Remissynpunkter på delrapport om utvärdering nya hastigheter

Relevanta dokument
SAMMANSTÄLLNING REMISSYNPUNKTER

Förslag till dagordning

I Infrastrukturdag Västmanland 30 oktober 2012

Justering av hastighetsgränser för ökad trafiksäkerhet (Regionala hastighetsanalyser)

Införande av nya hastighetsgränser

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Nationell rapport

Sammanfattning av remissinstansernas inkomna synpunkter

den 9 maj :39

Referensgruppsmöte. Regeringsuppdrag: Utvärdering av nya hastighetsgränser. 9 februari 2012

Sammanfattning av remissinstansernas inkomna synpunkter

Hastighets gränser. ur ett. svenskt. perspektiv. Trafikdag

Cykelfartsgata, Hunnebergsgatan

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard svar på remiss från kommunstyrelsen

Trafikkonferens Stefan Johansson, SSYt

GNS TEMA. Säkra vägar och gator, inkl. hastighetsgränser. Johan Lindberg Trafikverket

RAPPORT. Nya hastighetsgränser - Plottrighetsanalyser. Trafikverket. Sweco Infrastructure AB. Malmö Trafik VTI. Uppdragsnummer

Krav på utvärdering för projekt med större omslutning är 1,5 miljoner EUR

Förslag till nya föreskrifter för väg 180, Västra Götalands län

Minnesanteckningar Referensgrupp utvärdering hastighetsgränser i Stockholm

Remissvar angående Vägverket förslag till nya hastighetsgränser på det statliga vägnätet i Västra Götalands län

Utvärdering av nya hastighetsgränser

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Gotlands län

Systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas standard. Lycksele Richard Hultmar Sktm

28 Trafikverkets remiss Förslag till nya föreskrifter för väg 53, Södermanlands län

Ärendenr: TRV 2013/39703

SLUTRAPPORT. Utvärdering av nya hastighetsgränser

Internrevision miljö- och kvalitet - enligt ISO och ISO 9001

Förslag till yttrande över förslag till föreskrifter om hastighetsbegränsning på väg 104, Skåne län Ärende 6 TN 2017/320

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Västernorrlands län

Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Jönköpings län

NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Örebro län

Trafiksäkerhet väg. Trafiksäkerhet väg. Översyn av etappmål och GNS Väg 29 september Johan Lindberg, Trafikverket

HASTIGHETSEFTERLEVNAD HOS TAXI

Remiss av Trafikverkets förslag till nya hastighetsgränser på väg E4 i Norrbottens län

Översyn av hastighetsgränser i Hässelby- Vällingby, Liljeholmen och Skärholmen. Beslut om remiss

Karta. Bakgrund och målbild. Karta som visar aktuella sträckor, se bilaga 1.

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad

Presentation över Trafiksäkerhetsläget på väg, Nollvisionen och etappmålen

Trafiksäkerhet landsväg före ändring

Karta. Bakgrund och målbild. Kartor som visar aktuella sträckor, se bilaga 1.

Förslag till beslut. 2. Trafik- och renhållningsnämnden godkänner förslag till justerade hastighetsgränser på Västerbron och Centralbron.

SÄKRA BARNENS TRAFIKMILJÖER!

Regionala systemanalyser

Effekter på landsbygd: Hastigheter Trafiksäkerhet Miljö. Anna Vadeby, Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya, Arne Carlsson Urban Björketun

Presidium - Nämnd för trafik, infrastruktur och miljö

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011


Ärendenr: TRV 2012/86131

Remiss av förslag till kulturstrategi för Stockholmsregionen (KN 2017/707)

Så här gjorde Falun Borlänge

Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning

Trafikskadade rapporterade via STRADA Sjukvård - dess betydelse för kommunernas trafiksäkerhetsarbete

Generella övergripande synpunkter och förslag på omskyltning för sänkta hastigheter i Dalarnas län

Sammanfattning av remissinstansernas inkomna synpunkter

Kommittédirektiv. Parlamentarisk beredning för underlag om hur miljökvalitetsmålen kan nås. Dir. 2010:74

Hastighetsplan för Värnamo kommun

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard (TRV 2016/19427)

Nollvisionen, hastigheterna och samhällsekonomin. Föredrag vid VTIs och KFBs Transportforum januari 1999 i Linköping.

