Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013

Transkript

1 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Gävleborgs län Prognos för arbetsmarknaden

2 Text Bitte Lyrén, Analysavdelningen

3 Rapport Sida: 1 av 62 Dnr: Datum: Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Gävleborgs län Prognos för arbetsmarknaden

4 Sida: 2 av 62 Text: Bitte Lyrén, Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa

5 Sida: 3 av 62 Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser... 4 Definitioner... 5 Sammanfattning... 7 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling... 8 Färre långvariga lediga platser Minskat kapacitetsutnyttjande Ökade rekryteringsproblem inom offentlig verksamhet Fler varslade än de senaste två åren Sysselsättningen i länet minskar Näringsgrenar och yrken Brist och överskott på arbetskraft Jord- och skogsbruk Industri Byggverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster Utbudet av arbetskraft Öppet arbetslösa och sökande i program Arbetslöshetens utveckling Arbetslösheten ökar 2013 men minskar Arbetslöshetens struktur Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Var tredje utan arbete i mer än tre år Antalet personer i utsatta grupper ökar Hur fördelar sig de olika utsatta grupperna? Länsspecifika frågor Om prognosen Källor Tabell- och diagrambilaga... 56

6 Sida: 4 av 62 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Gävleborgs län presenteras bedömningar för den regionala sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen. I rapporten återfinns bedömningar av utvecklingen inom de olika huvudbranscherna industri, byggverksamhet, privata tjänster, offentliga tjänster samt jord- och skogsbruk. Dessutom beskrivs bland annat befolkningsutvecklingen, arbetskraftsutbudet, arbetsgivarnas bedömningar av efterfrågan på varor och tjänster, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal privata och offentliga arbetsgivare. Intervjuerna görs av arbetsförmedlare och svaren inhämtas via dialog med arbetsgivarna vid ett besök eller per telefon. Materialet är insamlat och bearbetat under våren 2013 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen.

7 Sida: 5 av 62 Definitioner Arbetsförmedlingens konjunkturindex Detta index beskriver stämningsläget hos de privata arbetsgivarna. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Motsvarande index för offentliga arbetsgivare kallas Arbetsförmedlingens verksamhetsindex. Arbetskraften I arbetskraften ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Samtliga uppgifter avser åldersgruppen år. Arbetsställe Med arbetsställe avses normalt en lokal arbetsplats. Mer precist är det varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företaget bedriver verksamhet. Registerbaserad arbetskraft Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Den registerbaserade arbetskraften används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Samtliga uppgifter avser åldersgruppen år.

8 Sida: 6 av 62 Säsongrensning Säsongrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie. Säsongrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Vid säsongrensning beräknas även seriens trend. Sökande i program med aktivitetsstöd Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Totalt inskrivna arbetslösa Summan av antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Öppet arbetslösa Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

9 Sida: 7 av 62 Sammanfattning Det privata näringslivet i Gävleborg har det kärvt. Framför allt den exportberoende industrin och byggverksamheten. Uppåt vart fjärde industriföretag har ett mycket stort outnyttjat produktionsutrymme och utan kraftiga efterfrågeökningar kan en del företag få svårt att fortsätta lång tid med befintlig personalstyrka. Det kan i förlängningen medföra risk för ökade varsel. Sett till hela näringslivet så ligger andelen som nyttjar sin personal i princip fullt ut på samma nivå som våren 2009, det vill säga som under finanskrisen. Många företag ser ändå relativt positivt på framtiden och är väsentligt mer positiva än tidigare. Detta trots att efterfrågan på länets varor och tjänster minskat kraftigt det senaste halvåret. Ett positivt undantag är dock den privata tjänstesektorn, som istället upplevt en liten, men ändå ökad efterfrågan. Behovet av arbetskraft avtar men från en hög nivå. Brist på arbetskraft förekommer, mer inom offentlig verksamhet än privat. Det är ett stort problem när arbetsgivarna inte hittar den personal de behöver. Det handlar till del om kompetensbrist hos arbetssökande och till del om generell arbetskraftsbrist inom vissa yrken. Antalet sysselsatta minskar 2013 och ökar 2014 Skulle det plötsligt ske en starkt ökad efterfrågan på varor och tjänster hinner det inte få någon effekt på sysselsättningen i år. Bedömningen är att sysselsättningen minskar 2013, med 800 personer eller 0,7 procent. Till slutet av 2014 bedöms det bli en positiv förändring, en ökning med 600 personer eller 0,5 procent. Färre i arbetskraften Arbetskraften i länet fortsätter att minska, med 200 personer till slutet 2013 och 100 personer till slutet av prognosperioden. Arbetslösheten ökar till en början Till utgången av år 2013 bedömer arbetsförmedlingen att arbetslösheten ökar med 600 personer. Sedan bedöms det ske en positiv förändring och en minskad arbetslöshet med 700 personer till slutet av Utmaningar på länets arbetsmarknad En stor utmaning i länet är att säkerställa arbetskraftsförsörjningen och samtidigt motverka utanförskap. Gävleborg utmärker sig t ex genom att ha landets näst lägsta andel förvärvsarbetande bland de utomeuropeiskt födda. Samtidigt minskar arbetskraften bland svenskfödda och försörjningsbördan ökar. Länet måste ta tillvara den resurs de utriksfödda utgör. Samtidigt är det allas ansvar att länsinvånarna generellt får den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. En diger uppgift för många aktörer i länet.

10 Sida: 8 av 62 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling I arbetsförmedlingens undersökning tillfrågas företag och offentliga verksamheter hur efterfrågan på deras varor och tjänster sett ut det senaste halvåret. Arbetsförmedlingen frågar också hur de bedömer att efterfrågan kommer att utvecklas det närmaste halvåret och på sex till tolv månaders sikt. I diagram 2 följs den bedömning upp som gjordes för kommande sex månader vid föregående intervjutillfälle genom att jämföra med upplevd efterfrågan senaste sex månader denna gång. Samtidigt visar diagram 2 också konjunkturindex för kommande sex månader fördelat på branscher samt för näringslivet totalt. Därefter följer avsnitt som behandlar inflödet av lediga platser, företagens utrymme för produktionsökningar, rekryteringsproblem samt varsel om uppsägning av anställda. Avsnittet avslutas med en bedömning om sysselsättningens utveckling. Diagram 1. Arbetsförmedlingens konjunkturindex för näringslivet. Gävleborgs län. en 2007 våren Nettotal Gävleborgs län Historiskt genomsnitt, Gävleborgs län Riket Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Arbetsförmedlingens konjunkturindex beskriver stämningsläget i företagen. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning.

11 Sida: 9 av 62 Som framgår av diagram 1 så indikerar näringslivet totalt en mer positiv efterfrågeutveckling det närmaste halvåret än vad de gjorde hösten Då låg förväntningarna på samma nivå som vid finanskrisen hösten Nu, läs våren 2013, ligger förväntningarna på samma nivå som det historiska genomsnittet för länet. Jämfört med övriga län, så är det fem län som bedömer lägre efterfrågeutveckling. I riket som helhet något högre. Gotland, Norrbotten och Kalmar är de län som ser mest positivt på det kommande halvåret. Uppsala, Skåne och Västerbottens län är minst positiva. I föregående stycke nämns att den förväntade efterfrågeutvecklingen är förhållandevis positiv för den närmaste framtiden. Detta trots att det senaste halvåret utvecklades sämre än den bedömning näringslivet gjorde i höstas, se diagram 2. Vad orsaken till företagens bedömning nu grundar sig på går inte att ge något entydigt svar på. En orsak kan vara att samtidigt som insatser gjorts för att motverka krisen i Eurozonen, så har den pågått så pass länge att det blivit ett slags normaltillstånd. Om inte annat så kommer det att upplevas som normalt framöver eftersom det kommer att dröja flera år ytterligare innan man kan se en riktig återhämtning. Klart är dock att Sverige har lyckats stå emot utvecklingen i Euro-området relativt bra och har en ekonomisk tillväxt om än svag. Det är den inhemska efterfrågan som bidrar till detta. Den gynnar då framför allt den privata tjänstesektorn medan utvecklingen för den exportberoende industrin är mindre positiv. Efterfrågan blev generellt sämre än väntat det senaste halvåret. Ett undantag kan noteras i diagram 2 och det är byggverksamheten. Byggbranschens bedömning var mycket negativ hösten 2012 och efterfrågan blev svag, men inte fullt så svag som väntat. Diagram 2. Arbetsförmedlingens konjunkturindex för näringslivet. Gävleborgs län. en 2007 våren Nettotal en 2012 Kommande 6 mån en 2013 Senaste 6 mån Byggverksamhet Industri Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Jordbruk, skogsbruk o fiske Privata tjänster Näringslivet totalt

12 Sida: 10 av 62 Konjunkturindex för näringslivet totalt på sex till tolv månaders sikt är på samma nivå som för de närmaste sex månaderna. Denna vår, det vill säga våren 2013, är det cirka 42 procent av dem Arbetsförmedlingen intervjuat som räknar med ökad efterfrågan och 9 procent med minskad efterfrågan. Det ger ett konjunkturindex eller nettotal på 33. Vid undersökningen hösten 2012 bedömde Arbetsförmedlingen att efterfrågan på varor och tjänster inte skulle vända det kommande halvåret. Det har visat sig stämma med företagens upplevelse och Arbetsförmedlingen håller fast vid bedömningen att 2013 som helhet blir kärvt, framför allt för den exportberoende tillverkningsindustrin. Den senare delen av 2013 förväntas dock en viss ökad efterfrågan som blir mer tydlig under år Färre långvariga lediga platser Antalet lediga platser som anmäls till länets arbetsförmedlingar visar en något nedåtgående trend vilket illustreras i diagram 3. Diagrammet visar också att trots att inflödet av lediga platser avtar så sker det från en historiskt hög nivå. Diagram 3. Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till april Gävleborgs län Antal Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade data, trendvärden. Oavsett låg- eller högkonjunktur sker alltid rekryteringar. Dels ersättningsrekryteringar, inte minst på grund av pensionsavgångar. Dels sommar- och semestervikariat samt säsongsanställningar som ska utannonseras och tillsättas. Under perioden januari till och med april 2013 har platser anmälts till länets arbetsförmedlingar. Det är uppåt fler än under samma period i fjol och närmare 400 fler än motsvarande månader Vid granskning av inflödet av platser under

13 Sida: 11 av 62 månaderna januari till och med april åren framkommer att platserna med kortare varaktighet, maximalt tre månader har ökat kraftigt. Det är sommar- och semestervikariaten som står för den stora ökningen och antalet är det högsta sedan våren Vid en närmare analys kan man finna att andelen nyanmälda platser med längre varaktighet än 6 månader eller tillsvidareanställningar istället har minskat. Med reservation för eventuella felregistreringar i platsstatistiken så är det något förvånande att minskningen framför allt skett inom vård och omsorg. Förvånande för inom dessa verksamhetsområden borde det pågå ersättningsrekryteringar för de som går i pension. I både vår- och höstprognosen 2012 påtalade Arbetsförmedlingen bland annat att kommun- och landstingsanställda totalt har en hög medelålder. År 2011 var 14,7 procent eller närmare av de kommunanställda i länet 60 år eller äldre och inom landstinget 16,2 procent eller anställda. Eftersom det i skrivande stund endast gått fyra månader av 2013 så blir det intressant att följa upp utvecklingen vid kommande prognostillfällen. Det största antalet platser med längre varaktighet än sex månader har gällt tjänster där telefonen är det huvudsakliga verktyget (telefonförsäljare, telefonintervjuare etc.). Det är yrken som har en hög personalomsättning. Inom hotell och restaurang, som också har hög omsättning av personal, har efterfrågan också varit hög. Det gäller kockar framför allt. Inom vård och omsorg har exempelvis undersköterskor, sjuksköterskor medicin/kirurgi, vårdbiträden/personliga assistenter efterfrågats. Inom företagstjänster har efterfrågan ofta gällt företagssäljare. Utbildningsväsendet har till största delen efterfrågat grundskollärare, förskollärare/fritidspedagoger. Antalet lediga platser för försäkringstjänstemän, maskiningenjörer/maskintekniker samt hotell och kontorsstädare har också varit högt. Minskat kapacitetsutnyttjande I arbetsförmedlingens undersökning tillfrågas det privata näringslivet hur mycket de kan öka sin produktion av varor eller tjänster innan de blir tvungna att rekrytera mer personal. Kan ett arbetsställe öka produktionen eller tjänsteleveransen i hög utsträckning med befintlig personal har man ett lågt kapacitetsutnyttjande och vice versa. Det i sig är en indikator på hur sysselsättningen kan komma att utvecklas. När konjunkturen och produktionen vänder uppåt och företagen har utrymme att producera mera utan att nyanställa så får ju inte det någon positiv effekt på sysselsättningen. Produktionsutrymmet denna vår är nu på samma nivå som våren Diagram 4 visar andelen företag i länet som maximalt kan öka produktionen 0 10 procent utan att rekrytera. Gävleborg är det län som har högst andel företag i det privata näringslivet som kan öka sin produktion med mer än 30 procent innan rekrytering av mer personal blir nödvändig. Det är 15 av 100 företag som har ett mycket stort ledigt produktionsutrymme. Här krävs kraftiga efterfrågeökningar för att företagen ska kunna behålla sin personal i

