Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Gävleborgs län. Prognos för arbetsmarknaden

Transkript

1 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Gävleborgs län Prognos för arbetsmarknaden

2 Text Bitte Lyrén, Analysavdelningen

3 Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser... 1 Sammanfattning... 2 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling... 3 Näringsgrenar och yrken Utbudet av arbetskraft Fördjupningsruta Öppet arbetslösa och sökande i program Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Yrkesbarometern Om prognosen Källor Tabell- och diagrambilaga... 43

4 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Gävleborgs län 1 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Gävleborgs län presenteras den förväntade sysselsättningsoch arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom industri, byggverksamhet, privata tjänster, jord- och skogsbruk samt offentlig sektor. Dessutom beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under hösten 2012 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen. Definitioner Arbetskraftsdeltagande: Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i arbetsför ålder. I arbetskraftsdeltagandet ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, år. Arbetsställe: Med arbetsställe avses normalt en lokal arbetsplats. Mer precist är det varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företaget bedriver verksamhet. Det totala antalet inskrivna arbetslösa: Summan av antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Arbetsförmedlingens konjunkturindex: Beskriver stämningsläget i företagen. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Registerbaserad arbetskraft: används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Säsongsrensning: Säsongsrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året och för att. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie, till exempel antalet lediga platser under en tidsperiod. Säsongsrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Sökande i program med aktivitetsstöd: Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Öppet arbetslösa: Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

5 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Gävleborgs län 2 Sammanfattning Vi befinner oss i en konjunkturnedgång vilket stora delar av det privata näringslivet har fått känna av. De har kunnat konstatera en starkt försvagad efterfrågan det senaste halvåret vilket inte alls har motsvarat de förväntningar som företagen hade i våras. Detta gäller i synnerhet den exportberoende industrin och byggverksamheten. Konjunkturindex vid vårens undersökning låg över det historiska genomsnittet i det privata näringslivet för att i höst sjunka till samma nivå som hösten 2008 när det gäller det närmaste halvåret. Förväntningarna på längre sikt, det vill säga från våren 2013 till slutet av samma år är också ovanligt dämpade. Andelen arbetsställen inom näringslivet som nyttjar personalresurserna fullt ut har minskat och andelen med stor överkapacitet har ökat något. Det tyder på att företagen inte har hunnit anpassa personalstyrkan utifrån rådande konjunkturnedgång. Det kan i sin tur innebära risk för ökade varsel ifall företagen inte klarar att rida ut nedgången. Till och med oktober månad är dock antalet varslade färre än förra året. Efterfrågan på arbetskraft avtar men från en hög nivå. Trots detta så är andelen arbetsställen som upplevt brist på arbetskraft högre än det historiska genomsnittet vilket innebär att arbetsgivarna i vissa fall har svårt att hitta rätt kompetens. Generationsväxlingen fortsätter vilket kan vara en bidragande orsak till den upplevda bristen. Antalet sysselsatta minskar Sysselsättningen bedöms minska med personer eller 1,1 procent Till slutet av 2013 bedöms den fortsätta minska med personer eller 0,8 procent. Färre i arbetskraften Arbetskraften i länet påverkas bland annat av befolkningsutvecklingen. Befolkningen i arbetsför ålder, det vill säga mellan 16 och 64 år, fortsätter att minska. Annat som påverkar arbetskraftens storlek är in- och utflöden i studier, minskad eller ökad ohälsa. Med hänsyn till dessa faktorer återgår arbetsförmedlingen till bedömningen från års två prognostillfällen, att arbetskraften beräknas minska med 400 personer till slutet av Därefter bedöms utbudet av arbetskraft i princip bli oförändrat till slutet av Det innebär att de förändringar som sker i de påverkande faktorerna under det kommande året tar ut varandra till årets slut. Arbetslösheten ökar Arbetslösheten började minska efter våren och minskade med personer. Till utgången av år 2012 bedömer arbetsförmedlingen att arbetslösheten ökar med 600 personer, en ökning som fortsätter med ytterligare 900 personer till slutet av Utmaningar på länets arbetsmarknad En stor utmaning för arbetsmarknadspolitiken är att stötta och rusta de personer som står längst från arbetsmarknaden. Att underlätta för dem att finna, få och behålla ett arbete är en vinst såväl för den enskilde individen som för samhället. Dels ur ekonomisk synvinkel, ett arbete ger mer pengar i plånboken och mer skattepengar till samhället, ökar konsumtionen och befrämjar tillväxt, dels ur ett personligt perspektiv, att bli delaktig i arbetslivet och känna sig behövd, knyta nya kontakter och motverka utanförskap..

6 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Gävleborgs län 3 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling I arbetsförmedlingens undersökning tillfrågas företag och offentliga verksamheter hur efterfrågan på deras varor och tjänster sett ut det senaste halvåret. Arbetsförmedlingen frågar också hur de bedömer att efterfrågan kommer att utvecklas det närmaste halvåret och på sex till tolv månaders sikt. Arbetsförmedlingens konjunkturindex i diagram 1 beskriver stämningsläget i företagen. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Diagram 1: Arbetsförmedlingens konjunkturindex för näringslivet Gävleborgs län Historiskt genomsnitt, Gävleborgs län Riket Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Som framgår av diagram 1 här ovan så indikerar företagarna en väsentligt mer negativ efterfrågeutveckling det närmaste halvåret än våren Då översteg förväntningarna det historiska genomsnittet för länet för att nu, läs hösten 2012, sjunka till samma nivå som hösten Jämfört med övriga län, så är den förväntade efterfrågeutvecklingen de kommande sex månaderna på samma eller lägre nivå i ytterligare sex län. Västerbotten är det enda norrlandslän förutom Gävleborg som tillhör den gruppen. I riket som helhet är bedömningarna något mindre negativa. Stockholm, Jämtland och Norrbotten är de län som ser mest positivt på det kommande halvåret. Stockholm i kraft av sin starka position, Jämt-

7 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Gävleborgs län 4 land som har en vintersäsong framför sig och Norrbotten vars gruvindustri inte gräver guld vilket man kan förledas att tro, med anledning av deras starka positiva utveckling. Att förväntningarna på den närmaste framtiden förändrats så kraftigt i länet sedan vårens undersökning kan i huvudsak härledas till två saker. Dels till den utveckling i omvärlden som pågår och dels till den egna utvecklingen det senaste halvåret. Det största problemet i omvärlden finns i närområdet, det vill säga i eurozonen där recessionen från Sydeuropa sprider sig norrut. Tyskland som är vårt största exportland har stått starkt i Europa men visar tecken på en konjunkturavmattning. Norge som är vårt näst största exportland fortsätter att gå bra. 1 Den andra orsaken, det vill säga den egna utvecklingen talar sitt tydliga språk i diagrammet uppföljning här nedan. Där framgår att efterfrågan på varor och tjänster inte alls har utvecklats enligt den bedömning företagen gjorde våren Det är framför allt inom byggverksamhet och industri som förväntningarna inte har infriats. Inom den privata tjänstesektorn blev utvecklingen mest negativ för transportbranschen. Jord och skog har också haft en väsentligt mindre positiv utveckling än förväntat. Diagram uppföljning: Uppföljning av Arbetsförmedlingens konjunkturindex för näringslivet i Gävleborgs län Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar 1 Källa: SCB, Utrikeshandel med varor, totala värden år

8 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Gävleborgs län 5 Inom det privata näringslivet totalt har förväntningarna på sex till tolv månaders sikt sett snarlika ut vid ett antal undersökningar. Då har ungefär hälften av de intervjuade företagarna bedömt att efterfrågan kommer att öka. en bröts dock den trenden och undersökningen våren 2012 visade också en försiktigare bedömning. Denna höst, det vill säga hösten 2012, är det 35 procent av dem Arbetsförmedlingen intervjuat som räknar med ökad efterfrågan och 9 procent med minskad efterfrågan efter det kommande halvåret. Det ger ett konjunkturindex eller nettotal på 26 vilket är det lägsta sedan finanskrisen. Det historiska genomsnittet ligger på 38. Trots att Gävleborgs konjunkturindex är det lägsta på länge så är det högre än för riket och det sjunde högsta jämfört med övriga län när det gäller utvecklingen till hösten Arbetsförmedlingen bedömer att efterfrågan på varor och tjänster inte kommer att vända redan efter det kommande halvåret utan att år 2013 som helhet kommer att vara fortsatt kärvt. Sammanfattningsvis förväntas därför efterfrågan inom näringslivet minska i stor omfattning det närmaste halvåret. På längre sikt, det vill säga sex till tolv månader framöver, förväntar sig företagen att efterfrågan ökar igen och närmar sig det historiska genomsnittet. En uppfattning som inte delas av Arbetsförmedlingen som bedömer att hela 2013 kommer att bli kärvt, framför allt för den exportberoende industrin. Lediga platser Antalet lediga platser som anmäls till länets arbetsförmedlingar visar en nedåtgående trend vilket illustreras i diagram 2. Diagrammet visar också att trots att inflödet av lediga platser avtar så sker det från en historiskt hög nivå. Diagram 2: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till oktober 2012 Antal Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade och utjämnade värden Oavsett låg- eller högkonjunktur sker alltid rekryteringar. Inte minst på grund av pensionsavgångar. Under perioden januari till och med oktober 2012 har platser anmälts till länets arbetsförmedlingar. Det är uppåt färre än under samma period i fjol men lika många fler än samma period. I en konjunkturnedgång brukar företagen initialt slimma personalstyrkan genom att begränsa köpet av tjänster från bemanningsföretag och konsulter, minska antalet ersättningsrekryteringar samt stoppa förlängning av visstidsan-

