SIBBO KOMMUNS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

Transkript

1 SIBBO KOMMUNS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

2 1(35) INLEDNING Småbarnsfostran är förknippad med många situationer och händelser i barnets livsmiljö. Småbarnsfostran, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen bildar med tanke på barnets utveckling en logiskt fortskridande helhet. Planen för småbarnsfostran är en viktig del av denna lärostig. Lagen om barndagvård ger varje barn subjektiv rätt till den småbarnsfostran som genomförs inom dagvården. Föräldrarna får själva välja vilken serviceform inom småbarnsfostran de vill anlita. Till småbarnsfostran inom dagvården hör vård, fostran och undervisning. Utgångspunkten är barnets och familjens behov. Inom fostringsgemenskapen beaktas och utnyttjas föräldrarnas expertis om sitt eget barn. Personalen och föräldrarna går medvetet in för att samarbeta. På detta sätt bildar man en logisk helhet inom småbarnsfostran som garanterar barnen likvärdiga och individuella möjligheter för uppväxt, utveckling och inlärning. Det är i första hand föräldrarna och hemmet som har rätt att fostra barnen och det är också de som bär det primära ansvaret för fostran. Planen för småbarnsfostran grundar sig på Statsrådets principbeslut om riksomfattande riktlinjer för förskoleverksamheten ( ) och de av Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården (Stakes) utarbetade grunder för planen för småbarnsfostran ( ). Sibbo kommuns plan för småbarnsfostran har utarbetats i samarbete med kommunens dagvårds- och förskolepersonal, olika samarbetspartner och privata dagvårdsproducenter. Syftet med Sibbo kommuns plan för småbarnsfostran är att linjera upp de centrala principerna och de innehållsmässiga betoningarna inom småbarnsfostran. Vid sidan av Sibbo kommuns plan för småbarnsfostran utarbetar varje enhet som erbjuder dagvård en egen plan för småbarnsfostran, som kompletterar och preciserar kommunens plan. Familjedagvården och den öppna dagvården utarbetar sina egna planer för småbarnsfostran. Det är en av fostrarens viktigaste uppgifter att värna om barnets självkänsla och glädje över att lära sig. Grunden för inlärning är en god social växelverkan där barnet och den vuxna diskuterar och turvis lyssnar på varandra. Uppdaterad i Sibbo

3 2(35) Innehåll Inledning Sibbo kommuns småbarnsfostran Vad är småbarnsfostran? Dokument som styr småbarnsfostran Värden, verksamhetsidé och mål inom Sibbo kommuns småbarnsfostran Sibbo kommun som miljö för småbarnsfostran Sibbo kommuns tjänster för småbarnfostran Kommunal daghemsvård Språkbad Familjedagvård Öppen småbarnsfostran Köpservice Övrig verksamhet Förskoleundervisning Stöd för vård av barn Genomförande av småbarnsfostran Vård, fostran och inlärning som helhet Barnets sätt att fungera Fostringsgemenskapen Miljö för småbarnsfostran Språkets betydelse inom småbarnsfostran Innehållsmässiga inriktningar Skapande av kontinuitet mellan småbarnsfostran, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen Samarbete Fostringsgemenskap Mångprofessionellt samarbete och nätverkssamarbete Utvärdering, utveckling och uppföljning av småbarnsfostran Stöd för barn med särskilda behov Småbarnsfostran för barn med olika språk- och kulturbakgrund... 34

4 3(35) 1. Sibbo kommuns småbarnsfostran 1.1. Vad är småbarnsfostran? Småbarnsfostran är fostringsverksamhet som ordnas, övervakas och stöds av samhället. Barnet växer upp till en aktiv människa genom spontan, upplevelsemässig och erfarenhetsbaserad verksamhet i barngruppen samt genom en målinriktad vägledning av vuxna. Småbarnsfostran består av helheten vård, fostran och undervisning och dessa delområden betonas på olika sätt hos barn i olika åldrar. Ju yngre barnet är desto mera växelverkan äger rum med en vuxen i vårdsituationerna. Den interaktiva och pedagogiska samarbetsprocessen mellan personalen inom småbarnsfostran och föräldrarna, det vill säga fostringsgemenskapen, utgör grunden för småbarnsfostran. Småbarnsfostran genomförs i samarbete med ett omfattande nätverk som stödjer barnet och familjen Dokument som styr småbarnsfostran Lagstiftningen som styr småbarnsfostran omfattar nästan tjugo olika lagar. Enligt lagen om barndagvård ska kommunen se till att kommunalt anordnad eller övervakad barndagvård finns tillgänglig i den omfattning och med sådana verksamhetsformer som behovet i kommunen förutsätter. Varje barn har enligt lagen om barndagvård en subjektiv rätt att delta i småbarnsfostran som ges inom ramen för dagvården. Lagstiftning som styr småbarnsfostran: Lag om barndagvård (36/1973) Förordning om barndagvård (239/1973) Lag om grundläggande utbildning (628/1998) Förordning om grundläggande utbildning (852/1998) Socialvårdslag (710/1982) Lag om ändring av socialvårdslagen (50/2005) Lag om tillsyn över privat socialservice (603/1996) Lag om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn (504/2002) Lag om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) Lag om stöd för hemvård och privat vård av barn (128/1996) Lag om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (272/2005) Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000)

5 4(35) Barnskyddslag (417/2007) Lag angående vårdnad om barn och umgängesrätt (361/1983) Lag om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) Personuppgiftslag (523/1999) Förordning om klientavgifter inom social- och hälsovården (912/1992). Småbarnsfostran styrs förutom av lagstiftning även av dokumentation som utarbetats på nationell och kommunnivå. Småbarnsfostran i Sibbo kommun grundar sig på följande dokument: Statsrådets principbeslut om riksomfattande riktlinjer för småbarnsfostran (2002) Grunderna för planen för småbarnsfostran utarbetade av Stakes (2005) Grunderna för förskolans läroplan (2010) Sibbo kommuns plan för småbarnsfostran (2004/2011) Sipoon kunnan suomenkielisen esiopetuksen opetussuunnitelma (2005) Läroplan för den svenska förskoleundervisningen i Sibbo (2005). På basis av kommunens plan för småbarnsfostran har dessutom separata planer för småbarnsfostran utarbetats för de olika dagvårdsformerna och dagvårdsenheterna. Ju närmare det konkreta småbarnsarbetet man befinner sig desto konkretare är planerna. I samarbete med föräldrarna utarbetas också individuella planer och mål för varje barn Värden, verksamhetsidé och mål inom Sibbo kommuns småbarnsfostran Det viktigaste värdet inom Sibbo kommuns småbarnsfostran är barnets rätt till en bra barndom. Våra andra värden är trygghet, en lugn och avstressande miljö, respekt för och omtanke om andra människor och naturen samt tolerans. I FN:s konvention om barns rättigheter som tryggar barnens uppväxt och utveckling ställs barnets människovärde i främsta rum. I anslutning till det här grundläggande värdet anges fyra allmänna principer: - förbud mot diskriminering och ett krav om att barnen ska behandlas jämlikt - barnets bästa - barnets rätt att leva och att utvecklas harmoniskt - hänsyn till barnets åsikt. Den centrala verksamhetsidén inom Sibbo kommuns småbarnsfostran är att erbjuda barnfamiljer mångsidiga dagvårdstjänster antingen på finska eller på svenska. Målet är att möta behoven av småbarnsfostran, förskoleundervisning och rehabilitering för barn samt stödja familjerna i deras fostringsuppgift och

6 5(35) föräldraskap.småbarnsfostran, förskoleundervisningen och nybörjarundervisningen bildar en helhet så att de stödjer varje barns individuella och jämlika möjligheter till uppväxt, utveckling och inlärning. Målet med fostringsgemenskapen inom småbarnsfostran är föräldrarnas och personalens medvetna engagemang och gemensamma agerande för att stödja barnets uppväxt, utveckling och inlärning. Föräldrarna har i första hand rätt att fostra sina barn och det är också de som bär det primära ansvaret för fostran. Dagvården delar medvetet och jämlikt fostraruppgiften med föräldrarna genom att stödja familjerna i deras fostringsarbete. Målet med småbarnsfostran är att skapa en grund för att varje enskilt barns individualitet respekteras och att barnet kan växa upp och utvecklas som en egen unik person. Målet är att barnet förhåller sig positivt till sig själv och till andra människor samt olika kulturer och omgivningar. Barnet får enligt sina egna förutsättningar lära sig att ta hand om sig själv och sina närmaste samt fatta beslut i frågor som berör barnet själv. Inom småbarnsfostran gläder man sig över den här dagen och över varandra samt njuter av sina färdigheter och av att få pröva på nya saker med hjälp av lek, fysisk aktivitet, utforskning och upplevelser. I samband med detta bör barnet dock hela tiden ha tillgång till omsorg och trygghet. 2. Sibbo kommun som miljö för småbarnsfostran Sibbo är en tvåspråkig landsbygdskommun i Nyland i närheten av Helsingfors. Kommunen har cirka invånare, varav bor i kommunens centrum, Nickby, och i det lokala centrumet i södra Sibbo, Söderkulla. Cirka 60 % av befolkningen har finska som modersmål och cirka 40 % svenska. I norra och sydöstra Sibbo finns vidsträckta skogsområden. Mellersta Sibbo domineras av kuperade åkerområden, genom vilka Sibbo å med sina sluttningar sträcker sig söderut mot Finska viken. I kustlandskapet i södra Sibbo öppnar sig vikarna ut mot skärgården och havet. Sibbo kommuns vision: Sibbo är en självständig, tvåspråkig, naturnära och förnyelseinriktad kommun, där det är gott att leva, bo och arbeta. 3. Sibbo kommuns tjänster för småbarnsfostran Syftet med tjänster för småbarnsfostran är att skapa en väg för uppväxt och inlärning som går från småbarnsfostran till den grundläggande utbildningen.