Varför bildas Trafikverket?

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Dalarnas län

Nya hastighetsgränser

Förslag till nya föreskrifter för väg 1701, Skåne län

Tjänstemän Josefin, stadsbyggnadschef Linda Larsson, gatuchef Nina Andersson, trafikingenjör. Underskrifter Sekreterare...

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN. RÄTT FART I HUDDINGE Sammanfattad version. Datum 28 februari 2012 Diarienummer GK-2011/82

Hastighetsplan för Värnamo kommun

Trafikverket här börjar resan!

Trafikverkets remiss Förslag till nya föreskrifter för väg 53, Södermanlands län

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren Innehållsförteckning

PM. Hastighetsplan 2010

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Minnesanteckningar från GNS Vägs möte nr 143, hos RPS i Stockholm

Karta. Bakgrund och målbild. Kartor som visar aktuella sträckor, se bilaga 1. Beredningsunderlag och Konsekvensutredning

Beredningsunderlag till förslag om hastighetsföreskrifter på väg 149 inom Gotlands län.

Trafikverkets arbete med Nationell plan

ATK Årsrapport 2011 Trafiksäkerhetskameror

Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering

Från vänster: Maria Nordqvist, Catharina Elmsäter-Svärd och Jesper Christensen.

Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta.

Ärendenr: TRV 2012/33545

Sammanfattning av remissinstansernas inkomna synpunkter

Trafiksäkerhetseffekter av frästa räfflor och mötesfria vägar. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet VTI Urban Björketun Arne Carlsson

Remissvar Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard i Hallands län, Dnr TRV 2016/19427

Yttrande till Länsstyrelsen om hastighetsbegränsning på väg 691, Vitå och Jämtön

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering

Förslag till nya föreskrifter för väg 573, Kalmar län

Presidium - Nämnd för trafik, infrastruktur och miljö

Beredningsunderlag till förslag om hastighetsföreskrifter på väg 148 inom Gotlands län.

Säkerheten vid vägarbeten allt sämre

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Kronoberg län

MARKÖR. Malmö Airport. Undersökning Grannar. Malmö Airport: Grannar februari 2010

Bilaga 1. Frågeformulär slutmätningen med svarsfrekvenser från hushållspanelen uppdelat på registrerade bilägare och maka/make/sambo.

Frågor och svar Datum: Reviderad ,

Handledning analys av omskyltad hastighet i EVA

Uppföljning av hastighetsmätningar på landsbygd, etapp 1 (nationella vägar)

Regeringens proposition 2006/07:73

Förslag till nya föreskrifter för väg 105, Skåne län

Transkript:

Vägverket Datum: 2010-02-24 Beteckning: Remissynpunkter på delrapport om utvärdering nya hastigheter Som en del i kvalitetssäkringsarbetet med utvärdering av nya hastighetsgränser finns dels en referensgrupp dels en expertgrupp kopplat till uppdraget. Dessa grupper har haft möjlighet att lämna synpunkter på rapporten i konceptform, både vid möte 2010-02-01 och efter det skriftligen. Förutom direkta synpunkter på rapporten och dess innehåll har syftet också varit att få värdefulla synpunkter inför det kommande utvärderingsarbetet. Denna dokumentation är en sammanfattning av huvuddragen i inkomna synpunkter. REFERENSGRUPP Organisation: Transportstyrelsen - Anser att det, bland annat av kostnadsskäl, finns anledning att lyfta frågan om ny tätortshastighet (40 km/tim). - Stöd för påståendet att överklagansärendet i Karlstad har påverkat kommunernas genomförandeprocess saknas i rapporten. - Detaljsynpunkter på innehållet i rapporten på felaktigheter och otydligheter. - Vägverket finner inget stöd för att en sådan förändring skulle få avsedd effekt, bland annat då stor del av gatunätet förväntas få 30 km/tim. - Rapporten förtydligad med mer underlag om överklagansärendet i Karlstad. - Rapporten korrigerad Organisation: Motormännen 1(8)