9 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Gävleborgs län 6 ställningar. Vid granskning av inflödet av platser under januari till och med oktober åren 2012 framkommer att platserna med kortare varaktighet, maximalt sex månader har minskat medan de med längre varaktighet än sex månader och framför allt tillsvidareplatser har ökat. De senare utgjorde 51 procent, 60 procent och 63 procent 2012 av samtliga anmälda lediga platser under perioden. Vid en närmare analys kan man finna att en viss andel av de nyanmälda tillsvidareplatserna troligen utgör ersättningsrekryteringar för pensionsavgångar. I prognosen våren 2012 påtalades bland annat att kommunoch landstinganställda har en hög medelålder. Det är 14,7 procent eller närmare av de kommunanställda i länet som är 60 år eller äldre och inom landstinget 16,2 procent eller anställda. Oavsett huvudman så har det anmälts platser inom vård och omsorg med varaktighet tillsvidare under perioden januari oktober 2012, nästan exakt samma antal som år. År var antalet däremot mindre än hälften så stort och uppgick till Det är troligt att generationsväxlingen är en bidragande faktor till ökningen. Sett till yrken så har det största antalet platser med längre varaktighet än sex månader gällt tjänster där telefonen är det huvudsakliga verktyget (telefonförsäljare, telefonintervjuare etc). Inom de olika branscherna har efterfrågan på arbetskraft i form av ett högt antal platser, dels gällt branscher där personalomsättningen är hög, såsom hotell- och restaurang där kockar, köks- och restaurangbiträden, serveringspersonal efterfrågats. Dels har det gällt vård och omsorg där exempelvis undersköterskor, sjuksköterskor medicin/kirurgi, vårdbiträden/personliga assistenter och läkare efterfrågats. Inom företagstjänster har efterfrågan framför allt gällt företagssäljare. Utbildningsväsendet har till största delen efterfrågat grundskollärare, förskollärare/fritidspedagoger och speciallärare. Nedan följer två tabeller (a och b) som visar de 25 yrken med flest anställda år i Gävleborgs län fördelat på kön Tabell a och b: Anställda (SCB:s yrkesregister) år med arbetsplats i regionen (dagbef) efter yrke och kön. År Gävleborgs län Tabell a Tabell b Antalet personer som är klassade som SSYK 3115 eller 3119 Övriga ingenjörer och tekniker kan vara något överskattat.

10 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Gävleborgs län 7 I tabell anställda redovisas de 25 arbetsgivare som hade flest anställda år och som då sysselsatte personer eller 41 procent av samtliga anställda. 2 År fanns arbetsställen i Gävleborgs län. Av dessa var det drygt sjuttio procent eller arbetsställen som saknade anställda. Av de arbetsställen som saknade anställda återfanns närmare en tredjedel eller inom näringsgrenarna skogsägare eller blandat jordbruk. Därefter följer i numerär ordning 728 arbetsställen inom näringsgrenen övriga fastighetsbolag, 508 arbetsställen inom konsultbyråer avseende företags organisation och 466 arbetsställen inom frisörsalonger. Dessutom tillkommer 539 arbetsställen där näringsgrenen är okänd. Det innebär att det i första hand återstår arbetsställen som nyanställer eller ersättningsrekryterar och där lediga platser således kan uppkomma. I tabell arbetsställen, redovisas antalet arbetsställen efter antalet anställda. 3 Tabell anställda: Antal anställda år Gävleborgs län Arbetsgivare Antal anställda Gävle kommun 8475 Gävleborgs Läns Landsting 6725 Hudiksvalls kommun 3675 Sandvikens kommun 3325 AB Sandvik Materials Technology 3275 Ljusdals kommun 2875 Söderhamns kommun 2825 Bollnäs kommun 2775 Nordanstigs kommun 1025 Iggesund Paperboard Aktiebolag 1025 Hofors kommun 1025 Korsnäs Aktiebolag 975 Ovanåkers kommun 975 Lantmäteriet 825 Samhall Aktiebolag 775 Svenska Fönster Aktiebolag 725 Rikspolisstyrelsen 675 Högskolan i Gävle 675 Konsumentföreningen Gävleborg Ek.För 625 Ovako Tube & Ring AB 625 Aktiebolaget Sandvik Coromant 625 Ovako Hofors AB 575 Ockelbo kommun 575 Sandvik Mining and Construction Tools AB 525 Cargotec Sweden Aktiebolag Källa: 3 Källa: SCB:s Företagsregister

11 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Gävleborgs län 8 Tabell arbetsställen: Antal arbetsställen efter antal anställda år Gävleborgs län Antal anställda Antal arbetsställen Andel arbetsställen , , , , ,0 250 eller fler 34 0,1 Totalt ,0 Källa: SCB:s Företagsregister Länets mindre arbetsställen med 1 4 respektive 5-9 anställda har drygt anställda vardera vilket tillsammans nästan motsvarar antalet vid länets stora arbetsställen, de med 250 eller fler anställda. Det vill säga 23 tusen personer. Tabell näringsgren: Antal arbetsställen efter näringsgren år (SNI 2007) Gävleborgs län Näringsgren Antal Andel länet Andel riket Areella ,1 20,4 Tillverkning, gruvor, energi ,1 5,2 Byggindustri Handel ,1 12,2 Hotell och restaurang 902 2,7 2,6 Transport och kommunikation 896 2,7 2,7 Fastighet, försäkring, kreditinstitut ,9 25,4 Myndigheter, utbildning, hälso- och sjukvård ,4 7,5 Andra samhälleliga och personliga tjänster ,9 Totalt Källa: SCB:s Företagsregister I tabell näringsgren framgår hur antalet arbetsställen fördelar sig på olika näringsgrenar, hur stor andel antalet utgör av samtliga arbetsställen och hur andelen förhåller sig till riket. De areella näringarna, det vill säga jordbruk, skogsbruk och fiske har flest arbetsställen och de utgör en väsentligt större andel för länet än för riket som helhet. Tillverkning, gruvor och energi är de näringsgrenar som också utgör en större andel i Gävleborg än för riket. Hotell och restaurang har en liten, men ändå något större andel arbetsställen än riket. Antalet arbetsställen och deras fördelning på andel bekräftar bilden av Gävleborg som ett skogslän med en betydande tillverkningsindustri. I nästa avsnitt framgår huruvida arbetsgivarna har onyttjad personalkapacitet eller inte. Ersättnings- och säsongsrekryteringar sker dock kontinuerligt, inte minst på grund av pensionsavgångar. Inflödet av lediga platser bedöms fortsätta mattas av såväl under slutet av 2012 som år 2013.

12 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Gävleborgs län 9 Kapacitetsutnyttjande I arbetsförmedlingens undersökning tillfrågas det privata näringslivet hur mycket de kan öka sin produktion av varor eller tjänster innan de blir tvungna att rekrytera mer personal. Kan ett arbetsställe öka produktionen eller tjänsteleveransen i hög utsträckning med befintlig personal har man ett lågt kapacitetsutnyttjande. Då kan det bli stopp för inhyrd personal, visstidsanställningar förlängs inte och ersättningsrekryteringar läggs på is. Det motsatta gäller ifall kapacitetsutnyttjandet är högt, det vill säga man har ingen eller liten möjlighet att producera mera eller öka tjänsteleveransen med aktuell personalresurs. En sådan situation kan då förväntas generera ett ökat arbetskraftsbehov som initialt kan klaras med övertid, återanställningar, visstidsanställningar och/eller inhyrd personal och därefter genom rekrytering av tillsvidareanställda. Vid arbetsförmedlingens undersökning våren var det drygt en femtedel av de intervjuade arbetsställena som inte kunde öka sin produktion av varor/tjänster något alls innan rekrytering blev nödvändig. På hösten samma år var motsvarande andel en knapp femtedel. Det innebär att andelen intervjuade arbetsställen som nyttjar sin personalresurs fullt ut då hade minskat något. Undersökningen våren 2012 visade på en fortsatt minskning eftersom 16 procent då uppgav att de inte kunde öka alls utan att rekrytera. Denna höst, läs hösten 2012, har minskningen fortsatt till 13 procent. Andelen arbetsställen som kan öka mer än trettio procent, det vill säga de med en hög överkapacitet, har minskat kontinuerligt - från femton procent våren 2009 till sju procent våren. Vid undersökningen i våras har andelen arbetsställen med högst överkapacitet minskat med ytterligare en procentenhet, till 6 procent. Det tyder på att företagen slimmade sina verksamheter efter finanskrisen en 2012 har dock andelen med högst överkapacitet ökat igen och uppgår till 11 procent. Det tyder på att företagen nu inte hunnit anpassa personalstyrkan utifrån rådande konjunkturnedgång. Det kan i sin tur innebära risk för ökade varsel ifall företagen inte klarar att rida ut nedgången. Diagram 3 nedan visar andelen företag som maximalt kan öka produktionen 0 10 procent utan att rekrytera. Diagram 3: Andel arbetsställen i näringslivet som utnyttjar personalresurserna nästan fullt ut. Heldragen linje = historiskt genomsnitt Procent Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