7 6(35) Daghemsvården, familjedagvården, lekverksamheten, den öppna dagvården, hemvårdsstödet och privatvårdsstödet bildar ett mångsidigt serviceutbud som erbjuder föräldrarna alternativ att ordna barnens dagvård och småbarnsfostran på barnets eget språk (finska/svenska). År 2010 var cirka 10 % av Sibbos befolkning barn i åldern 0 6 år. 78 % av kommunens alla barn i dagvårdsåldern omfattades av dagvården, och andelen barn under 3 år var 38,9 % Kommunal daghemvård I Sibbo finns det 16 kommunala daghem, varav 9 i norra Sibbo och 7 i södra Sibbo. En del av daghemmen är enspråkigt finska/ svenska och en del daghem är tvåspråkiga, där båda språkgrupperna är representerade. Daghemmens vård- och fostringspersonal består av barnträdgårdslärare och barnskötare, som har den bästa yrkesmässiga sakkunskapen inom småbarnsfostran samt pedagogisk kunskap om barn under skolåldern. Enligt förordningen om dagvård ska det finnas en person i vård- och fostringsuppgifter för varje grupp om högst fyra barn under tre år och för varje grupp om högst sju barn som har fyllt tre år. Utöver personalen i vård- och fostringsuppgifter arbetar också lokalvårdare och bespisningsarbetare. Daghemspersonalens yrkeskunnighet upprätthålls genom fortlöpande utbildning eftersom de omfattas av en bestämmelse om kompletterande utbildning som ingår i socialvårdslagen. Skiftesdagvård Med skiftesdagvård menas dagvård som erbjuds också på kvällar, nätter och veckoslut. Endast barn till föräldrar som båda skiftesarbetar eller den enda föräldern skiftesarbetar har rätt till skiftesvård. Trots de avvikande och varierande vårdtiderna inom skiftesvården erbjuds barnen en trygg och högklassig småbarnsfostran. Skiftesdaghemmet betjänar också sådana barn som anlitar en annan dagvårdsform, men på grund av föräldrarnas arbete sporadiskt behöver dagvård under veckoslutet. Det finns ett skiftesdaghem i Sibbo. I vissa fall har skiftesdagvård ordnats också inom familjedagvården.

8 7(35) 3.2. Språkbad I Sibbo inleddes språkbadsverksamhet år Språkbadsdagvård och språkbadsförskoleundervisning ges i Leppätien päiväkoti i Nickby och Metsärinteen päiväkoti i Västerskog. Språkbadsundervisning erbjuds på det andra inhemska språket (svenska) för barn vars modersmål är majoritetsspråket på orten (finska) från och med det år barnet fyller tre år. Språket kan anses vara grunden för tänkandet. Genom förstaspråket lär barnet sig grunden för både begreppssystemet och förmågan att uttrycka känslor. Hela den kognitiva utvecklingen grundar sig på språkutvecklingen. När barnet lär sig rikedomen och mångfalden i det egna modersmålet kan det så småningom börja tillägna sig ett annat språk. Ett språkbadsdaghem är avsett för barn som inte har några problem med den språkliga utvecklingen. Språkbadet inleds då barnets modersmålskunskaper och den finska identiteten redan är starka och barnet har goda färdigheter att lära sig ett nytt språk. I Sibbo tillämpas s.k. tidigt fullständigt språkbad, där daghemmets hela personal konsekvent talar endast svenska, men förstår barnets modersmål. Barnen kan fritt använda vartdera språket, men de uppmuntras att använda språkbadsspråket. Ordens och uttryckens betydelse förtydligas med miner, gester m.m. Sånger, ramsor, sagor och de vardagliga praktiska situationerna skapar en naturlig miljö för barnets språktillägnande. Undervisningen är barncentrerad och består till stor del av aktiv verksamhet. Småningom övergår barnen spontant till att allt mera börja använda språkbadsspråket i daghemmet. Ett renlärigt språkbad är ett tryggt och effektivt program, som beaktar barnet samt barnets identitet och modersmål. I fostringsgemenskapen mellan personalen och föräldrarna ingår ett medvetet engagemang för språkbadsverksamheten och för att stöda barnets uppväxt-, utvecklings- och inlärningsprocesser. En positiv inställning och stöd från föräldrarnas sida är viktiga för barnet. Daghemmen ger språkbad för 3 6-åringar. Förskoleundervisning för 6-åringar ingår i verksamheten. Efter daghemstiden börjar språkbadsgruppen i grundskolan, där språkbadet fortsätter ända till nionde klassen. Leppätien koulu i Nickby fungerar som språkbadsskola för årskurserna 1 6. Språkbadsundervisning i årskurserna 7 9 ges i samarbete mellan Sipoonjoen koulu och Kungsvägens skola.

9 8(35) 3.3. Familjedagvård Ledd eller kommunal familjedagvård Familjedagvård är en dagvårdsform i hemlik miljö för barn som behöver dagvård. Inom vården betonas grundvården och leken. Vården sker i regel i familjedagvårdarens eget hem fastän vårdaren är anställd av kommunen. En familjedagvårdare kan samtidigt ha fyra barn under skolåldern i vård, vårdarens egna barn under skolåldern medräknade, och dessutom en förskoleelev eller skolelev i halvdagsvård. Reservvård inom familjedagvården ordnas centraliserat på två daghem i kommunen, ett i norr och ett i söder. I Sibbo finns det både svenskspråkiga och finskspråkiga familjedagvårdare. Deras arbete övervakas och leds av familjedagvårdsledarna som är tre till antalet. I norra Sibbo finns det svenskspråkiga vårdare i Nickby, Kyrkoby och Paipis. Finskspråkiga vårdare finns i Nickby, Paipis och Myras. I södra Sibbo finns det svenskspråkiga vårdare i Box och Kalkstrand och finskspråkiga vårdare i Söderkulla, Box och området Immersby-Västerskog. Gruppfamiljedagvård Gruppfamiljedagvård är en form av familjedagvård. Inom gruppfamiljedagvården sköter 2 3 utbildade vårdare en syskongrupp på 8 12 barn i lokaler som anvisas av kommunen. Verksamheten i ett gruppfamiljedaghem består av samma grundelement som i övrig dagvård: vård, fostran och inlärning. Alla gruppisar utarbetar sina egna planer för småbarnsfostran. Sibbo kommuns gruppfamiljedaghem fungerar i södra och norra Paipis och i Salpar. I Tallmo finns ett privat finskt gruppfamiljedaghem som är riktat till barn med allergier. Övervakad eller privat familjedagvård Familjer har en möjlighet att anställa en privat familjedagvårdare för att sköta om sina barn antingen i sitt eget eller i vårdarens hem. Vårdproducenten erhåller stöd för privat vård och kommuntillägg. Kommunen är skyldig att godkänna och övervaka den privata familjedagvården. För övervakningen svarar familjedagvårdsledarna.