- Motormännen ser positivt på att koppla de kommande planeringsomgångarna till det successiva arbetet med förändrade hastighetsgränser. Det gör att det finns möjlighet att ställa om fokus till att öka säkerheten genom ombyggnad och få större acceptans, istället för att tvärtom sänka hastigheten och få lägre efterlevnad. Slutsatsen som kan dras från attityd- och beteendemätningarna är att ombyggnad av vägar för ökad säkerhet ger en positiv effekt på trafikanternas acceptans och beteende och bör därför stimuleras. - För att öka hastighetsefterlevnaden är det angeläget att Vägverket utvecklar samarbetet med polisen för att uppnå en mer effektiv trafikövervakning. - Det är viktigt att stödja kommunerna i arbetet med nya hastighetsgränser för att skapa ett så enhetligt system över landet som möjlighet. För att öka takten i justeringar kan införande av ett ombyggnadsbidrag för att öka trafiksäkerheten och skapa självförklarande trafikmiljöer vara nödvändigt. - Det är oroande att tillgängligheten försämras och att det är viktigt att denna aspekt utvärderas ytterligare. - Motormännen välkomnar en utvärdering av faktiskt plottrighet på vägnätet. - De fokusgruppintervjuer som kommer att göras kring bilisternas syn på de nya hastighetsgränserna är mycket positivt för att ge en bättre bild av trafikanternas upplevelser av de nya hastighetsgränserna. - De tre första punkterna handlar mer om inriktning på framtida arbete kring hastighetsgränsfrågor än själva utvärderingen i sig. Påpekandena i sig är viktiga och kan ha betydelse för förslag till förbättringar på sikt. - Ytterligare utvärderingar av tillgängligheten kommer att ske och behovet av bättre kunna beskriva denna faktor bedöms som stort. - De två sista punkterna kommenterar planerade utvärderingsinsatser. Synpunkterna kommer att beaktas i utvärderingsupplägget. Organisation: Länsstyrelsen Norrbotten - Etapp 1 respektive etapp 2 skapar otydlighet i rapporten då det ibland hänvisas till enbart etapp 1 och ibland till bägge. - Konsekvenserna på tillgänglighet och regional utveckling måste utvecklas och förtydligas, till exempel genom effekter på arbetspendlig och regionala samspel. - Alternativa transportmedel, och tillgång till dessa, behandlas inte i rapporten. 2(8)

- Effekter på särskilda näringar saknas. I exempelvis Norrbottens och Västerbottens inland finns en omfattande biltestnäring av en avgörande betydelse för länen samt de berörda kommunerna, som direkt drabbas av hastighetssänkningarna. - Remissen av utkastet till delrapport sträcker sig till den 22 februari och Vägverket ska sedan leverera en delrapport till regeringen 26 februari enligt tidplanen. Detta är enligt vår mening en alldeles för snäv tidplan för att man ska hinna beakta de inkomna synpunkterna innan leveransen av delrapporten sker. - Utvärderingen är i ett mellanläge där etapp 1 och 2 är genomförda men utvärderingarna i stort, men inte helt, är av etapp 1. Tyvärr leder detta till just otydligheter. Alternativet är att ta bort en del av utvärderingarna men detta är inte heller önskvärt. - Ytterligare utvärderingar av tillgängligheten kommer att ske och behovet av bättre kunna beskriva denna faktor bedöms som stort. - Utvärderingen har fokus på hastighetsgränsförändringarna på vägarna. Aspekten kan tas upp och vägas in i det kommande arbetet med att värdera tillgänglighetsförändringarna. - Biltestnäringen kan vara ett av de speciella exempel som ska tas fram för att illustrera tillgänglighetsförändringar i det kommande arbetet. - En avvägning mellan att ge kort tid till remissinstanserna eller till rapportförfattarna. Synpunkter ska också beaktas i det vidare arbetet då detta bara är en delrapport. Organisation: NTF - NTF anser att det finns skäl att istället för att inleda hela redovisningen med förändringen av tillgänglighet, välja att först redovisa trafiksäkerhetseffekterna, följt av minskningen av koldioxidutsläppen då förändringen av tillgängligheten beskrivs med det svaga måttet totalt förlängd restid. - NTF anser att det bör framgå att översynen av plottrighet kommer att väga in de negativa konsekvenserna för trafiksäkerheten som kan uppstå om hastighetssänkningar i korsningar och i randbebyggelse inte beaktas. - NTF anser att den del i rapporten som behandlar jämställdhet bör göras fylligare. Exempelvis skulle rapporten kunna redovisa genusfördelningen i de kommuner och länsstyrelser som prioriterar framkomlighet och regional utveckling före ökad trafiksäkerhet. Man skulle också kunna komplettera med hur könsfördelningen sett ut i de samrådsgrupper som Vägverket kommunicerat med i varje län och eventuella slutsatser med koppling till genus. 3(8)