13 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Gävleborgs län 10 Rekryteringsproblem Som redan nämnts under avsnittet om lediga platser så sker alltid rekryteringar oavsett om det råder hög- eller lågkonjunktur. På samma sätt är vissa yrken svårare att rekrytera oavsett konjunkturläget än andra. Arbetsförmedlingen frågar därför deltagande arbetsställen, såväl privata som offentliga, huruvida de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering det senaste halvåret. En dryg femtedel eller 23 procent av intervjuade privata arbetsställen uppgav att så var fallet, medan 65 procent inte upplevt någon brist på arbetskraft och 12 procent hade inte haft något behov av att rekrytera. Andelen arbetsställen inom näringslivet som upplevt brist har tidigare ökat successivt och var hösten den högsta sedan våren Jämfört med förra höstens undersökning har andelen arbetsställen som upplevt brist på arbetskraft istället nu minskat, från 27 till 23 procent. Andelen som inte haft rekryteringsbehov det senaste halvåret är 12 procent precis som hösten. Det var 35 procent av intervjuade arbetsställen inom offentlig verksamhet som upplevt brist på arbetskraft. Det är med ett undantag den högsta andelen de tio senaste åren. Två orsaker till detta kan direkt identifieras. Dels stora pensionsavgångar och dels att vissa yrken är svårrekryterade. Arbetsgivarna har också besvarat en fråga om vilka yrken de upplevt brist på arbetskraft inom och hur många platser de planerat tillsätta. Flest planerade platser inom offentlig verksamhet gällde läkare, undersköterskor och sjuksköterskor. De hade också upplevt brist vid rekrytering av grundskollärare, förskollärare och lärare i praktiska och estetiska ämnen. Inom det privata näringslivet har rekryteringsproblem bland annat förekommit inom ITyrken och byggyrken. Mer ingående beskrivning ges i avsnittet näringsgrenar och yrken. Diagram 4: Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret Procent Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

14 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Gävleborgs län 11 Varsel Under de tio månader som i skrivande stund gått av 2012 har personer varslats om uppsägning. Det är 37 färre än under samma period men fler än under januari oktober. Ur ett längre perspektiv är antalet varslade hittills i år inte på någon ovanligt hög nivå. Finanskrisen och påföljande varsel 2008 och 2009 har dock visat hur snabbt förändringar kan ske. För jämförelse med övriga län och riket som helhet så relateras antalet varslade under januari till och med oktober till antalet anställda 4 årets andra kvartal. Det visar att i Gävleborg har 10,6 personer per anställda varslats om uppsägning. Det placerar Gävleborg bland den tredjedel av länen som har lägst antal varslade enligt samma beräkning och under rikets nivå på 13,1 personer. Kronoberg, Blekinge och Skåne har det högsta antalet varslade per 1000 anställda hittills i år och Uppsala, Västerbotten och Jämtland det lägsta. I Kronoberg som ligger högst har 19,8 personer per 1000 anställda varslats och i Uppsala som ligger lägst 7,1 personer. År blev det år med högst antal varslade sedan år 2003, med undantag för åren 2008 och Hur stort antalet blir totalt under 2012 beror på den kommande utvecklingen under resten av året. I prognosen våren 2012 skrevs att rent matematiskt skulle antalet kunna bli mellan och totalt för året. Det revideras nu upp till mellan och vilket dock får betecknas som en osäker prognos trots att endast två månader återstår av året. Tabell 4: Antal varslade personer per år År Antal varslade t.o.m. oktober Antal varslade totalt under året (t.om. oktober) Källa: Arbetsförmedlingen 4 Källa: SCB, Antal anställda (KS) efter region, sektor och tid

15 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Gävleborgs län 12 Näringsgrenar och yrken Under detta avsnitt redovisas resultatet från intervjuundersökningen vad gäller förväntad efterfrågan på varor och tjänster, aktuellt kapacitetsutnyttjande, exempel på uttalade bristyrken samt arbetsförmedlingens bedömning av riktningen på sysselsättningsutvecklingen till slutet av 2012 respektive 2013 som redovisas i tabell 5 här nedan. För varje omskriven näringsgren följer i slutet, under rubriken Fakta i siffror, en redovisning av antalet förvärvsarbetande inom de olika näringsgrenarna enligt SCB, RAMS (dagbefolkning 16+ år). 5 Huvudsyftet med detta är att skapa en bild av näringsstrukturen i länet. Här belyses också könsfördelning och andel yngre respektive äldre inom de olika näringsgrenarna för att underlätta identifiering av möjliga utvecklingsområden. Dessutom redovisas andel åldersavgångar i snitt per år och näringsgren fram till år Den redovisningen bygger på att man lämnar arbetsmarknaden när man fyller 65 år. Generellt brukar åldersavgångarna på arbetsmarknaden ligga på ca 2 procent per år. Syftet är att belysa eventuellt behov av rekryteringsplanering inför pensionsavgångar. Arbetspendlingen inom de olika näringsgrenarna redovisas också. Sysselsättningen i länet Sammanfattningsvis minskade sysselsättningen kraftigt Återhämtningen kom snabbt och sysselsättningen ökade lika kraftfullt Totalt för länet uppgick den förvärvsarbetande dagbefolkningen till år, varav var 65 år eller äldre. 6 Därefter bedöms sysselsättningsökningen ha avtagit till mer blygsamma nivåer under för att istället bli en minskning under I prognosen hösten bedömde arbetsförmedlingen att sysselsättningen skulle öka med personer under och minska med 700 personer under Arbetsförmedlingen reviderar bedömningen om en minskad sysselsättning med 700 personer 2012 till en minskning med personer istället. Minskningen bedöms också fortsätta under år 2013 och istället för en ökning med 250 personer bedömer arbetsförmedlingen nu att sysselsättningen minskar med ytterligare personer under Dagbefolkning är personer som både bor och arbetar i länet plus personer som endast arbetar i länet och bor i annat län. 6 SCB, RAMS (dagbefolkning 16+ år)

16 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Gävleborgs län 13 Tabell 5: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse mot samma kvartal året innan. Kvartal Kvartal Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingen. Bedömningen avser förvärvsarbetande dagbefolkning. Jord- och skogsbruk Sammanfattning Vikande efterfrågan Högt kapacitetsutnyttjande Ingen större brist på arbetskraft Minskande sysselsättning 2013 Jord och skog har upplevt en väsentligt svagare efterfrågeutveckling det senaste halvåret, än förväntat. Det är dock en större andel som upplever att efterfrågan ökat än den andel som upplever att den minskat. Det kommande halvåret är branschen mer negativ i sin bedömning och är den enda bransch i länet förutom industri och byggverksamhet som visar ett negativt konjunkturindex 7. Det uppgår till -13 och är det lägsta under de senaste fem åren och långt under det historiska genomsnittet. I landet som helhet ser det inte heller så positivt ut. Spannmålsproduktion och konsumtion viker och ökad areal krävs för att öka intäkterna. I Gävleborgs län var spannmålsarealen år nära nog lika som år och brukas av drygt 900 företag. Grisproduktionen i landet ser en viss ljusning inför 2013 efter det tidigare svåra läget. En ökad import försämrar däremot lönsamhet och avsättning och en tredjedel av allt griskött importeras. Skärpta miljökrav inom EU påverkar dock andra länder mer än Sverige. Mjölkbönderna har det sämre och en minskning av antalet kor väntas och en minskad produktion bör generera högre priser. Det fanns drygt mjölkkor i länet år hos 181 företag. Gävleborg är det mest utpräglade skogslänet i Sverige och 81 procent av länets yta täcks av skog och den produktiva skogsmarken uppgår till cirka 1,5 miljoner hektar. Anmälningar om avverkning minskar generellt i landet men Gävleborg är ett av fem län där anmäld av- 7 Länk till förklaring

