Förslag till servicenätplan för bildningsväsendet 2015-2025 Sibbo kommun
1. Inledning 1. Målen för servicenätutredningen Vad Att producera servicenätplaner och förslag till nödvändiga investeringar under den följande 10-årsperioden, så att dessa årligen kan uppdateras på ett lätt sätt. Att utveckla en övergripande hanteringsprincip för servicenätplanen och planeringsredskap i syfte att fastställa serviceproduktionen och investeringsbehoven. Varför Utvecklingsalternativen för Bildningsavdelningens servicenät och investeringsbehoven ska kartläggas systematiskt och prioriteras som grund för beslutsfattandet i kommunen. Bättre förutsättningar ska skapas för ett beslutsfattande som är konsekvent och utgår från kommunens strategi i alla ledningsoch beslutsfattarorgan. 25.4.2016 2
1. Inledning 3. Sammanfattning av huvudriktlinjerna i servicenätplanen 1. Campusområden bildas i Söderkulla och Nickby och i ett senare skede av byggnader som ligger nära varandra eller som ska byggas. 1. Servicelokalerna på campusområdena planeras så att de är mångfunktionella. 2. Av de nya lokalerna för serviceproduktion bildas byggnader som är anpassningsbara och som kan byggas ut enligt tillväxten. 3. Serviceproduktionen för låg- och högstadiet, småbarnsfostran samt merparten av idrottens, fritidens och kulturens service slås samman till gemensamma campus. 4. De finsk- och svenskspråkiga språkgrupperna organiseras i huvudsak till ett gemensamt campus (består av flera byggnader). 5. Inom småbarnsfostran strävar man efter att bygga de kommunala daghemmen i samband med campusområdena. Förskoleundervisningen förverkligas i samband med skolorna och den omfattar kompletterande dagvård. 2. Riktlinjerna för glesbygdens servicenät kräver en djupare analys av de olika alternativens ekonomiska konsekvenser samt fördelar och nackdelar. En framställning som omfattar glesbygden är möjlig först i samband med beslutsfattandet 2016. 3. Inom småbarnsfostran och utbildningen förbättras serviceproduktionens kostnadseffektivitet. 4. Administrationen av lokaler koncentreras till Lokalitetsförvaltningen. 25.4.2016 3
4. Bildningsväsendets riktlinjer för utvecklandet av servicenätet 1. Gemensamma huvudriktlinjer 2. Utvecklingsscenarier för servicenätet 3. Servicenätplanernas prioritetsområden
4. Bildningsväsendets riktlinjer för utvecklandet av servicenätet 1. Gemensamma huvudriktlinjer 1) Campusområden bildas på prioritetsområdena i Söderkulla och Nickby och i ett senare skede i Tallmo av byggnader som ligger nära varandra eller som ska byggas. Campusområdena möjliggör: En mera dynamisk och effektiv serviceproduktion samt samarbete mellan olika serviceproducenter. Lokalerna där servicen produceras byggs på ett flexibelt sätt, varvid dessa kan utnyttjas av fler ansvarsområden. Man strävar efter att i mån av möjlighet förverkliga servicen och lokalerna där den produceras i samarbete med den privata sektorn och tredje sektorn. Det här gäller särskilt kultur- och fritidstjänsterna. 2) Campusområdenas servicelokaler planeras så att de är mångfunktionella och möjliggör en effektiv användning även för andra syften under olika tider på dygnet, till exempel för vuxenutbildningen, kulturen, idrotten, fritidstjänsterna och för sammankomster. 3) Serviceproduktionen för låg- och högstadiet, småbarnsfostran samt merparten av idrottens, fritidens och kulturens service slås samman till gemensamma campusområden. Övergångsskedena inom den pedagogiska verksamheten underlättas. Gemenskapen ökar. Större kontroll över de speciella behoven och stöden inom fostran Centraliserade servicepunkter som är effektivare och mer kostnadseffektiva skapas. 25.4.2016 5
4. Bildningsväsendets riktlinjer för utvecklandet av servicenätet 1. Gemensamma huvudriktlinjer 5) Serviceproduktionens kostnadseffektivitet förbättras inom småbarnsfostran och utbildningen. Serviceproduktionen består av kostnaderna för småbarnsfostran / undervisning och väggar. Serviceproduktionens och servicenätets absoluta kostnader ökar, men samtidigt ökar den relativa kostnadseffektiviteten för bägge. Servicenätets kostnadsandel ca 30 % Serviceproduktionens kostnadsandel ca 70 % Kostnaderna/elev minskar Servicenätets kostnadsandel ca 20 % Serviceproduktionens kostnadsandel ca 80 % 25.4.2016 6
