Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Relevanta dokument
Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Återrapport av uppdrag Krafttag mot sexuella trakasserier på skolor i Västerås

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Knappen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt Likabehandlingsplan 2017 Vätö förskola

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Kungsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Åby skola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Likabehandlingsarbete

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kohagens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för förebyggande av diskriminering och kränkande behandling. Åsle förskola. Läsåret 2018/2019

TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR STJÄRNSUNDS FÖRSKOLA

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Upprättad Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bullerbyn

Kvarnens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Klossdammen förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Rademachergatans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Jordens uteförskola läsåret 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens förskola 2017/2018

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Klockargårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Förskolan Slottet

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Pilbäckens förskola 2017/18

Staffansgårdens förskola. Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2018/2019

Rengsjö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Regnbågen

Inspiras plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan, plan mot kränkande behandling Åryds förskola

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Prästkragens Förskola

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR STALLGÅRDENS FÖRSKOLA

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Grantäppans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Meijerska gårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängslyckans förskola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2018/2019

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fagerås förskola. Blåklinten och Vallmon. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Läsår

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Nolhagens förskola

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Bullerbyn Förskolechefens ställningstagande

Upprättad Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Stocksnäs

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling Norrtull förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Toftagården

Likabehandlingsplan. Fagerhults förskola

Klockargårdens fsks plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5år

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Änggårdens förskola

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK. Dokumentansvarig Pedagogista/bitr. förskolechef Charlotte Larsson

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2017/2018

TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR EKORRENS FÖRSKOLA

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2017/2018

Treklöverns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsår: 2016/2017

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Likabehandlingsplan för Solberga förskoleenhet.

Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Klockarskogsgården

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

2017 12 12 Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Trollflöjtens förskola Förskolechef Kristin Söderkvist Barn och utbildningsförvaltning 721 87 Västerås 021 39 00 00 www.vasteras.se

2017 11 13 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 2. GRUNDUPPGIFTER... 4 2.1. VÅR VISION... 4 2.2. SAMVERKAN BARN/ELEVER... 4 2.3. SAMVERKAN MEDARBETARE... 4 2.4. SAMVERKAN VÅRDNADSHAVARE... 4 2.5. FÖRANKRING AV PLANEN... 4 3. DEFINITIONER... 5 4. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING... 6 4.1. UTVÄRDERING AV FÖRRA ÅRETS PLAN... 6 4.2. SAMVERKAN I UTVÄRDERINGEN AV FÖRRA ÅRETS PLAN... 6 4.3. RESULTAT AV UTVÄRDERINGEN AV FÖRRA ÅRETS PLAN... 6 4.4. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV ÅRETS PLAN... 6 5. KARTLÄGGNING OCH ANALYS AV ORSAKER... 7 5.1. METOD/AKTIVITET FÖR KARTLÄGGNING... 7 5.2. RESULTAT OCH ANALYS AV KARTLÄGGNINGEN... 7 6. GENOMFÖRA ÅTGÄRDER... 8 6.1. FRÄMJANDE ÅTGÄRDER... 8 6.2. FRÄMJANDE ARBETE PÅ ENHETEN UNDER KOMMANDE ÅR... 8 6.3. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER... 9 6.4. FÖREBYGGANDE ARBETE PÅ ENHETEN UNDER KOMMANDE ÅR... 9 7. ATT UPPTÄCKA, UTREDA OCH DOKUMENTERA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING... 10 7.1. POLICY... 10 7.2. RUTINER FÖR ATT TIDIGT UPPTÄCKA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING... 10 7.3. PERSONER BARN/ELEVER OCH VÅRDNADSHAVARE KAN VÄNDA SIG TILL... 11 7.4. RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA NÄR BARN/ELEV KRÄNKS AV ANDRA BARN/ELEVER... 11 7.5. RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA NÄR BARN/ELEV KRÄNKS AV MEDARBETARE 11 7.6. RUTINER FÖR UPPFÖLJNING... 12 7.7. RUTINER FÖR DOKUMENTATION... 12 7.8. ANSVARSFÖRHÅLLANDE... 12 Bilaga 1 Diskrimineringsgrunder... 13 Referensförteckning... 14 2