17 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Gävleborgs län 14 verkningsareal ökat under perioden januari till och med oktober 2012 jämfört med samma period. Gävleborgs ökning var dessutom den kraftigaste och uppgick till 33 procent. 8 Efter en bedömning att efterfrågan minska det kommande halvåret gör jord och skog totalt i länet, en betydligt mer positiv bedömning av efterfrågan och det är fler som räknar med att den ökar än de som förväntar sig att den minskar. Det finns inga stora marginaler i form av outnyttjad arbetskraft. En fjärdedel av dem arbetsförmedlingen intervjuat kan inte öka sin produktion något alls utan att behöva rekrytera. Det är dock en begränsad andel av dem som intervjuats som upplevt någon brist på arbetskraft det senaste halvåret. Dock är det, liksom tidigare efterfrågan på skogsmaskinförare, främst skördarförare. De ska ha erfarenhet alternativt kan nyutbildade som har erfarenhet från liknande yrken bli aktuella för anställning. I norra delen av länet så rekryteras även de som kommer direkt från utbildning. Där har man också upplevt problem vid rekrytering av skogskonsulenter med jäg- eller skogsmästarutbildning. I sydvästra Hälsingland efterfrågas skogsarbetare såsom röjare och de med motorsågsintyg. Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruk bedöms ha ökat något under och Arbetsförmedlingen bedömer dock att antalet sysselsatta minskar år Fakta i siffror År förvärvsarbetade personer inom jord- och skogsbruk i länet. Det motsvarar 2,8 procent av de förvärvsarbetande totalt. Motsvarande siffra för riket är 1,8 procent. Statistiken visar också att antalet förvärvsarbetande har ökat något de senaste åren och var år det högsta sedan Det handlar inte om några stora tal men antalet förvärvsarbetande inom jord- och skogsbruk var ändå nära fem procent fler än Av de förvärvsarbetande återfanns cirka inom skogsbruk och inom jordbruk. Dessutom tillkommer färre än 100 förvärvsarbetande inom fiske. Köns- och åldersfördelning är mycket ojämn. Männens andel är 82 procent och kvinnornas 18 procent. Denna fördelning har sett likadan ut sedan år Mellan åren 1986 och 2003 pendlade kvinnornas andel mellan 20 och 25 procent. Att andelen kvinnor minskat kan förklaras med den förändrade strukturen av de förvärvsarbetande inom jord- respektive skogsbruk. Andelen som arbetar i skogsbruket har ökat och andelen som arbetar i jordbruket har minskat. År 1995 var andelen i jordbruket 60 procent och år 43 procent. Eftersom skogsbruket är betydligt mer mansdominerat så har kvinnornas andel i de areella näringarna totalt sett minskat. Jord och skogsbruket har i högsta grad en hög andel äldre förvärvsarbetande. Andelen 60+ år har ökat kontinuerligt och uppgår nu till drygt 28 procent av det totala antalet förvärvsarbetande. Återväxten är blygsam eftersom det är färre än 1 av 10 som är under 24 år. Positivt är dock att även andelen yngre än 24 år också ökat kontinuerligt men från en låg 8 Källa: Skogsstyrelsen

18 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Gävleborgs län 15 nivå. En ökad andel ungdomar, kvinnor och utrikesfödda i landsbygdsföretagandet skulle utgöra ett välkommet tillskott, inte minst med tanke på de stora pensionsavgångarna. Nu senarelägger de förvärvsarbetande inom jord och skog i många fall sin pensionering. Om inte, så kommer mer än 12 procent att avgå med ålderns rätt under åren Jord och skog är i princip den enda näringsgren som har en positiv tvåsiffrig nettopendling. Det vill säga att det är fler som pendlar in till vårt län för att arbeta än som pendlar ut. Diagram jord o skog: Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom jord- och skogsbruk. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Industri Sammanfattning Vikande efterfrågan Minskat kapacitetsutnyttjande Något större brist på arbetskraft Minskande sysselsättning Efterfrågeutvecklingen det senaste halvåret blev betydligt sämre än vad som förväntades vid vårens undersökning och visar ett negativt konjunkturindex på 20.

19 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Gävleborgs län 16 För landet som helhet visar Konjunkturbarometer Företag en konfidensindikator för industrin på -16 tredje kvartalet Det är det lägsta värdet ett enskilt kvartal sedan första kvartalet Länets negativa utveckling de senaste sex månaderna bedöms hålla i sig det kommande halvåret och generera ett konjunkturindex på 15. Det kan jämföras dels med rikets index på -8 och det historiska genomsnittet för länet på 29. Från våren 2013 bedömer företagen att efterfrågan på deras produkter ska utvecklas mer positivt igen. Kapacitetsutnyttjandet har minskat en del sedan våren 2012 såtillvida att det är färre företag som ligger på marginalen och fler företag kan öka produktionen i hög omfattning utan att behöva rekrytera. Bristen på arbetskraft har ökat något sedan i våras, det är nu 22 procent av dem som intervjuats som upplevt brist det senaste halvåret. De yrken som företagen har upplevt svåra att rekrytera är exempelvis verktygsmaskinoperatörer, maskiningenjörer/maskintekniker, civilingenjörer och/eller utvecklingsingenjörer maskin. Företagen fortsätter signalera behov av personal med dubbla och/eller breda kompetenser. Generellt ökar också grundkraven på teknisk utbildning för att komma ifråga för anställning Industrin generellt är på tillbakagång och det gäller inte minst den exportberoende skogsindustrin. Efterfrågan inom EU har minskat och den starka kronan har försvagat konkurrenskraften. Höga råvarukostnader och ett minskat byggande gynnar inte sågverken där råvaran står för 48 procent av kostnaderna. Positivt är dock den starkt växande exporten till Nordafrika och Mellanöstern som nu står för en fjärdedel av den svenska sågverksexporten. 10 Sex av tio beslutsfattare i de svenska sågverken tror på en positiv utveckling fram till år 2020 trots de strukturomvandlingar som väntas. 11 Sysselsättningen inom industrin bedöms ha ökat under men minskat till slutet av 2012 för att sedan minska ytterligare till slutet av SCB, Konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin 10 Handelskammaren Mittsverige 11 Sågverksbarometern 2012, PwC

20 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Gävleborgs län 17 Diagram 5: Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom industrin. 80 Gävleborgs län Historiskt genomsnitt, Gävleborgs län Riket Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Fakta i siffror År uppgick antalet förvärvsarbetande inom industrin till personer, eller 18,6 procent av samtliga förvärvsarbetande. Här ingår knappt 200 förvärvsarbetande inom utvinning av mineral. Trots nedgången i länet då antalet förvärvsarbetande minskade kraftigt, återfanns år fortfarande det största antalet sysselsatta i länet inom industrin, inom verkstadsindustrin och inom övrig tillverkningsindustri. Industrin som helhet domineras av männen, endast cirka 20 av 100 är kvinnor. Sett till de olika delbranscherna skiljer det sig åt. Exempelvis är 40 av 100 förvärvsarbetande inom tillverkning av livsmedel och drycker kvinnor, mot endast 15 av 100 inom tillverkning av trä och varor av trä. Åldersfördelningen visar att 11 av 100 är äldre (60+ år) och 7 av 100 är 24 år eller yngre inom industrin totalt. Åldersavgångarna beräknas uppgå till 7,9 procent innevarande år tillsammans med 2013 och Pappers- och pappersvarutillverkning tillhör de delbranscher med högst andel äldre, 14 av 100. Samtidigt har de lägst andel yngre, endast 3 av 100. Andelen kvinnor är också lägre än för industrin som helhet, 17 av 100 är kvinnor. Eftersom pappers- och pappersvarutillverkningen dessutom tillhör en delbransch med många förvärvsarbetande kan problem med kompetensförsörjning komma att uppstå. Att attrahera ungdomar, kvinnor och utrikesfödda till industrin generellt behöver lyftas högre upp på agendan. När det gäller pendling är det i princip lika många som pendlar ut från länet för arbete inom industrin som pendlar in. Det rör sig om personer i vardera riktningen. Det är i huvudsak männen som pendlar, de utgör 85 av 100 pendlare och majoriteten är i åldrarna år.

21 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Gävleborgs län 18 Byggnadsverksamhet Sammanfattning Vikande efterfrågan Minskat kapacitetsutnyttjande Något större brist på arbetskraft Ökande sysselsättning 2013 Konfidensindikatorn för landets byggindustri var på en mycket låg nivå tredje kvartalet 2012 och uppgick till -43. Senast ett enskilt kvartal låg på så låg nivå var första kvartalet 2009 då den uppgick till Det är lägre än vad arbetsförmedlingens undersökning visar vad gäller efterfrågeutveckling för Gävleborgs byggverksamhet. Det senaste halvåret ligger arbetsförmedlingens konjunkturindex för branschen på -25. Sveriges Byggindustriers byggtermometer visar en minskning av ackumulerad igångsatt byggvolym överstigande 1 mkr under januari-oktober med 68 procent jämfört med samma period. De två värdemässigt största projekten som pågår i Gävleborg enligt samma källa, är en ny inseglingsränna till Gävle hamn (270 mkr) och nybyggnad av operationssalar vid Gävle sjukhus (220 mkr). Arbetsförmedlingens undersökning visar dock att byggverksamheten har den mest negativa bedömningen av samtliga branscher för det kommande halvåret i länet, vilket genererar ett konjunkturindex på -40. Det är väsentligt under det historiska genomsnittet perioden som uppgår till 18 och också under rikets index på -15 för de kommande sex månaderna. Efter det närmaste halvåret är företagen något mindre negativa. Majoriteten tror då att efterfrågan blir oförändrad medan en lika stor andel bedömer att efterfrågan ökar som den andel som bedömer att den minskar. Kapacitetsutnyttjandet har minskat men byggverksamheten är förutom transport ändå den näringsgren som i stor utsträckning nyttjar sina anställda fullt ut. Det är, liksom i våras, en tredjedel av arbetsställena som inte kan öka något alls utan att rekrytera mer personal. Andelen arbetsställen som upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret är högre än våren 2012 men det lägsta en höst sedan Upplevd brist gäller i första hand murare, byggnadsträarbetare samt ingenjörer inom bygg med kortare och längre utbildning. Bygglärlingar har generellt fortsatt svårt att komma ut i byggverksamheten. Sysselsättningen bedöms ha ökat men minska till utgången av år 2012 för att därefter öka något till slutet av Fakta i siffror Det var personer som förvärvsarbetade inom byggverksamheten. Det motsvarar 8,1 procent av dem som förvärvsarbetar i länet. Männen dominerar branschen, drygt 93 av 12 Källa: SCB, Konfidensindikatorn för byggindustrin,