- I rapporten bör det framgå hur uppföljningen av utfallet av de planerade investeringarna för 2010-2012 kommer att genomföras. - NTF ser gärna att det i förslag på åtgärder, för att förbättra resultaten, tydliggörs att övervakning och information kombineras. - Samtliga transportpolitiska delmål har samma vikt och ordningen är inte efter någon prioritet. Utveckling av fler och mer beskrivande mått på tillgänglighet är en viktig framtida uppgift. - Exakt upplägg för plottrighetsutvärderingen är ännu inte fastslaget. Negativa effekter på trafiksäkerhet bör primärt beskrivas i uppföljningarna av trafiksäkerhet. - Jämställdhetskapitlet kompletteras med mer underlag, bland annat könsfördelning i processutvärderingen och handläggningsprocessen av ärenden (både Vägverket och remissinstanser). - Uppföljning av planerade investeringar under 2010-2012 är primärt en fråga för Vägverkets löpande arbete, effekterna av åtgärderna bör dock redovisas i kommande rapporter. - Åtgärderna övervakning och information finns med som förbättringsförslag, dock inte exakt hur det ska genomföras. Organisation: VTI - Ett antal detaljsynpunkter på rapporten för att korrigera och förtydliga innehållet. - Förändringar införda i rapporten Organisation: sammanfattning av de viktigaste synpunkter från referensgruppsmöte - Efterfrågades mer redovisningar av vad som åstadkommes i systemet om man uppnår full efterlevnad på de nyuppsatta hastighetsgränserna. - Delrapporten borde tydligare nämna varför Vägverket har ändrat hastighetsbeslut i ett 20-tal fall efter remissynpunkter. - Rapporten bör tydligare redovisa hanteringen av effekter ur miljösynpunkt - Efterfrågades mer arbete med regional tillgänglighet. I arbetet ska det märkas att 4(8)

arbetspendling är viktigare än turism. Det borde utföras fallstudier på arbetspendling - Detta ligger utanför det egentliga utvärderingsuppdraget. Dessutom finns denna typ av beräkningar och redovisningar redan. - Rapporten är kompletterad samt att ett redovisande underlag är upprättat. - Rapporten kompletterad, dock kommer miljöaspekterna primärt att utvärderas i det kommande arbetet. - Ytterligare arbete kommer att ske inom detta område, bland annat fallstudier. Förändring av utbud av arbetsplatser kompletterat delrapporten. EXPERTGRUPP Expert: Lars Palm - Utvärderingarna av kommunikationsinsatserna visar på att dessa har haft avsedd effekt och nått fram till sin målgrupp. Kommunikationsinsatserna i sig kan anses färdigutvärderade med genomförda Vissa resultat är ganska så svaga och bör inte övertolkas. - Olika undersökningar visar att sambandet mellan trafikanternas positiva attityder till att hålla hastighetsgränserna och deras faktiska beteende är svagt. Denna aspekt är intressant och viktig att belysa. - Förslag på forskning kring kommunikation som kan vara till nytta för projektet nya hastighetsgränser är i första hand åtgärdsrelevanta studier. Exempel på detta är: formativa utvärderingar, som kan fungera som beslutsunderlag för kommande kommunikationssatsningar och processutvärderingar som analyserar Vägverkets förankringsarbete kring projektet. - Nyansering av studiers syfte och resultatens värde i rapporten. - Se ovan Expert: Gunnar Isacsson 5(8)