1. INLEDNING Alla barn/elever har rätt till en trygg och stimulerande miljö fri från diskriminering. Därför finns det bestämmelser om att förskolan och skolan måste arbeta främjande och förebyggande för att motverka diskriminering och undanröja hinder för allas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten. Den 1 januari 2017 ändrades diskrimineringslagens bestämmelser om aktiva åtgärder. Lagändringen innebär att utbildningsanordnare har fått ett utökat ansvar för att förebygga diskriminering och verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett lagens sju diskrimineringsgrunder: kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Enheten skall dokumentera alla delar (kartläggning, främjande och förebyggande åtgärder, uppföljning och utvärdering, samverkansskyldigheten) av det löpande arbetet under året. Dokumentationskravet ersätter det tidigare kravet på att ha en likabehandlingsplan. Det är inte bara undervisningen som omfattas av arbetet utan hela verksamheten. Det handlar om till exempel pedagogiskt material, prov och betygssättning till studiemiljö, raster och utflykter. Skolresor, friluftsdagar och avslutningar omfattas också. 1 Observera att skollagens regler om arbete mot kränkande behandling är oförändrade. 1 www.do.se Nya bestämmelser för förskolan och skolan fyra steg och sju diskrimineringsgrunder 3

2. GRUNDUPPGIFTER Namn på förskola/skola: Trollflöjtens förskola Förskolechef/rektor: Kristin Söderkvist Ansvarig för planen: Kristin Söderkvist Planen gäller från:2017-12-01 Planen gäller till: 2018-11-30 2.1. Vår vision Förskolan ska vara en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 2.2. Samverkan barn/elever Barnobservationer, trygghetsvandring och samtal med barnen i mindre grupper. 2.3. Samverkan medarbetare Varje medarbetare ska vara väl insatt i gällande plan. Alla ska vara med att göra den och alla ska ha deltagit i kartläggningen. Alla ska vara väl insatta i hur man reagerar om diskriminering eller kräkning förekommer. Vi arbetar mycket med värdegrunden i vardagen och förhåller oss utifrån ICDP, vilket gör att barnen får en större förståelse av hur man ska bemöta varandra respektfullt. Vi reflekterar också kring hur vi kan utforma miljön inomhus och utomhus så att vi minimerar riskerna för kränkning och diskrimenering. Förskolans barnpiloter har fått utbildning i ämnet och kan användas som resurspersoner och som stöd i likabehandlingsarbetet. Förskolechef och medarbetare har ansvar för att arbetet med att motverka kränkande behandling hela tiden utvecklas och tillsammans ansvarar vi för att hålla planen aktuell.. 2.4. Samverkan vårdnadshavare Föräldraforum, föräldramöten, utvecklingssamtal och dagliga samtal om barns trygghet. Märker vi att föräldrar har en oro så möter vi upp den omgående och erbjuder ett möte. 2.5. Förankring av planen Planen lyfts upp på föräldramöten och i samband med inskolning av alla barn samt mailas hem till föräldrar. Planen anslås på anslagstavla på varje avdelning. Alla nyanställda medarbetare informeras om förskolans likabehandlingsarbete vid introduktionen. 4

3. DEFINITIONER Skolans arbete kring kränkande behandling styrs av Skollagen (2010: 800) kap 6 och av Diskrimineringslagen (2008:567). Kränkande behandling är det begrepp som används i 6 kapitlet skollagen. Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet. Diskriminering är enligt diskrimineringslagen att någon missgynnas eller kränks. Missgynnandet eller kränkningen ska ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna (kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder). Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker ett barns eller en elevs värdighet. Gemensamt för trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet. 5

4. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska innehålla en redovisning av hur åtgärderna i föregående års plan har genomförts. Har åtgärderna haft avsedd effekt utifrån de mål som sattes upp i föregående års plan? Utvärderingen ska sedan vara utgångspunkten för den nya planen. 4.1. Utvärdering av förra årets plan Utvärderingen har skett i slutet av oktober genom gruppobservationer och trygghetsvandring. 4.2. Samverkan i utvärderingen av förra årets plan Tillsammans med föräldrar genom föräldramöten, föräldrar forum, PN enkäten och utvecklingssamtalen. Samtal med barnen i mindre grupper. Trygghetsvandingar med barnen på förskolan, både inne och ute. Analysera resultaten från medarbetarenkäten, diskutera planen under medarbetarsamtalet. 4.3. Resultat av utvärderingen av förra årets plan Genom det främjande arbetet med att vi pedagoger fördela oss i de olika rummen så att det finns en pedagog vid tre olika ställen som exempelvis en är i ateljén och samlingsrummet, en är i skaparummet så har vi skapat tryggare innemiljöer. I ett rum har vi bestämt att det bara får vara fyra barn åt gången då det är ett väldigt litet rum. Barnen upplever att det känns tryggare när det är färre barn där. På förskolans baksida händer det att det uppstår konflikter så där behöver det alltid vara en pedagog när det är barn där. Vi kommer att fortsätta att ha närvarande vuxna men även arbeta med att vara närvarande pedagoger genom att dela gruppen i mindre grupper. 4.4. Uppföljning och utvärdering av årets plan Analysera svaren som kommer från PN enkäten som föräldrar och barn har svarat på. Analysera svaren från medarbetarundersökningen och att vid olika reflektionstillfällen systematiskt arbeta med planen genom att dokumentera och diskutera mål och aktivitet och förbättringar. Årets plan utvärderas senast:2018-10-31 Ansvarig för att årets plan utvärderas är: Kristin Söderkvist 6

5. KARTLÄGGNING OCH ANALYS AV ORSAKER Tidpunkt för kartläggning: oktober och april varje år 5.1. Metod/aktivitet för kartläggning Gruppobservationer: Varje enskild pedagog i arbetslaget reflekterar över barngruppen utifrån en given modell, där man identifierar kärnbarn, mellanbarn och utanför barn. Efter att de individuella reflektionerna utförts, sammanställs materialet och ligger som underlag för observationer av de barn som ramlar utanför. Varför är de utanför? De barn som är så kallade mellanbarn, bör arbetslaget vara uppmärksamma på. Ett medvetet arbete sker därefter med barnen. Trygghetsvandring: Pedagogerna förbereder sig genom att observera barns lek och hur den fungerar i olika rum. Observationen görs för att förebygga diskriminering och kränkande behandling En pedagog och några barn (ca 3-4 st) går runt på förskolan i lugn och ro. Övriga barn är inte i lokalen. Gruppen går in i varje rum de använder på förskolan och pratar om hur det känns att vara där och leka, rita, måla, vila, kissa och äta. Utifrån barnens svar och pedagogernas observationer så bestämmer man tillsammans: Hur ska vi göra/arbeta för att det ska fortsätta kännas tryggt och bra på förskolan? Hur ska vi göra/arbeta för att ändra på det som inte känns tryggt/bra? Trygghetsrond ska ske på samma sätt utomhus. 5.2. Resultat och analys av kartläggningen Varje dag på förskolan ska vara en trygg miljö. Situationer som man observerat att det kan var otrygga är undanskymda miljöer både inne och ute och mycket små rum. Det är viktigt att barn får leka och lära i ett sammanhang tillsammans med bara barn, och med vuxna. Viktigt är dock att vi vuxna har en överblick och servad som sker och hör vad som sägs. Vi har observerat att vi kan förekomma mycket genom att vara i mindre grupper. Genom att gå en trygghetsvandring så för vi också syn på miljöer inomhus och utomhus som vi kan förändra utan att ta bort kreativitet och leklust. På så sätt så minskar vi riskerna för kränkningar och diskriminering. 7

