktiga både på kortare och längre sikt. Transportnäringen påverkas av vad som händer inom andra branscher som industrin till exempel. Nyttjandet av befintlig personal ser olika ut, en del företag kan knappast klara en ökad efterfrågan alls utan nyrekrytering medan andra kan klara en kraftig ökning. Brist på arbetskraft har inte upplevts i någon större omfattning. Hotell och restaurang. När det gäller det kommande halvåret förväntar sig hotell och restaurang en mer positiv efterfrågeutveckling än de haft sommarhalvåret 2012. En utveckling som bedöms fortsätta öka på sex till tolv månaders sikt. Vart fjärde arbetsställe kan öka tjänsteleveransen med mer än tjugo procent utan att anställa flera. Ersättningsrekryteringar sker dock kontinuerligt. Viss brist på kockar med specialkunskaper i olika internationella kök och på erfaren serveringspersonal. Information och kommunikation samt personliga och kulturella tjänster. Dessa näringsgrenar har haft en positiv efterfrågeutveckling de senaste sex månaderna. En utveckling som bedöms fortsätta i samma omfattning det kommande halvåret. Därefter, det vill säga på sex till tolv månaders sikt är det en lika stor andel som bedömer att efterfrågan blir oförändrad som att den ökar. Upplevd brist på arbetskraft gäller 6
vid rekrytering av exempelvis erfarna IT-arkitekter/ tekniker, systemutvecklare och programmerare. OFFENTLIG SEKTOR Efterfrågan på de offentliga tjänsterna bedöms bli oförändrad till största delen både den närmaste tiden och till slutet av 2013. En dryg tredjedel av de olika verksamheterna sammanlagt har upplevt att det råder brist på arbetskraft. De yrken där rekryteringsproblem förekommit tas upp under de olika verksamheterna. Sysselsättningen bedöms minska något både 2012 och 2013. Barnomsorgen. På längre sikt förväntas efterfrågan minska i ett par kommuner. Det råder inget överskott på personal i förhållande till budget. En del kommuner har upplevt en viss brist på förskollärare. Grundskolan. Det närmaste halvåret och även på sex till tolv månaders sikt förväntas efterfrågan förbli oförändrad inom grundskolan i länets samtliga tio kommuner. Gymnasieskolans minskande efterfrågan bedöms stanna upp det närmaste halvåret för att därefter fortsätta minska i större utsträckning igen. I Gävleborgs län har kommunerna upplevt störst brist på arbetskraft vid rekrytering av grundskollärare senare år, lärare i estetiska och praktiska ämnen. Vård och omsorg. Det finns en fortsatt stor efterfrågan på exempelvis specialistläkare och ett flertal specialistsjuksköterskor. Den privata vårdsektorn fortsätter också att efterfråga undersköterskor med psykiatrisk kompetens till södra Hälsingland. JORD- OCH SKOGSBRUK Efter att efterfrågan bedöms minska vinterhalvåret 2012-2013 gör jord och skog totalt i länet, en betydligt mer positiv bedömning för fortsättningen av 2013. Det är fler som räknar med att efterfrågan ökar till slutet av året än de som förväntar sig att den minskar. Det finns inga stora marginaler i form av outnyttjad arbetskraft. En fjärdedel av dem arbetsförmedlingen intervjuat kan inte öka sin produktion något alls utan att behöva rekrytera. Det är dock en begränsad andel av dem som intervjuats som upplevt någon brist på arbetskraft det senaste halvåret. Dock är det, liksom tidigare efterfrågan på skogsmaskinförare med erfarenhet, främst skördarförare. Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruk bedöms ha ökat något under 2012. Arbetsförmedlingen bedömer dock att antalet sysselsatta minskar år 2013. 7
YRKESKOMPASSEN Yrkeskompassen navigerar dig dit jobben finns. Mer om framtidsutsikterna för olika yrken hittar du på arbetsformedlingen.se/yrkeskompassen. BRIST ÖVERSKOTT Arbetsförmedlingen 2012-12. Bilder: Camilla Veide, Johnér Bildbyrå, YRA,Jan Lindmark Apotekare och receptarie Byggnadsplåtslagare, plattsättare Biomedicinsk analytiker Gymnasielärare i yrkesämnen m fl Civil- och högskoleingenjör Kock Lastbilsmekaniker Läkare, tandläkare, psykolog m fl Mjukvaru- och systemutvecklare Specialistutbildad sjuksköterska Administratör och sekreterare Barnskötare Försäljare dagligvaror Köks- och restaurangbiträde Lagerarbetare, truckförare Maskinoperatör trävaruindustri Massör Processoperatör stål/metallverk Städare Vaktmästare Det här är en bedömning av arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken i länet under 2013. Kontakta oss på 0771-416-416 arbetsformedlingen.se 8