22 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Gävleborgs län är män. Verksamheten är den fjärde största i länet inom det privata näringslivet sett till antalet förvärvsarbetande. Återväxten är god, andelen yngre är något större än andelen äldre. Åldersavgångarna beräknas vara 2,4 procent per år de närmaste tre åren. Det var cirka 900 som pendlade in till länet för arbete inom byggverksamhet år och som pendlade ut från länet. Precis som inom industrin återfinns pendlarna i huvudsak i åldersspannet år. Diagram 6: Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom byggnadsverksamhet. Gävleborgs län Historiskt genomsnitt, Gävleborgs län 80 Riket Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Privata tjänster Sammanfattning Ökande efterfrågan Minskat kapacitetsutnyttjande Något större brist på arbetskraft Ökande sysselsättning Den privata tjänstesektorn har haft en betydlig bättre efterfrågeutveckling det senaste halvåret än industrin och byggverksamheten. Trots det så var konjunkturindex väsentligt lägre än förväntat och lägre än det historiska genomsnittet, 14 jämfört med 34. Bedömningen om det kommande halvåret ger ett index på 17 vilket är något högre än rikets index på 15. Därefter bedömer den privata tjänstesektorn totalt att utvecklingen förbättras och blir nära det historiska genomsnittet. Den privata tjänstesektorn som helhet har ett något ökat utrymme att växa utan att behöva anställa flera. I höstens undersökning kan en fjärdedel av deltagande arbetsställen öka tjänsteleveranserna mer än 20 procent utan att behöva nyrekrytera. I vårens undersökning var motsvarande andel en knapp femtedel. Andelen arbetsställen som upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret är något högre än i våras och uppgår till 23 procent. Det är lika stor andel som för riket som helhet. Det är också en lika stor andel som såväl vår som höst år. De yrken som uppgetts som svårrekryterade redovisas under respektive nä-

23 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Gävleborgs län 20 ringsgren. Sysselsättningen bedöms ha ökat till slutet av och bli oförändrad 2012 och öka igen Diagram 7: Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom privata tjänster. Gävleborgs län Historiskt genomsnitt, Gävleborgs län 80 Riket Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Det var personer eller 35 procent av de förvärvsarbetande som återfanns inom den privata tjänstesektorn år. Åldersavgångarna beräknas vara 2,3 procent i snitt fram till och med år I privata tjänster inkluderas ett flertal olika näringsgrenar och arbetsförmedlingen kommer här att titta på dem med flest sysselsatta. Handeln har inte nått upp till den förväntade efterfrågeutvecklingen det senaste halvåret. Ett bedömt konjunkturindex på 40 landande istället på 18. Bedömningen det kommande halvåret och sex till tolv månader efter det är betydligt försiktigare och ger ett index på 21 respektive 28. Det kan jämföras med riket som ligger på 16 respektive 30. Riket ligger således något lägre vad gäller de kommande sex månaderna vilket också kan förklaras av att riket hade en svagare efterfrågeutveckling det senaste halvåret än länet. En viktig faktor framöver, framför allt när det gäller sällanköpsvaror, är hushållens tilltro till den egna ekonomin. Hittills har hushållen generellt haft större tilltro till den egna ekonomin än till landets. Något som kan komma att ändras på grund av oro för varsel och nedläggningar. Kapacitetsutnyttjandet har minskat och 27 procent av företagen kan öka försäljningen med mer än 20 procent med befintlig personal. Handeln generellt har inte upplevt någon större brist på arbetskraft. Sysselsättningen har minskat något men bedöms öka något till slutet av prognosperioden. Fakta i siffror Handeln är störst av de privata tjänstenäringarna och hade förvärvsarbetande år. Det motsvarar 9,7 procent av samtliga förvärvsarbetande. Könsfördelningen är förhållandevis jämn med en liten övervikt av män.

24 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Gävleborgs län 21 Handeln är en ung bransch sett till andelen sysselsatta år. Ungdomarna uppgår till drygt 17 procent och andelen äldre, 60+ år till 10 procent. Ungdomarna återfinns framför allt inom detaljhandeln som är och länge har varit en ingång till arbetslivet för ungdomarna. Inom handeln återfinns också två av de yrken som har flest förvärvsarbetande i länet, det vill säga försäljare inom dagligvaru- respektive fackhandeln. Det är 800 som pendlar in och som pendlar ut från länet. Relativt många pendlare är ungdomar år och då framför allt unga kvinnor. Efter 25 års ålder är det männen som pendlar mest. Företagstjänster och finansiell verksamhet Efterfrågeutvecklingen det senaste halvåret blev i stort sett som förväntat och uppgick till ett konjunkturindex på 23 vilket var det näst mest positiva bland samtliga näringsgrenar som beskrivs i detta dokument. Det närmaste halvåret har dock förväntningarna på efterfrågan dämpats väsentligt och visar ett konjunkturindex på 8 för att i ett längre perspektiv stiga till 27. Motsvarande index för riket är 19 respektive 33. Kapacitetsutnyttjandet har minskat sedan vårens undersökning och vart femte arbetsställe kan öka tjänsteleveranserna mer än 20 procent innan rekrytering av personal blir nödvändig. En tredjedel av medverkande arbetsställen har dock upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering det senaste halvåret. Detta är en av få branscher där den upplevda bristen på arbetskraft fortsätter att öka. Det gäller liksom vid tidigare undersökningar framför allt företagssäljare (med högskolekompetens) och telefonförsäljare. Callcenter- och telemarketingföretag har en hög personalomsättning vilket gör att de kontinuerligt söker arbetskraft. Sysselsättningen bedöms ha ökat något under, en ökning som bedöms fortsätta även under 2012 och Fakta i siffror Antalet sysselsatta var drygt personer år varav återfanns inom finansiell verksamhet som således är en mindre näringsgren. Tillsammans sysselsatte de 9,4 procent av samtliga förvärvsarbetande i länet. Det är 43 procent män och 57 procent kvinnor som arbetar inom finans- och försäkringsverksamhet. Exakt det motsatta förhållandet råder inom företagstjänster. Inom företagstjänster är det något fler yngre än äldre som arbetar i branschen. Däremot är det färre yngre inom finans- och försäkringsverksamheten. Transport är den näringsgren som förutom byggverksamhet och industri haft den mest negativa efterfrågeutvecklingen det senaste halvåret. Förväntningarna framöver är försiktiga och det närmaste halvåret och utvecklingen på sex till tolv månaders sikt får ett konjunkturindex på 7 respektive 11. Transportnäringen påverkas av vad som händer inom andra branscher som industrin till exempel. Kapacitetsutnyttjandet inom transport tillhör det högsta inom den privata tjänstesektorn och två tredjedelar kan öka tjänsteleveransen maximalt tio procent innan rekrytering blir nödvändig. Som motpol så uppger en fjärdedel att de kan öka mer än tjugo procent. Brist på arbetskraft har inte upplevts i någon större omfattning. Lastbilsförare med rätt formell och informell kompetens efterfrågas liksom tidigare. Sysselsättningen bedöms ha ökat under men förväntas minska under 2012 och Fakta i siffror Transport sysselsatte personer år vilket är 4,8 procent av de förvärvsarbetande i länet. Det var 19 procent kvinnor och 81 procent män. Det är ungefär samma fördelning som inom industrin. Vid en finare näringsgrensindelning ser man att cirka 45 procent av

