Venös tromboembolism inkl. D-dimer. Henry Eriksson, Doc emeritus Göteborgs universitet Equalis Sthlm

Relevanta dokument
Venös tromboembolism och D-dimer

Venös Tromboembolism. Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö

BEHANDLINGSTIDER VID VTE. SSTH 25 mars Recidiv eller blödning? Åtta råd till dig som ser patient med DVT eller lungemboli på återbesök

Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE

KLOKA LISTAN Expertrådet för plasmaprodukter och vissa antitrombotiska läkemedel. Stockholms läns läkemedelskommitté

Urban Säfwenberg Akutsjukvården Akademiska sjukhuset

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet

Vad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska

Ventrombos. EQUALIS användarmöte 18 mars 2015 Fysiologisk kärldiagnostik. Ventrombos, Region Östergötland , Cecilia Jennersjö Öl

KLOKA LISTAN. Expertrådet för plasmaprodukter och vissa antitrombotiska läkemedel Stockholms läns läkemedelskommitté

Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, Specialistläkare Klinisk Kemi Karolinska Universitetslaboratoriet

Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, ST-läkare

Frekvens flebografiverifierad trombos i Malmö 1987 per 1000 inv enl Norström et al 1992

Klinisk lägesrapport NOAK

Utredningsgång vid misstänkt DVT

2.4 Profylax vid akut hjärtinfarkt

P-pillerlarmen. Venös tromboembolisk sjukdom (VTE) Kombinerad metod och trombos. Vad är det senaste som gäller?

Behandling av VTE- att kryssa mellan Scylla och Charybdis. Peter Svensson Koagulations Centrum Malmö

Professor Peter J Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, SUS, Malmö

NOAK Uppdatering. Fariba Baghaei, överläkare Koagulationscentrum Sektionen för hematologi och koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset

3.10 Diagnostiska strategier

Behandling av VTE- att kryssa mellan Scylla och Charybdis. Peter Svensson Koagulations Centrum Malmö

DJUP VENTROMBOS (DVT) LUCÍA FRANZINI

Nya orala antikoagulantia ett alternativ till point-of-care testning och egenvård med warfarin?

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING

Vena cavafilter. När Var Hur Varför. Anders Gottsäter, Kärlkliniken, SUS Malmö

Lungemboli (T 5) Bengt Wahlström Februari 2008 Akutsjukvården Akademiska sjukhuset

Trombos under graviditetmortalitet

LUNGEMBOLI TROMBOS OCH. Sedan närmare 70 år har behandling. Behandling efter

Lungor - Lungemboli-riktlinjer

3.11 Hälsoekonomiska studier av diagnostik

5.5 Heparininducerad trombocytopeni (HIT)

Nya antitrombotiska medel

Nytt hjälpmedel för patienter om cancerassocierad

XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet

Analys av hepariner, faktor Xahämmare och trombinhämmare

Klinisk lägesrapport NOAK

Venös tromboembolism Diagnostik o behandling

FaR-nätverk VC. 9 oktober

BESLUT. Datum

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Annika Ljungh. Blodpropp. SFAM:s STUDIEBREV

4.7 Hälsoekonomiska studier av behandling

Antikoagulantia och trombocythämmare, tillfällig utsättning inför elektiv operation

Appendix I. Mallar för kritisk granskning och dataextraktion

Akut lungemboli. Erika Fagman Thoraxradiologi SU/Sahlgrenska

Venös tromboembolism och ökad blödningsbenägenhet. Margareta Holmström Koagulationsmottagningen Hematologiskt Centrum

Lungemboli och CT. Var står r vi idag?

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban)

Övrig information Betolvex injektionsvätska innehåller aluminium och ska inte användas.