10 9(35) 3.4. Öppen småbarnsfostran Den öppna dagvårdsverksamheten startade år 2007 och är en del av Sibbo kommuns småbarnsfostran. Den öppna dagvården fungerar som en lätt länk till dagvården och erbjuder ett alternativ till heldagsvården till exempel då den ena föräldern är hemma och sköter barnen. Inom den öppna dagvården arbetar två personer och verksamhet finns både på svenska och på finska. Samarbete bedrivs bl.a. med församlingarna, Mannerheims Barnskyddsförbund, rådgivningen, familjearbetet och Folkhälsan. För närvarande erbjuder den öppna dagvården fyra verksamhetsformer: familjeklubb: samvaro och pyssel för föräldrar och barn, en gång i veckan. Klubben ordnas i Tallmo, Söderkulla och Nickby. babyträff: för dem som väntar sitt första barn eller för föräldrar med barn under 1 år, en gång i veckan på församlingshemmet i Nickby. lekpark: en gång i veckan i Nickby. Barnen kan komma till parken tillsammans med sina föräldrar eller föräldrarna kan lämna ett barn som är över 2 år i parken för två timmar mot en liten avgift. Lekparken är avsedd för barn som inte är i kommunal dagvård. skogsklubb: avgiftsbelagd klubb för barn över 3 år i Söderkulla; barnen väljs till klubben på basis av ansökan (14 platser) Köpservice Sibbo kommun har tre svenska och fyra finska köpservicedaghem. De svenska daghemmen är daghemmet Arken, Box barnträdgård, och Nickby barnträdgård. De finska köpservicedaghemmen är: Ruxin päiväkoti och Lehmuslinnan päiväkoti som upprätthålls av Pihapiirin lapset ry samt Kotimäen päiväkoti och ryhmäperhepäiväkoti Sopusointu. Köpservicedaghemmen styrs av samma lagar och bestämmelser som kommunens daghem. I regel upprätthålls köpservicedaghemmen av en icke-vinstbringande förening. Sibbo kommun köper dagvårdsplatser för barnen av köpservicedaghemmen. Ett köpserviceavtal förpliktar köpservicedaghemmet och kommunen. Kommunen köper ett avtalat antal platser av daghemmen och priset justeras årligen Övrig verksamhet Lekverksamhet Lekverksamheten är avsedd för barn som inte är i behov av kommunal dagvård.

11 10(35) Inom lekverksamheten kan barnen pyssla, sjunga och leka. Lekverksamheten stödjer barnets uppväxt och utveckling i samarbete med föräldrarna. Barnen har också en möjlighet att delta i utfärder och evenemang utanför hemmet. Inom ramen för lekverksamheten ordnas också föräldrakvällar och måldiskussioner med föräldrarna. Följande privata föreningar ordnar för närvarande lekverksamhet: Kotimäen päiväkoti, Hindsby barnträdgård och Paipis barnträdgård. Familjecafé Mannerheims Barnskyddsförbund bedriver ett familjecafé en gång i veckan i Söderkulla och Nickby. I caféet ordnas program för barnen och mammorna serveras kaffe. Grupperna bedrivs på frivillig basis. Även Folkhälsan i Sibbo bedriver ett svenskt familjecafé i Söderkulla. Ytterligare information om familjecaféverksamheten finns på Sibbo kommuns webbplats. Mamma-barnklubbar Mamma-barnklubbar finns i området Hertsby-Borgby, på Widegård i norra Paipis och Hemgård i södra Paipis. Församlingarnas dagklubbar Sipoon suomalainen seurakunta ordnar en dagklubb för barn i åldern 3 6 år på Kyrkoby församlingshem och i Söderkulla församlingssal. Klubben är en pysselklubb med kristlig undervisning. Den finska församlingen ordnar dessutom en öppen dagklubb på Kyrkoby församlingshem och i Söderkulla församlingssal. Församlingarna, olika organisationer (såsom Mannerheims Barnskyddsförbund) samt skolornas föräldraföreningar bedriver familjearbete i syfte att stödja familjerna i olika livssituationer och speciellt i parförhållandet. Viktiga evenemang är föreläsningarna Perheen parhaaksi som är öppna för alla, familjeläger, herrkvällar med motion, bastu och diskussion samt damläger. Sibbo svenska församling ordnar en dagklubb två gånger i veckan i Nickby och Söderkulla.

12 11(35) 3.7. Förskoleundervisning I Sibbo finns det både svenska och finska förskoleenheter samt två förskolegrupper i språkbadsdaghem. Förskoleundervisning enligt lagen om grundläggande utbildning ordnas i regel i dagvårdens förskoleenhet. Förskoleundervisning ges 4 timmar under skoldagar. Förskoleundervisningen är avgiftsfri och frivillig, och avsedd för alla barn under skolåldern ett år innan läroplikten börjar. Barn som omfattas av förlängd läroplikt har rätt till förskoleundervisning det år de fyller fem. Även barn med tillstånd att inleda den grundläggande utbildningen senare är berättigade till avgiftsfri förskoleundervisning. Förskoleundervisningen grundar sig på Utbildningsstyrelsens grunder för läroplanen för förskoleundervisningen utgående från vilka Sibbo kommun har utarbetat en gemensam läroplan för förskoleundervisningen i kommunen (Sipoon kunnan suomenkielisen esiopetuksen opetussuunnitelma samt Läroplan för den svenska förskoleundervisningen i Sibbo). Med dessa båda som grund har förskoleenheterna utarbetat egna planer för förskoleundervisningen, där arrangemangen i anslutning till inlärningen har definierats mer ingående: målen, tyngdpunkterna och verksamhetsinnehållet för just den egna förskoleundervisningsgruppen. För alla barn inom förskoleundervisningen utarbetas egna individuella planer för förskoleundervisningen tillsammans med föräldrarna. Syftet med förskoleundervisningen är att skapa en bro mellan småbarnsfostran och den grundläggande utbildningen, och garantera alla barn lika möjligheter att inleda sin skolgång. Inom förskoleundervisningen är lek, ordnande av en intressant inlärningsmiljö och ett aktivt utforskande tillsammans med de andra barnen och de vuxna viktiga inlärnings- och undervisningsmetoder. Andra centrala mål är att förbättra barnens inlärningsförutsättningar, identifiera eventuella riskfaktorer i anslutning till inlärningen och att sätta in stöd i ett så tidigt skede som möjligt Stöd för vård av barn Hemvårdsstöd och kommuntillägg En familj med ett barn under 3 år som inte har en kommunal dagvårdsplats kan ansöka om hemvårdsstöd. Det kan vara någondera föräldern som sköter om barnet, men det kan också vara någon annan, t.ex. en släkting, eller en privat dagvårdsproducent. Hemvårdsstöd betalas också för familjens övriga barn under skolåldern som sköts på samma sätt.

13 12(35) Kommuntillägget till hemvårdsstödet beviljas enligt följande villkor: Kommuntillägget betalas som ett tillägg till vårdpenningen. För att kommuntillägg ska betalas bör alla barn under skolåldern omfattas av hemvårdsstödet. För sådana barn som omfattas av hemvårdsstödet för barn betalas inget kommuntillägg i det fall att familjen erhåller föräldrapenning. Familjens alla barn under skolåldern vårdas hemma. För ett barn i familjen under tre år betalas kommuntillägg 250 /mån. För syskon betalas 50 /mån. i syskontillägg. Ett barn har alltid subjektiv rätt till den kostnadsfria förskoleundervisningen enligt lagen om grundläggande utbildning. I det fall att ett syskon till ett barn som omfattas av hemvårdsstödet är i behov av särskilt stöd, kan dagvårdschefen avgöra om kommuntillägg betalas även om barnet med behov av särskilt stöd är i dagvård. Stöd för privat vård och kommuntillägg En familj med ett barn under skolåldern som inte har en kommunal dagvårdsplats kan ansöka om stöd för privat vård. Familjen kan välja en privat dagvårdsproducent, ett privat daghem, en privat familjedagvårdare eller en vårdare som har ett arbetsförhållande med familjen. Stödet betalas också för familjens övriga barn under skolåldern som vårdas på samma sätt. Stödjer för privat vård betalas direkt till vårdproducenten; den privata vårdaren eller daghemmet. Kommuntilläggets belopp för privatvårdsstödet ( ): Familjedagvård barn under 3 år: 290 /mån. barn över 3 år: 180 /mån. Daghemsvård/Gruppfamiljedaghem barn under 3 år: 600 /mån. barn över 3 år: 466 /mån. Ett schema över Sibbo kommuns alternativa dagvårdsformer och stödsystem finns på Sibbo kommuns webbplats 4. Genomförande av småbarnsfostran Småbarnsfostran är en process, där vården och stödet för uppväxten och inlärningen smälter in i varandra. Fostran baserar sig på att förmedla sådana värden till barnen som, genom att iaktta fostringsgemenskapens principer, har