14 Sida: 12 av 62 längden. En fortsatt svag efterfrågan skulle sannolikt medföra att kapacitetsutnyttjandet minskar ytterligare. Diagram 4. Andel arbetsställen som utnyttjar personalresurserna nästan fullt ut. en 2007 våren Gävleborgs län. Heldragen linje = historiskt genomsnitt Procent Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Ökade rekryteringsproblem inom offentlig verksamhet Som redan nämnts under avsnittet om lediga platser så sker alltid rekryteringar oavsett om det råder hög- eller lågkonjunktur. På samma sätt är vissa yrken svårare att rekrytera oavsett konjunkturläget än andra. Arbetsförmedlingen frågar därför deltagande arbetsställen, såväl privata som offentliga, huruvida de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering det senaste halvåret. En femtedel inom näringslivet uppgav att så var fallet, medan 60 procent inte upplevt någon brist på arbetskraft och en femtedel hade inte haft något behov av att rekrytera. Jämfört med förra vårens undersökning har därmed andelen arbetsställen som upplevt brist på arbetskraft ökat något. Andelen som inte haft rekryteringsbehov det senaste halvåret är väsentligt högre än våren Det var en tredjedel av intervjuade arbetsställen inom offentlig verksamhet som upplevt brist på arbetskraft. Det är med ett par undantag den högsta andelen de tio senaste åren. Två orsaker till detta kan direkt identifieras. Dels att vissa yrken inom den offentliga sektorn är mycket svårrekryterade såsom specialister inom hälso- och sjukvård, dels stora pensionsavgångar.

15 Sida: 13 av 62 Arbetsgivarna har också besvarat en fråga om vilka yrken bristen gäller och hur många platser de planerat tillsätta. Flest planerade platser inom offentlig verksamhet gällde läkare, förskollärare, grundskollärare och poliser. Inom det privata näringslivet har rekryteringsproblem bland annat förekommit inom IT-yrken som systemerare och programmerare, industriyrken som verktygsmaskinoperatörer och maskiningenjörer. Mer ingående beskrivning ges i avsnittet näringsgrenar och yrken. Diagram 5. Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret. en 2007 våren Gävleborgs län. 35 Procent Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Fler varslade än de senaste två åren Under de fyra första månaderna 2013 har 593 personer varslats om uppsägning. Det är 126 fler än under samma period 2012 och 273 fler än under januari april För jämförelse med övriga län och riket som helhet så relateras antalet varslade under januari till och med april till antalet anställda kvartal Det visar att i Gävleborg har 5,3 personer per anställda varslats om uppsägning. Det placerar Gävleborg strax under rikssiffran på 5,4 och mellan 10 län med högre tal och 10 län med lägre tal. Blekinge, Västmanland och Värmland har det högsta antalet varslade per 1000 anställda hittills i år och Jämtland, Gotland och Norrbotten det lägsta. I Blekinge som ligger högst har 11,5 personer per 1000 anställda varslats och i Jämtland som ligger lägst 1,8 personer. År 2011 varslades flest personer i länet sedan år 2003, med undantag för åren 2008 och 2009 (finanskrisen). Det var färre som varslades Det stämde väl med den 1 SCB, KS (kortperiodisk sysselsättningsstatistik) kvartal

16 Sida: 14 av 62 bedömning Arbetsförmedlingens hade gjort. Hur antalet varslade kommer att utvecklas fortsättningsvis under 2013 är svårt att bedöma i nuläget. En fingervisning kan vara att om man bortser från extremtalen år 2008 och 2009 så har i genomsnitt personer varslats per år de senaste 10 åren. Ett rimligt antal om det inte inträffar något särskilt. Tabell 1. Antal varslade personer per år. Gävleborgs län. År Antal varslade t.o.m. april Antal varslade totalt under året Källa: Arbetsförmedlingen. Sysselsättningen i länet minskar 2013 År 2010 återhämtade sig sysselsättningen i länet till viss del efter finanskrisen. Den ökade med 2,1 procent vilket motsvarar nära personer. I länet kom då den förvärvsarbetande dagbefolkningen år att uppgå till personer. 2 År 2011 avtog sysselsättningsökningen till mer blygsamma nivåer och uppgick till 0,5 procent eller 600 personer. Antalet förvärvsarbetande år blev då personer. Arbetsförmedlingen bedömer att antalet sysselsatta har minskat med personer år Minskningen bedöms också fortsätta under år 2013 med ytterligare 800 personer. År 2014 beräknas däremot sysselsättningen öka något igen med cirka 600 personer. Gävleborg är det enda länet i landet där sysselsättningen bedöms minska under Den bedömningen har sin grund i flera orsaker. En orsak är de nedläggningar och flytt av företag som sker i länet. En annan orsak är det produktionsutrymme näringslivet har med befintlig personal. Som redan nämnts under avsnittet om kapacitetsutnyttjande så är 2 SCB, RAMS 2010 (dagbefolkning år)

17 Sida: 15 av 62 andelen företag som kan öka mer än 30 procent högst i Gävleborgs län. Det kan innebära att företagen i ett första steg väljer att inte ersättningsrekytera och/eller förlänga visstidsanställningar. I värsta fall att företagen blir tvungna att varsla. Tabell 2. Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse med samma kvartal året innan. Gävleborgs län. Kvartal Kvartal Jord- och skogsbruk Byggverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingen. Bedömningen avser förvärvsarbetande dagbefolkning (16-64 år). Sysselsättningsförändring i procent 2013 till 2014 (prognos) BD AC Z Y = 0,55 % X = 0,56 0,79 % W = 0,8 1,7 % S T U D C A B = 1,7 % O E N F G K M H I Källa: Arbetsförmedlingen

18 Sida: 16 av 62 Näringsgrenar och yrken Under detta avsnitt redovisas resultatet från intervjuundersökningen för de större näringsgrenarna. Det gäller förväntad efterfrågan på varor och tjänster, aktuellt kapacitetsutnyttjande och exempel på upplevda bristyrken. För varje omskriven näringsgren följer i slutet, under rubriken Fakta i siffror, en redovisning av antalet förvärvsarbetande över tid inom de olika näringsgrenarna enligt SCB, RAMS (dagbefolkning år). Huvudsyftet med redovisningen är att skapa en bild av näringsstrukturen i länet. Könsfördelning, utbildningsnivå och andel yngre respektive äldre inom de olika näringsgrenarna redovisas. Detta görs med syftet att påvisa kommande åldersavgångar och återväxten i form av ungdomar och belysa eventuellt behov av ersättningsrekrytering. Jämfört med tidigare rapporter läggs denna gång mer fokus på yrken. Yrken med flest anställda redovisas och deras utveckling de senaste åren, huruvida de växer eller krymper. Yrken kan förekomma inom flera branscher men härleds till den bransch där antalet förvärvsarbetande är som störst. Varje omskriven näringsgren avslutas med en redovisning av de svar arbetsgivarna lämnade hösten 2012 med perspektivet 5 år fram i tiden. Antalet deltagande arbetsställen är begränsat och någon uppräkning är inte gjord varför svaren måste tolkas med försiktighet. Det kan ändå ge en viss indikation om hur tankarna går hos företagarna. Frågorna var formulerade som följer: 1. Om fem år, räknar ni med: färre sysselsatta, oförändrat antal sysselsatta, fler sysselsatta 2. Kommer de som lämnar företaget pga. pension att ersättas av personer med liknande kompetens? Ja, nej eller ej svar 3. Kommer de som lämnar företaget pga. pension att ersättas av personer med högre utbildning/kompetens? Ja, nej, ej svar eller de behöver inte ersättas pga. ny teknik, rationaliseringar eller annan verksamhetsutveckling I tabellbilagan finns också en tabell över de 30 vanligaste yrkena i länet. Sammantaget ska denna fokusering på yrken kunna indikera vilka av de vanligaste yrkena som växer, vilken utbildningsnivå som är vanligast i branschen, huruvida det blir många pensionsavgångar och i vilken utsträckning de ersätts och om företagen då kommer att vilja rekrytera personer med högre kompetens. Detta avsnitt inleds först med Arbetsförmedlingens bedömda brist- och överskottsyrken på ett års sikt. Bedömningen grundar sig dels på arbetsgivarnas efterfrågan och dels på arbetsförmedlingarnas kunskap om tillgång på lämpliga sökande.

19 Sida: 17 av 62 Brist och överskott på arbetskraft Tabell 3. Yrkesbarometern Arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken i Gävleborgs län under det närmaste året Bristyrken Apotekare Barnsjuksköterskor Biomedicinska analytiker Civilingenjörer, elkraft Cytodiagnostiker Distriktssköterskor Kockar Läkare Maskiningenjörer och maskintekniker Medicinska sekreterare Mjukvaru- och systemutvecklare Psykologer Revisorer Specialistsjuksköterskor VVS-ingenjörer Överskottsyrken Anläggningsmaskinförare Barnskötare Friskvårdskonsulenter Försäljare dagligvaror och fackhandel Grovarbetare inom bygg och anläggning Köks- och restaurangbiträden Lagerarbetare Massörer Personliga assistenter Processoperatörer vid stål- och metallverk Städare Svetsare (utan eller fel licenser) Truckförare Vaktmästare dbiträden Tabellen visar en bedömning av arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken i länet under 2013 och Jord- och skogsbruk Sammanfattning Ökande efterfrågan, svagt initialt sedan starkare Blandat kapacitetsutnyttjande Ingen stor brist på arbetskraft Minskad sysselsättning 2013, därefter något ökande 2014

20 Sida: 18 av 62 Diagram 6. Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom jord- och skogsbruk. Gävleborgs län. en 2007 våren Nettotal Gävleborgs län Riket Historiskt genomsnitt, Gävleborgs län Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Jord och skog har upplevt en svagare efterfrågeutveckling det senaste halvåret än förväntat. Det är en större andel som upplevt att efterfrågan minskat än den andel som upplever att den ökat. Det kommande halvåret är jord- och skogsbruket mer positiv i sin bedömning men är ändå den bransch i länet som har mest nedtonade förväntningar. Förväntningarna är lägre än för riket och väsentligt lägre än det historiska genomsnittet för länet. På längre sikt är förhållandet det omvända, då är förväntningarna mycket högre och också högre än för riket. LRF:s Lantbruksbarometer för 2013 visar att i den region som omfattar Gävleborgs, Dalarnas och Västernorrlands län är viljan att satsa på en ny verksamhet som störst, 18 procent av lantbrukarna uppger detta. De är också den region som har störst planer på att öka arbetet utanför lantbruksföretaget. Generellt i landet visar barometern att den upplevda lönsamheten minskat. Det gäller framför allt mjölkproducenterna. Grisköttsproducenterna är betydligt mer positiva enligt samma källa och tror på god eller mycket god lönsamhet det kommande året. 3 Gävleborg är det mest utpräglade skogslänet i Sverige och 81 procent av länets yta täcks av skog och den produktiva skogsmarken uppgår till cirka 1,5 miljoner hektar. Anmäld avverkningsareal har minskat med 21 procent i hela landet under första tertialen Det kommande året får räknas från januari 2013 då Sifo på uppdrag av LRF Konsult och Swedbank genomförde intervjuerna.