Behandling av Lungemboli IVA

Lokala rekommendationer för hantering av antikoagulantia vid endoskopiska undersökningar S:t Görans Sjukhus

Återinsätta antikoagulantia efter akut stroke. Signild Åsberg, med.dr läkare strokeavd, Uppsala

Trombosprofylax för kärlkir i öppen vård i Västerås. Bengt Olofsson Öl kärlkir klin C-las Västerås

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr

Cirkulationsutredning venös & arteriell insufficiens

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018

Djup ventrombos, riktlinjer för handläggning, Gävle Sjukhus

Klinikinstruktion gällande DVT- patienter på Akutmottagningen LSK

Behandling av Lungemboli IVA. 1 Allmänt. 2 Diagnos. 3 Riskfaktorer. 4 Klinisk bild. Gäller för: Anestesikliniken. Utförs på: Anestesikliniken Växjö

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis

BESLUT. Datum

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban)

Jämförelse mellan 5 patientnära D-Dimer metoder och standard metod på laboratoriet - erfarenhet från ett center

UpDate 2015 Djup ventrombos Lungemboli

Levercancer vid kronisk hepatit Övervakning, utredning och behandling

4.1 Akutbehandling vid verifierad venös tromboembolism

Vad vill kirurgen veta inför behandling av venös insufficiens

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?

Bröstsmärta på Akuten. Axel Åkerblom MD, PhD Kardiologkliniken Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

efter knä- eller höftledsoperation

Diagnostisk rutin vid venös tromboembolism

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken?

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

Effekt av direktinläggning på HIA vid ST-höjningsinfarkt

Svenska erfarenheter av fertilitetsbevarande åtgärder samt indikationer

6 februari Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

Aortadissektion - patofysiologi

Djup ventrombos patientnära diagnostik inom primärvården

Fondaparinux (Arixtra ) blodproppsförebyggande läkemedel efter ortopediska operationer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

FÖRMAKSFLIMMER VANLIGT FARLIGT UNDERBEHANDLAT

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer. Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban)

Uppföljning efter medicinsk abort

Venös tromboembolism - akut handläggning

Hög-känslig troponin ett kliniskt perspektiv. Kai Eggers Kardiolog Kliniken Akademiska sjukhuset

Vilken P2Y12-hämmare till vilken patient? Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj, 2011, Örebro

Nytt om nya antikoagulantia. Vladimir Radulovic Sahlgrenska sjukhuset

Akut lungemboli. klinik och vetenskap. ABC om. medicinens abc. symtom och tecken vid lungemboli

Det senaste inom NOAK metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne

Patientuppföljning på AKmottagningen. preparat

Tandvård o hemostas. Hemostasen sker i tre steg.

HÄLSOEFFEKTER OCH HELKROPPSVIBRATIONER HELKROPPSVIBRATIONER OCH LÄNDRYGGSSMÄRTA HELKROPPSVIBRATIONER OCH HÄLSOEFFEKTER

Koagulation och Antikoagulantia

Transkript:

Venös tromboembolism inkl. D-dimer Henry Eriksson, Doc emeritus Göteborgs universitet 2018 02 15 Equalis Sthlm

Venös tromboembolism (VTE) Djup venös trombos (DVT) 2/1000/år Symtomatisk Asymtomatisk Lungemboli (LE) 1/1000/år Fatal LE 1000/år Pulmonell hypertension (Kronisk LE) 2-4% Djup venös insufficiens (50% efter 1 år) (Posttrombotiskt syndrom)

1 milj nya DVT/LE per år inom Eu (Minst 20.000/år i Sverige) Cohen AT et al. Thromb Haemost 2007

Dagens problem 1. Misstänka DVT/LE på rätt patient 2. Ställa rätt diagnos resp utesluta diagnos 3. Hög frekvens recidiv efter behandling 4. Behandlingsduration fortfarande oklar D-dimer viktigast inom VTE

Dagens utmaningar Att misstänka lungemboli och DVT på rätt patient Att utesluta DVT och lungemboli på rätt patient

DVT - ensidig bensvullnad/smärta vanligast Djup ventrombos Status post trombos Venös insufficiens Bakercysta Erysipelas Blödning Lymfstas Malignitet Allergi/gift

Misstänkt DVT på akuten (n:233) DVT 34% Erysipelas 16% Tromboflebit 14% Posttrombos 5% Myalgi 6% Venös insuff 5% Muskelbristning 4% Tendinit 3% Övrigt 3% Bensvullnad UNS 10% Linda Kullander (AT)

Hur ställa rätt diagnos? (Pulmonalisangio) Gold standard DTLA ( spiral - CT) (Flebografi) Gold standard Lungscintigrafi (SPECT) Ultraljud ben D-dimer? Klinisk sannolikhet?