14 13(35) godkänts tillsammans med föräldrarna på ett sätt som förverkligar värdena i de vardagliga situationerna. Syftet inom småbarnsfostran är i främsta hand att främja barnets välbefinnande på ett övergripande plan. Fostraren ska slå vakt om barnets hälsa och funktionsförmåga och sörja för barnets grundläggande behov. Barnet upplever då att det respekteras, att det godkänns sådant som det är och att det uppmärksammas, vilket främjar en sund självkänsla hos barnet. Barnet vågar ge sig i kast med nya saker och lär sig sociala färdigheter. Om fostraren bemöter barnet på ett sätt som präglas av respekt för barnets individuella behov, personlighet och familjekultur känner sig barnet jämlikt oberoende av sin bakgrund eller sitt etniska ursprung. När barnet mår bra har det de bästa möjliga förutsättningarna att växa, lära sig och utvecklas. Det njuter av att umgås med andra barn och vuxna samt känner glädje och frihet att ge sig hän i olika aktiviteter i en stressfri och trygg atmosfär. Barnet intresserar sig för sin omgivning och kan rikta in sin energi på att leka, lära sig och möta utmaningar i lämpliga doser i anslutning till olika vardagliga sysslor. Trygga människorelationer och känslan av att höra till en grupp främjar barnets välmående. Utgående från Sibbo kommuns plan för småbarnsfostran utarbetar varje enhet som ger småbarnsfostran en egen plan för småbarnsfostran, i vilken följande delområden ingår: o enhetens verksamhetsidé o en beskrivning av enhetens inlärningsmiljö o fostringsgemenskap o enhetens vård-, fostrings- och undervisningspraxis o enhetens samarbete och nätverksbildning o enhetens säkerhetsplan o utvärdering o dokumentering och uppföljning. En individuell plan för småbarnsfostran utarbetas för alla barn inom den kommunala småbarnsfostran. I planen införs de gemensamt överenskomna fostringsmålen och praktiska avtal angående barnets småbarnsfostran. Måluppfyllelsen granskas och utvärderas utgående från observationer minst en gång under verksamhetsåret.

15 14(35) 4.1. Vård, fostran och inlärning som helhet En syn som omfattar vård, fostran och inlärning som en helhet vägleder fostraren i fostringsarbetet, och fostraren blir medveten om barnets möjligheter att växa och lära sig. Uppväxtmiljöns kvalitet, speciellt känsloklimatet och de sociala förhållandena, spelar en central roll i barnuppfostran. Dessa förverkligas såväl i barnens inbördes umgänge, i växelverkan mellan barnen och de vuxna som i de sociala situationerna mellan de vuxna. I verksamhetskulturen inom den fostrande gemenskapen i Sibbo kommun ingår följande principer, som fostrarna genomför och beaktar i småbarnsfostran och i den miljö där småbarnsfostran ges: Individualitet o Barnet uppskattas som individ och godkänns sådant som det är. o Det finns tid för andra (tid för att uppmärksamma barnet). o Målen ställs på det personliga planet och man förbinder sig att främja uppnåendet av målen. o Utmaningarna ökas gradvis i takt med att barnet lär sig nya färdigheter, dvs. var och en utvecklas i sin egen takt. o Fostrarna är lyhörda för barnets individuella behov. o Barnet har tid att leka, lära sig och experimentera enligt sin ålder och utvecklingsnivå. Trygghet o Man sörjer för barnets fysiska och psykiska välmående. o Man stödjer utvecklingen av en god självkänsla hos barnet. o En trygg, positiv och inspirerande atmosfär skapas som grund för inlärningen. o Verksamheten sker i smågrupper. o Trygga människorelationer är grunden för god inlärning. o Fostringsgemenskapen engagerar sig i gruppens värden, mål och gemensamma regler som skapar grund för uppkomsten av en gemensam verksamhetskultur, gemensamma värden och etiska principer inom fostringsgemenskapen. o Man värnar om trygga och varaktiga vänskaps- och människoförhållanden mellan både de vuxna och barnen. Vårdens kontinuitet är viktig för barnets utveckling och inlärning. Planerna för barnets småbarnsfostran är ett sätt att förmedla information mellan dagvårdsplatserna. En lugn och avstressande miljö o Med hjälp av en lugn och avstressande miljö skapas möjligheter att trygga barnets psykiska välmående. o Barnet har tid att leka.

16 15(35) Inlärning o En positiv inställning till inlärning bör skapas. o Barnets naturliga nyfikenhet och inlärningslust väcks, upprätthålls och tillfredsställs. o Utmaningarna ökas gradvis enligt ålder och färdigheter var och en i sin takt. o Barnet uppmuntras att ta egna initiativ så att det kan glädjas över sitt kunnande, men det får också hjälp vid behov. o Vardagliga situationer utnyttjas pedagogiskt. o Barn- och grupporienterad verksamhet planeras. Mångprofessionalitet o Styrkan är en mångprofessionell gemenskap, där det upplevs som viktigt att utbilda sig, utveckla det egna yrkesmässiga kunnandet och leva i nuet. o Den fostrande gemenskapen är engagerad i fostrings- och undervisningsarbetet. Nätverksbildning o Ett mångprofessionellt samarbete bedrivs med olika yrkesgrupper som ansvarar för barnets och familjens välmående. o Viktigt när det gäller att stödja och bistå barnets utveckling. o Man inser vikten av personalens yrkesmässiga utveckling. o Ett instrument för distribution av information och god praxis utnyttjas Barnets sätt att fungera Att leka, röra på sig, uttrycka sig med konstens medel och att uppleva är karakteristiska sätt för barnet att fungera och tänka på. När barnet fungerar på ett sätt som är naturligt stärks dess välbefinnande och uppfattning om sig själv och barnets möjligheter att känna sig delaktigt ökar. Dessa barnets naturliga sätt att fungera bör beaktas vid planeringen och genomförandet av verksamheten och i verksamhetsmiljön. De styr fostrarnas sätt att fungera med barnen och via dem sker även barnets språkliga utveckling och omsätts de omfattande innehållsmässiga inriktningarna i praktiken, dvs. den matematiska, historisk-samhälleliga, estetiska, etiska och religions- och åskådningsanknutna inriktningen.

17 16(35) Utforskande barn Barnet ges möjlighet till naturlig förundran och uppfattning och uppmuntras att utforska nya saker. Fysiskt aktiva barn Barnet ges möjlighet att röra på sig och erfara glädje och nya upplevelser. Lekande barn Barnet ges möjlighet till handledd lek och lek på egen hand och barnets lek respekteras. Barn som upplever och uttrycker olika konstområden Barnet ges möjlighet att utföra och uppleva olika slags konstformer via olika sinnen. Barnets lek Barnet leker inte för att lära sig utan lär sig då det leker. Lekens betydelse är leken själv någon egentlig produkt blir inte kvar. Barnets spontana lek är ett naturligt sätt att lära sig olika saker som ansluter sig till barnets fysiska, emotionella, sociala och intellektuella utveckling. Ett mångsidigt lärande med hjälp av olika aktiviteter stödjer barnets inlärningsförmåga, som väsentligt är beroende av barnets erfarenhetsvärld och inlärningsmöjligheterna i den. Lek är forskning och inlärning. I lekarna råder barnens spontana växelverkan, barnens egen humor samt lek- och aktivitetsglädje. Den vuxna bör garantera möjlighet till lek och ge utrymme och tid för barnets lek. Den vuxna har en viktig roll då det gäller att utveckla leken på det pedagogiska planet, skapa ramar för miljön och stödja barnets verksamhet. Den vuxna skapar ramar för lekmiljön med beaktande av barnens ålder och utvecklingsskede samt aktuella intressen. Genom leken formar barnet helhetsmässigt sin personlighet och leken är den viktigaste delen i denna process. I leken gestaltar barnet världen, lär sig att förstå olika situationer, upplever olika känslor djupt och äkta, såväl rädslor som glädje, samt lär sig att hantera sina känslor. Leken ger barnet möjligheter att skapa relationer till omvärlden. Via leken prövar barnet sina gränser, tränar sina sociala färdigheter, lär sig samarbete, vänjer sig

18 17(35) vid olika moralregler och samhällets normer. Leken är barnets sätt att anpassa sig till tryck från omgivningen och sig själv och söka kreativa lösningar till dem. I leken kan barnet öva olika färdigheter utan rädsla för att misslyckas. När barnet växer utvecklas leken, och lekmotiven blir mångsidigare. I lekarna tränar barnet sådana viktiga livsfärdigheter som det just då har förutsättningar för. I fantasilekarna ingår en viss lagbundenhet för att en gemensam illusion ska kunna upprätthållas. I regellekarna följs regler för att det ska var möjligt att tävla med varandra. Barnets lekvärld är helgjuten, den förenar i sig kunskapsområdena och konstformerna. Verkligheten och fantasin garanterar tillsammans förutsättningar för en lustfylld inlärning. Fysisk aktivitet Daglig, mångsidig fysisk aktivitet är nödvändig för en balanserad uppväxt, utveckling och hälsa hos barnet. Barnet behöver mycket självständig fysisk aktivitet, men det njuter också av ledda former av fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet utvecklar rörelsebehärskningen och de motoriska basfärdigheterna. Barnet får