6. GENOMFÖRA ÅTGÄRDER 6.1. Främjande åtgärder Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla barn och ska genomföras utan att det föranleds av något särskilt problem. De är kopplande till läroplanens uppdrag och till de olika diskrimineringsgrunderna. De omfattar även kompetensutveckling av personalen. Inom Västerås Stads förskoleverksamhet handlar det främjande arbetet om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling och respekten för allas lika värde. Det innebär att vi arbetar för en verksamhet med bra arbetsklimat för barn, föräldrar och personal där alla ska bemötas med förståelse och respekt. Vi ser på varje barn som unikt och arbetar för att skapa förutsättningar för alla barns lärande och utveckling i en trygg miljö. Inom förskoleverksamheterna arbetar vi kontinuerligt med värdegrunden. 6.2. Främjande arbete på enheten under kommande år Mål Aktivitet Ansvar Tidplan Uppföljning vad, hur, när Vi är goda förebilder och främjar samarbetet mellan barnen Vi hjälper barnen att förstå och sätta ord på sina känslor. Vi hjälper barnen att göra stopp och säga stopp. Att barnen får en förståelse för våra olikheter. Genom att vi är nära barnen i leken. Genom att vara en medforskande pedagog och in lyssnande och empatisk. Arbeta utifrån ICDP förhållningssätt Genom diskussioner och reflektioner om barnens integritet. Stopp min kropp och Förskole brevet. Vi har böcker som tar upp våra olikheter, tex kultur, religion, mm. Vi samtalar med barnen om olikheter och låter deras 8 Alla medarbetare Alla medarbetare Alla medarbetare Alla medarbetare Hela året Hela året Hela året Hela året Kontinuerligt och systematiskt under året. Vid bla, reflektion och utvärdring av planen. Se ovan Se ovan Se ovan

reflektioner komma fram. Det förs ett kontinuerligt arbete med normer och värden. Vi arbetar med att dela gruppen i mindre grupper under större delen av dagen. Genom ICDP utbildnigen, och på APT och reflektion. Genom på reflektion organisera tid och människor.(förskolepedagogisk undervisning) Alla medarbetare Alla medarbetare Hela året Hela året Se ovan SE ovan 6.3. Förebyggande åtgärder Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker I det förebyggande arbetet bör ingå att: Regelbundet kartlägga barnen trygghet och trivsel samt deras uppfattning om förekomsten av diskriminering, kränkande behandling och trakasserier. Analysera karläggningen för att identifiera risker Utvärdera tidigare insatser Utifrån riskerna formulera konkreta och uppföljningsbara mål för arbetet Planera vilka insatser som ska genomföras för att nå målen och även hur de ska följas upp och vem som ansvarar 6.4. Förebyggande arbete på enheten under kommande år Mål Aktivitet Ansvar Tidplan Uppföljning vad, hur, när Trygghet både i miljön både utomhus och inomhus. Dela upp barnen i mindre grupper under hela dagen. Närvarande pedagoger Alla pedagoger Oktobermars/april Vid reflektion och utvärdering av planen. 9