För få DVT/LE vid misstänkt VTE? % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1980 1988 1996 1998 2001 DVT LE H Bounameaux 2003

Nationella riktlinjer i Sverige 2004?

Diagnostikstöd vid DVT (Well s score) Cancer < 6 mån eller palliativ + 1p Förlamning eller gips + 1 Sängbunden (>3d) el. större kirurgi < 3 mån + 1 Smärta vid muskelpalpation + 1 Helbenssvullnad + 1 Vadsvullnad > 3 cm sidoskillnad + 1 Ensidig pitting ödem + 1 Ensidig vendilatation (ej varicer) + 1 Tidigare behandlad för DVT/LE + 1 Alternativ diagnos minst lika sannolik som DVT - 2 < 2p = låg sannolikhet > 2p = hög sannolikhet (4-8% DVT) (24 32% DVT) NEJM 2003;349:1227-35

Låg klinisk sannolikhet Neg D-dimer Utesluter beh.krävande DVT SBU/Soc.styr. 2002/2004

LE - en av dödssynderna på akuten Misstänkt LE kräver utredning!! Läkartidningen 2003

Sju dödssynderna inom internmedicin 1. Missat akut koronart syndrom 2. Missad lungemboli 3. Läkemedelsordination trots allergi 4. Missbedömning av insulin/diabeteskoma 5. Feldosering som medför toxiska doser 6. Missad diff.diagnos: subaraknoidalblödning/meningit 7. Ockult eller manifest mag-tarmblödning ej utredd Läkartidningen 2005

Symtom vid lungemboli (Borås sjukhus, n = 770) Dyspnéa 87 % Heart rate > 90 43 Pleuritic pain 30 Temp > 38 28 Cough 26 Chest pain 17 Hemoptysis 3 Tomas Jonsson 2004

DTLA vid misstänkt LE 2012 (Akuten SU Östra) 270 DTLA: 36 (13%) påvisade LE 234 (87%) negativa DTLA Ca 1 milj kr Jacob Philipsson (AT)

Varför misstänktes LE?

Normal POX, puls eller EKG utesluter inte LE Tid hjärtlungfrisk thoraxläkare söker pga andnöd vid minsta ansträngning. Patienten misstänker LE. Normal POX och ej takycard. Hänvisas till VC. CT efter kontakt med rtgkollega visar massiv LE.! Läkartidningen 2008

Nationella riktlinjer i Sverige 2004?

Diagnostikstöd vid LE (Well s score) (Simplified) PE unlikely <4 p (8-13% LE) PE likely > 4 (37-56% LE) PE unlikely < 2 p (8% LE) PE likely > 2 (34% LE) Thromb Haemost 2000;83:416 Thromb Haemost 2009;101:197

Låg klinisk sannolikhet Neg D-dimer Utesluter beh.krävande LE SBU/Soc.styr. 2002/2004

Evidence-based diagnosis of VTE Systematic review (1990 2017) 8 RCT, 24 prospektiva studier Klinisk sannolikhet, D-dimer och objektiva bildmetoder Säkraste och mest kostnadseffektiva Mindre användbar för sjukhusvårdade Mer erfarenhet krävs vid recidiv, arm-dvt och gravida ASH dec 2017

Hur säker är diagnosen? Gold standard tests in PE and DVT 3-months follow-up: Neg. Pulmonary angiography: LE risk = 1.6% (0.9 to 3.1) Neg. Venography: DVT risk = 1.9% (0.4 to 5.4) Van Beek EJ. Clin Radiol 2001;56:838-42 Hull R. Circulation 1981;64:622-5

Klinisk sannolikhet räcker ej för att utesluta DVT/LE D-dimer krävs! SBU/Soc.styr. 2002/2004

D dimer på en akutmottagning (n: 1647) Eur J Intern Med 2014;25:45

Problem vid D dimer Falskt positiva ålder > 70 sjukhusvårdade malignitet infektion blödning, trauma graviditet Falskt negativa små distala DVT små lungembolier anamnes >7 dgr nedsatt fibrinolys fibrinolyshämmare typ av D-dimeranalys