25 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Gävleborgs län 22 alla inom transport förvärvsarbetar i åkerinäringen, knappt 7 procent i taxiföretag och 6,5 procent i linjebusstrafiken. Sett till åkerinäringen som med sina närmare förvärvsarbetande är störst, så är 91 procent män. Det är den mest enkönade näringen efter byggverksamheten. Dock har andelen kvinnor ökat från 8 procent 2009 till 9 procent. En blygsam ökning, men 9 procent är den högsta andelen åtminstone under 2000-talet. Inom transport som helhet är närmare 16 procent 60 år eller äldre, av dessa är en tredjedel 65+ år. Återväxten i form av ungdomar under 24 år utgör knappt 10 procent. Här kan kvinnorna utgöra ett välkommet tillskott. Cirka 500 pendlar in till länet för arbete inom transport och drygt 600 pendlar ut. Hotell och restaurang Efterfrågan det senaste halvåret blev inte lika bra som väntat. Det var dock fler som upplevt att efterfrågan ökat än de som upplevt att den minskat. När det gäller det kommande halvåret förväntar sig hotell och restaurang en mer positiv efterfrågeutveckling vilket ger ett konjunkturindex på 26 vilket kan jämföras med rikets index på 19. Därefter bedöms efterfrågan fortsätta öka och inget av intervjuade arbetsställen tror på en minskad efterfrågan på sex till tolv månaders sikt. Kapacitetsutnyttjandet har minskat och drygt vart fjärde arbetsställe kan öka tjänsteleveransen med mer än tjugo procent utan att anställa flera. Ersättningsrekryteringar sker dock kontinuerligt i och med den personalomsättning som finns, inte minst inom restaurangbranschen. Hotell och restaurang fortsätter signalera att de upplever brist på arbetskraft. Dock inte i samma höga utsträckning som våren 2012 då nära hälften av de intervjuade upplevt rekryteringsproblem. Denna höst, läs hösten 2012, är det färre än en tredjedel som upplevt brist på arbetskraft. Det råder, liksom tidigare, brist på kockar med specialkunskaper i olika internationella kök. Det är även brist på kockar, eller snarare köksmästare som kan ta ansvar för menyer och ekonomi. Viss brist förekommer också på erfaren servispersonal. Antalet sysselsatta bedöms ha ökat något såväl under som En ökning som bedöms fortsätta även Fakta i siffror Antalet sysselsatta var personer vilket innebär 2,9 procent av samtliga förvärvsarbetande i länet. Kvinnorna är i majoritet och utgör 92 procent. Hotell och restaurang har den absolut största andelen ungdomar under 24 år av samtliga i detta dokument beskrivna näringsgrenar. De utgör 28 procent och de äldre, 60+ år 5 procent. Restaurangbranschen är liksom handeln traditionellt en ingångsbransch för ungdomar. Bland de cirka 700 ungdomar år som arbetar inom hotell och restaurang så har fler än hälften en treårig yrkesförberedande gymnasieutbildning, en knapp femtedel har en treårig teoretisk gymnasieutbildning och en femtedel har kortare utbildning än treårigt gymnasium. Arbetspendling sker inte i någon större omfattning, drygt 400 pendlar ut från länet och cirka 250 pendlar in för arbete i branschen i Gävleborg. Antalet gästnätter totalt i länet under perioden januari - september 2012 uppgick till 753 tusen. Det är i princip lika många som under samma period i fjol, då var antalet 752 tusen. Bland norrlandslänen toppar Jämtlands län med tusen gästnätter.

26 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Gävleborgs län 23 Diagram privata tjänster: Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom privata tjänster fördelat på fyra större näringsgrenar Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Information och kommunikation och personliga och kulturella tjänster Dessa näringsgrenar har haft en positiv efterfrågeutveckling det senaste halvåret. En utveckling som bedöms fortsätta i samma omfattning det kommande halvåret vilket ger ett konjunkturindex på 23. Det är något högre än för riket. Därefter, det vill säga på sex till tolv månaders sikt är det en lika stor andel som bedömer att efterfrågan blir oförändrad som att den ökar. Bilden av kapacitetsutnyttjandet är splittrad. Vissa arbetsställen, speciellt inom information och kommunikation, kan endast öka tjänsteleveransen i begränsad omfattning innan de blir tvungna att rekrytera mer personal. Samtidigt kan andra företag och då gäller det personliga och kulturella tjänster, öka i högre omfattning med befintlig personal. Liksom vid de två senaste undersökningarna så har arbetsgivarna upplevt brist vid rekrytering av exempelvis erfarna IT-arkitekter/tekniker, systemutvecklare och programmerare. Hälsingland fortsätter signalera brist på supporttekniker som är norsk-, dansk- och/eller finsktalande. Sysselsättningen bedöms ha ökat under och fortsätta öka 2012 och Fakta i siffror Information och kommunikation sysselsatte personer år. Det motsvarar 1,7 procent av samtliga förvärvsarbetande. Männen står för den största andelen, 67 procent och tredje fjärdedelar av de förvärvsarbetande är åldrarna år med tonvikt på åldersgruppen år. Andelarna äldre och yngre är ungefär lika, drygt 6 procent. Personliga och kulturella tjänster hade en sysselsättning som uppgick till personer motsvarande 3,9 procent av samtliga förvärvsarbetande i länet. Kvinnorna dominerar, de utgör 59 procent inom kulturella och personliga tjänster totalt. Sett till enbart kultur, nöje och fritid är det en viss övervikt av andelen män. Inom personliga och kulturella tjänster är andelen äldre 16 procent och andelen yngre 11 procent.

27 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Gävleborgs län 24 Offentliga tjänster Sammanfattning Oförändrad efterfrågan Visst övertalighet Ökad brist på arbetskraft Minskande sysselsättning Efterfrågan på den offentliga sektorns tjänster har till största delen varit oförändrad det senaste halvåret. Det är dock fler som upplevt en minskad efterfrågan än de som upplevt att den ökat. Minskningen återfinns i huvudsak bland kommunala verksamheter och då företrädesvis inom gymnasieskolan. Några kommuner har en kärv ekonomi och signalerar att det råder övertalighet i förhållande till budget i vissa verksamheter. Något som kommer igen i en del av Landstingets verksamhet. Det kommande halvåret förväntas efterfrågan på de offentliga tjänsterna också bli oförändrat till största delen, med en mindre andel som räknar med att efterfrågan kommer att öka. Det ger ett konjunkturindex på 3 för de närmaste sex månaderna vilket är detsamma som för riket. På längre sikt bedöms också efterfrågan bli i huvudsak oförändrad och färre bedömer att den ökar vilket genererar ett konjunkturindex på 1, vilket också är detsamma som för riket. Inom den offentliga tjänstesektorn totalt har en dryg tredjedel upplevt att det råder brist på arbetskraft. För att var exakt så har 35 procent upplevt brist och 53 procent inte. Övriga 12 procent har inte haft behov att rekrytera. De yrken där rekryteringsproblem förekommit tas upp under de olika verksamheterna. Diagram 8: Index - Andel verksamheter inom kommun, landsting och stat som bedömt ökning av verksamheten minus dito minskning. Gävleborgs län Historiskt genomsnitt, Gävleborgs län 30 Riket Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Barnomsorgen har upplevt en minskad efterfrågan det senaste halvåret i några kommuner men det närmaste halvåret förväntas ingen större vare sig ökning eller minskning av efterfrågan på barnomsorg. På längre sikt förväntas efterfrågan minska i ett par kommuner. Det råder inget överskott på personal i förhållande till budget. En del kommuner har upplevt en viss brist på förskollärare.

28 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Gävleborgs län 25 Utbildningsverksamheten, efterfrågan inom grundskolan i kommunal regi har minskat i tre av länets tio kommuner det senaste halvåret. Inom gymnasieskolan har fler än hälften av kommunerna upplevt en minskad efterfrågan. Det närmaste halvåret och även på sex till tolv månaders sikt förväntas efterfrågan förbli oförändrad inom grundskolan i länets samtliga tio kommuner. Gymnasieskolans minskande efterfrågan bedöms stanna upp det närmaste halvåret för att därefter fortsätta minska i större utsträckning igen. Grundskolan har inget överskott på personal i förhållande till budget medan gymnasieskolan har ett överskott i vissa fall. Sett till riket som helhet så har det skett en elevökning i grundskolan för första gången på tio år. Elevantalet bedöms fortsätta öka med drygt 90 tusen från läsåret /2012 till läsåret 2017/2018 enligt prognos. Antalet elever i årskurs 1 är den största på nio år och antalet elever i årskurs 9 det lägsta på tolv år. 13 Gymnasieskolans utveckling går åt motsatt håll, läsåret /2012 minskade antalet elever med 17 tusen jämfört med föregående läsår Den kraftiga ökningen av antalet gymnasieskolor de senaste tio åren har avstannat. 14 I Gävleborgs län har kommunerna upplevt störst brist på arbetskraft vid rekrytering av grundskollärare senare år, lärare i estetiska och praktiska ämnen. Den kommunala vuxenutbildningen i länet hade heltidsstuderande (årsstudieplatser) kalenderåret. 15 I vissa gästrikekommuner förekommer samverkan mellan gymnasieskolan och vuxenutbildningen när det gäller lärarresurser. d och omsorg Struktur- och organisationsförändringar sker fortlöpande inom hälsooch sjukvården. En ny förändring sker från och med den 1 februari 2013 då länets kommuner tar över hemsjukvården från Landstinget. Finansiering sker via skatteväxling, för Gävleborgs del handlar det om en skatteväxling på 22 öre från landstinget till kommunerna, det motsvarar cirka 132 miljoner kronor per år. Det finns en fortsatt stor efterfrågan på exempelvis specialistläkare och ett flertal specialistsjuksköterskor. Den privata vårdsektorn fortsätter också att efterfråga undersköterskor med psykiatrisk kompetens till södra Hälsingland. Fakta i siffror Stat, kommun och landsting hade drygt personer anställda år, vilket innebär att 28 procent av samtliga förvärvsarbetande återfanns i den offentliga tjänstesektorn. Drygt återfinns i kommunerna, inom landstinget och inom staten. Inom kommunerna i Gävleborg utgör de kvinnliga anställda 82,6 procent. Endast Blekinge län har en högre andel kvinnor. Majoriteten i länets kommuner arbetar inom vård och om- 13 Källa: Skolverket, statistik och analys 14 Ibid. 15 Ibid.