19 18(35) positiva erfarenheter av delaktighet och blir medvetet om sig själv i förhållande till andra. Då barnet rör sig får det träning och stimulans att handla självständigt, ta initiativ och att fungera tillsammans med andra. Barnet lär sig också att ge rum åt andra, vänta på sin tur, lyckas och misslyckas. Via daglig fysisk aktivitet bekantar sig barnet med sin näromgivning, dess natur och förändringarna i den under de olika årstiderna. Genom upplevelser, erfarenheter och lek skapas grunden för en bestående känslomässig relation till naturen och miljön och till fysisk aktivitet. Möjligheterna i närskogen utnyttjas till exempel med hjälp av skogsmulleverksamhet och barnets intresse för olika naturfenomen väcks. Barnet lär sig att njuta av naturen och av fysisk aktivitet. Barnets konstupplevelser och konstnärliga framställning En betydande del av barnets personlighetsutveckling sker via upplevelser, erfarenheter och inlärning som har anknytning till olika konstområden. Barnet uppmuntras att använda sig av sina egna iakttagelser, erfarenheter, känslor och fantasier. Genom att göra bilder, skapa föremål med händerna, musicera, dansa, dramatisera och röra sig tränas barnets kreativitet, fantasi, tankefärdigheter och förmåga att uttrycka sig. Barnet motiveras av att lek, fantasi och uppfinnande ingår i arbetet. En bra konstupplevelse kännetecknas ofta av entusiasm, fördjupning, målmedvetenhet och gemensam tillfredsställelse över att ha lyckats. Det är den vuxnas uppgift att genom kunnig handledning och mångsidig utrustning skapa sådana ramar för arbetet inom vilka en lugn process tryggas och resultaten lyfts fram. Avsikten med konstnärlig verksamhet är att ge barnen erfarenheter av olika saker, öka deras kunskaper och ge näring åt fantasin samt att stödja dem att lära sig nya saker. Konstnärlig verksamhet utvecklar också barnets finmotoriska färdigheter. Barnet får en möjlighet att öva både sina språkliga och sociala färdigheter, att fungera i grupp, kommunicera och uttrycka sig själv. Barnet utforskar Varseblivning är en viktig egenskap, som utvecklas i den tidiga barndomen. Varseblivning är en självgående process: ju större varseblivningsförmåga en människa har, desto mera varseblir hon och förundrar sig över. Barnets sätt att lära sig är att ställa frågor. Fostraren har en viktig uppgift i att vara närvarande, lyssna och vägleda barnet då det söker svar på sina frågor.

20 19(35) Den grundläggande nyfikenheten, viljan att lära sig nytt, viljan att växa och ta till sig nya saker, kunskaper och färdigheter, finns hos barnen själva. Vad barnen lär sig och hur de hanterar sina observationer beror på hurdana möjligheter de erbjuds för sitt utforskande. Barn minns bättre sådan kunskap som de har skaffat genom direkta erfarenheter än sådan som de har skaffat genom att se på och benämna föremål. Barn är aktiva forskare som söker kunskap. De strävar efter att hitta en förklaring till det som de ser och upplever. Barnets inlärning är inte bunden till tid och plats. Var och en har sina egna individuella sätt att skaffa kunskap och lära sig. Kunskapssökning är förenad med känslor, upplevelser, fantasi, försök och reflektion samt diskussioner och dispyter. För barnet är leken ett medel för utforskning och inlärning. Med lekens hjälp hanterar barnet ny kunskap. I en intressant och motiverande verksamhet kan barnet fatta beslut och lösa problem. Det är fostrarens uppgift att hjälpa och uppmuntra barnen genom att ordna en sådan omgivning för dem att de får egna, konkreta erfarenheter av omvärlden och av människorna, djuren, föremålen och händelserna i den. Fostraren skapar en atmosfär som utmanar och sporrar barnet att experimentera och söka förklaringar till olika saker. Barnet bygger upp sin egen världsbild i nära växelverkan i en sporrande miljö Fostringsgemenskapen Personalen inom småbarnsfostran bildar en mångprofessionell fostrande gemenskap. I arbetet som fostrare är det viktigt att vara medveten om det egna yrkesmässiga kunnandet och de värderingar och etiska principer som arbetet bygger på. Att dokumentera, utvärdera och utveckla det egna arbetet hjälper fostraren att fungera på ett medvetet plan för att stödja barnets utveckling i enlighet med de föränderliga behoven. Fostringsgemenskapen har bl.a. följande diskussions- och utvecklingsforum: pedagogiska diskussioner planeringsdagar gemensamma möten och teamkvällar för enheterna gruppmöten möten för familjedagvårdarna.

21 20(35) Fostrarens rollkarta Livets lärare Lär barnet skilja på rätt och fel Fungerar som förebild Lär barnet seder och bruk och För traditioner vidare Lär barnet fungera i det dagliga livet Kärleksgivaren Visar ömhet Tröstar Beskyddar Sympatiserar Accepterar Ser det goda Barnet Relationsläraren Diskuterar Lyssnar Stöttar Accepterar känslor Bistår i konfliktsituationer Vårdnadshavaren Ansvarar för basvården: mat, vila, hygien, renlighet, vård och sköter ordningen i hemmet Gränssättaren Skapar trygghet Följer och övervakar regler och överenskommelser Säger nej Sköter barnets dygnsrytm Fostrarens rollkarta; Lapselle hyvä päivä tänään (Mikkola-Nivalainen) utarbetad utgående från Föräldraskapets rollkarta (Varsinais-Suomen lastensuojelukuntayhtymä) Med sin verksamhet skapar fostrarna möjlighet för barnen att ta till sig mångsidiga erfarenheter som upprätthåller deras intresse samt ger med respekt för barnens individualitet barnen tid och utrymme för kreativ utforskning och förundran. Fostrarna planerar verksamheten och skapar en miljö där barnets naturliga sätt att fungera beaktas och de innehållsmässiga inriktningarna kan omsättas i praktiken med lekens hjälp. En fostrare förutsätts ha engagemang, lyhördhet och förmåga att reagera på barnets behov och känslor. Det är den vuxnas uppgift att systematiskt och medvetet iaktta barnets utveckling och beakta iakttagelserna när verksamheten planeras. Metoder för fostraren att utveckla sin yrkeskunskap:

22 21(35) fortbildning reflektion över det egna arbetet utvecklingssamtal med chefen vid behov handledning yrkesmässig rehabilitering. En för fostrarna och föräldrarna gemensam syn på vård, fostran och inlärning som en helhet styr verksamheten och skapar grunden för en högklassig verksamhetskultur och fostringsgemenskap. Fostrarna möjliggör ett gott samarbetsklimat mellan barnet och den vuxna, där barnen kan känna tillhörighet och delaktighet i en trygg miljö där man respekterar och tar hänsyn till varandra. Fostrarna värnar om kontinuiteten i barnets vänskapsförhållanden och vård- och fostringsrelationer Miljö för småbarnsfostran Inlärningsmiljön utgörs av fysiska, psykiska och sociala faktorer, som bildar en helhet. Till den hör de utrymmen som har konstruerats för ändamålet, de psykiska och sociala omgivningar som ansluter sig till verksamheten, material och utrustning av olika slag, näromgivningen och naturen. En mångsidig och flexibel omgivning väcker barnets intresse, experimentlust och nyfikenhet och sporrar barnet att styra in sin energi på verksamhet av olika slag och på att uttrycka och lära sig. Att medvetet skapa ramar för inlärningsmiljön och upprätthålla och förnya den är en väsentlig del av småbarnsfostran. Konstruerade utrymmen Miljön ska vara trygg och beakta faktorer i anslutning till barnets hälsa och övriga välbefinnande. När utrymmen för aktiviteter inomhus och utomhus planeras, ska avseende fästas vid såväl barnens ålder och utvecklingsnivå som vid olika lösningar som barnens lekar kräver beträffande tid, utrymme och utrustningsnivå. Barnen kan allt efter förmåga delta i det arbete som utförs för att upprätthålla och förnya inlärningsmiljön. Trygghetsaspekter är förknippade med alla olika element i miljön för småbarnsfostran. Det är viktigt såväl för barnen som för de anställda att verksamhetslokalerna är trygga och i gott skick. Alla enheter inom småbarnsfostran har utarbetat följande planer gällande säkerheten: Säkerhetsplan, som bland annat beskriver situationer när barnet avhämtas från dagvården, hur man ska gå till väga i sjukdoms- och olycksfall, risker i samband med utomhusvistelse, hotfulla situationer och planer för att leta efter ett barn som försvinner från dagvården Bedömning av risker (riskkartläggning) Brandsäkerhetsplan Hygienanvisningar.