- Delrapportens utformning, struktur och läsbarhet bör förbättras. - Hur det samhällsekonomiska resultatet har beräknats borde tydliggöras i rapporten. - Mer uppgifter kring syfte, val av metod och gruppurval när det gäller undersökningen med webbpanel. - Skillnaden, eller likheten, mellan hur respondenterna svarar att de blivit påverkade och hur de faktiskt gör intressant att kommentera. - Medelåldern hos de intervjuade verkar vara hög, påverkar detta resultatet? Är det en representativ grupp? - Förståelsen av begreppet framkomlighet hos respondenterna i vägkantsintervjun kan diskuteras. - Det är viktigt att fördjupa förståelsen av vad det är som gör att folk väljer de hastigheter de gör. - Viktigt att genomföra regionalekonomiska konsekvensanalyser av tillgänglighetsförsämringarna. - Delvis genomfört. - Rapporten kompletteras. - Rapporten kompletteras. (se även kommentar från Lars Palm och Tora Friberg) - Viktig synpunkt inför kommande vägkantsintervjuer. - Se ovan. Expert: Bengt Holmberg - En mycket viktig effekt av det nya systemet är förändringar i tillgängligheten. Den är beskriven på ett mycket abstrakt sätt i form av antalet extra fordonstimmar. Det är mycket svårt att utifrån detta bilda sig någon uppfattning vad det betyder i praktiken. - Skulle det vara möjligt att åtminstone i något län använda STRADA för att följa upp 6(8)

olycksutvecklingen före/efter. - Det saknas helt i rapporten en beskrivning av hur den samhällsekonomiska beräkningen gått till. - Ett starkt argument mot de nya gränserna var att de skulle kunna vara svåra att komma ihåg och kännas plottriga. Det skulle därför behöva utvecklas ett tillförlitligt system som ger trafikanten information om gällande hastighetsgräns i bilen. - När man läser resultaten av intervjuer med trafikanter framgår att det tydligen fortfarande finns stora befolkningsgrupper som inte har kunskap om, alternativt inte vill acceptera sambandet mellan hastighet och olycksrisk. Det kunde vara intressant att studera den frågan lite närmare. - Ytterligare utvärderingar av tillgängligheten kommer att ske och behovet av bättre kunna beskriva denna faktor bedöms som stor. - Diskussionen medtagen i rapporten och kommer att värderas i det kommande uppföljningsarbetet. - Rapporten kompletteras. förslag till ny forsning. Expert: Tora Friberg - Det finns tveksamheter med metodval och utförande av vägkantsintervjuerna. - Understryker att det är skillnaden mellan vad folk tycker och hur de faktiskt beter sig. Rekommenderar att studier initieras eller plockas fram som fångar in just detta. - I all statistik behandling där det är möjligt att göra en uppdelning på kön bör så ske. - Det är mycket viktigt att det står i utredningen hur den samhällsekonomiska vinsten har räknats fram. - Vissa frågetecken kring metod med mera kopplat till enkäten utförd via webbpanel. - Förutom rena hastighetsmedelvärden hade det varit intressant att också få ta del av vem som satt bakom ratten. Vilken betydelse har det? - Resultaten från de olika studierna är av kvantitativ karaktär. Enligt min uppfattning bör 7(8)

de kompletteras med mer kvalitativa studier. - Ett antal förslag där förtydliganden i rapporten behövs. - Viktig synpunkt inför kommande vägkantsintervjuer. (se även kommentar från Gunnar Isacsson) (se även kommentar från Lars Palm och Gunnar Isacsson) - Viktig för det kommande utvärderingsarbetet. Kan även poängteras i befintlig rapport. - Rapporten kompletteras. - Rapporten kompletteras. (se även kommentar från Gunnar Isacsson) - Rapporten kompletterad i möjligaste mån. 8(8)