21 Sida: 19 av 62 jämfört med samma period På länsnivå skedde en minskning i 12 av 21 län. Minskningen i Gävleborg var högst i landet och uppgick till 50 procent. 4 Bilden av kapacitetsutnyttjandet är något splittrad. Det är ungefär en lika stor andel, 30 procent, som inte kan öka sin produktion alls utan att behöva rekrytera som den andel som kan producera procent mer utan att utöka personalstyrkan. Andelen som upplevt någon brist på arbetskraft det senaste halvåret är begränsad. Dock är det liksom tidigare, efterfrågan på skogsmaskinförare med erfarenhet, främst skördarförare. I sydvästra Hälsingland efterfrågas skogsarbetare såsom röjare och de med motorsågsintyg. Det är också de yrken som har flest anställda, se tabell 4. Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruk bedöms minska år 2013 för att därefter öka något år Fakta om jord- och skogsbruk Tabell 3: Antal/andel förvärvsarbetande dagbefolkning år År Länet Riket Antal år Kvinnor Män år år Utbildningsbakgrund Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial ,6% 2,4% ,1% 81,9% 5,7% 20,5% 27,1% 58,2% 14,3% ,7% 2,6% ,7% 82,3% 6,2% 19,9% 25,6% 59,3% 14,6% ,6% 2,6% ,3% 82,7% 8,1% 19,3% 24,5% 59,3% 15,8% ,6% 2,5% ,0% 82,0% 8,2% 18,7% 22,0% 61,2% 16,5% Källa: SCB, RAMS förvärvsarbetande dagbefolkning år. Utmärkande för jord- och skogsbruket är en hög andel män och en hög andel äldre. Dessutom har antalet förvärvsarbetande (65 år eller äldre) ökat kontinuerligt. Det är något som är speciellt påtagligt för denna bransch. 4 Källa: Skogsstyrelsen

22 Sida: 20 av 62 Tabell 4. Anställda år med arbetsplats i Gävleborgs län (dagbef) efter yrke (SSYK4). År största yrkena i branschen 5 Anställda år efter antal i yrket, år förare av jordbruks- och skogsmaskiner skogsbrukare husdjursuppfödare och husdjursskötare växtodlare och djuruppfödare, blandad drift skogsmästare m.fl Källa: SCB, Anställda (yrkesregistret) år med arbetsplats i regionen (dagbef). Företagens tankar om framtiden på 5 års sikt Tabell 5. Andel pensionsavgångar som bedöms komma att ersättas, kompetenskrav vid ersättningsrekrytering, sysselsättningsförändring på 5 års sikt. Om fem år förväntas antalet sysselsatta vara... Jord- och skogsbruk Ersättningsnivå pga. pensionsavgångar färre oförändrat Kompetenskrav vid ersättningsrekrytering flera Liknande Högre Ersätts ej 73% 13% 53% 33% 73% 0% 27,0% Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning hösten Industri Sammanfattning Något ökad efterfrågan Varierat kapacitetsutnyttjande Något ökad brist på arbetskraft Minskande sysselsättning 2013, oförändrad Inom jord- och skogsbruk återfinns många egenföretagare och personer med huvudsaklig utkomst i annan verksamhet. Med de fem största yrkena åsyftas endast anställda i yrket.

23 Sida: 21 av 62 Diagram 7. Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom industrin. Gävleborgs län. en 2007 våren Nettotal Gävleborgs län Riket Historiskt genomsnitt, Gävleborgs län Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Det senaste halvåret blev efterfrågeutvecklingen sämre än väntat. Drygt 4o procent upplevde en minskning vilket bidrog till ett negativt konjunkturindex på minus 23. Det stämmer väl med Konjunkturinstitutets företagsbarometer för hela landet. Den visar en konfidensindikator för tillverkningsindustrin på minus 23 fjärde kvartalet 2012 och minus 6 första kvartalet Uppdelat så hade järn- och stålverk som är betydande i Gävleborg, en konfidensindikator på minus 31 respektive minus 13 motsvarande kvartal. Trävaruindustrin som också är betydande i länet var något mindre negativ, minus 26 och minus 11. Allt enligt samma källa. Industrin ser mer positivt på det kommande halvåret vilket genererar ett konjunkturindex på 25. Det grundar sig i att 11 procent bedömer att efterfrågan kommer att minska och 36 procent att den ökar. Drygt hälften (53 procent) av industriföretagen räknar med att efterfrågan förblir oförändrad. Länets index på 25 är något under det historiska genomsnittet och ytterligare något under rikets. Från hösten 2013 bedömer företagen att efterfrågan på deras produkter ska utvecklas väsentligt mer positivt igen. Hälften räknar med att efterfrågan då kommer att öka. Kapacitetsutnyttjandet varierar, det är fler som ligger på marginalen jämfört med hösten Samtidigt är det också väsentligt fler som kan öka sin produktion med mer än 30 procent utan att behöva rekrytera. Det är 23 procent som uppger det, näst högst andel i 6 Källa: Konjunkturinstitutet, Konjunkturbarometer företag, Konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin

24 Sida: 22 av 62 landet. Det innebär att uppåt vart fjärde industriföretag med andra ord har ett mycket stort outnyttjat produktionsutrymme och utan kraftiga efterfrågeökningar blir det svårt för en del företag att hålla ut med full personalstyrka. Bristen på arbetskraft inom industrin är något högre än i höstas (år 2012). Uppåt vart fjärde företag har upplevt brist det senaste halvåret. De yrken som företagen har upplevt svåra att rekrytera är exempelvis verktygsmaskinoperatörer, ingenjörer och tekniker; metallurgi, svetsare, maskiningenjörer och maskintekniker, maskinmekaniker, -montörer och reparatörer. Sysselsättningen inom industrin bedöms minska 2013 för att därefter bli oförändrad till slutet av Fakta om industri Som framgår av tabell 6 är Gävleborg ett utpräglat industrilän som domineras av män. Andelen äldre och andelen med högre utbildning växer. Tabell 6. Antal/andel förvärvsarbetande dagbefolkning år År Länet Riket Antal år Kvinnor Män år år Utbildningsbakgrund Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial ,3% 15,2% ,4% 80,6% 6,2% 9,3% 20,1% 60,0% 19,6% ,0% 14,0% ,2% 80,8% 4,2% 9,6% 19,0% 59,8% 21,0% ,9% 13,7% ,7% 80,3% 5,5% 9,4% 18,2% 60,5% 21,1% ,9% 13,6% ,7% 80,3% 6,4% 9,7% 17,4% 60,8% 21,5% Källa: SCB, RAMS förvärvsarbetande dagbefolkning år.

25 Sida: 23 av 62 Tabell 7. Anställda år med arbetsplats i Gävleborgs län (dagbef) efter yrke (SSYK4). År största yrkena i branschen Anställda år efter antal i yrket, år ugnsoperatörer m.fl verktygsmaskinoperatörer maskinoperatörer, trävaruindustri maskiningenjörer och maskintekniker maskinmekaniker, maskinmontörer och maskinreparatörer Källa: SCB, Anställda (yrkesregistret) år med arbetsplats i regionen (dagbef). Företagens tankar om framtiden på 5 års sikt Tabell 8. Andel pensionsavgångar som bedöms komma att ersättas, kompetenskrav vid ersättningsrekrytering, sysselsättningsförändring på 5 års sikt. Om fem år förväntas antalet sysselsatta vara... Ersättningsnivå pga. pensionsavgångar färre oförändrat Kompetenskrav vid ersättningsrekrytering flera Liknande Högre Ersätts ej Industri 79% 17% 34% 48% 61% 18% 21,3% Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning hösten Byggverksamhet Sammanfattning Något ökande efterfrågan Blandat kapacitetsutnyttjande Begränsad brist på arbetskraft Något ökad sysselsättning 2013, oförändrad siffriga SSYK koder inom yrkesgrupp 311 redovisas inte pga. osäkerhet i kvaliteten är första året som uppgifter om civilingenjörer/ingenjörer bedöms hålla tillräckligt hög kvalitet för att kunna redovisas på 4-siffrig SSYK

26 Sida: 24 av 62 Diagram 8. Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom byggverksamhet. Gävleborgs län. en 2007 våren Nettotal Gävleborgs län Historiskt genomsnitt, Gävleborgs län Riket Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Konfidensindikatorn för landets byggindustri 8 var på en mycket låg nivå tredje kvartalet 2012 och uppgick till -50. Fjärde kvartalet 2012 och första kvartalet 2013 visar någon förbättring och konfidensindikatorn uppgick då till -47 respektive -35 (ej säsongsrensade siffror). Säsongsrensat har samtliga tre senaste kvartal en konfidensindikator på -42. Sveriges Byggindustriers byggtermometer för Gävleborg visar en minskning av ackumulerad igångsatt byggvolym överstigande 1 mkr under januari-april med 34 procent jämfört med samma period De två värdemässigt största projekten som startas 2013 i Gävleborg enligt samma källa, är en ny prototypverkstad vid Sandvik Coromant (120 mkr) och nybyggnad av värmecentral i Ljusdal (100 mkr). Byggtermometern visar också att värdet av igångsatta projekt maj 2012 april 2013 i Gävleborgs län minskat med 70 procent jämfört med föregående tolvmånadersperiod. Det är den femte högsta minskningen i landet och väsentligt under förändringen för riket som uppgår till -19 procent. Den största minskningen återfinns i Västmanlands län, -77 procent och den största ökningen i Sjuhärad (del av Västergötlands län), 138 procent. Sveriges Byggindustrier prognosticerar att totalt minskar bygginvesteringarna i år (2013) med 1 procent och ökar nästa år med 1 procent i riket. 8 Källa: Konjunkturinstitutet, Konjunkturbarometer företag maj 2013, Konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet

27 Sida: 25 av 62 Arbetsförmedlingens undersökning hösten 2012 visade att byggverksamheten hade den mest negativa bedömningen av samtliga branscher för det kommande halvåret i länet, vilket då genererade ett konjunkturindex på -40. Det blev inte fullt så negativt utan slutade på -34 vid tillbakablick på senaste sex månaderna. Sammantaget visar Konjunkturinstitutets konfidensindikator att förväntningarna/förtroendet sjunkit kraftigt och att branschen befinner sig i en mycket svag efterfrågesituation. Denna bild bekräftas av att byggvolymerna i länet minskat kraftigt enligt Sveriges Byggindustriers byggtermometer. Ytterligare bekräftelse framkommer i Arbetsförmedlingens undersökning där efterfrågeutvecklingen det senaste halvåret blev svagare för byggverksamheten än för någon annan bransch (se diagram 2). Byggverksamheten är betydligt mer positiv vad gäller det kommande halvåret. Mer positiv än branschen i riket som helhet. Uppåt hälften av byggföretagen bedömer att efterfrågan kommer att öka. Det kan naturligtvis till stor del tillskrivas säsongen men ger ett positivt index på 41. Även på sex till tolv månaders sikt ser man relativt ljust på efterfrågeutvecklingen. Majoriteten tror då att efterfrågan blir oförändrad medan nära en fjärdedel bedömer att efterfrågan ökar och 15 procent bedömer att den minskar. Kapacitetsutnyttjandet är både högt och lågt. Närmare en fjärdedel kan inte producera något mera utan att rekrytera. Samtidigt uppger 16 procent av byggföretagen att de kan öka mer än 30 procent innan rekrytering blir nödvändig. De företag som har så stort produktionsutrymme måste befinna sig i en besvärlig situation och får sätta sin tilltro till den optimism som präglar efterfrågeutvecklingen det kommande halvåret. Andelen arbetsställen som upplevt brist på arbetskraft är begränsad. Det kan kopplas till att andelen företag inom bygg som inte haft behov att rekrytera det senaste halvåret, är den näst högsta jämfört med övriga branscher. Upplevd brist gäller i första hand installationselektriker, byggnadsträarbetare och takmontörer. Bygglärlingar har generellt fortsatt svårt att komma ut i byggverksamheten. Sysselsättningen bedöms minska till slutet av 2013 för att därefter bli i stort sett oförändrad år Fakta om byggverksamhet Som framgår av tabell 9 har andelen kvinnor vuxit något i den mycket mansdominerade byggverksamheten. Återväxten i form av ungdomar ser bra ut totalt men skiljer sig beroende på inriktning.

