Analys av funktioner och dess derivata i Matlab.

Relevanta dokument
Envariabelanalys 5B1147 MATLAB-laboration Derivator

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

Y=konstant V 1. x=konstant. TANGENTPLAN OCH NORMALVEKTOR TILL YTAN z = f ( x, LINEARISERING NORMALVEKTOR (NORMALRIKTNING) TILL YTAN.

Examinator: Armin Halilovic Undervisande lärare: Bengt Andersson, Elias Said, Jonas Stenholm

6. Samband mellan derivata och monotonitet

HF0021 TEN2. Program: Strömberg. Examinator: Datum: Tid: :15-12:15. , linjal, gradskiva. Lycka till! Poäng

VÄXANDE OCH AVTAGANDE FUNKTIONER. STATIONÄRA(=KRITISKA) PUNKTER. KONVEXA OCH KONKAVA FUNKTIONER. INFLEXIONSPUNKTER

5. Förklara varför sannolikheten att en slumpvis vald lottorad har 7 rätt är x + x 2 innehåller termen 14x. Bestäm

x = a är nödvändigt villkor för deriverbarhet i denna x = a } { f är högerkontinuerlig i punkten x = a } { f är vänsterkontinuerlig i punkten

x 4 a b X c d Figur 1. Funktionsgrafen y = f (x).

En bijektion mellan två mängder A och B som har ändligt antal element kan finnas endast om mängderna har samma antal element.

Lösningsförslag till Tentamen: Matematiska metoder för ekonomer

konstanterna a och b så att ekvationssystemet x 2y = 1 2x + ay = b

Funktioner: lösningar

+ 5a 16b b 5 då a = 1 2 och b = 1 3. n = 0 där n = 1, 2, 3,. 2 + ( 1)n n

Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

ARCUSFUNKTIONER. udda. arcsin(x) [-1, 1] varken udda eller jämn udda. arccos(x) [-1, 1] [ 0, π ] arctan(x) alla reella tal π π. varken udda eller jämn

Moment 8.51 Viktiga exempel , 8.34 Övningsuppgifter 8.72, 8.73

TENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, moment TEN2 (analys) Datum: 29 okt 2015 Skrivtid 8:15 12:15

arcsin(x) udda ( x) varken udda eller jämn alla reella tal ( 0, ) 1. y=a 1 x udda/jämn Värdemängd derivatan Definitionsmängd Arcusfunktioner

Mälardalens högskola Akademin för utbildning, kultur och kommunikation

betecknas = ( ) Symmetriska egenskaper hos derivator av andra ordningen. (Schwarzs sats)

9 Skissa grafer. 9.1 Dagens Teori

Tentamensuppgifter, Matematik 1 α

LÖSNINGSFÖRSLAG TILL TENTAMEN 2 SF1664

När vi ritar grafen kan vi bestämma om funktionen har globalt maximum ( =största värde)

201. (A) Beräkna derivatorna till följande funktioner och förenkla så långt som möjligt: a. x 7 5x b. (x 2 x) 4. x 2 +1 x + 1 x 2 (x + 1) 2 f.

Lösningsskisser för TATA

VÄXANDE OCH AVTAGANDE FUNKTIONER. STATIONÄRA(=KRITISKA) PUNKTER. KONVÄXA OCH KONKAVA FUNKTIONER. INFLEXIONSPUNKTER

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic ============================================================

Lösningsförslag till Tentamen: Matematiska metoder för ekonomer

Planering för kurs C i Matematik

Lösningsförslag. Högskolan i Skövde (JS, SK) Svensk version Tentamen i matematik

Checklista för funktionsundersökning

RELATIONER OCH FUNKTIONER

INGA HJÄLPMEDEL. Lösningarna skall vara försedda med ordentliga och tydliga motiveringar. f(x) = arctan x.

G VG MVG Programspecifika mål och kriterier

Några viktiga satser om deriverbara funktioner.

3.1 Derivator och deriveringsregler

MA2001 Envariabelanalys

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Lösningar till kryssproblemen 1-5. Uppgifter till lektion 1: = 10 x. = x 10.