4. Bildningsväsendets riktlinjer för utvecklandet av servicenätet 1. Gemensamma huvudriktlinjer 6) De finsk- och svenskspråkiga språkgrupperna koncentreras i huvudsak till ett gemensamt campusområde (består av flera byggnader) Ålders- och språkgrupper kan smidigt och kostnadseffektivt överföras från ett fysiskt ställe till ett annat i enlighet med behovet och utvecklingen. Samtidigt kan en del av tjänsterna erbjudas kvalitativt och kostnadseffektivt till båda språkgrupperna. Möjliggör en naturlig samvaro mellan ungdomarna i olika språkgrupper. 7) Småbarnsfostran Inom småbarnsfostran strävar man efter att bygga de kommunala daghemmen i anknytning till campusområdena. Förskoleundervisningen förverkligas i samband med skolorna och den omfattar kompletterande dagvård. Man strävar efter att daghemsfastigheterna ska inrymma till och med 8 grupper. Öppen småbarnsfostran ordnas i samband med stora enheter på ett ställe i Söderkulla och Nickby. Man avstår smidigt från gruppfamiljedaghem och köpta tjänster i mån av möjlighet. Den privata serviceproduktionen utökas. En servicesedel tas i bruk, i regel används inte ett betalningsförfarande som grundar sig på serviceförbindelse. 25.4.2016 7
4. Bildningsväsendets riktlinjer för utvecklandet av servicenätet 2. Utvecklingsscenarier för servicenätet För utvecklandet av servicenäten finns tre alternativa utvecklingsscenarier: 1. Stark centralisering Man bygger nytt på ett koncentrerat sätt och i takt med befolkningstillväxten, gammalt koncentreras. 2. Centralisering Koncentrerad nybyggnation i takt med tillväxten och existerande byggnation enligt byggnadsbeståndets livscykel. 3. Den decentraliserade servicen fortsätter. Serviceproduktionen fortsätter i huvudsak enligt det nuvarande servicenätets struktur och nätet saneras. Tillväxtnätet utvidgas i takt med tillväxten enligt samma princip så att antalet små enheter ökas. I olika områden kan utvecklingsscenarierna följa olika principer. Centralisering och tillväxt är två olika saker. Det är lättare och mer ekonomiskt att centralisera när samhället växer. 25.4.2016 8
4. Bildningsväsendets riktlinjer för utvecklandet av servicenätet 3. Servicenätplanernas prioritetsområden Särskilda servicenätplaner har utarbetats för den kommunala servicens prioritetsområden samt för glesbygdsområdena. 1. Söderkulla prioritetsområde 2. Nickby prioritetsområde 3. Tallmo prioritetsområde 4. Glesbygdsområdet i norra Sibbo 5. Glesbygdsområdet i södra Sibbo 25.4.2016 9
5. Servicenätplan för Söderkulla prioritetsområde
Gymnastiksal 5. Servicenätplan för Söderkulla 6. De centrala skedena i utvecklandet av servicenätet samt tidtabellen Hansaksen päiväkoti 1. Sipoonlahden koulu, första utvidgning (+ 400 elever, tas i bruk 2019 2020) 2. Daghem 1 (8 grupper, 2020 2021) 3. Sipoonlahden koulu, andra utvidgning (+ 400 elever) + gymnastiksal, medborgarinstitut och ungdomslokaler, 2020 2021 4. Söderkulla skola flyttas till campusområdet vid Fröken Miilis väg (150 + 50, 2021 2024) 5. Daghem 2 (8 grupper) utvidgning av Mäntymäen päiväkoti, samtidigt flyttas Landsängens daghem? Landsängens daghem Mäntymäen päiväkoti DH En flyttning av enheten vid Lärdomsvägen (180) planeras noggrannare antingen i skede 1 eller skede 3 beroende på tillväxttakten DH 5. Sportplan 4. Söderkulla skola, 150 3. 1. 400 400 Ungdomslokaler, medborgarinstitut Sipoonlahden koulu DH DH DH 200 Privat daghem vid Tasbyvägen? Daghemmet Miili 2. 4. Hall 25.4.2016 11
6. Servicenätplan för Nickby prioritetsområde