28 Sida: 26 av 62 Tabell 9. Antal/andel förvärvsarbetande dagbefolkning år År Länet Riket Antal år Kvinnor Män år år Utbildningsbakgrund Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial ,7% 6,7% ,5% 94,5% 11,0% 9,4% 18,8% 73,7% 7,4% ,0% 6,7% ,2% 93,8% 10,7% 9,7% 17,4% 73,8% 8,6% ,1% 6,8% ,7% 93,3% 11,4% 10,0% 16,8% 74,6% 8,3% ,5% 7,0% ,1% 92,9% 12,5% 9,3% 16,0% 75,0% 8,8% Källa: SCB, RAMS förvärvsarbetande dagbefolkning år. Tabell 10. Anställda år med arbetsplats i Gävleborgs län (dagbef) efter yrke (SSYK4). År största yrkena i branschen Anställda år efter antal i yrket, år byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl installationselektriker anläggningsmaskinförare m.fl övriga byggnads- och anläggningsarbetare VVS-montörer m.fl Källa: SCB, Anställda (yrkesregistret) år med arbetsplats i regionen (dagbef). Företagens tankar om framtiden på 5 års sikt Tabell 11. Andel pensionsavgångar som bedöms komma att ersättas, kompetenskrav vid ersättningsrekrytering, sysselsättningsförändring på 5 års sikt. Ersättningsnivå pga. pensionsavgångar Om fem år förväntas antalet sysselsatta vara... färre oförändrat Kompetenskrav vid ersättningsrekrytering flera Liknande Högre Ersätts ej Byggverksamhet 79% 9% 53% 37% 79% 9% 12% Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning hösten 2012.

29 Sida: 27 av 62 Privata tjänster Sammanfattning Ökande efterfrågan Fortsatt medelhögt kapacitetsutnyttjande Begränsad brist på arbetskraft Oförändrad sysselsättning 2013, ökande 2014 Diagram 9. Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom privata tjänster. Gävleborgs län. en 2007 våren Nettotal Gävleborgs län Riket Historiskt genomsnitt, Gävleborgs län Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Den privata tjänstesektorn har haft en betydlig bättre efterfrågeutveckling det senaste halvåret än jord- och skogsbruk, industrin och byggverksamheten. Det innebär inte att den varit hög men det har i alla fall varit fler företag inom den privata tjänstesektorn som upplevt att efterfrågan ökat (33 procent) än de som upplevt att den minskat (24 procent). Trots det så var efterfrågan lägre än förväntat. Bedömningen för det kommande halvåret är betydligt mer positiv och ger ett konjunkturindex på 34 vilket är lika som för riket. Det motsvarar också det historiska genomsnittet för länet. Dessutom stämmer det ganska väl med Konjunkturinstitutets företagsbarometer för hela landet. Den visar ett nettotal 9 för 9 Nettotal är saldot mellan andelen företag som uppgett ökning resp. minskning. Exempel: om 40% av företagen uppger att produktionsvolymen ökat och 10% att den minskat (50% uppger att den är oförändrad) så blir nettotalet i det fallet =30.

30 Sida: 28 av 62 det kommande halvåret på 31 (säsongkorrigerat). Då är inte detaljhandeln inkluderad, den har ett nettotal på 36. Arbetsförmedlingens undersökning visar att därefter bedömer den privata tjänstesektorn totalt i länet att efterfrågan fortsätter öka ytterligare. Den privata tjänstesektorn som helhet kan öka tjänsteleveranserna med upp till 10 procent utan att behöva anställa flera. Det uppger drygt hälften av de privata tjänsteföretagen. Det är i princip lika stor andel som vid undersökningen hösten Närmare en femtedel av tjänsteföretagen har upplevt brist på arbetskraft det vid rekryteringar det senaste halvåret. Det är lika stor andel som förra våren (2012) men lägre än i höstas De yrken som uppgetts som svårrekryterade redovisas under respektive näringsgren. Sysselsättningen bedöms bli oförändrad till slutet av Den bedöms därefter öka något år Fakta om privata tjänster Av tabell 12 framgår att den privata tjänstesektorn sysselsätter en tredjedel av de förvärvsarbetande i länet. Det är en mindre andel som har förgymnasial utbildning och en högre andel som eftergymnasial utbildning än inom jord och skog, industrin och byggverksamheten. Det är flera av de ingående näringsgrenarna som i stor utsträckning är beroende av vad som händer framför allt inom industrin och bygg. Tabell 12. Antal/andel förvärvsarbetande dagbefolkning år. År Länet Riket Antal år Kvinnor Män år år Utbildningsbakgrund Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial ,8% 42,9% ,0% 55,0% 11,3% 9,7% 18,0% 61,1% 20,3% ,0% 43,2% ,9% 55,1% 11,0% 9,5% 16,9% 61,7% 20,8% ,9% 43,4% ,7% 55,3% 11,7% 9,1% 16,3% 61,7% 21,3% ,6% 43,6% ,3% 55,7% 11,9% 9,1% 15,6% 61,9% 22,0% Källa: SCB, RAMS förvärvsarbetande dagbefolkning år.

31 Sida: 29 av 62 Tabell 13. Anställda år med arbetsplats i Gävleborgs län (dagbef) efter yrke (SSYK4). År största yrkena inom privata tjänster Anställda år efter antal i yrket försäljare, fackhandel lastbils- och långtradarförare försäljare, dagligvaror hotell- och kontorsstädare m.fl köks- och restaurangbiträden Källa: SCB, Anställda (yrkesregistret) år med arbetsplats i regionen (dagbef). Företagens tankar om framtiden på 5 års sikt Tabell 14. Andel pensionsavgångar som bedöms komma att ersättas, kompetenskrav vid ersättningsrekrytering, sysselsättningsförändring på 5 års sikt. Ersättningsnivå pga. pensionsavgångar Om fem år förväntas antalet sysselsatta vara... färre oförändrat Kompetenskrav vid ersättningsrekrytering flera Liknande Högre Ersätts ej Privata tjänster 81% 12% 40% 48% 68% 13% 19% Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning hösten Handel Handeln har inte nått upp till den förväntade efterfrågeutvecklingen det senaste halvåret. Bedömningen det kommande halvåret och sex till tolv månader efter det är betydligt mer positiv. Initialt förväntar sig uppåt hälften av företagen inom handel att efterfrågan kommer att öka. En utveckling som 4 av 10 företag bedömer kommer att fortsätta även på 6 till 12 månaders sikt. Riket som helhet gör en något mer positiv bedömning. En viktig faktor framöver, framför allt när det gäller sällanköpsvaror, är hushållens tilltro till den egna ekonomin. Hittills har hushållen generellt haft större tilltro till den egna ekonomin än till landets. Nu är hushållen något mer positiva även till landets ekonomi. Något som kan komma att ändras vid varsel och nedläggningar. Kapacitetsutnyttjandet har minskat och 4 av 10 företag kan öka försäljningen med mer än 20 procent med befintlig personal. Handeln generellt har inte upplevt någon större brist på arbetskraft. Motorfordonsmekaniker är dock inte alltid så lätta att rekrytera.

32 Sida: 30 av 62 Fakta om handel Tabell 15. Antal/andel förvärvsarbetande dagbefolkning år Länet Riket Antal år Kvinnor Män år år Utbildningsbakgrund Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Handel 9,5% 12,5% ,7% 52,3% 14,0% 7,9% 15,7% 70,6% 13,4% Källa: SCB, RAMS förvärvsarbetande dagbefolkning år. Handeln är störst av de privata tjänstenäringarna. Det är en ung bransch sett till åldersfördelningen bland sysselsatta år. Ungdomarna återfinns framför allt inom detaljhandeln som är och länge har varit en ingång till arbetslivet för ungdomarna. Inom handeln återfinns också två av de yrken som har flest förvärvsarbetande i länet, det vill säga försäljare inom dagligvaru- respektive fackhandeln. Företagstjänster Efterfrågeutvecklingen det senaste halvåret blev i stort sett lika försiktig som väntat. Det var något fler som upplevde att den ökade än de som upplevde en minskning. Inför det kommande halvåret är förväntningarna på en väsentligt högre nivå vilket ger ett konjunkturindex på 40 för att i ett längre perspektiv stiga till 50. Motsvarande index för riket är 29 respektive 33. Kapacitetsutnyttjandet har minskat sedan höstens undersökning och nära en fjärdedel av arbetsställena i branschen kan öka tjänsteleveranserna mer än 20 procent innan rekrytering av mer personal blir nödvändig. Det är 23 procent som upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering det senaste halvåret. Det är färre än vid undersökningen hösten Det gäller liksom vid tidigare undersökningar framför allt företagssäljare (med högskolekompetens). Det är också det yrke med flest anställda i branschen. Fastighetsförvaltare samt väktare och ordningsvakter har också upplevts som svårrekryterade.

33 Sida: 31 av 62 Fakta om företagstjänster Tabell 16. Antal/andel förvärvsarbetande dagbefolkning år Länet Riket Antal år Kvinnor Män år år Utbildningsbakgrund Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Företagstjänster 8,2% 11,1% ,9% 55,1% 12,6% 8,4% 12,8% 54,4% 31,9% Källa: SCB, RAMS förvärvsarbetande dagbefolkning år. Transport Transport är den näringsgren inom privata tjänster som haft den mest negativa efterfrågeutvecklingen det senaste halvåret. Förväntningarna framöver är försiktiga och det närmaste halvåret och respektive på sex till tolv månaders sikt får ett konjunkturindex på 16 respektive 17. Motsvarande siffror för riket är 12 respektive 16. Transportnäringen påverkas av vad som händer inom andra branscher som industrin till exempel. Kapacitetsutnyttjandet inom transport tillhör det högsta inom den privata tjänstesektorn och två tredjedelar kan öka tjänsteleveransen maximalt tio procent innan rekrytering blir nödvändig. Över 30 procent kan inte öka något alls utan att rekrytera. Tjugoåtta procent har haft rekryteringsproblem det senaste halvåret. Det är den näst högsta andelen bland de privata tjänstenäringarna. Buss-, lastbils- och taxiförare med rätt formell och informell kompetens har i vissa fall varit svårt att rekrytera. Fakta om transport Tabell 17. Antal/andel förvärvsarbetande dagbefolkning år Länet Riket Antal år Kvinnor Män år år Utbildningsbakgrund Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Transport 4,8% 5,2% ,3% 80,7% 9,0% 10,9% 20,2% 69,0% 10,7% Källa: SCB, RAMS förvärvsarbetande dagbefolkning år. Transportbranschen domineras av män. Vid en finare näringsgrensindelning ser man att cirka 45 procent av alla inom transport förvärvsarbetar i åkerinäringen, inom den är 91 procent män. Det är den mest enkönade näringen efter byggverksamheten. Dock har andelen kvinnor ökat från 8 procent 2009 till 9 procent Ingen förändring skedde

34 Sida: 32 av 62 till En blygsam ökning, men 9 procent är den högsta andelen åtminstone under 2000-talet. Vanligaste yrket för anställda inom transport är lastbils- och långtradarförare, personer år. Det är också ett av de tio vanligaste yrkena för anställda totalt i samtliga branscher. Hotell och restaurang, personliga och kulturella tjänster Efterfrågan det senaste halvåret skiljer sig väsentligt mellan dessa två näringsgrenar. Inom hotell och restaurang är det lika stora andel som upplevt en ökad efterfrågan som den andel som upplevt att efterfrågan minskat. Inom personliga och kulturella tjänster har en tredjedel upplevt en ökad efterfrågan och mycket få en minskning. När det gäller det kommande halvåret förväntar sig hotell och restaurang en väsentligt mer positiv efterfrågeutveckling, mer positiv än för riket som helhet. Därefter bedöms efterfrågan fortsätta öka och hälften tror på en fortsatt ökad efterfrågan på sex till tolv månaders sikt. Personliga och kulturella tjänster bedömer i huvudsak att efterfrågan blir oförändrad eller ökar till viss del det kommande halvåret. Det är en väsentligt mer försiktig bedömning än för riket. På längre sikt ser man mer positivt på efterfrågeutvecklingen och någon minskning väntas inte alls. Inom hotell och restaurang kan man öka tjänsteproduktionen hel del innan nyanställningar blir aktuellt. När det gäller personliga och kulturella tjänster ligger de mer på marginalen och sex av tio kan inte öka tjänsteleveranserna utan mer personal. Signalerna från hotell och restaurang om brist på arbetskraft har mattats av. Nu, våren 2013 är det drygt en femtedel som påtalar brist. I höstas var andelen cirka 30 procent. Det råder brist på kockar med erfarenhet och med specialkunskaper i olika internationella kök. Även erfarna servitörer kan vara svårrekryterade. Inom personliga och kulturella tjänster förefaller det inte saknas arbetskraft. Fakta om hotell och restaurang, personliga och kulturella tjänster Tabell 18. Antal/andel förvärvsarbetande dagbefolkning år Länet Riket Antal år Kvinnor Män år år Utbildningsbakgrund Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Hotell och restaurang Personliga och kulturella tjänster 3,0% 3,2% ,2% 39,8% 20,5% 4,8% 23,7% 61,7% 12,3% 3,8% 4,3% ,6% 40,4% 8,8% 12,3% 15,1% 57,3% 27,3% Källa: SCB, RAMS förvärvsarbetande dagbefolkning år.