23 22(35) Vid planeringen av verksamhetslokalerna ska olika slags och olika stora gruppers sätt att fungera beaktas i mån av möjlighet. En väl planerad miljö för småbarnsfostran gynnar verksamhet i smågrupper, i vilka alla ges tid och möjlighet att delta i diskussionen och växelverkan. Smågruppsverksamheten ingår som ett bindande mål i Sibbo kommuns strategi för småbarnsfostran, som iakttas i alla dagvårdsenheter. Atmosfär Ur barnets synvinkel är fostraren den viktigaste miljöfaktorn. Det psykiska, sociala och mentala välbefinnandet uppnås då interaktionen mellan barnen och de vuxna är ärlig och öppen. Rätt till fysisk integritet, att bli godkänd som medlem i gemenskapen, en vuxen persons närvaro och trygghetskänsla är barnets rättigheter. Mannerheims Barnskyddsförbunds och Folkhälsans rapport Kiusaamisen ehkäisy varhaiskasvatuksessa (Förebygg mobbning på dagis) fungerar som grund då dagvården gör upp sin egen plan för att förebygga mobbning. En bra inlärningsmiljö tillåter barnet att testa sina idéer, använda sin fantasi och uttrycka sina tankar och känslor på ett kreativt sätt, till exempel visuellt eller med hjälp av musik, rörelse och lek i en trygg, positiv och inspirerande atmosfär. Närmiljön, naturen och kulturen En viktig del av småbarnsfostran består i att stärka barnens lokala kulturidentitet och göra dem förtrogna med den egna livsmiljön. I Sibbo finns naturen och dess mångfald nära människan. Att göra barnen förtrogna med och få dem att känna sig hemma i naturen samt att lära dem att värna om naturen hör till småbarnsfostrans centrala uppgifter. Hållbar utveckling Det främsta målet med dagvårdens egna miljöprogram är att inkludera miljöfostran i daghemmens vardagliga verksamhet på ett naturligt sätt. Varje daghem väljer ut de mål och delmål i miljöprogrammet som de vill fokusera på. En miljögrupp som består av representanter för daghemmen och familjedagvårdarna sammanträder regelbundet för att diskutera, planera och utvärdera miljöfostran inom dagvården.

24 23(35) 4.5. Språkets betydelse inom småbarnsfostran Tvåspråkigheten (de inhemska språken: finska/svenska) i Sibbo kommun är en rikedom. Barnen har möjlighet att bekanta sig med det andra inhemska språket redan i sandlådan. Den tvåspråkiga omgivningen väcker barnets nyfikenhet att lära sig det främmande språket. Barnet uppmuntras och vägleds så att det småningom växer upp till en aktiv språkanvändare. Fostraren fungerar som en språklig modell för barnet. Att inom dagvården få vård, fostran och undervisning på det egna modersmålet i språkligt rena grupper skapar grunden för en god inlärning. Att bemästra språket utgör en viktig grund för inlärningsfärdigheterna. Fostraren stödjer barnets individuella färdigheter samt observerar och främjar uppvaknandet av barnets språkliga medvetenhet. En rik och mångsidig språkanvändning, bl.a. med hjälp av sagor, rim och ramsor, stödjer utvecklingen av tankefunktionerna och kommunikationen. Den vuxna styr på så sätt barnets observationer, visar hur man handlar i olika situationer, beskriver och förklarar olika händelser och skapar en stimulerande och aktiverande uppväxtmiljö för barnet. Med hjälp av olika metoder inom litteratur och läsning lär sig barnet språkrytm och känslohantering samtidigt som det använder sin fantasi. Språket i anslutning till de dagliga rutinerna, de vuxnas egna berättelser och läsning av böcker för barnen samt den tid de vuxna ger för diskussion, förundran och tankeutbyte är grunden för utvecklingen av den språkliga kulturen och de språkliga färdigheterna. Allt som upprepas är av betydelse för barnets språkutveckling. Allt detta har även betydelse för hur nyanserat barnet börjar använda sitt modersmål när det har lärt sig att tala. Att ge barnet en bra språkmodell, till exempel språkton, skapar grunden för barnets uppfattning om språkanvändning Innehållsmässiga inriktningar Inlärningen är aktiv då utgångspunkten är barnets intresse och lust att undersöka och experimentera. Inom småbarnsfostran studerar barnen inte olika läroämnen och förväntas inte heller klara av innehållet i de olika inriktningarna. Innehållsområdena fungerar som arbetsredskap för fostrarna och inriktningarna bildar en ram för hurdana erfarenheter, situationer och omgivningar fostrarna bör eftersträva, gestalta och erbjuda för att barnets uppväxt och utveckling ska framskrida på ett balanserat sätt. Det egentliga valet och gestaltningen av inriktningarna är miljö- och situationsanknutna. Inom småbarnsfostran förekommer de innehållsmässiga inriktningarna på ett naturligt sätt i olika situationer och smälter samman med varandra. Exempelvis under en skogsutfärd förekommer nästan alla innehållsmässiga inriktningar. Med

25 24(35) en inriktning som ett begrepp vill man understryka att syftet inte är att barnet studerar innehållet i vissa läroämnen, utan att det så småningom tillägnar sig sådana medel och färdigheter som hjälper det att börja begrunda, förstå och uppleva omvärldens mångfacetterade fenomen. Teman, fenomen och innehåll i de olika inriktningarna fogas till barnens närmiljö, vardag och konkreta erfarenheter. Härvid är barnens egna intressen, behov och de lokala förhållandena av avgörande betydelse. Språket är ett medel för kommunikation och växelverkan inom alla inriktningar. Därför är det ytterst viktigt att fostrarna i alla vård-, fostrings- och undervisningssituationer använder ett så gott och exakt språk som möjligt. Småbarnsfostrans centrala innehåll bygger på den helhet som följande inriktningar bildar: matematisk inriktning naturvetenskaplig inriktning historisk-samhällelig inriktning estetisk inriktning etisk inriktning religions- och åskådningsanknuten inriktning. Matematisk inriktning När vi hör ordet matematik tänker de flesta av oss på tal och siffror, men matematik är också mycket annat. Barnet jämför, bygger, mäter och sorterar naturligt av sig självt. För ett litet barn kan matematik vara ett begrepp såsom lång eller kort, varm eller kall, tjock eller tunn, tung eller lätt osv. Många matematiska begrepp kan förklaras genom att låta barnet jämföra saker med varandra. Jämförbara egenskaper är bland annat längd, vikt, volym, temperatur, storlek, färg, form, antal och konsistens. Fastän vi inte alltid tänker på det hör matematik i olika former till småbarnsfostrans vardag. Då verksamheten planeras och inlärningssituationerna byggs upp fäster vi bl.a. uppmärksamhet vid följande matematiska inriktningsmöjligheter: att iaktta och utforska miljön (kontraster, att ordna, sortera och jämföra) rumslig iakttagelse, geometri och mätning (iakttagelse av den egna kroppen och utrymmet, former, begrepp som uttrycker plats, byggande, symmetri) tidsbegrepp (dygnstider, veckodagar, månader, årstider, klockslag) siffror och antal, problemlösning, pengar (konkret observationsmaterial, spel och uppgifter som utvecklar slutledningsförmågan, lekar). Alla situationer kan utnyttjas matematiskt med hjälp av föremål och redskap som är bekanta för barnen. I samband med maten kan man till exempel räkna antalet