6. Servicenätplan för Nickby 6. De centrala skedena i utvecklandet av servicenätet samt tidtabellen 1. Nickby Hjärta, skola för åk 7 9 (300 + 300 elever, 2016) 2. Utvidgning av Nickby Hjärta och gymnastiksal (300 elever + hall för 900 personer 2018 2019) 3. Nickby Hjärtas daghem (8 grupper, 2018 2019) 4. Utvidgning av Lukkarin koulu (300 elever) 5. Ungdoms- och hobbylokaler i Nickby campusområde (man avstår från de nuvarande lokalerna vid järnvägen) 6. Lukkarin päiväkoti (8 grupper) Lukkarin koulu 6. 300 DH 4. 300 Nickby Hjärta 3. DH Allaktivitetshall Man övergår från 11 utspridda daghem till en centraliserad modell med 6 8 daghem. Gatuterminal för busstrafiken 2. 300 IH NH 1. Enter Kungsvägens skola Bibliotek 25.4.2016 13 Kyrkoby skola
7. Servicenätplan för Tallmo prioritetsområde
7. Servicenätplan för Tallmo 6. De centrala skedena i utvecklandet av servicenätet samt tidtabellen Talman koulu DH Finskspråkigt gruppfamiljedaghem XXX 25.4.2016 15 Talma Ski
8. Servicenätplan för glesbygdsområdet i norra Sibbo
8. Servicenätplan för glesbygdsområdet i norra Sibbo 5. Servicenätets nuvarande struktur Norra Paipis skola Finskspråkigt gruppfamiljedaghem 6 km Svenskspråkigt gruppfamiljedaghem Svenskspråkig förskoleundervisning Paipis Södra Paipis skola 7 km Paipisvägen 5 km Borgby skola 25.4.2016 17 Sibbo
8. Servicenätplan för glesbygdsområdet i norra Sibbo 6. Huvudalternativen för utvecklandet av servicenätet Utvecklingsscenarier för servicenätet 1. Stark centralisering Man bygger nytt på ett koncentrerat sätt och i takt med befolkningstillväxten, gammalt koncentreras. 2. Centralisering Koncentrerad nybyggnation i takt med tillväxten och existerande byggnation enligt byggnadsbeståndets livscykel. 3. Den decentraliserade servicen fortsätter. Serviceproduktionen fortsätter i huvudsak enligt det nuvarande servicenätets struktur och nätet saneras. Tillväxtnätet utvidgas i takt med tillväxten enligt samma princip så att antalet små enheter ökas. I olika områden kan utvecklingsscenarierna följa olika principer. Utvecklingsscenarier för servicenätet i norra Sibbo 1. Stark centralisering All undervisning och småbarnsfostran koncentreras till campusområdet i Nickby. 2. Lokal centralisering Åk 0 6 och förskoleundervisningen samt den kompletterande dagvården koncentreras till en byskola. Stark centralisering av småbarnsfostran. 3. Den decentraliserade servicen fortsätter. Byskolorna fortsätter och förskoleundervisningen och den kompletterande dagvården ordnas i anslutning till dem. Småbarnsfostran i nuvarande lokaler. 25.4.2016 18
9. Servicenätplan för glesbygdsområdet i södra Sibbo
9. Servicenätplan för glesbygdsområdet i södra Sibbo 5. Det nuvarande servicenätets struktur 4 km Box 4 km Söderkulla skola Sipoonlahden koulu Söderkulla Sipoonlahden koulu / Fröken Miilis väg Boxby skola 59 elever 1-6-skola 3 km PK ḌH PK. Gumbovägen Västerskogin päiväkoti Ängskullens daghem Metsärinteen kielikylpypäiväkoti Eriksnäsvägen Hitåvägen Kalkstrandsvägen Salpar skola 55 elever 44 elever Gumbostrands 4/25/2016 skola 20
9. Servicenätplan för glesbygdsområdet i södra Sibbo 6. Huvudalternativen för utvecklandet av servicenätet Utvecklingsscenarier för servicenätet 1. Stark centralisering Man bygger nytt på ett koncentrerat sätt och i takt med befolkningstillväxten, gammalt koncentreras. 2. Centralisering Koncentrerad nybyggnation i takt med tillväxten och existerande byggnation enligt byggnadsbeståndets livscykel. 3. Den decentraliserade servicen fortsätter. Serviceproduktionen fortsätter i huvudsak enligt det nuvarande servicenätets struktur och nätet saneras. Tillväxtnätet utvidgas i takt med tillväxten enligt samma princip så att antalet små enheter ökas. I olika områden kan utvecklingsscenarierna följa olika principer. Utvecklingsscenarier för servicenätet i södra Sibbo 1. Stark centralisering All undervisning och småbarnsfostran koncentreras till Söderkulla skola och senare till campusområdet vid Fröken Miilis väg. 2. Lokal centralisering Åk 0 6 och förskoleundervisningen samt den kompletterande dagvården koncentreras till en byskola. Stark centralisering av småbarnsfostran. 3. Den decentraliserade servicen fortsätter. Byskolorna fortsätter och förskoleundervisningen och den kompletterande dagvården ordnas i anslutning till dem. Småbarnsfostran i nuvarande lokaler. 25.4.2016 21