KONTROLLSKRIVNING. Matematik C. Datum: Tid:

Prov 1 2. Ellips 12 Numeriska och algebraiska metoder lösningar till övningsproven uppdaterad a) i) Nollställen för polynomet 2x 2 3x 1:

SF1625 Envariabelanalys

Tentamen i Envariabelanalys 1

MATEMATIK Datum: Tid: förmiddag. A.Heintz Telefonvakt: Jacob Leander, Tel.:

Teorifrå gor kåp

6 Derivata och grafer

SF1625 Envariabelanalys

SF1625 Envariabelanalys

Lösningsförslag obs. preliminärt, reservation för fel

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna

1. (a) Beräkna gränsvärdet (2p) e x + ln(1 x) 1 lim. (b) Beräkna integralen. 4 4 x 2 dx. x 3 (x 1) 2. f(x) = 3. Lös begynnelsevärdesproblemet (5p)

LAB 3. INTERPOLATION. 1 Inledning. 2 Interpolation med polynom. 3 Splineinterpolation. 1.1 Innehåll. 3.1 Problembeskrivning

III. Analys av rationella funktioner

Denna tentamen består av två delar. Först sex enklare uppgifter, som vardera ger maximalt 2 poäng. Andra delen består av tre uppgifter, som

Flervariabelanalys I2 Vintern Översikt föreläsningar läsvecka 2

MA2001 Envariabelanalys 6 hp Mikael Hindgren Tisdagen den 12 januari 2016 Skrivtid:

Tentamen : Lösningar. 1. (a) Antingen har täljare och nämnare samma tecken, eller så är täljaren lika med noll. Detta ger två fall:

Sekant och tangent Om man drar en rät linje genom två punkter på en kurva får man en sekant. (Den gröna linjen i figuren).

Moment Viktiga exempel Övningsuppgifter I

MATEMATIK Datum: Tid: förmiddag Hjälpmedel: inga. Mobiltelefoner är förbjudna. A.Heintz Telefonvakt: Christoffer Standar, Tel.

MATLAB LABORATION INOM KURSEN LINJÄR ALGEBRA MED GEOMETRI

Lösningar till tentamen TEN1 i Envariabelanalys I (TNIU 22)

Lösningar till tentamen i kursen Envariabelanalys

f(x) = x 2 g(x) = x3 100 h(x) = x 4 x x 2 x 3 100

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Exponentialfunktioner och logaritmer

TAYLORS FORMEL VECKA 4

3. Hur snabbt förändras diametern av en cirkel med avseende på cirkelns area?

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen

f(x) = x 2 g(x) = x3 100

20 Gamla tentamensuppgifter

där x < ξ < 0. Eftersom ξ < 0 är högerledet alltid mindre än Lektion 4, Envariabelanalys den 30 september 1999 r(1 + 0) r 1 = r.

MATEMATIK Datum: Tid: eftermiddag Hjälpmedel: inga. Mobiltelefoner är förbjudna. A.Heintz Telefonvakt: Tim Cardilin Tel.

Mälardalens högskola Akademin för undervisning, kultur och kommunikation

5 Om f (r) = 0 kan andraderivatan inte avgöra vilken typ av extrempunkt det handlar om. Återstår att avgöra punktens typ med teckenstudium.

Dagens tema är exponentialfunktioner. Egentligen inga nyheter, snarare repetition. Vi vet att alla exponentialfunktioner.

MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR

Växande och avtagande

Matematik C (MA1203)

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 3.1

Teorifra gor kap

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Mälardalens högskola Akademin för utbildning, kultur och kommunikation

Högskolan i Skövde (SK, JS) Svensk version Tentamen i matematik Lösningsförslag till del I

Mälardalens högskola Akademin för utbildning, kultur och kommunikation

SF1625 Envariabelanalys Tentamen Måndagen den 11 januari 2016

Tentamen i Matematisk analys MVE045, Lösningsförslag

EXISTENS AV EN UNIK LÖSNING TILL FÖRSTAORDNINGENS BEGYNNELSEVÄRDESPROBLEM

En vanlig uppgift är att bestämma max resp min för en trigonometrisk funktion och de x- värden för vilka dessa antas.