26 25(35) köttbullar och potatisar, dela äpplet i flera bitar, fundera över om mjölkglaset är tomt eller fullt osv. Även leksakerna kan sorteras enligt olika egenskaper, till exempel alla legoklossar i en låda och alla bilar i en annan. Även former kan tränas med hjälp av leksaker: bollarna är runda, klossarna är fyrkantiga osv. Olika slags spel och lekar stödjer den logiska slutledningsförmågan och utvecklandet av tänkandet. Barnet kan träna upp sitt matematiska tänkande också med hjälp av språket. På samma sätt som det är lättare för barnet att lära sig läsa och skriva om de vuxna läst sagor och diskuterat med barnet sedan det var litet, så är det också lättare för barnet att lära sig räkna om man beaktar matematiken i sagorna och ramsorna. Naturvetenskaplig inriktning Den naturvetenskapliga inriktningen betyder att barnen stiftar bekantskap med naturfenomen, djur och växter under de olika årstiderna. Målet är att väcka barnets intresse och respekt för naturen. I Sibbo kan man lätt följa med när årstiderna ändras t.ex. genom att betrakta åkerlandskapet. Barnets närmiljö består både av naturen (skogar, åkrar, havet) och den byggda miljön. I Sibbo finns också ett av de få sammanhängande skogsområdena i huvudstadsregionen, nämligen nationalparken Sibbo storskog. Detta skogsområde erbjuder en hemvist för nästan hundra utrotningshotade och missgynnade arter. Där finns också mångsidiga friluftsområden som lockar till rekreation. Under en skogsutfärd kan barnet konkret uppleva och iaktta naturen med flera sinnen; det erbjuds dofter, färger, ljud, smaker och fysiska utmaningar. Utfärderna i närmiljön erbjuder barnet upplevelser och erfarenheter och skapar barnets egen relation till naturen. När barnet lär känna naturen blir den nära, trygg och viktig för barnet. Detta är en bra utgångspunkt för miljöfostran. Då barnet dagligen spontant rör på sig och vistas utomhus i olika slags miljöer samt anpassar sig till de olika årstiderna och väderleken främjas välbefinnandet,

27 26(35) en mångsidig utveckling och inlärningen. Med tanke på fysisk aktivitet och utomhusvistelse bör barnet lära sig att klä sig ändamålsenligt, öva sig i och befästa de grundläggande motionsformerna samt gradvis utveckla konditionen, uthålligheten och kroppskontrollen. Det viktigaste är att barnet finner och bevarar glädjen och lusten att beundra, vistas utomhus och röra på sig samt en aktiv inställning till livet. Historisk-samhällelig inriktning Den historisk-samhälleliga inriktningens syfte är att bekanta barnen med det förflutna och nuet. Tillsammans med barnen bygger man upp en bild om det förflutna med utgångspunkt i barnets egen fostringsmiljö, barnets och familjens erfarenheter och personhistoria. Barnets tidsbegrepp är ofta förknippat med mycket konkreta saker med hjälp av bilder och ord drar man sig till minnes saker som hänt i barnets närhistoria och besöker historiska och samhälleliga objekt i närmiljön. Exempel på sådana historiska och samhälleliga objekt i Sibbo är fornborgen Sibbesborg, hembygdsmuséet Sibbesgården, Massby skolmuseum, lantbruksmuséet, Sibbo kyrka och Sibbo gamla kyrka. Årliga kulturevenemang är bl.a. Barnens kulturvecka, Topeliusveckan, sommarteater och olika slags konstutställningar. Barnens mor- och farföräldrar, föräldrar och barnen själva kan även anlägga ett synsätt på svunna tider och bidra med brobyggande verksamhet till fenomen och händelser i nutid till exempel genom att berätta sagor och berättelser, slå vakt om traditioner och fira olika slags högtider (såsom självständighetsdagen och Kalevaladagen). Barnet kan utforska miljön och kulturen i samband med olika slags teman och utfärder. Då man jämför historiska förhållanden med nutida förhållanden ger det en möjlighet att iaktta det nutida samhällets verksamhet.

28 27(35) Estetisk inriktning Den estetiska inriktningen är omfattande och mångfacetterad. Att observera, lyssna, uppleva och skapa gör en människa delaktig av den estetiska inriktningen, som också bygger på fantasi och intuition. Barnen bildar sig en uppfattning om skönhet, harmoni, melodi, rytm, stil, spänning och glädje men också om deras motsatser. Inom dagvården får barnen estetiska erfarenheter till exempel genom böcker och bilder, teaterbesök, genom att rita, måla, pyssla och modellera. Barnets värderingar, inställning och synsätt börjar formas. Etisk inriktning Den etiska inriktningen omfattar frågor i anslutning till värden och normer. En vuxen diskuterar med barnet om frågor som bekymrar dem och funderar tillsammans ut svar på frågorna. I vardagen uppstår det hela tiden situationer som kan begrundas utgående från vad som är rätt och fel, bra och dåligt, sanningsenligt och lögnaktigt. Även frågor som har att göra med rättvisa, jämlikhet, aktning och frihet är dagliga element i barnens vardag. I vardagen stöter vi till exempel på situationer där vi antingen måste be om eller ge förlåtelse, ta andra i beaktande samt olikheter. Mobbning godkänns inte. Det är viktigt att barnet känner sig tryggt då det behandlar frågor som väcker rädsla, ångest och skuldkänslor.

29 28(35) Religions- och åskådningsanknuten inriktning Den religions- och åskådningsanknutna inriktningen består av religiösa och andliga sammanhang och fenomen. Utgångspunkten är att bekanta barnet med dess egen religion och egna seder. Barnet ges en möjlighet att i stillhet förundra sig och begrunda, att fråga och få förklaringar.tillsammans med varje barns föräldrar kommer vi överens om innehållet Skapande av kontinuitet mellan småbarnsfostran, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen Småbarnsfostran bör vara intimt anknuten till både förskole- och nybörjarundervisningen. Samarbete mellan dessa tre verksamheter är viktigt för att barnets inlärning och utveckling ska bilda en fungerande helhet. De omfattande innehållsmässiga inriktningarna i grunderna för planen för småbarnsfostran får en konsekvent fortsättning i de centrala ämnesområdena i grunderna för läroplanen för förskoleundervisningen och vidare i de läroämnen som undervisas i skolan. Kontinuitet mellan småbarnsfostran och förskoleundervisningen och uppföljning av utvecklingen på individnivå eftersträvas med hjälp av individuella planer för småbarnsfostran. På motsvarande sätt gör man upp inlärningsplaner för alla barn inom förskoleundervisningen. Planerna följer med barnet till förskoleundervisningen eller den nya dagvårdsgruppen och till skolan via föräldrarna. Föräldrarna bör alltid ha vetskap om sådant som gäller deras barn. För att övergången från småbarnsfostran till förskoleundervisningen ska ske så flexibelt som möjligt ordnas till exempel introduktionsbesök för barngrupper och en info- och föräldrakväll för föräldrar innan förskoleundervisningen börjar. I samband med anmälan till förskoleundervisningen kan de framtida lokalerna presenteras i mån av möjlighet.

30 29(35) Inom småbarnsfostran arbetar en ambulerande specialbarnträdgårdslärare och inom förskoleundervisningen en speciallärare i grupperna. Den ambulerande specialbarnträdgårdsläraren och specialläraren besöker grupperna och kartlägger antalet barn som behöver särskilt stöd och behovet av stöd. Dessutom stödjer och handleder de personalen då den har att göra med barn som är i behov av särskilt stöd. Då förskolegrupper bildas hålls möten mellan småbarnsfostran och förskoleundervisningen. Samarbetet mellan småbarnsfostran, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen är områdesanknutet beroende på om förskolegruppen finns i anslutning till daghemmet eller skolan. Skolorna väljer en eller flera kontaktlärare, som gör upp en samarbetsplan med dem som ansvarar för förskoleundervisningen i området. Härigenom tryggas förutsättningarna för att dagvården och skolan följer en enhetlig linje i sin verksamhet. I samarbetsplanen ingår t.ex. fadderverksamhet, elevgruppsbyten, gemensamma evenemang, fester och utflykter. Förskoleläraren och andra sakkunniga ger skolan en beskrivning av de barn som börjar i skolan för att deras skolgång ska börja så smidigt som möjligt.