29 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Gävleborgs län 26 sorg, närmare personer och där är kvinnornas andel 92,7 procent. Därefter följer skol- och barnomsorg med nära personer och kvinnornas andel är där 80,8 procent. Sett till ålder är drygt 46 procent av samtliga kommunanställda oavsett verksamhetsområde och yrke 50 år eller äldre, varav 14,7 procent är 60 år eller äldre. Medelåldern för de kommunalt anställda i länet är 47,4 år. Det är den tredje högsta i landet efter Gotland och Dalarna. Ljusdals kommun har den högsta medelåldern i länet bland sin personal och den elfte högsta i landet och uppgår till 48,7 år. Där är drygt 35 procent över 55 år varav 16,6 procent är 60 år eller äldre. Det har skett en föryngring från år till. Återväxten i form av ungdomar under 29 år har ökat både till andel och till antal. Andelen 60+ år har minskat två procentenheter men ökat något i antal. Söderhamn befinner sig ungefär i samma situation. Där finns den sjuttonde högsta medelåldern bland de kommunanställda i landet. Den uppgår till 48,6 år. Genomsnittet för alla kommuner är 46,2 år. I Söderhamn är 35,5 procent över 55 år varav 17,3 procent är 60+ år. Även här har det skett en liten föryngring från år till. 16 Kvinnornas andel bland de landstingsanställda oavsett verksamhetsområde och yrke utgör nära 82 procent och en dryg tredjedel eller 33,7 procent är 55 år eller äldre. Det är den tredje högsta andelen efter Kalmar och Dalarna. Av dessa är 16,2 procent 60 år eller äldre. År hade landstingets personal i Gävleborg den sjätte högsta medelåldern i landet 47,7 för kvinnor och 47,0 för män. 17 Könsfördelningen inom den statliga verksamheten är relativt jämn 48 procent män och 52 procent kvinnor. Även de anställda inom staten har en relativt hög medelålder, dock inte i nivå med kommunerna och landstinget. Andelen kommunala verksamheter som uppger övertalighet i förhållande till budget uppgår till 14 procent vilket är den lägsta sedan åtminstone hösten Den höga medelålder som råder inom framför allt kommuner och landsting kräver en god framförhållning för att klara kompetensförsörjningen. Satsningar för att öka andelen män och ungdomar torde vara en god investering. En underutnyttjad resurs är också personer födda utanför Sverige. 16 Källa: SKL, (Sveriges kommuner och landsting), Kommunal personal, Tabell 7 och Källa: SKL, Landstingsanställd personal, Tabell 7

30 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Gävleborgs län 27 Utbudet av arbetskraft Utbudet av arbetskraft i länet påverkas framför allt av följande: befolkningsutvecklingen, ökning eller minskning av personer i arbetsför ålder ohälsa, ökar eller minskar utbildning, fler eller färre studerar arbetspendling Befolkningens utveckling minskat antal personer i arbetsför ålder Åren 2008 har länets befolkning ökat något varje år, efter att tidigare ha minskat kontinuerligt under mer än ett decennium. År minskade befolkningen på nytt. Vid utgången av år uppgick den totala befolkningen till personer. Det är 378 färre än år och minskningen skedde i samtliga kommuner utom Gävle och Sandviken där befolkningen istället ökade något. Det var dock inte befolkningen i åldern år det vill säga den möjliga arbetskraften som ökade. Den minskade istället med drygt personer. Istället var det i huvudsak personer mellan 65 och 74 år som ökade i antal med drygt personer. År 2008 tog ökningen i dessa åldrar fart, det beror på att då hade 40-talisterna börjat komma in i denna åldersgrupp. I slutet av detta avsnitt belyses befolkningsutvecklingen något ytterligare. Försörjningsbördan ökar Antal personer i så kallad yrkesaktiv ålder (20 64 år) har minskat kontinuerligt sedan två decennier med i snitt 424 personer per år. Under minskade antalet med 785 personer. Ett minskat antal personer i yrkesaktiv ålder innebär en ökad försörjningsbörda för de återstående. Försörjningskvoten år (här beräknad enligt formeln försörjningskvoten = hela befolkningen/ befolkningen år) uppgår till 1,78. Det innebär att en person i yrkesaktiv ålder ska försörja 0,78 personer förutom sig själv. Det är den sjunde högsta försörjningskvoten i landet. Bland norrlandslänen ligger Västernorrland högst, med 1,79 vilket är näst högst i landet efter Kalmar län. När det gäller norrlandslänen har kvoten höjts något. Den är 1,77 i Jämtland, 1,75 i Norrbotten och Västerbotten ligger liksom år kvar på 1,72. I Västerbotten medverkar universitetsstaden Umeå till en föryngring av befolkningen. Lägst var försörjningskvoten i Stockholms län, 1,65 och i riket uppgick den till 1,72. Fler än står utanför arbetskraften I arbetskraften ingår sysselsatta och arbetslösa. De som varken är sysselsatta eller arbetslösa ingår alltså inte i arbetskraften. Arbetskraftsdeltagandet enligt arbetsförmedlingens definition uppgick till 80,9 procent av befolkningen år. Männens deltagande var 83,0 procent och kvinnornas 78,8 procent. Bland de utrikesfödda var arbetskraftsdeltagandet 63,4 procent och bland de utomeuropeiskt födda 58,7 procent. Sammantaget inne-

31 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Gävleborgs län 28 bär detta att 19 procent eller drygt personer stod utanför arbetskraften män och kvinnor. Till den gruppen hör bland annat hemarbetande, långtidssjuka och heltidsstuderande som inte söker arbete. Under avsnittet om utsatta grupper skrivs mer om arbetsmarknadsläget för exempelvis utomeuropeiskt födda. Minskad ohälsa? Ohälsotalet 18 år i Gävleborgs län var med 31,1 det sjätte högsta i landet med övriga fyra norrlandslän samt Kalmar län före Gävleborg. Ett år tidigare var ohälsotalet 34,0 i Gävleborg. En minskning med 2,9 vilket är den största minskningen i landet. Ohälsotalet är högre bland kvinnor än bland män men skillnaden minskade mellan och. År var ohälsotalet 40,0 för kvinnorna och 28,3 för männen och år 36,4 respektive 26,1. Ohälsotalet ökar, inte oväntat med stigande ålder. I åldersgruppen år var det 12,2 mot 82,7 i åldersgruppen år. Antalet nybeviljade SA 19 år i Gävleborg var 3,0 per försäkrade. Endast Västerbotten hade ett lägre antal bland norrlandslänen. Även här ökar antalet nybeviljade beslut om sjukersättning med stigande ålder. Att aktivt arbeta för att säkerställa en god arbetsmiljö och försöka motverka sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan bidra till ett längre arbetskraftsdeltagande bland de äldre åldersgrupperna. Minskad ohälsa torde generera ett välkommet tillskott till arbetskraften, dock kan det i vissa fall visa sig bli mindre varaktigt. Utbildning många vill arbeta med människor eller djur Det var personer från länet som började högskolan för första gången hösten, varav en tredjedel började vid Högskolan i Gävle. en var motsvarande siffror och 37 procent. Uppgifter för hösten 2012 är inte tillgängliga i nuläget (slutet nov 2012). Sökandetrycket i landet till yrkesexamensprogram hösten 2012 var precis som hösten högst till programmen för dietist, psykolog, veterinär och läkare. Till Högskolan i Gävle var sökandetrycket högst till sjuksköterske-, socionom och förskollärarprogrammen. Totalt i landet sökte till höstterminen Majoriteten av dessa var inte nybörjare och hade alltså redan högskolestudier bland meriterna. Av samtliga sökande var 63 procent kvinnor och 37 procent män Källa: Försäkringskassan, ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/ aktivitetsersättning relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen) år. 19 Källa: Försäkringskassan, Nybeviljade SA per försäkrade är definierat som antalet nybeviljade Sjuk- och aktivitetsersättning (förtidspension resp. sjukbidrag före 2003) dividerat med antalet registrerade försäkrade minus antalet personer med SA (eller förtidspension/sjukbidrag). Måttet är omräknat till per Källa: Högskoleverket

32 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Gävleborgs län 29 Yrkeshögskolan omfattar i dagsläget både yrkeshögskoleutbildningar och kvalificerade yrkesutbildningar. Nya studiemöjligheter ges på försök för personer med funktionsnedsättning eftersom fem yrkeshögskoleutbildningar får utökat stöd för att förbättra möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att kunna studera vid yrkeshögskoleutbildningar. Det blir två utbildningsomgångar med start hösten 2012 och hösten En av de fem utbildningar som valdes ut genomförs i Gävleborg. Det är en utbildning till "Kulturkommunikatör med fokus på scenisk produktion, inklusive dans, teater och teknik". 21 Pendling Gävleborgs län har en negativ nettopendling. Det innebär att det är fler som pendlar ut för arbete i andra län än som pendlar in. Tre kommuner i länet har en positiv nettopendling och det är Gävle, Sandviken och Hudiksvall. År var det närmare fler som pendlade ut än in i länet. Det var personer som pendlade ut och som pendlade in. Cirka två tredjedelar av pendlarna är män och majoriteten av utpendlarna är år och av inpendlarna är år. Majoriteten av utpendlarna reser i första hand till Stockholms län och därefter till Uppsala, Västernorrlands och Dalarnas län i fallande ordning. De flesta inpendlare kommer från samma fyra län om än i något omvänd storleksordning - Uppsala, Stockholm, Dalarna och Västernorrland. Inom länet sker också en arbetspendling. Länets största kommun, det vill säga Gävle har närmare personer som pendlar in från övriga kommuner i länet. Majoriteten eller personer kommer från Sandviken. Den minsta kommunen Ockelbo, har uppåt 350 personer som pendlar in varav hälften kommer från Gävle. Tabell pendling: Pendling inom länet år. Bosta dskommun Arbetskommun Bollnäs Gävle Hofors Hudiks - vall Ljusda l Källa: SCB, RAMS (Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik) Ockelbo Ovanåker Nordanstig Sandviken Söderhamn Bol lnäs Gävle H ofors H udiksval l L jusdal N ord anstig Ocke lbo Ovanåker Sand vi ken Söde rha mn Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan

33 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Gävleborgs län 30 Förändring av arbetskraftsutbudet Som nämnts tidigare i avsnittet utgörs arbetskraften av sysselsatta och arbetslösa. Med hänsyn till den rörlighet in och ut ur arbetskraften som påverkas av bland annat av demografi, ohälsa, studiedeltagande och pendling beräknas arbetskraften minska med 400 personer till fjärde kvartalet 2012 och därefter bli i princip oförändrad till slutet av Fördjupningsruta Befolkningsprognos Underlaget till detta stycke är en specialbearbetning av SCB:s senaste befolkningsprognos, nedbruten på län och kommuner. Bearbetningen har gjorts av SCB. Utvecklingen i framskrivningarna baseras på de senaste årens mönster i befolkningsutvecklingen. Läs mer om SCB:s befolkningsprognoser: Bild 1 Befolkningstillväxt (16-64 år) kommuner Källa: SCB Utifrån SCB:s befolkningsprognos kan den arbetsföra befolkningen år förväntas minska med 7,6 procent eller drygt personer från år till 2025 i Gävleborgs län. Den största procentuella minskningen i landet förväntas ske i Norrbotten, följt av Gotland och Jämtland. I sju län förväntas en positiv befolkningstillväxt, där Stockholms län står för den starkaste ökningen på 16,1 procent. Intressant blir då att granska vad bedömd befolkningsutveckling kan få för konsekvenser för försörjningsbördan. I stycket Försörjningsbördan ökar påtalas att försörjningskvoten år uppgick till 1,78 i Gävleborg. Beräknad på samma sätt, det vill säga försörjningskvoten = hela befolkningen/befolkningen år skulle resultatet år 2025 bli 1,94 för Gävleborg, den sjätte högsta i landet. Dalarna skulle då få den allra högsta försörjningskvoten nämligen 1,99.

34 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Gävleborgs län 31 Sett till länets kommuner så ser Ovanåker och Söderhamn ut att få den högsta försörjningskvoten, 2,13 respektive 2,06 år Det innebär att varje person i yrkesverksam ålder (20 64 år) ska försörja drygt en person till förutom sig själv. Jämfört med föregående befolkningsprognos så minskar befolkningen i arbetsför ålder i något mindre omfattning i länet vilket bedöms få en viss, men inte så stor, positiv effekt på arbetskraftsutbudet. Diagram 9: Gävleborgs län, befolkningen år samt därav inrikes födda. Differensen mellan linjerna motsvarar antalet utrikesfödda i befolkningen. Befolkning år Därav inrikes födda Källa: SCB I diagram 9 kan man se minskningen på närmare personer från år till 2025 i åldrarna år. Sett till enbart inrikesfödda blir minskningen drygt personer. De utrikesfödda håller tillbaka minskningen av totala antalet personer genom en ökning med drygt personer. Bland ungdomar år, diagram 10, förväntas en minskning på drygt Här sker endast ett marginellt tillskott av utrikesfödda personer på drygt 300 personer. Diagram 10: Gävleborgs län, befolkningen år samt därav inrikes födda. Differensen mellan linjerna motsvarar antalet utrikesfödda i befolkningen. Befolkning år Därav inrikes födda Källa: SCB

35 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Gävleborgs län 32 Öppet arbetslösa och sökande i program I kommande avsnitt används begreppet totalt antal inskrivna arbetslösa för den samlade gruppen öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd. Arbetslöshetens utveckling Antalet totalt inskrivna arbetslösa tredje kvartalet 2012 uppgick till närmare vilket är 900 fler jämfört med samma kvartal. Fjärde kvartalet 2012 bedöms antalet uppgå till personer, vilket innebär 600 fler än fjärde kvartalet. Till fjärde kvartalet 2013, det vill säga till prognosperiodens slut bedöms antalet ha ökat med ytterligare 900 personer och uppgå till personer. Sett över en något längre horisont kulminerade arbetslösheten första kvartalet. Då var cirka arbetslösa inskrivna vid arbetsförmedlingen. Den ekonomiska krisen 2008 och 2009 orsakade således inte lika hög arbetslöshet som den länet hade i början på 90- talet, det första kvartalet 1994 var det fler än totalt inskrivna arbetslösa. Diagram arbetslösa visar arbetslösheten som andel av arbetskraften år över längre tid. Kurvan har rensats på säsongsmässiga variationer. Kurvan tydliggör också den positiva effekt på arbetslösheten som toppåret 2007 hade. Första kvartalet det året var totalt personer inskrivna som arbetslösa. Det syns även att arbetslösheten nu visar tecken på att vända uppåt igen. Diagram arbetslösa: Gävleborgs län, totalt inskrivna arbetslösa år som andel av registerbaserad arbetskraft. Januari 1994 oktober 2012 Källa: Arbetsförmedlingen och SCB, Säsongrensad och trendad serie

36 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Gävleborgs län 33 Marginell ökning av antalet nyinskrivna arbetslösa Antalet nyinskrivna öppet arbetslösa visar en mindre ökning med 41 personer tredje kvartalet 2012 jämfört med samma kvartal. Index 100 är kvartal i nedanstående tabell. Tredje kvartalet 2012 är index 111 sett till totalt nyinskrivna öppet arbetslösa. Det skiljer sig väsentligt mellan könen, för kvinnorna är index 135 och 96 för männen. Sett till ålder är skillnaden stor mellan de äldre år jämfört med ungdomar år, 82 respektive 146. Störst skillnad är det mellan olika födelseregioner. Inrikesfödda 100, utrikesfödda 211 och utomeuropeiskt födda 255. Sett över tid i tabell nyinskrivna nedan, framgår att kvartal , då vi hade mycket låg total arbetslöshet var index för nyinskrivna öppet arbetslösa lägre för de flesta grupper utom för de utrikesfödda där index var oförändrat jämfört med året innan och för de utomeuropeiskt födda, där index ökade något. Tittar man på kvartal 1 då arbetslösheten var som högst under 2000-talet ser man ett väsentligt högre index för de utrikesfödda och framför allt för de utomeuropeiskt födda. Tabell nyinskrivna: Utveckling av nyinskrivna öppet arbetslösa, kvartal kvartal Index 100=kvartal År/kvartal Totalt år Kvinnor Män Unga år Äldre år Eftergymnasial Inrikesfödda Utrikesfödda Utomeuro peiskt födda Utbildning Gymnasial Grundskola 2006 kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv Källa: Arbetsförmedlingen Minskad omsättning till arbete Här följer en beskrivning av olika grupper som har fått arbete under tredje kvartalet Samtidigt görs en jämförelse med samma kvartal i fjol. För att göra en tydlig jämförande bild av utvecklingen i tabell omsättning så relateras antalet i varje grupp som fått arbete i snitt under ett kvartal till antalet i respektive grupp

37 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Gävleborgs län 34 som var totalt inskrivna arbetslösa i snitt närmast föregående kvartal. Det vill säga den potentiella grupp som kunnat få arbete. Till exempel fick totalt personer någon form av arbete i genomsnitt tredje kvartalet Det är 10,2 procent av det antal personer som var inskrivna som öppet arbetslösa eller deltog i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd i genomsnitt kvartal De uppgick till personer. Tabell omsättning: Omsättning till arbete som andel av antalet totalt inskrivna arbetslösa föregående kvartal, kvartal kvartal 3. Källa: Arbetsförmedlingen Av tabell omsättning framgår att andelen som fick arbete tredje kvartalet 2012 är lägre för samtliga grupper utom i åldersgruppen år jämfört med samma kvartal. För de äldre skedde en ökning med 0,7 procentenheter. Trots detta var andelen äldre som fick arbete lägre än för övriga grupper med undantag för utrikesfödda och personer med förgymnasial utbildning. En analys där varje kvartal från och med kvartal 1 jämförs med motsvarande kvartal ett år tidigare visar att andelen totalt som fått arbete började minska redan fjärde kvartalet. Det indikerar att arbetsmarknaden började försvagas då. Minskningen av andelen som fått arbete har därefter successivt blivit större under år Något som också kan utläsas av tabell omsättning här ovan, är att sett över tid så lönar det sig att investera i sig själv i form av utbildning. Det underlättar möjligheterna till arbete. Personer med eftergymnasial utbildning har högst omsättning till arbete, följt av dem med gymnasial utbildning. Fler programdeltagare När det gäller programverksamheten har deltagandet ökat med drygt 400 personer tredje kvartalet 2012 jämfört med samma kvartal i fjol och uppgick till drygt personer. En