35 Sida: 33 av 62 Hotell och restaurang har den absolut största andelen ungdomar under 24 år av samtliga i detta dokument beskrivna näringsgrenar. Restaurangbranschen är liksom handeln traditionellt en ingångsbransch för ungdomar. Antalet gästnätter totalt i länet under perioden januari - mars 2013 uppgick till 210 tusen. Det är i princip lika många som under samma period i fjol, då var antalet 205 tusen. Bland norrlandslänen toppar Jämtlands län med tusen gästnätter. I riket som helhet har Dalarna det högsta antalet gästnätter, tusen. 10 Information och kommunikation Denna näringsgren har haft den mest positiva efterfrågeutvecklingen det senaste halvåret. Detta trots att den inte alls nådde upp till den förväntade. Bedömningen för det kommande halvåret är betydligt mer försiktig och visar inte alls den mer optimistiska syn som finns i riket som helhet. Därefter, det vill säga på sex till tolv månaders sikt är det cirka tio procentenheter fler som bedömer att efterfrågan ökar än som bedömer att den minskar. Det finns utrymme för att möta upp en ökad efterfrågan med befintlig personal. En dryg tredjedel har upplevt brist på arbetskraft vilket är den högsta andelen bland samtliga näringsgrenar i denna rapport. Liksom vid flera tidigare undersökningar så har arbetsgivarna upplevt brist på systemutvecklare och programmerare och IT-arkitekter. Seniora testledare efterfrågas också. Enligt uppgift så är systemutvecklare/programmerare inom SharePoint,.NET, Java; RWD (Responsive Webb Design) särskilt efterfrågat i nuläget. Fakta om information och kommunikation Tabell 19. Antal/andel förvärvsarbetande dagbefolkning år Länet Riket Antal år Kvinnor Män år år Utbildningsbakgrund Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Information och kommunikation 1,8% 3,9% ,7% 66,3% 6,1% 6,7% 5,4% 44,4% 50,0% Källa: SCB, RAMS förvärvsarbetande dagbefolkning år. Denna näringsgren utmärker sig genom att ha högst andel förvärvsarbetande med eftergymnasial utbildning. 10 SCB, Statistiska meddelanden, Inkvarteringsstatistik mars 2013.

36 Sida: 34 av 62 Offentliga tjänster Sammanfattning Oförändrad efterfrågan Någon övertalighet Brist på arbetskraft Minskande sysselsättning 2014 Majoriteten inom offentliga tjänster anser att efterfrågan inte har förändrats. Men för första gången sedan hösten 2007 är det fler arbetsställen inom offentliga tjänster som upplevt en ökning av efterfrågan än en minskning. Ökningen återfinns i den kommunala vård och omsorgen. Det är rimligt att koppla detta till att hemsjukvården överförts från landstinget till kommunerna från och med i år (2013). Det kommande halvåret förväntas efterfrågan på de offentliga tjänsterna bli fortsatt oförändrad till största delen, med en mindre andel som räknar med att efterfrågan kommer att öka. Det ger ett verksamhetsindex på -1 för de närmaste sex månaderna vilket är något lägre än rikets på 1. På längre sikt bedöms också efterfrågan bli i huvudsak oförändrad och lika många bedömer att den ökar som att den minskar vilket genererar ett verksamhetsindex på 0. Ett par kommuner signalerar att det råder övertalighet i förhållande till budget i vissa verksamheter. Inom den offentliga tjänstesektorn totalt har en tredjedel upplevt att det råder brist på arbetskraft. Det är den näst högsta andelen sedan hösten De yrken där rekryteringsproblem förekommit tas upp under de olika verksamheterna.

37 Sida: 35 av 62 Diagram 10. Arbetsförmedlingens verksamhetsindex för offentliga tjänster. Gävleborgs län. en 2007 våren Nettotal Gävleborgs län Historiskt genomsnitt, Gävleborgs län län Riket Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Arbetsförmedlingens verksamhetsindex beskriver stämningsläget i de offentliga verksamheterna. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsgivarnas förväntningar om verksamhetsutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen verksamheter som bedömt ökning av tjänsteproduktionen minus andelen verksamheter som bedömt minskning. Barnomsorg De flesta kommuner har inte upplevt någon förändring i efterfrågan det senaste halvåret. Ett par kommuner har upplevt en ökning. Det närmaste halvåret förväntas också till stor del bli oförändrat. På längre sikt förväntas efterfrågan öka i några kommuner. Det råder inget överskott på personal i förhållande till budget. Dock förekommer sparkrav som kan komma att medföra ett överskott. En del kommuner har upplevt en viss brist på förskollärare vilket ibland lösts genom visstidsanställning av obehörig personal. Utbildningsverksamhet Efterfrågan inom grundskolan uppges ha minskat i två kommuner men i övrigt varit i huvudsak oförändrad. Det närmaste halvåret bedömer fler kommuner en minskning inom grundskolan men på sex till tolv månaders sikt förväntas efterfrågan till stor del förbli oförändrad. Något större överskott på personal i förhållande till budget uppges inte.

38 Sida: 36 av 62 Inom gymnasieskolan har efterfrågan fortsatt att minska vilket fyra av sju medverkande kommuner upplevt. En minskning som bedöms fortsätta det kommande halvåret och även på sex till månaders sikt. Det råder också viss övertalighet av personal i förhållande till budget. Det gäller framför allt ett par hälsingekommuner. I Gävleborgs län har kommunerna upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering av grundskollärare, lärare i estetiska och praktiska ämnen och gymnasielärare, ämnes- och yrkes. Kommunal vuxenutbildning Efterfrågan inom den kommunala vuxenutbildningen i länet upplevs till stor del som oförändrad men med en viss ökning. Utvecklingen bedöms fortsätta på samma sätt både på kortare och längre sikt. Någon övertalighet i förhållande till budget är inte aktuell. Verksamheten upplever brist på arbetskraft och det gäller gymnasielärare allmänna ämnen och yrkesämnen. I vissa gästrikekommuner förekommer samverkan mellan gymnasieskolan och vuxenutbildningen när det gäller lärarresurser. d och omsorg Struktur- och organisationsförändringar sker fortlöpande inom hälso- och sjukvården. En ny förändring skedde från och med den 1 februari 2013 då länets kommuner tog över hemsjukvården från Landstinget. I vår (2013) är det en väsentligt större andel än tidigare som upplevt en ökad efterfrågan på den kommunala vård och omsorgens tjänster. Övertagandet av hemsjukvården torde här spela en betydande roll. På kortare och i synnerhet på längre sikt, förväntas efterfrågan stanna av och bli i princip oförändrad. I några kommuner råder viss övertalighet i förhållande till budget. Samtidigt signaleras om stora pensionsavgångar som kommer att behöva ersättas. För att nämna ett av länets yrken med flest anställda så är undersköterskor ett exempel på det. Det senaste halvåret har den kommunala vård och omsorgen inte upplevt några större rekryteringsproblem. Viss brist dock när det gäller undersköterskor med specialistkompetens, t ex inom neuropsykiatriska diagnoser och palliativ vård. Arbetsgivare inom privat vård och omsorg upplever att det saknas utbildning inom neuropsykiatri. Lasarett och slutenvårdskliniker Efterfrågan är oförändrad och förväntas så förbli under prognosperioden. Ingen övertalighet i förhållande till budget men däremot brist på arbetskraft. Det senaste halvåret har man upplevt brist på läkare, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker samt cytodiagnostiker. Rekryteringsproblemen har till del lösts genom utlandsrekrytering.

39 Sida: 37 av 62 Primärvård Primärvården har upplevt en minskad efterfrågan senaste halvåret (se tidigare skrivning om hemsjukvård under d och omsorg). På kortare och längre sikt bedöms efterfrågan bli oförändrad. Ingen övertalighet, men brist på arbetskraft råder. Bristen gäller i första hand läkare och psykologer. Fakta om offentliga tjänster Tabell 20. Antal/andel förvärvsarbetande dagbefolkning år. År Länet Riket Antal år Kvinnor Män år år Utbildningsbakgrund Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial ,1% 29,0% ,2% 22,8% 3,5% 13,4% 5,7% 42,1% 52,1% ,4% 29,1% ,7% 22,3% 3,3% 13,6% 5,4% 41,2% 53,2% ,8% 28,6% ,1% 21,9% 4,1% 13,4% 5,1% 40,8% 53,9% ,2% 28,2% ,3% 21,7% 4,1% 13,3% 4,9% 40,9% 54,1% Källa: SCB, RAMS förvärvsarbetande dagbefolkning år. Stat, kommun och landsting hade drygt personer anställda år Det innebär att 28 procent av samtliga förvärvsarbetande återfanns i dessa offentliga tjänster. Drygt återfinns i kommunerna, inom landstinget och inom staten. Inom kommunerna i Gävleborg utgör de kvinnliga anställda totalt 81,8 procent. Endast Blekinge län har en högre andel kvinnor. Majoriteten i länets kommuner arbetar inom vård och omsorg, närmare personer och där är kvinnornas andel 92,7 procent. Därefter följer skol- och barnomsorg med nära personer och kvinnornas andel är där 80,8 procent. Sett till ålder är drygt 46 procent av samtliga kommunanställda oavsett verksamhetsområde och yrke 50 år eller äldre, varav 14,7 procent är 60 år eller äldre. Medelåldern för de kommunalt anställda i länet är 47,4 år. Det är den tredje högsta i landet efter Gotland och Dalarna. Ljusdals kommun har den högsta medelåldern i länet bland sin personal och den elfte högsta i landet och uppgår till 48,7 år. Där är drygt 35 procent över 55 år varav 16,6 procent är 60 år eller äldre. Det har skett en föryngring från år 2010 till Återväxten i form av ungdomar under 29 år har ökat både till andel och

40 Sida: 38 av 62 till antal. Andelen 60+ år har minskat två procentenheter men ökat något i antal. Söderhamn befinner sig ungefär i samma situation. Där finns den sjuttonde högsta medelåldern bland de kommunanställda i landet. Den uppgår till 48,6 år. Genomsnittet för alla kommuner är 46,2 år. I Söderhamn är 35,5 procent över 55 år varav 17,3 procent är 60+ år. Även här har det skett en liten föryngring från år 2010 till Kvinnornas andel bland de landstingsanställda oavsett verksamhetsområde och yrke utgör nära 82 procent och en dryg tredjedel eller 33,7 procent är 55 år eller äldre. Det är den tredje högsta andelen efter Kalmar och Dalarna. Av dessa är 16,2 procent 60 år eller äldre. År 2011 hade landstingets personal i Gävleborg den sjätte högsta medelåldern i landet 47,7 för kvinnor och 47,0 för män. 12 Könsfördelningen inom den statliga verksamheten är relativt jämn 48 procent män och 52 procent kvinnor. Även de anställda inom staten har en relativt hög medelålder, dock inte i nivå med kommunerna och landstinget. Den höga medelålder som råder inom framför allt kommuner och landsting kräver en god framförhållning för att klara kompetensförsörjningen. Satsningar för att öka andelen män och ungdomar torde vara en god investering. En underutnyttjad resurs är också personer födda utanför Sverige. Tabell 21. Anställda år med arbetsplats i Gävleborgs län (dagbef) efter yrke (SSYK4). År största yrkena i offentliga tjänster 13 Anställda år efter antal i yrket, år vårdbiträden, personliga assistenter m.fl undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl förskollärare och fritidspedagoger grundskollärare barnskötare m.fl Källa: SCB, Anställda (yrkesregistret) år med arbetsplats i regionen (dagbef). 11 Källa: SKL, (Sveriges kommuner och landsting), Kommunal personal 2011, Tabell 7 och Källa: SKL, Landstingsanställd personal 2011, Tabell 7 13 Inklusive anställda hos privata utförare

41 Sida: 39 av 62 Verksamheternas tankar om framtiden på 5 års sikt Tabell 22. Andel pensionsavgångar som bedöms komma att ersättas, kompetenskrav vid ersättningsrekrytering, sysselsättningsförändring på 5 års sikt. Om fem år förväntas antalet sysselsatta vara... Ersättningsnivå pga. pensionsavgångar färre oförändrat Kompetenskrav vid ersättningsrekrytering flera Liknande Högre Ersätts ej Offentliga tjänster 90% 21% 44% 35% 57% 17% 26% Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning hösten 2012.