Barnen ska Det ska vara en Alla pedagoger Oktober- Vid reflektion varje känna sig trygga närvarande pedagog mars/april vecka och utvärderingen på alla platser på baksidan om det är av planen. ute på gården. barn där för att stötta och vägleda barnen. Det ska vara Pedagogerna ska vid Alla pedagoger Oktober- Vid reflektion varje tryggt i alla rum behov begränsa mars/april vecka och utvärderingen och miljöer inne antalet barn i rummen av planen. på förskolan. som är små då det lätt uppstår konflikter i dessa rum. Alla barn ska känna sig trygg vid övergångar från olika aktiviteter till exempel hallen efter utevistelse och på väg in. Vi är med barnen hela tiden vid övergångar och finns med och handleder och stöttar vid situationer där det behövs. Alla pedagoger Oktobermars/april Vid reflektion varje vecka och utvärderingen av planen. 7. ATT UPPTÄCKA, UTREDA OCH DOKUMENTERA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 7.1. Policy Förskolan har en skyldighet att agera så snart någon ur personalen får kännedom om att ett barn känner sig kränkt. Förskolan ska utreda vad som hänt och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar 7.2. Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Vi observerar barnen kontinuerligt både ute och inne. Vi arbetar hela tiden med att vara närvarande och medupptäckande pedagoger. Vi reflekterar kontinuerligt kring barnen och vad som sker i barngrupperna. Vi reflekterar kring det som varit och hur vi ska tänka framåt för att förbättra och se till att alla barn har en trygg tid på förskolan. 10

7.3. Personer barn/elever och vårdnadshavare kan vända sig till Pedagoger, barnpilot, förskolechef, verksamhetschef, 7.4. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn/elev kränks av andra barn/elever 1. Vi ingriper direkt när vi upptäcker eller hör att någon utsätts för kränkningar 2. Vi tar reda på vad som hänt och vilka som är inblandade 3. Samtal med de inblandade 4. Förskolechef, berörda föräldrar och medarbetare informeras (ansvar punkt 1-4: den person som sett eller hört något kränkande). 5. Skriftlig anmälan angående upplevd diskriminering och/eller kränkande behandling görs till huvudman (ansvar: förskolechef) 6. Utredning görs och dokumenteras på avsedd blankett bilaga 1 och 2 (ansvar: medarbetare alt. Förskolechef) 7: Uppföljning genomförs och dokumenteras på blankett bilaga 1 och 2 (ansvar: utredaren) 7.5. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn/elev kränks av medarbetare 1. Vi ingriper direkt när vi upptäcker eller hör att någon utsätts för kränkningar 2. Vi tar reda på vad som hänt och vilka som är inblandade 3.Samtal med de inblandande 4. Förskolechef informeras (ansvar punkt 1-4: den person som sett eller hört något kränkande). 5.Berörda medarbetare och föräldrar informeras (ansvar förskolechef) 6. Skriftlig anmälan angående upplevd diskriminering och/eller kränkande behandling görs till huvudman (ansvar: förskolechef) 7.Utredning görs och dokumenteras på avsedd blankett bilaga 1 och 2 (ansvar: medarbetare alt. Förskolechef) 8. Uppföljning genomförs och dokumenteras på blankett bilaga 1 och 2 (ansvar: utredaren) OBS! Vid befarad diskriminering, trakasserier eller kränkning utfört av en medarbetare ska alltid utredningen göras av förskolechef/rektor 11

7.6. Rutiner för uppföljning Uppföljning genomförs och dokumenteras på blankett bilaga 1 och 2 (ansvar: utredaren) 7.7. Rutiner för dokumentation Utredning görs och dokumenteras på avsedd blankett bilaga 1 och 2(ansvar: förskolechef) 7.8. Ansvarsförhållande Förskolechef eller verksamhetschef 12

Bilaga 1- Diskrimineringsgrunder Kön Att någon är pojke, flicka, kvinna eller man. Även transexuella personer alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön. Könsöverskridande identitet och uttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som man eller kvinna eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Religion eller annan trosuppfattning Med trosuppfattning avses olika religiösa uppfattningar som är jämnförbara med religion tex buddism och ateism. Etiska, filosofiska åsikter skyddas inte av lagen. Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning Homosexualitet, bisexualitet, heterosexualitet dvs. om du bli kär i personer av samma kön, båda könen eller motsatt kön som dig själv. Ålder Skydd mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang. 13

Referensförteckning Skollag 2010:800 http://www.riksdagen.se/sv/dokument Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/ Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2006:1083 www.do.se Nya bestämmelser för förskolan och skolan fyra steg och sju diskrimineringsgrunder 14