31 30(35) 5. Samarbete För att främja och trygga barnets övergripande välmående behövs fostringsgemenskap, mångprofessionellt samarbete och nätverksbildning. Ett syfte med samarbetet är att i ett så tidigt skede som möjligt försöka upptäcka barnets behov av individuellt stöd samt förebygga eventuella svårigheter med inlärningen och utvecklingen Fostringsgemenskap Då fostringsgemenskapen omsätts i praktiken är det viktigt att föräldrarna och personalen gemensamt och medvetet engagerar sig i att stödja barnets uppväxt. Härvid uppstår en fostringsgemenskap där föräldrarnas och personalens olika sakkunskap och vetande förenas i en strävan efter att främja barnets allmänna välmående. Det här förutsätter inbördes tillit, jämlikhet och respekt. Inom fostringsgemenskapen spelar växelverkan och kvaliteten på växelverkan mellan familjerna och dagvårdspersonalen en viktig roll. Daglig samvaro och interaktion är den viktigaste delen av fostringsgemenskapen. Hela den mångprofessionella dagvårdspersonalen deltar i samarbetet med familjerna. Dagvårdspersonalen stödjer genom sin sakkunskap föräldrarna i frågor med anknytning till barnens uppväxt, utveckling och inlärning. Fostringsdiskussionerna, där personalen tillsammans med föräldrarna utvärderar vården, fostran och undervisningen i förhållande till barnets inlärning, är en viktig del av fostringsgemenskapen. Innan barnet börjar i dagvården förs en diskussion om inledandet av dagvården tillsammans med föräldrarna där föräldrarna berättar om sitt barn och om sina egna förväntningar på dagvården. Diskussioner om småbarnsfostran förs också regelbundet med barnets föräldrar (två gånger om året). Om det visar sig nödvändigt, förs diskussioner oftare. Utgående från diskussionerna utarbetar man tillsammans med föräldrarna en individuell plan för barnets småbarnsfostran, som uppdateras i samband med varje diskussion. Utbildning i fostringsgemenskap ordnas för vård- och fostringspersonalen inom småbarnsfostran i Sibbo kommun. Målet med utbildningen är att ge deltagarna en möjlighet att begrunda de centrala principerna som styr fostringsgemenskapen: att bli hörd, respekt, tillit och dialog, samt delaktighet inom fostringsgemenskapen. Under utbildningsdagarna behandlas föräldraskap, barndom, fostran och fostringsgemenskapens kundarbete med hjälp av erfarenhetsmässig inlärning och kunskapsmässigt källmaterial. Föräldrarna bör ha möjlighet att påverka innehållet i enhetens plan för småbarnsfostran och delta i utvärderingen av den tillsammans med de andra föräldrarna. Utgångspunkten är att personalen har en positiv inställning till att utveckla samarbetet och uppmuntrar föräldrarna att t.ex. tillsätta en föräldrakommitté.

32 31(35) 5.2. Mångprofessionellt samarbete och nätverkssamarbete Småbarnsfostran samarbetar med olika organisationer och andra aktörer i sin näromgivning. I frågor som gäller barnens och familjernas välmående är samarbetspartnerna social-, hälsovårds-, idrotts-, kultur- och undervisningsväsendet samt församlingen. Inom dessa uppgiftsområden utgörs samarbetspartnerna av bl.a. rådgivningsbyrån, familjearbetarna, primärhälsovården (psykologerna m.fl.) hemservicen för barnfamiljer, socialarbetet och skolorna. Samarbetet är förknippat med ett responssystem. Till exempel i samband med rådgivningens 4- och 5-årsgranskningar ombeds föräldrarna att meddela rådgivningen om dagvårdspersonalens iakttagelser om barnet och på motsvarande sätt ger rådgivningen respons om barnet till vårdplatsen. Sibbo kommun har också en egen familjearbetare inom dagvården, som man kan kontakta i frågor relaterade till uppfostran, föräldraskapet, familjelivet eller parrelationen. Familjearbetet inom dagvården är förebyggande och klientinriktat. Avsikten med familjearbetet inom dagvården är att stärka familjernas resurser och kontrollen över problematiska situationer i vardagen. 6. Utvärdering, utveckling och uppföljning av småbarnsfostran Barnets uppväxt och utveckling förutsätter en kontinuerlig och målinriktad utvärdering av fostringspraxis och planerna. Kvalitetsutvärdering är en fortlöpande process. Faktorer med central inverkan på kvaliteten är verksamhetens kundorientering, personalens yrkesmässiga kunnande, en välfungerande arbetsgemenskap och ledningens engagemang. Utgående från informationen från utvärderingen utvecklas de värden, mål, innehåll och metoder som finns inskrivna i planen för småbarnsfostran samt styrkorna och utvecklingsobjekten inom dagvårdsenhetens verksamhet. Föräldrarnas deltagande i utvärderingen är en av de samarbetsformer med hemmen vars syfte är en gemensam utveckling av småbarnsfostran. Utvärdering tillsammans med föräldrarna förutsätter öppenhet och växelverkan. Dagvården i Sibbo kommun använder sig av utvärderingssystemet TAK. Detta system utvärderar föräldrarnas tillfredsställelse med dagvården. En utvärdering som omfattar hela dagvården görs en gång om året. Därutöver kan varje dagvårdsenhet om så önskas genomföra sina egna kvalitetsutvärderingar. Genom att utvärdera utvecklas dagvårdspersonalen i sitt yrke. Vid sidan av utvärderingen av arbetsenhetens verksamhet är det också viktigt att utvärdera den enskilda anställdas arbete. När det gäller att utvärdera och utveckla den enskilda anställdas arbete har de årliga utvecklingssamtalen med den närmaste chefen en viktig roll. Utvecklingssamtal är en del av ledarskapet och deras syfte är att komma överens om mål för arbetet, utvärdera resultaten av arbetet och säkerställa kompetensutvecklingen. Utvecklingssamtalen gagnar individens, arbetsenhetens och sålunda hela organisationens verksamhet och välmående. Sibbo kommun har

33 32(35) som mål att utvecklingssamtal mellan cheferna och medarbetarna förs till 100 procent varje år. Personalen på Sibbo kommuns dagvårdsenheter har möjlighet att delta i en planeringsdag om året. Under planeringsdagen uppställs mål för verksamheten och utvärderas verksamheten. Då förs även pedagogiska diskussioner och reflekteras över hur fostrings- och undervisningsarbetet har lyckats. På basis av utvärderingen dras slutledningar och utifrån dem utvecklas åtgärder som främjar barnets välmående. 7. Stöd för barn med särskilda behov I Sibbo ordnas vård, fostran och undervisning för barn med behov av särskilt stöd enligt inklusionsprincipen, vilket innebär att vården, fostran och undervisningen i så stor omfattning som möjligt ordnas i anslutning till den normala dagvården, och barnet får det stöd som det behöver i närdaghemmet. Barnet garanteras möjlighet till socialt deltagande i en grupp med jämnåriga. När barnets behov av stöd bedöms är det föräldrarnas och personalens gemensamma observationer av barnet som utgör grunden eller alternativt har barnet redan tidigare konstaterats vara i behov av särskilt stöd. Barnet kan under olika långa tidsperioder behöva stöd i sin fysiska, kunskapsmässiga, känslomässiga och sociala utveckling eller i sin färdighetsutveckling. Stödbehov kan också uppstå i situationer där barnets uppväxtförhållanden äventyras eller inte tryggar barnets hälsa eller utveckling. Stödåtgärderna inleds genast när behovet av stöd konstateras i ett så tidigt skede som möjligt. Specialbarnträdgårdsläraren fungerar som sakkunnig när det gäller särskilt stöd inom småbarnsfostran. Specialbarnträdgårdsläraren är den första som kontaktas när man är oroad över barnets utveckling. Specialbarnträdgårdsläraren vägleder personalen och samarbetar med föräldrarna och övriga personer som rehabiliterar barnet (t.ex. talterapeut, ergoterapeut, familjearbetare, hälsovårdare, läkare, psykolog). Ärenden som berör barnet behandlas alltid endast med föräldrarnas tillstånd. Sibbo kommun deltar i ett projekt för att utveckla den grundläggande utbildningens kvalitet (Kelpo), vars syfte är att förankra riktlinjerna i den nya strategin för specialundervisningen (2007) i praktiken. Samma stödprinciper kan tillämpas även inom småbarnsfostran. Stödet delas in i tre delområden: 1) allmänt stöd som ges till alla barn 2) intensifierat stöd 3) särskilt stöd. Målet är att de lindrigare formerna av stöd, dvs. det allmänna och intensifierade stödet, skulle räcka för den största delen av barnen, och endast en liten del skulle

34 33(35) behöva särskilt stöd. Man bör komma ihåg att även ett begåvat barn är berättigat till intensifierat och särskilt stöd. Följande schema förtydligar hur principerna för ordnandet av stöd är uppbyggda inom specialsmåbarnsfostran. Stödmodell i tre steg inom småbarnsfostran SÄRSKILT STÖD -Beslut om särskilt stöd -Rehabiliteringsplan -Minskad gruppstorlek -Stödd smågrupp -Gruppspecifik assistent INTENSIFIERAT STÖD -Ta oron till tals -Specialbarnträdgårdslärarens konsultation/smågruppsverksamhet -Barnets behov av stöd skrivs in i planen för småbarnsfostran (Plan för intensifierat stöd) tillsammans med föräldrarna, och vid behov tillsammans med specialbarnträdgårdsläraren och eventuella övriga samarbetspartner. Utöver en högklassig grund ska barnet ges planmässigt och individuellt stöd som förutsätter specialpedagogiskt kunnande. Ett målinriktat samarbete ska bedrivas med barnets övriga stödtjänster. ALLMÄNT STÖD Högklassig grund för småbarnsfostran -Fostringsgemenskap -Diskussion om småbarnsfostran två gånger om året -God interaktion -Goda baskunskaper, kännedom om barnets utveckling -Strukturering av dagvårdsmiljön -Smågruppsverksamhet