42 Sida: 40 av 62 Utbudet av arbetskraft Utbudet av arbetskraft i länet påverkas framför allt av följande: befolkningsutvecklingen, ökning eller minskning av personer i arbetsför ålder ohälsa, ökar eller minskar utbildning, fler eller färre studerar arbetspendling Befolkningens utveckling minskat antal personer i arbetsför ålder Åren ökade länets befolkning något varje år, efter att tidigare ha minskat kontinuerligt under mer än ett decennium. År 2011 minskade befolkningen återigen, då med 378 personer. Vid utgången av år 2012 uppgick den totala befolkningen till personer. Det innebär en ökning med 507 personer. Länet hade ett negativt födelseöverskott men ett positivt flyttningsnetto. Det innebär att det var färre födda än döda och fler inflyttade än utflyttade. Det positiva flyttningsnettot har enbart sin grund i inflyttning från utlandet. Det var endast i Gävle kommun som befolkningen ökade. Liksom år 2011 var det inte befolkningen i åldern år, det vill säga den möjliga arbetskraften som ökade. Den minskade istället med närmare personer. Det märks dock att vi börjar närma oss slutet på perioden när 40-talisterna uppnår pensionsåldern. Hög försörjningsbörda Antal personer i så kallad yrkesaktiv ålder (20 64 år) har minskat kontinuerligt sedan två decennier med mer än 400 personer i snitt per år. År 2012 minskade antalet med 238 personer. Ett minskat antal personer i yrkesaktiv ålder innebär en ökad försörjningsbörda för de återstående. Försörjningskvoten år 2011 (här beräknad enligt formeln försörjningskvoten = hela befolkningen/ befolkningen år) uppgår till 1,78 vilket är samma tal som år Det innebär att en person i yrkesaktiv ålder ska försörja 0,78 personer förutom sig själv. Det är den sjunde högsta försörjningskvoten i landet. Bland norrlandslänen ligger Västernorrland högst, med 1,80 vilket är den tredje högsta i landet efter Kalmar och Södermanlands län. Lägst var försörjningskvoten i Stockholms län, 1,65 och i riket uppgick den till 1,72. Det är oförändrat sedan år Närmare står utanför arbetskraften I arbetskraften ingår sysselsatta och arbetslösa. De som varken är sysselsatta eller arbetslösa ingår alltså inte i arbetskraften. Arbetskraftsdeltagandet enligt arbetsförmedlingens definition uppgick till 80,7 procent av befolkningen år (Sysselsättningsstatistik för 2012 är inte tillgänglig i nuläget). Männens deltagande var 82,9 procent och kvinnornas 78,4 procent. Bland de utrikesfödda var

43 Sida: 41 av 62 arbetskraftsdeltagandet 67,5 procent och bland de utomeuropeiskt födda 60,5 procent. Sammantaget innebär detta att nära personer stod utanför arbetskraften män och kvinnor. Till den gruppen hör bland annat hemarbetande, långtidssjuka och heltidsstuderande som inte söker arbete. Ökad ohälsa för yngre och minskad ohälsa för äldre? Ohälsotalet 14 år 2012 i Gävleborgs län var med 30,4 det sjätte högsta i landet med övriga fyra norrlandslän samt Kalmar län före Gävleborg. Ett år tidigare var ohälsotalet 31,1 i Gävleborg. En minskning med 0,7. Ohälsotalet är väsentligt högre bland kvinnor än bland män men skillnaden minskade mellan 2010 och År 2012 har skillnaden ökat igen och ohälsotalet var 35,5 för kvinnorna och 25,4 för männen och år ,4 respektive 26,1. Ohälsotalet ökar, inte oväntat med stigande ålder. I åldersgruppen år var det 12,3 mot 78,6 i åldersgruppen år Det är bland den allra yngsta gruppen (16 19 år) talet ökat mest de senaste två åren och det har minskat mest i den äldsta gruppen (60 64 år). Huruvida det är en trend eller något tillfälligt är i skrivande stund okänt. Försäkringskassan uppger att den vanligaste diagnosen i den svenska sjukförsäkringen är psykiska sjukdomar och det talas mycket i samhället om att exempelvis ungdomar mår allt sämre psykiskt. Hur väl underbyggd den tesen är har inte kontrollerats. Men om den står sig skulle det kunna påverka inflödet i arbetskraften. Utbildning många vill arbeta inom vårdyrken Det var personer från länet som började högskolan för första gången hösten 2012, varav 38 procent började vid Högskolan i Gävle. en 2011 var motsvarande siffror och 33 procent. Sökandetrycket i landet till yrkesexamensprogram hösten 2012 var högst till programmen för psykolog, sjukgymnast, dietist och läkare. Till Högskolan i Gävle var sökandetrycket högst till sjuksköterske-, socionom och förskollärarprogrammen. 15 Yrkeshögskolan omfattar i dagsläget både yrkeshögskoleutbildningar och kvalificerade yrkesutbildningar. Antal studerande i Gävleborgs på dessa utbildningar uppgick till 596 personer år 2012, 165 kvinnor och 431 män. 16 Pendling Gävleborgs län har en negativ nettopendling. Det innebär att det är fler som pendlar ut för arbete i andra län (8 795 personer) än som pendlar in (7 263 personer). Tre 14 Källa: Försäkringskassan, ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/ aktivitetsersättning relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen) år. 15 Källa: Högskoleverket 16 Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan

44 Sida: 42 av 62 kommuner i länet har en positiv nettopendling och det är Gävle, Sandviken och Hudiksvall. Majoriteten av utpendlarna reser i första hand till Stockholms län och därefter till Uppsala, Västernorrlands och Dalarnas län i fallande ordning. De flesta inpendlare kommer från samma fyra län om än i något omvänd storleksordning - Uppsala, Stockholm, Dalarna och Västernorrland. Inom länet sker också en arbetspendling. Länets största kommun, det vill säga Gävle har närmare personer som pendlar in från övriga kommuner i länet. Majoriteten eller personer kommer från Sandviken. Den minsta kommunen Ockelbo, har 370 personer som pendlar in varav mer än hälften kommer från Gävle. Förändring av arbetskraftsutbudet Som nämnts tidigare i avsnittet utgörs arbetskraften av sysselsatta och arbetslösa. Med hänsyn till den rörlighet in och ut ur arbetskraften som påverkas av bland annat av demografi, ohälsa, studiedeltagande och pendling beräknas arbetskraften minska med 200 personer till fjärde kvartalet 2013 och därefter minska med 100 till slutet av 2014.

45 Sida: 43 av 62 Öppet arbetslösa och sökande i program I kommande avsnitt används begreppet totalt antal inskrivna arbetslösa för den samlade gruppen öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd. Arbetslöshetens utveckling Antalet totalt inskrivna arbetslösa första kvartalet 2013 uppgick till närmare vilket är marginellt (150) fler jämfört med samma kvartal Fjärde kvartalet 2013 bedöms antalet uppgå till drygt personer, vilket innebär 600 fler än fjärde kvartalet Till fjärde kvartalet 2014, det vill säga till prognosperiodens slut bedöms antalet ha minskat med 700 personer och uppgå till personer. Vid en längre tillbakablick kulminerade arbetslösheten första kvartalet Då var cirka arbetslösa inskrivna vid arbetsförmedlingen. Den ekonomiska krisen 2008 och 2009 orsakade således inte lika hög arbetslöshet som den länet hade i början på 90-talet, det första kvartalet 1994 var det fler än totalt inskrivna arbetslösa. Diagram 11 visar arbetslösheten som andel av arbetskraften år över längre tid. Kurvan har rensats på säsongsmässiga variationer. Kurvan tydliggör också den positiva effekt på arbetslösheten som toppåret 2007 hade. Första kvartalet det året var totalt personer inskrivna som arbetslösa. Det syns även att arbetslösheten nu visar tecken på att vända uppåt igen. Diagram 11. Totalt inskrivna arbetslösa Gävleborgs län. Januari 1994 april 2013 Procent Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade data, trendvärden.

46 Sida: 44 av 62 Någon minskning av antalet nyinskrivna arbetslösa Under årets fyra första månader (2013) har i genomsnitt 961 personer per månad registrerats som nyinskrivna öppet arbetslösa vid länets arbetsförmedlingar. Det är 54 färre i snitt per månad jämfört med samma period Det är endast fem län som visar en minskning, varav Gävleborg hade den näst största (-5,3%) procentuellt efter Kalmar län. I riket totalt skedde en ökning med 3,7 procent. Gotlands och Stockholms län hade den högsta procentuella ökningen i landet av nyinskrivna öppet arbetslösa, 12,3 respektive 10,4 procent. För att fokusera på Gävleborg så är det betydande skillnader mellan olika grupper av nyinskrivna. Det är färre kvinnor än män, färre äldre än yngre. Det beror på att kvinnor i stor utsträckning arbetar inom offentlig sektor som inte är så konjunkturkänslig. De branscher som i huvudsak sysselsätter män, nämligen industri och byggverksamhet är däremot mycket mer känsliga för konjunktursvängningar. Att de nyinskrivna är färre bland äldre beror på att de i högre grad har tillsvidareanställningar medan yngre rör sig mer in och ut i arbete. Störst skillnad är det mellan olika födelseregioner. De nyinskrivna öppet arbetslösa har minskat med 7,8 procent bland inrikesfödda i länet men ökat med 0,8 procent i riket. För utrikesfödda har det skett en ökning med 5 procent i länet och 10 procent i riket. Slutligen har det skett en ökning med 14,3 i länet för utomeuropeiskt födda vilket är exakt samma omfattning som för riket. Ökad omsättning till arbete Här följer en beskrivning av olika grupper som har fått arbete under första kvartalet Samtidigt görs en jämförelse med samma kvartal i fjol och år För att göra en tydlig jämförande bild av utvecklingen i tabell 23 så relateras antalet i varje grupp som fått arbete i snitt under ett kvartal till antalet i respektive grupp som var arbetslösa i snitt närmast föregående kvartal. Det vill säga grovt räknat den potentiella grupp som kunnat få arbete. Till exempel fick totalt personer någon form av arbete i genomsnitt första kvartalet Det är 10,2 procent av det antal personer som var inskrivna som öppet arbetslösa eller deltog i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd i genomsnitt kvartal De uppgick till personer.