Kontrollskrivning 25 nov 2013

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

8 + h. lim 8 + h = 8

Envariabelanalys: Vera Koponen. Envariabelanalys, vt Uppsala Universitet. Vera Koponen Föreläsning 5-6

Svar till S-uppgifter Endimensionell Analys för I och L

Kap Implicit givna funktioner

Transkript:

Analys av unktioner oc dess derivata i Matlab. 5B47 Envariabelanalys Ludvig Adlercreutz, ME Hans Lindgren, IT Stockolm den 7 mars 7 Kursledare: Karim Dao

Inneåll Uppgit 5...3 Uppgit 6...5 Uppgit 7...7 Övningsuppgit 3.a...7 Övningsuppgit 3.b...9 Övningsuppgit 3.c... Uppgit 8...3 Sida av

Uppgit 5 Beräkna derivatan numeriskt ör unktionen ( arctan( beräkningen ger uppov till. samt uppskatta elet som Ur deinitionen ör derivatan kan en ormel ör numerisk beräkning tas ram. Derivatans deinition lyder ( ( ( Genom att välja ett litet värde på kan derivatan beräknas approimativt med ormeln ( num ( ( För värden på > ås ögerderivatan oc ör värden på < ås vänsterderivatan. Ju mindre värde på som väljs, desto mindre blir elet enl. de plottade kurvorna i igur 5- nedan. Eakt derivata Beräknad (, Beräknad (,.8.6.4. -.6 -.4 -...4.6 Figur 5- Jämörelse av eakt oc beräknad derivata. Sida 3 av 3

En bättre numeriskt beräknad approimation kan erållas om ett medelvärde mellan öger- oc vänsterderivatan beräknas. Formeln ör denna kan kan utvecklas enl. öljande. ( num ( ö ( vä ( ( ( ( ( ( Skillnaden i el mellan den eakta derivatan oc den beräknade blir ansevärt mindre vid beräkning av medelderivatan vilket syns tydligt i igur 5- nedan..5. Fel (ögerderivata Fel (öger- oc vänsterderivata.5 -.5 -. -.5 - -.5.5.5.5 3 5- Skillnaden i el vid beräkning av öger- oc medelderivata. Följande kod i Matlab ar använts ör att generera graen i igur 5- ovan. inline(atan(*,; -5:.:5;.; d((-(/; d((-(-/(*; plot(,d-(./((.*.^,,d-(./((.*.^,grid; ais([- 3-5*^-3 5*^-3]; legend(fel (ögerderivata,fel (öger- oc vänsterderivata Sida 4 av 4

Uppgit 6 Kör öljande kod i Matlab oc örsök ur iguren avgöra vilken kurva som är unktionen, dess derivata samt dess andraderivata. inline(polyval([ -8 8 - ],,; -:.:4;.;d((-(-/(*;dd((-*((/(^; plot(,(,,d,,dd,grid Figur 6- nedan visar graen som ritas i Matlab. 8 6 4 - -4-6 -8 - -.5.5.5.5 3 3.5 4 Figur 6- Kurvor som skall bestämmas. Man kan ur graen urskilja att alla kurvorna är både avtagande samt stigande ör olika värden på. Följaktligen måste deras respektive derivator anta både positiva oc negativa värden. Den blå kurvan antar endast positiva värden oc kan därör ej beskriva någon av de andra kurvornas derivata. Den blå linjen antas vara unktionskurvan (. Sida 5 av 5

Genom att studera etremvärden i den plottade graen kan man se att den blå unktionskurvan ar tre etremvärden, den gröna kurvan två oc den röda endast ett etremvärde. Förutsatt att unktionskurvan beskriver ett polynom av grad n ar dess derivata grad n- oc dess andraderivata grad n-. Derivatan bör således beskrivas av den gröna kurvan oc andraderivatan av den röda kurvan. En tabell kan konstrueras ör att se ur kurvorna överensstämmer när ett etremvärde uppstår.,7 3 3,3 Blå min ma min Grön ma min Röd min - Studeras denna i detalj kan tidigare antaganden bekrätas då den blå kurvans lokala etrempunkter ar nollderivata enligt den gröna kurvan oc positiv/negativ andraderivata överensstämmande med den röda kurvan. Sida 6 av 6

Uppgit 7 Till övningsuppgiterna nedan används den i uppgit 5 ramtagna ormeln ör numerisk beräkning av derivatan. Övningsuppgit 3.a Plotta oc undersök öljande unktion oc dess derivata. ( ln( Bestäm om unktionen är kontinuerlig, är deriverbar oc ar kontinuerlig derivata. 5 4 3 - - -3-4 -5-5 -4-3 - - 3 4 5 Figur 7a- Plottning av unktionskurvan. Funktionskurvan ser ut att vara kontinuerlig oc strängt väande. Funktionen väer kratigare kring. Genom att titta på unktionen ser man att ör ela uttrycket därör är deinierad ör alla. är positiv ör alla oc att logaritmen Sida 7 av 7

