Privata tjänster inom småbarnsfostran

Transkript

1 Privata tjänster inom småbarnsfostran Kostnaderna för dagvårdstjänster kommunens eget arbete jämfört med produktion genom servicesedel Genomförd på beställning av JHL VERTIKAL OY Mer information: statistikombudsman Jorma Peussa

2 Kostnadsstruktur för och organisering av köpta tjänster Kommunerna har vidgat användningen av servicesedlar, vars kostnader kommunen själv betalar En del av kommunerna använder även stöd för privat vård och kommuntillägg, som kan betalas av FPA Användningen av köpta tjänster har klart minskat och går mot sitt slut. Förutsätter konkurrensutsättning 2

3 Utgångshypotes för kostnadsjämförelsen Personalkostnaderna är den största utgiftsposten inom småbarnsfostran Inom dagvården ca 65 % av kostnaderna Lönenivån är mycket lika oberoende av arbetsgivare De totala personalkostnaderna varierar mellan privat och kommunal Detta beror på skillnader i tjänste- och arbetskollektivavtalen och i verksamhetskulturerna Större frihet i personalpolitiken inom privata sektorn pga. olika avtal och verksamhetskulturen Principerna för personaldimensionering är oftast desamma inom egen produktion och köpta tjänster Den privata producenten strävar efter att göra vinst på verksamheten Privata aktörer har större frihet när det gäller andra kostnader än personalkostnader De största utgiftsposterna är hyra, kosthåll och rengöring 3

4 Privat dagvård Personalkostnaderna är den största utgiftsposten inom småbarnsfostran Inom dagvården ca 65 % av kostnaderna Producerar tjänster med en målavkastning på minst 10 % Vinstkrav före skatt Privata sektorns kollektivavtal ger en 5 procents kostnadsfördel jämfört med allmänna kollektivavtalet för kommunsektorn (AKTA) Kan nå en 5 8 procents kostnadsfördel för andra utgifters del Möjlighet att fritt välja lokaler och övriga tjänsters producenter Får inte avdra mervärdsskatten Ca 1 5 procents tilläggskostnader jämfört med kommunen Kan välja sina klienter Kan bredda sin finansieringsbas genom tilläggstjänster Kommunen får en 5 procents återbäring på moms genom att köpa tjänster från privata sektorn 4

5 Återbäring av mervärdesskatten Enligt 130a i mervärdesskattelagen har kommunen rätt till återbäring av staten för skattefria hälso- och sjukvårdstjänster och sociala tjänster som kommunen köpt från en privat producent Den kalkylerade återbäringens storlek är 5 procent Återbäringen beräknas av tjänstens inköpspris Återbäring av momsen gäller även servicesedlar och bidrag 5

6 Kostnadsstrukturen vid kommunens eget arbete Vid eget arbete tillmäpas AKTA En del barnträdgårdslärare omfattas av UKTA (Kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal för undervisningspersonal). Ingen inverkan på kostnadsnivån Extra belöning används mycket sparsamt Majoriteten av personalen har en fast tjänst (ca 80 %) Majoriteten av personalen jobbar heltid Kommunen bygger och äger fastigheterna Kommunala serviceproducenter kan inte välja lokalerna Hyresutgifterna är bokföringstekniska och tjänsternas användare strävar efter att bygga lokalerna så att utrymmet maximeras Kosthåll, rengöring, kontorstjänster och övriga stödtjänster produceras som eget arbete De interna tjänsterna är till sin karaktär övervältringar av kostnader, dvs. den interna producenten kan inte påverka kostnaderna eller dra nytta av rationell beställning 6

7 Servicesedelns snittvärde vid daghemsvård I allmänhet har man strävat efter att servicesedelns värde motsvarar kostnaderna för produktion som eget arbete Servicesedelns värde baserar sig på en lokal kostnadskalkyl Eventuella extra kostnader från ineffektivt eller dyrt skött eget arbete överförs direkt till servicesedeln i form av överpris, vilket i sin tur leder till att företaget höjer sin målavkastning Servicesedelns grundvärde motsvarar kostnaderna för heldagsvård för ett barn över 3 år. Servicesedelns värde i andra tjänster beräknas med en koefficient. Servicesedelns koefficient vid heldagsvård för ett barn under 3 år är 1,50 Kommunen ansvarar för servicesedlarnas och serviceproducenternas förvaltning, vilket lägger 10 procent i administrativa kostnader till servicesedelns kostnader 7

8 Kommunalt daghemsvård per dagvårdsplats (barn över tre år, heldagsvård) Personalkostnader euro Vård- och uppfostringspersonal euro Chefsarbete 300 euro Biträdande arbete 500 euro Hyror euro Kosthåll euro Rengöring 300 euro Material och tjänster från tredje parter 100 euro Övriga kostnader 100 euro Sammanlagt euro Det finns stor variation i olika kommuners prissättning av interna poster Servicesedelns värde motsvarar oftast de årliga kostnaderna dividerat med 12 månader Kostnaderna omräknade till en servicesedel euro / 12 månader = 750 euro Till kostnaderna kan adderas i genomsnitt 10 % i administrativa kostnader både vid kommunala tjänster och tjänster som köps med servicesedel Kommunala daghemsvårdens pris som är jämförbart med servicesedeln 750 euro Kommunala daghemsvårdens verkliga kostnader med administrativa kostnader 825 euro 8

9 Servicesedelns kostnader vid privat daghemsvård Servicesedelns värde i olika kommuner Uleåborg 775 euro Åbo 826 euro Jyväskylä 741 euro Rovaniemi 824 euro Björneborg 800 euro Seinäjoki 1100 euro, samma pris för alla åldersklassar Kouvola 860 euro Nokia 791 euro Till servicesedelns pris läggs 10 % i administrativa kostnader Servicesedeln har beräknats för 12 månader per dagvårdsplats Servicesedelns värde är i genomsnitt ca 800 euro per barn över tre år i heldagsvård 9

10 Kommunalt och privat dagvård Kommunal dagvård Pris utan dygnetruntvård, särskilt stöd eller biträdande arbete i genomsnitt euro per år, dvs 750 euro per månad Grundpriset för kommunen är 750 euro, på vilket man lägger till 10 % i administrativa kostnader Privata sektorn Kostar i genomsnitt euro per år, dvs. 800 euro per månad Grundvärde för servicesedeln är 800 euro, på vilket man lägger till 10 % i administrativa kostnader Kommunen får en 5 procents återbäring på mervärdesskatten, varvid det beräknade priset sjunker till 760 euro Den privata dagvården kostar lika mycket för kommunen som kommunal service. I servicesedelns genomsnittliga värde på 800 euro kan beräknas ingå ett överpris på ca 50 euro, dvs. extra avkastning för företaget Kalkylen utgår från att det vid enheten finns 7 barn per varje anställd som hör till vård- och uppfostringspersonalen, dvs. den s.k. beläggningsgraden är 100 % 10