47 Sida: 45 av 62 Tabell 23. Omsättning till arbete i Gävleborgs län som andel av antalet totalt inskrivna arbetslösa föregående kvartal, 2011 kvartal kvartal 1. År/kvartal Totalt år Kvinnor Män Unga år Äldre år Funktionsnedsatta Inrikes födda Utrikes födda Utomeuropeiskt födda Grund skola Utbildning Gymna sial Eftergy mnasial 2011 kv 1 10,4 10,2 10,5 9,4 7,3 7,8 11,6 5,8 4,9 6,0 11,7 14,5 kv 2 15,4 14,3 16,3 16,5 12,0 12,6 17,4 8,0 7,0 10,5 17,9 17,0 kv 3 11,6 11,9 11,2 11,9 7,6 9,7 13,1 6,7 5,7 7,2 13,0 16,4 kv 4 9,7 9,6 9,8 10,3 7,3 9,3 11,1 5,6 5,0 6,0 11,5 11, kv 1 9,7 9,2 10,1 8,9 8,1 8,2 11,3 4,7 3,8 6,1 10,7 14,0 kv 2 14,2 13,7 14,7 15,5 12,2 12,8 16,5 7,1 6,3 9,7 16,6 15,5 kv 3 10,2 10,4 10,0 11,0 8,0 9,0 11,7 5,9 5,3 6,5 11,4 13,8 kv 4 10,1 10,3 10,0 10,4 8,1 10,4 11,9 5,5 4,9 6,1 12,2 11, kv 1 10,2 9,9 10,4 9,9 8,2 9,2 11,8 5,6 4,8 6,1 11,9 12,9 Källa: Arbetsförmedlingen. Av tabell 23 framgår att andelen som fick arbete första kvartalet 2013 är högre för samtliga grupper utom för dem med förgymnasial respektive eftergymnasial utbildning. Detta är vid jämförelse med samma kvartal För dem med kortast utbildning var andelen som fick arbete oförändrad. Andelen minskade mest för dem med längst utbildning vilket kan tyckas förvånande. Det är dock de med längst utbildningsbakgrund som får arbete i störst utsträckning. Sedan kan det vara variationer på grund av att många säsongsarbeten tillsätts. Dessa kräver oftast inte kräver högre utbildning. En analys där varje kvartal från och med kvartal jämförs med motsvarande kvartal ett år tidigare visar att andelen totalt som fått arbete minskade de tre första kvartalen Kvartal och kvartal visar däremot en ökning. Det kan indikera att arbetsmarknaden har börjat förbättras. Det kan dock också indikera att en lång vinter resulterade i fler säsongsanställningar. Något som också kan utläsas av tabellen här ovan, är att sett över tid så lönar det sig att investera i sig själv i form av utbildning. Det underlättar möjligheterna till arbete. Personer med eftergymnasial utbildning har högst omsättning till arbete, följt av dem med gymnasial utbildning. Fler programdeltagare När det gäller programverksamheten har deltagandet ökat med närmare 300 personer första kvartalet 2013 jämfört med samma kvartal i fjol och uppgick i år till uppåt personer. En stor majoritet av deltagarna i program med aktivitetsstöd finns i jobbgarantin för ungdomar eller jobb- och utvecklingsgarantin, 73 procent första kvartalet i år och 77 procent i fjol, en minskning med fyra procentenheter. Antalet i jobboch utvecklingsgarantin har minskat med ett 90-tal personer och uppgår till 4 550

48 Sida: 46 av 62 personer och antalet i jobbgarantin för ungdomar har minskat med uppåt ett 70-tal till drygt personer. Antalet i jobb- och utvecklingsgarantins sysselsättningsfas har ökar med drygt 100 personer eller 7 procent. Det kan jämföras med rikets ökning med 14 procent. Deltagarna i sysselsättningsfasen hade minskat i två län, båda är norrlandslän. Det ena är Jämtland där minskningen var marginell men ändock en minskning. Det andra länet är Norrbotten där minskningen uppgick till 7 procent eller ett 90-tal personer. Eftersom 73 procent eller av programdeltagarna finns i jobbgarantin för ungdomar eller jobb- och utvecklingsgarantin och deras andel av samtliga programdeltagare minskat med fyra procentenheter så återstår 27 procent, eller drygt personer som deltar i övriga program och deras antal har ökat med 430 personer. Dessa deltar i huvudsak i tre program. Det är i första hand förberedande insatser 17 som ökat med 460 personer och där två tredjedelar av programdeltagarna utanför garantierna deltar. Det är arbetspraktik som minskat med ett 80-tal personer jämfört med i fjol och slutligen arbetsmarknadsutbildning som ökat med ett 50-tal personer jämfört med första kvartalet Arbetslösheten ökar 2013 men minskar 2014 Med hänsyn tagen till de påverkande faktorer som återfinns i denna rapport bedömer Arbetsförmedlingen att arbetslösheten kommer att öka med cirka 600 personer till slutet av år 2013 för att därefter minska med 700 personer till slutet av Det innebär en nedskrivning av prognosen från hösten 2012 då bedömningen var att arbetslösheten skulle öka med 900 personer till slutet 2013 Tabell 24. Totalt antal inskrivna arbetslösa. Gävleborgs län. Antal Förändring mot motsvarande kvartal året innan 2012 kvartal kvartal kvartal Källa: Arbetsförmedlingen. 17 Omfattar Aktiviteter inom vägledning och platsförmedling, Arbetslivsinriktad rehabilitering, Förberedande utbildning, Fördjupad kartläggning och vägledning och Arbetslivsintroduktion. För definitioner se arbetsförmedlingens hemsida: Definitioner och förklaringar - Arbetsförmedlingen

49 Sida: 47 av 62 Totalt inskrivna arbetslösa i slutet av 2014 (prognos) som andel av den registerbaserade arbetskraften år BD AC Z Y X W S U C T D AB = 7,3 % = 7,4 9,4 % 1 = 9,5 % 1 Genomsnitt för Riket +/- 1 procentenhet O E N M F G K H I Källa: Arbetsförmedlingen Arbetslöshetens struktur Närmast beskrivs hur arbetslösheten i olika sökandegrupper ser ut när man relaterar till arbetskraften i respektive grupp. Uppgifterna avser första kvartalet 2013 för länet och dess kommuner samt riket. Sett till länet som helhet så är det framför allt tre sökandegrupper som sticker ut av dem som redovisas i tabell 25. Dessa är desamma som redovisats i tidigare prognoser. Det är utrikesfödda, ungdomar år och de med förgymnasial utbildning. Arbetslösheten är väsentligt högre för dem än övriga grupper. En del av dessa tillhör de så kallade utsatta grupperna, det vill säga de som har extra svårt att finna, få och behålla ett arbete, vilka kommer att belysas längre fram i detta dokument.

50 Sida: 48 av 62 Det finns betydande geografiska skillnader i flera grupper. Exempelvis så har de med förgymnasial utbildning klarat sig bäst i Ovanåker, 18,7 procent totalt inskrivna arbetslösa mot 29,8 procent i Gävle som har högst andel. Detta trots att det skett ökning jämfört med första kvartalet Då var motsvarande siffror 13,8 respektive 27,2 procent. För länet som helhet så var arbetslösheten densamma som i fjol, 12,3 procent. För riket skedde en ökning från 8,6 till 8,8 procent. Samtliga övriga norrlandslän var de enda län där det skedde en minskning av arbetslösheten jämfört med kvartal Något som tagits upp i tidigare prognoser men som tål att upprepas är att när man tittar på tabellen, måste man beakta att en hög procentsats per automatik inte innebär ett högt antal individer. För att ta ett exempel så är arbetslösheten bland utrikesfödda 42,1 procent i Ockelbo, som är länets minsta kommun. I den största kommunen, det vill säga Gävle är motsvarande siffra 34,5 procent. Nära 8 procentenheter lägre men omfattar samtidigt mer än 21 gånger fler personer. Årets första kvartal visar att Gävleborg har landets högsta arbetslöshet 12,3 procent följt av Skåne och Södermanland. Uppsala har landets lägsta 6,3 procent och Västerbotten den lägsta arbetslösheten bland norrlandslänen - 8,5 procent. Tabell 25. Arbetslöshetens struktur, kvartal Totalt antal inskrivna arbetslösa. Andel av registerbaserad arbetskraft i respektive grupp, procent. Gävleborgs län. Kommun Totalt år Kvinnor Män Unga år Äldre år Eftergymnasial Inrikesfödda Utrikesfödda Utbildning Grundskola Gymnasial Bollnäs 12,0 11,0 13,0 26,8 7,8 10,1 39,1 28,0 10,7 10,7 Gävle 13,3 12,6 14,0 27,2 10,1 10,6 32,9 29,8 13,4 13,4 Hofors 11,6 12,0 11,2 30,3 6,6 9,4 29,1 24,1 9,5 9,5 Hudiksvall 10,5 9,9 11,0 27,5 5,1 8,9 29,5 23,5 10,0 10,0 Ljusdal 12,2 11,0 13,2 29,4 7,5 10,2 35,7 23,6 11,2 11,2 Nordanstig 10,1 9,6 10,6 20,6 7,1 8,2 38,0 20,1 8,6 8,6 Ockelbo 11,0 10,6 11,3 24,7 7,4 8,6 40,6 22,0 9,3 9,3 Ovanåker 10,8 10,7 10,9 25,9 6,9 9,5 41,1 18,7 9,6 9,6 Sandviken 13,2 13,7 12,8 28,7 8,7 9,8 40,0 29,5 11,2 11,2 Söderhamn 12,6 12,0 13,2 25,8 9,0 10,5 38,3 29,2 11,1 11,1 Länet 12,3 11,8 12,8 27,2 8,2 10,0 34,8 26,9 11,4 11,4 Riket 8,8 8,2 9,3 17,8 6,7 6,6 20,4 20,0 8,7 8,7 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB.

51 Sida: 49 av 62 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar En stor utmaning för arbetsmarknadspolitiken är att stötta och rusta de personer som står längst från arbetsmarknaden. Att underlätta för dem att finna, få och behålla ett arbete är en vinst såväl för den enskilde individen som för samhället. Dels ur ekonomisk synvinkel, ett arbete ger mer pengar i plånboken och mer skattepengar till samhället, ökar konsumtionen och befrämjar tillväxt och dels ur ett personligt perspektiv, att bli delaktig i arbetslivet och känna sig behövd, knyta nya kontakter och motverka utanförskap. Oavsett konjunktursvängningar så finns det grupper som har stora svårigheter att etablera sig i arbetslivet. Det visar sig genom långa arbetslöshetstider, ju kärvare arbetsmarknad ju större stöd behöver dessa grupper, eftersom de då också måste konkurrera med dem som står närmare arbetsmarknaden. Vissa grupper som har extra stora svårigheter kallas inom arbetsförmedlingen för Utsatta grupper och de kommer att belysas i detta avsnitt. Var tredje utan arbete i mer än tre år I slutet av april 2013 hade drygt personer av de mer än totalt inskrivna arbetslösa varit utan arbete mer än tre år under den senaste tioårsperioden. Av dem hade personer varit utan arbete mer än fem år. Diagram 12 visar utvecklingen av arbetslöshetstider sedan våren 2006 i antal personer. Vad som inte syns i diagrammet är att när arbetsmarknaden är god, till exempel våren 2007, så ökar naturligt andelen med längst arbetslöshetstid i takt med att andelen med kortast arbetslöshetstid minskar på grund av att de får arbete. När arbetslösheten ökar som hösten 2009 sker det omvända och andelen med längst arbetslöshetstid minskar. Det gör inte problemet mindre utan ökar svårigheterna för dem med längst arbetslöshetstid att få arbete i och med att konkurrensen ökar, när de som nyligen haft arbete blir flera.