..9.8.7.6.5.4.3.. -5-4 -3 - - 3 4 5 Figur 7a- Plottning av unktionens derivata. Derivatan är kontinuerlig oc positiv ör alla vilket överensstämmer med att unktionen är strängt väande. Derivatan antar mavärde i oc går mot då ±. En beräkning av den eakta derivatan ger att detta är ett korrekt antagande enl. nedan. d ( ln( d ( Då termen i nämnaren är positiv ör alla värden på oc ela uttrycket går mot då ± stämmer den plottade graen väl. Sida 8 av 8

Övningsuppgit 3.b Plotta oc undersök öljande unktion oc dess derivata. ( ln Bestäm om unktionen är kontinuerlig, är deriverbar oc ar kontinuerlig derivata. - - -3-4 -5-3 - - 3 Figur 7b- Plottning av unktionskurvan. Funktionen verkar inte vara kontinuerlig i punkten. Tittar man på unktionen ser man att det inre uttrycket med den plottade kurvan. är då. Etersom ln( ej är deinierad överensstämmer detta Sida 9 av 9

Sida av -5-4 -3 - - 3 4 5 - -8-6 -4-4 6 8 Figur 7b- Plottning av unktionens derivata. Likt unktionen är derivatan kontinuerlig i alla. Det matematiska resonemanget med den eakta derivatan ger öljande bevis ör detta: ( ( ( ln ( d d Då ger i nämnaren är derivatan ej deinierad i denna punkt. Vidare ger beräkningen av den eakta derivatan att denna är negativ ör negativa värden på oc positiv ör positiva värden på samt går mot då ±. Även detta stämmer väl med den plottade graen.

Övningsuppgit 3.c Plotta oc undersök öljande unktion oc dess derivata. ( ln ln Bestäm om unktionen är kontinuerlig, är deriverbar oc ar kontinuerlig derivata. - - -3-4 -5-5 -4-3 - - 3 4 5 Figur 7c- Plottning av unktionskurvan. Enligt den plottade kurvan verkar unktionen vara kontinuerlig ör alla skiljt rån -, oc. Med vetskapen att ln( ej är deinierad oc att ln( ser man att det inre ln-uttrycket i unktionen blir då ±. Resultatet är alltså att unktionen ej är deinierad i någon av dessa punkter. Sida av

5 4 3 - - -3-4 -5-3 - - 3 Figur 7c- Plottning av unktionens derivata. Derivatan verkar inte eller den vara deinierad ör ovan nämnda värden på. Den är dock kontinuerlig i intervallen däremellan. Den eakta derivatan beräknas enl. öljande. d ( ln ln d ln ln Ur unktionen kan ses att derivatan inte kan anta de ovan nämnda värdena då detta resulterar i i nämnaren. Sida av

Sida 3 av 3 Uppgit 8 Bestäm en metod ör numerisk beräkning av tredjederivatan oc plotta med jälp av denna tredjederivatan av e (. Med utgångspunkt i derivatans deinition kan tredjederivatan beräknas. Först tas ett uttryck ör andraderivatan ram. Andraderivatan kan skrivas som derivatan av örstaderivatan oc utvecklas. ( ( ( För att nå en bättre approimation används medelderivatan av vänster- oc ögerderivatan. ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( Då i uttrycket kan ersättas med utan att örändra uttrycket då båda går mot blir resultet öljande uttryck. ( ( ( Vidare kan ett uttryck ör tredjederivatan utvecklas ur denna enl. öljande.

Sida 4 av 4 ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( 3 3 ( ( ( ( ( Enl. tidigare resonemang kan det ramtagna uttrycket användas ör att göra en numerisk approimation av tredjederivatan om små värden på väljs. ( ( ( 3 ( Figur 8- nedan visar unktionen e ( oc dess örsta-, andra oc tredjederivata. -4.5-4 -3.5-3 -.5 - -.5 - -.5.5-3 4 5 6 ( ( ( ( Figur 8- Funktion, dess örsta-, andra- oc tredjederivata.

Funktionen skär -aeln i punkten oc ar ett lokalt minimum i punkten -. Detta stämmer med derivatan som antar värdet i punkten -. Derivatan ar dessutom ett lokalt minimum i punkten - vilket överensstämmer med andraderivatans skärning med -aeln i samma punkt. Samma mönster upprepar sig med tredjederivatan. Ur de eakta derivatorerna till unktionen kan man utläsa att detta överensstämmer med det plottade resultatet i igur 8- ovan. ( e e ( e ( ( e e ( e ( ( 3e e ( 3 e ( 3 Sida 5 av 5