D-dimer with increasing age BMJ 2010;340:1475

Misstänkt LE 3346 (prevalens 19%) Non-high PTP 2898 DD (Vidas, STA-Liatest, Tina-quant, Innovance, Cobas h 232) 810/28% DD < 500 F-up 3 mån: 10 susp VTE (1.2%) 2 döda 331/11% DD 500 age x10 F-up 3 mån: 14 susp VTE (4.2%) 7 döda High PTP (DTLA): 1481 neg utan beh. (F-up 58 (3.9%) susp VTE/18 döda) JAMA 2014;311:1117

Kan vi lita på åldersjusterade nivåer? n:3465 J Thromb Haemost 2017;15:2317

D-dimer adjusted to age or clinical probability (CP)? Age adjusted: < 50 yrs neg. DD < 500 microg/l > 50 yrs neg. DD < 1000 Clinical probability (CP) adjusted: DVT low (CP = 0p, DD < 1000 DVT moderate (CP 1-2p, DD < 500) PE low (CP < 4.5p, DD = 1000 PE moderate (CP 4.5 6, DD < 500) Thromb Haemost 2017;117:1937

Thromb Haemost 2017;117:1937

Enbart D-dimer vid misstänkt DVT? DD < 500 µg/l (27%) no treatment Vidas D-dimer DD > 500 µg/l Proximal venous US 3-month thromboembolic risk 2.6% (1.2-4.9) compared with 1.9% (0.4-5.4) for a normal phlebogram No DVT DVT (23%) treatment Consider clinical probability of DVT low-intermediate, (49%) no treatment high Phlebography (< 1%) Lancet 1999;353:190-195

Behandlingsduration fortfarande oklar 10% / yr 3% / yr Unprovoked Provoked 1626 first PE/prox DVT 1547 treated with AVK 3-12 mo 20% recurrent VTE in 3 yrs 50% rvte in 10 yrs Haematologica 2007;92:199

Hur länge ska vi behandla VTE? Treatment Annual Incidence Trial 6 months 10% DURAC I 12 months 10% WODIT 27 months 10% LAFIT The majority needs at least 6 months Schulman S et al. NEJM 1995. Agnelli G et al. NEJM 2001. Kearon C et al. NEJM 1999.

Riskfaktorer för recidiv vid LE JACC 2016;67:976

Recidiv vid prox och distal DVT J Thromb Haemost 2009;7 (suppl. 1):291

Trombrester efter 3 mån och 3 års F-up (n: 896) Recidiv HR: 2.0 95%CI (1.4-2.9) RF: man, ålder hereditet, idiop 20% 10% PTS HR: 2.3 95%CI (1.9-2.9) RF: kvinna 52% ålder 27% Artärtrombos HR: 2.1 95%CI (1.1-3.9) RF: idiop DVT Cancer HR: 3.1 95%CI (1.3-7.3) 7% RF: idiop DVT 5% 3% 2% Prandoni et al. Semin Thromb Hemost 2015

Duration of anticoagulation (AC) and RVT (DACUS study) n: 258 1% 19% 27% A1: RVT (12 mo AC), n:88 A2: RVT (3 mo AC), n:92 B: no RVT (3 mo AC, n:78) RVT= residual vein thrombosis Blood 2008;112:511

The extended DACUS study Unprovoked DVT (n:409) 273 5% rvte 10% rvte 409 136 1% rvte RVT= residual vein thrombosis Am J Hematol 2011;86:914

Models (score) to predict recurrent VTE Men continue and HER D002 Vienna Prediction Model DASH-score DAMOVES score Study design Prospective cohort Prospective cohort Patient level metaanalysis Prospective cohort Patients 646 929 1818 398 Predictive variables Men: none Women: - age > 60 years - signs of PTS - BMI > 30 kg/m 2 - D-dimer > 250 μg/l during anticoag. - Sex - Location of first VTE - D-Dimer after anticoagulation - Abnormal D-dimer after anticoagulation - Age < 50 years - Male sex - Hormonal therapy - Age - Sex - Obesity - D-dimer during anticoagulation - F VIII - Thrombophilia - Varicose veins Increased risk of recurrent VTE >1 point > 180 points (according to a nomogram) > 1 point > 11.5 (according to a nomogram) Recurrence rate in patients at low risk 1.6% (95% CI, 0.3-4.6) 4.4% (95% CI, 2.7-6.2) 3.1% (95% CI, 2.3-3.9) 2.9% (95% CI, 2.13-4.35)

DD 1 mån efter avslutad behandling PROLONG I study (DVT/LE) n:120 15% 6% n:385 n:103 3% NEJM 2006;355:1780

Repeated D-dimer after stopping treatment with a normal DD (243/355) at day 30 (PROLONG II study) rvte 23% Gr 2: DD pos D90 + rvte 11% Gr 3: DD pos efter D90 rvte 3% Gr 1: DD neg D90 + Blood 2010; 115:481

D-dimer guiding duration of VTE treatment (DULCIS Study) DD-dimer (age and sex adjusted) Palareti G, Cosmi B, Legnani C, Antonucci E, Erba N, Ghirarduzzi A, Poli D, Testa S, Tosetto A, Pengo V, Prandoni P Blood 2014;124:196

Proximal DVT/PE* (unprovoked or weak risk factors) 3-12 months VKA RVT Popliteal/femoral CUS Recanalization Continue VKA maximum 1 year Positive D-dimer Negative Stop VKA Continue VKA Repeat DD 4 times in 3 months Positive Negative *In patients with isolated PE proceed directly with D-dimer Resuming VKA No VKA Blood 2014;124:196

Serial DD after VKA withdrawal Blood 2014;124:196

D-dimer under 90 dgr vid VTE 1010 first VTE - unprovoked or weak risk factor (WRF) Treatment 3-12 mo (12 mo if RVT) D-dimer adjusted to age and sex at Day 0 Followed up to 2 yrs with DD (Vidas DD or STA Liatest) 528 (52%) neg DD = stop AC + D15, D30, D60, D90 (rvte 3.0%) 482 (48%) pos DD - 373 (77%) resumed AC (rvte 0.7%) - 109 (23%) refused AC (rvte 8.8%) Blood 2014;124:196

DULCIS - huvudresultat Kvarstående negativ D-Dimer 51.2% Årlig incidence av rvte 3.0% Follow up ca 2 år Blood 2014;124:196

Behandlingsduration klinisk praxis - en indiduell bedömning - RF - riskfaktor Idiopatisk utan känd RF Övergående starka/svaga RF Utbredning av DVT/LE Trombosrester Heriditet/manligt kön Upprepade DVT/PE Blödningsrisk Patientens åsikt

Behandling 2018 Heparindropp Trombolys Trombektomi LMH Arixtra NOAK Akutbeh. AVK/LMH NOAK Långtidsbeh. AVK/LMH NOAK NOAK lägre dos Förlängd 5 dgr Minst 3-6 mån Tills vidare? mån AVK antivitamin K (warfarin) LMH lågmolekylärt heparin

Antikoagulantia att välja på idag S Haas

Orala antikoagulantia i DDD IMS data aug 2017

Guidelines 2016 In pts with DVT or PE and no cancer, as long-term (first 3 months) therapy, we suggest NOAC over VKA (Grade 2B). For pts with DVT or PE and cancer who are not treated with NOAC, We suggest VKA therapy over LMWH (Grade 2C). CHEST 2016;149:315.

NOAK vs LMH vid aktiv cancer Studie (n) NOAK Indik. Vs. Slut Hokusai-VTE (1000) Edoxaban Aktiv ca LMH (clot) 2017 CANVAS (940) Valfri Aktiv ca LMH+/-VKA 2019 ADAM (300) Apixaban Aktiv ca LMH (clot) 2018 APICAT (1200) Apixaban Aktiv ca LMH (soc) 2019 CONKO-11 (450) Rivarox. Aktiv ca LMH (soc) 2018 CAP (300) DK Apixaban Aktiv ca obs.studie 2021 NCT02585713 (315) Apixaban Aktiv ca LMH(clot) 2018 Select-d (530) Rivarox. Aktiv ca LMH(clot) 2017 soc standard of care ClinicalTrials.gov

HOKUSAI VTE study Lixiana vs Fragmin vid CAT n:1050 n: 1050 NEJM 2017 ASH

Select d vid CAT (Xarelto vs Fragmin) ASH 2017

Sammanfattning VTE Misstänk DVT/LE Använd diagnostikstöd Använd D-dimer Hög andel recidiv Längre behandling? Lägre doser av NOAK efter 6 mån?