52 Sida: 50 av 62 Diagram 12. Totalt antal inskrivna arbetslösa fördelat på sammanlagd tid utan arbete under de senaste 10 åren. Gävleborgs län. en 2006 våren 2013 Källa: Arbetsförmedlingen. Antalet personer i utsatta grupper ökar En stor andel av dem som är arbetslösa utgörs av så kallade utsatta grupper. De har ofta svårt att finna, få och behålla ett arbete även när arbetsmarknaden är god. en 2013 tillhörde 62 procent eller av de totalt arbetslösa dessa utsatta grupper. Liksom vid undersökningarna våren och hösten 2012 är det den högsta andelen bland norrlandslänen. Gävleborgs län tillhör de sex län i landet där de utsatta grupperna utgör störst andel av de arbetslösa. I Stockholms län som har en god arbetsmarknad återfinns den högsta andelen arbetslösa inom de utsatta grupperna 68 procent. Det är de som inte tillhör de utsatta grupperna som får arbete i ett tidigare skede. Det kan jämföras med diagram 13 över Gävleborg. en 2010 nådde arbetslösheten i länet sin topp efter finanskrisen. Då var antalet arbetslösa i utsatta grupper respektive icke utsatta grupper ungefär lika stort. Men så började arbetslösheten vända nedåt och då minskade den först och främst bland de icke utsatta grupperna. Gapet som då uppstod mellan grupperna har därefter växt Att gapet växer hänger ihop med politiska beslut som exempelvis överföringar av personer från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Det är viktigt att beakta att det skiljer sig åt mellan de olika utsatta grupperna. Alla som ingår i en utsatt grupp har inte svårt att få arbete. Generellt har de dock en hög relativ arbetslöshet och i många fall långa arbetslöshetstider. I tabell- och diagrambilagan återfinns diagram avseende de olika utsatta grupperna efter arbetslöshetstid de senaste tio åren.

53 Sida: 51 av 62 Diagram 13. Totalt antal inskrivna arbetslösa i utsatta grupper och i ej utsatta grupper. Gävleborgs län. Januari 2004 april 2013 (ej dubbelräkning mellan grupperna) Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade data, trendvärden. Utsatta grupper: Förgymnasialt utbildade, äldre 55- år, utomeuropeiskt födda samt personer med funktionsnedsättning. Hur fördelar sig de olika utsatta grupperna? Hur fördelningen ser ut mellan de utsatta grupperna belyses i diagram 14. Det är de som har förgymnasial utbildning som står för det största antalet. Mer än hälften av de personer som kategoriseras som tillhörande de utsatta grupperna utgörs av dem med kortast utbildning. Därpå följer personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och de som är födda utanför Europa. Det är ungefär lika många i vardera gruppen. Slutligen de äldre som är år. Antalet i den gruppen minskar successivt vilket kan bero på flera orsaker. Dels att de lämnar arbetsmarknaden för pension och att åldersgruppen inte fylls på i samma utsträckning som tidigare. 50- talisterna är ju väsentligt färre än 40-talisterna. Dels också på grund av att de får arbete i högre utsträckning. Av tabell 23 under avsnittet om Ökad omsättning till arbete framgår att andelen äldre som fått arbete ökat samtliga kvartal 2012 och första kvartalet 2013 jämfört med samma kvartal föregående år. Den som eventuellt försöker summera de olika gruppernas antal i diagrammet finner att de är väsentligt fler än de som nämnts tidigare i detta avsnitt. Det beror att antalet inte innehåller dubbelräkning medan

54 Sida: 52 av 62 diagram 14 gör det. Exempelvis så räknas den som är år och har förgymnasial utbildning in i båda dessa grupper. Diagram 14. Totalt antal inskrivna arbetslösa fördelat på enskilda grupper. Gävleborgs Källa: län. Januari Arbetsförmedlingen, 2006 april säsongsrensade 2013 data, trendvärden Antal Högst förgymnasial utbildning Utomeuropeiskt födda Personer med funktionsnedsättning år Arbetslösa med förgymnasial utbildning Många som har svårt att få arbete har en kort utbildningsbakgrund. En fullständig gymnasieutbildning är mer eller mindre ett minimikrav idag för att få ett arbete eller för att studera vidare. Liksom vid de närmast två föregående undersökningarna utgjorde de med förgymnasial utbildning en tredjedel av samtliga totalt inskrivna arbetslösa i länet och omfattade personer. Av dessa hade i sin drygt personer varit utan arbete i fler än tre år de senaste tio åren. Sjuttio procent av samtliga folkbokförda 20-åringar i länets kommuner år 2012 har en fullföljd gymnasieutbildning. Tillsammans med Västmanlands län är det den lägsta andelen i landet. Andelen är högst i Gotlands och Hallands län, 79 procent. För Gävleborgs län innebär det att närmare ungdomar, 20 år gamla år 2012 enbart hade förgymnasial utbildning Källa: Skolverket.

55 Sida: 53 av 62 Arbetslösa med funktionsnedsättning Arbetslösheten för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har ökat kontinuerligt. En bidragande orsak till detta är de personer som överförts till Arbetsförmedlingen från Försäkringskassan. En annan orsak är den snabba försämring av arbetsmarknaden som skedde hösten 2008 då finanskrisen slog till. Från och med fjärde kvartalet 2008, steg arbetslösheten i rask takt och antalet arbetslösa med funktionshinder var 140 procent fler första kvartalet 2013 jämfört med tredje kvartalet Ökningen från kvartal till kvartal är 10 procent och antalet denna vår är personer. Det motsvarar 22 procent av samtliga arbetslösa. Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga drabbas i hög utsträckning av långa arbetslöshetstider. Hälften har varit utan arbete längre än tre år under den senaste tioårsperioden. För att underlätta möjligheterna till arbete har arbetsförmedlingen särskilda insatser att ta till. Det kan vara ett arbetstekniskt hjälpmedel, personligt biträde eller lönesubventioner. Lönesubventionering i form av lönebidrag och trygghetsanställning 19 är vanliga insatser. En förutsättning är dock att arbetsgivarna är villiga att anställa. Arbetslösa äldre år Andelen av de totalt inskrivna arbetslösa första kvartalet 2013 som är i åldrarna år uppgår till 14 procent vilket motsvarar drygt personer. Var och en av övriga åldersgrupper står för en högre andel av samtliga arbetslösa. Skillnaden är att de äldre är arbetslösa längre. Långa tider utan arbete ökar med stigande ålder och är följaktligen högst bland personer i åldrarna år. Femtiotvå procent av samtliga arbetslösa i den äldsta åldersgruppen har varit utan arbete i mer än tre år de senaste tio åren. Denna grupp har de absolut längsta arbetslöshetstiderna av samtliga grupper. I tider då arbetsmarknaden behöver motverka en minskning av arbetskraften så är det av stort intresse att se till att de äldre stöttas i att komma ut i arbetslivet igen. Det kräver också att arbetsgivarna ser värdet i att rekrytera från denna åldersgrupp. År 2011 förvärvsarbetade 80,7 procent i åldern år. Vid års ålder hade andelen sjunkit kraftigt, till 65,2 procent. Det har dock skett en ökning. Motsvarande siffror år 2010 var 79,3 procent i åldern år och 62,8 procent i åldern år. Utomeuropeiskt födda De som är födda utanför Europa utgör 23 procent av de totalt inskrivna arbetslösa vilket motsvarar personer. Andelen med långa arbetslöshetstider är mindre än för övriga utsatta grupper. Orsaken till det kan vara att en större del inte varit i Sverige så länge. Personer födda i länder utanför Europa har ofta mycket stora svårigheter att etablera sig 19 För definitioner se arbetsförmedlingens hemsida: Definitioner och förklaringar för Arbetsförmedlingens statistik - Arbetsförmedlingen

56 Sida: 54 av 62 på den svenska arbetsmarknaden. Det gäller i synnerhet dem som är födda i Afrika eller Asien. Bland födda i Europa exklusive Norden samt bland dem födda utanför Europa var 11,2 respektive 11,7 procent företagare. För dem födda i Sverige var andelen 8,2 procent. Får man inte anställning är lösningen i vissa fall att driva eget företag. Bland utrikesfödda totalt var andelen förvärvsarbetande totalt 50,1 procent år Sett till vistelsetid var andelen för dem med kortare vistelsetid än två år 17,1 procent. Därefter ökar andelen förvärvsarbetande efter hur länge man vistats i Sverige vilket torde innebära att kunskaperna i svenska språket också ökar med tiden och ger effekt. Efter två till fyra år är andelen 24 procent, efter fyra till tio år 45,0 procent och efter mer än tio års vistelsetid 67,1 procent. 20 Länsspecifika frågor Antalet personer i yrkesaktiv ålder (20 64 år) har minskat i mer än två decennier. Försörjningsbördan ökar och då har länet inte råd med att ha landets näst lägsta andel förvärvsarbetande bland dem som är födda utanför Europa. Den är endast 43 procent. I Stockholms län är andelen 60 procent. För att jämföra med något mindre län så är andelen förvärvsarbetande utomeuropeiskt födda 59 procent i Jönköpings län och 54 procent i Kalmar län. 21 Kraven på formell utbildning och övrig kompetens ökar kontinuerligt på arbetsmarknaden. Länet riskerar att få problem att behålla befintliga företag och att få nya företag att etablera sig om inte kompetensförsörjningen säkerställs. Det gäller såväl hantverks- som akademikeryrken. 20 Källa: SCB, Registerdata för integration 21 Ibid.

57 Sida: 55 av 62 Om prognosen Arbetsförmedlingens intervjuundersökning utgör basen för prognosbedömningarna. Undersökningens urval är stratifierat för att så långt som möjligt likna näringslivets struktur i länet vad gäller branscher och arbetsplatserna storlek. I Gävleborgs län ingick 500 arbetsställen inom det privat näringslivet och svarsfrekvensen blev 83 procent i vårens undersökning. För offentlig verksamhet är undersökningen heltäckande inom kommuner och landsting. Dessutom görs intervjuer med ett urval av statliga arbetsställen. Svarsfrekvensen för offentlig verksamhet blev 89 procent i vårens undersökning. För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen stort, vilket ökar resultatens tillförlitlighet. Arbetsförmedlarna genomför intervjuerna och merparten av dessa sker vid ett personligt möte. Arbetsgivarna lämnar uppgifterna under sekretesskydd. Till stöd för bedömningar och analyser används även ett flertal andra källor; statistik som beskriver historiska förlopp, bedömningar om framtiden och framåtsyftande ekonomiska indikatorer. För dig som är intresserad av mer detaljer kring vår undersökning finns mer information på Källor Detta är ett urval av de underlag som ligger till grund för prognosens analyser och slutsatser. Arbetsförmedlingens intervjuundersökning (kvantitativt och kvalitativt material) Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik (nyanmälda platser, varsel, inskrivna arbetslösa, deltagare i program med aktivitetsstöd) Branschorganisationer Konjunkturinstitutet Statistiska centralbyrån (SCB). Statistik: Arbetskraftsundersökningen (AKU), Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), Kortperiodisk sysselsättningsstatistik (KS).

58 Sida: 56 av 62 Tabell- och diagrambilaga Andel av arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Gävleborgs län. Senaste 6 månaderna Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Kommande 6 månaderna 6-12 månader framöver Byggverksamhet Industri Privata tjänster Totalt Totalt antal inskrivna arbetslösa fördelat på sammanlagd tid utan arbete under de senaste tio åren, förgymnasialt utbildade. Gävleborgs län. en 2007 våren Antal månader månader >36 månader Källa: Arbetsförmedlingen.

59 Sida: 57 av 62 Totalt antal inskrivna arbetslösa fördelat på sammanlagd tid utan arbete under de senaste tio åren, personer med funktionsnedsättning. Gävleborg län. en 2007 våren Antal månader månader >36 månader Totalt antal inskrivna arbetslösa fördelat på sammanlagd tid utan arbete under de senaste tio åren, äldre år. Gävleborgs län. en 2007 våren Antal månader månader Källa: Arbetsförmedlingen.

60 Sida: 58 av 62 Totalt antal inskrivna arbetslösa fördelat på sammanlagd tid utan arbete under de senaste tio åren, utomeuropeiskt födda. Gävleborgs län. en 2007 våren Antal månader månader Källa: Arbetsförmedlingen. Rekryteringsproblem Andelen arbetsställen och offentliga verksamheter som upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering senaste sex månaderna. Gävleborgs län. Tidsperiod: en 2007 en Industrin Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar.

61 Sida: 59 av 62 Byggverksamhet Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Privat tjänstesektor Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar.

62 Sida: 60 av 62 Jord- och skogsbruk Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Offentliga tjänster Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar.