MEDDELANDEN FRÅN STRTEftS S~OGSfÖRSÖ~SftSTA~T HÄFTET 1905 ------ -- -- - -- MITTELUNGEN AUS DHR FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS. HEFT -----~-----~ - CENTRAL''RYCKERIE'', S''OCKHOLM, 1906.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING. INHALT. GUNNAR SCHOTTE: skördeåret 1903-1904. Takttens ch tafröets. beskaffenhet Sid. 1- Die Beschaffenheit der Kiefernzapfen und des Kiefernsamens im Erntejahre 1903-1904. GUNNAR ANDERSSON: Om björkens tjckekstiväxt i Jämtands fjätrakter. 41- Uber den Dickenzuwachs der Birke im apinen Gebiet vn J äri tan d. GUNNAR ANDERSSON: Om tatrkan i öfra Sverige våren 1903 49 Verdrrungserscheinungen bei der Kiefer in Nrdschweden 1903. Pagineringen inm parentes hänvisar ti mtsvarande sidr i skgsvårdsföreningens Tidskrift ärg. Ig.s, i hviken fvanstående uppsatser varit intagna.
MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT. Takttens ch tafröets beskaffenhet skördeåret I90J-IQ04. Af Gunnar Schtte. Med hänsyn ti den för växtigheten gynnsamma smmaren 190 yppade sig tvifve, huruvida den föjande år rika tigången på -årig taktt kunde inm andets ika dear ämna för skgsföryngring fut dugigt frö. skgsförsöksanstaten bef därför af Kung. Dmänstyresen i skrifvese af den 4 nvember 1903 anmdad skyndsamt vidtaga sådan åtgärd, att tafröets beskaffenhet inm skida dear af andet kunde bedömas. På grund häraf uppdrg föreståndaren vid försöksanstaten utförandet af den härför erfrderiga undersökningen åt författaren af denna uppsats. Efter genmgående af krnjägarnes rapprter m frötigången ch däri ämnade uppgifter m kttens ika beskaffenhet utvades 6 revir, fördeade någrunda jämnt öfver andet. Härvid tgs äfven hänsyn ti, att de trakter befv representerade, inm hvika framför at stra kttpartier insamas för respektive frökängningsanstater. Från de såunda utvada reviren anskaffades genm Dmänstyreisens försrg minst trenne kttprf m 10 iter från hvarje trakt. Ateftersm prfven från vederbörande revirförvatare inkmm ti försöksanstaten, visade det sig med hänsyn ti anstatens små resurser ch för sådana undersökningar icke ägnade ka, möjigt att hinna känga ktten ch prfva fröet före den tid, sm vanigen användes vid insamande af taktt i större skaa. Sm dck ett sådant rikt tafröår öfver hea andet sm 1903 säan inträffar, var det såunda erhåna materiaet äfven värdefut för en jämförande studie öfver kttarnes ch frönas beskaffenhet inm ika trakter af vårt and. Utan att afsiktigt förkrta tiden för besvarandet af den uppstäda frågan, underkastades det erhåna materiaet en de undersökningar i sådant syfte. Redan nu trde dck böra framhåas, att kttprfven bifvit insamade mera för ett rent praktiskt besvarande af tafröets grbarhet öfver hufvud taget ch ej så ikfrmigt sm varit önskvärdt för den jämförande undersökningen öfver dess beskaffenhet från ika trakter. Ehuru undersökningens resutat dessutm i hög grad påverkats af de kimatiskt mycket ifedde. fr. Statms skgsförsöksmzst. I905.
GUNNAR SCHOTTE. gynnsamma åren I90 ch I903, trde undersökningen ändå i någn mån ämna ett bidrag ti rasfrågan ch kännedmen m taens stra variatinsförmåga inm vårt ångsträckta and. Taktten. Vid genmgående af skgsitteraturen, såvä den utändska sm den svenska, finner man btt få uppgifter m takattames strek ch variatin. Såunda uppger F. SCHWARZ 1 takttens ängd från 3-5 cm., G. HEMFEL ch K. WILHEL:i\1 från 3-6 cm. ch bredden i sutet tistånd ti 3 cm., c. A. T. BJÖRKMAN 3 I a I.s tum, ch L. BEISSNER 4 har funnit större gränsvärden med en ängd af 3-7 cm. ch bredd af -3'/ cm. HESS 5 räknar kttarnes anta per hektiter i så bestämd t ta sm 6,300-6,400. Endast TH. ÖRTENBLAD har närmare studerat takttens betydande streksvariatin. Såunda hade han iakttagit vid Strien i Jämtand 6, 593 m. öfver hafvet, kttar af endast I,6 cm. ängd ch I,4 cm. bredd, medan han funnit mtsvarande maximita från nrra Sverige vara 4,6 ch,7 cm. I detta sammanhang mnämner han takttens maximi-ängd ch -bredd från Hunneberg vara 6, 5 ch 3, 9 samt minimum, ch I,7 cm. Samme författare anser i ett senare arbete 7, att kttarnes strek aftager mt nrr ch vid ökad höjd öfver hafvet samt anför föjande ta från södra Nrrand: maximi-ängd 5, 7 ch -bredd 3,z, minimi-ängd I,8 ch -bredd I,s cm., ch från meersta Nrrand: maximi-ängd 4,6 ch -bredd, 7, minimi-ängd I,6 ch -bredd I, 4. För ett närmare studium af takttens variatin, särskidt dess ika strek, befv de insända kttprfven föremå för rätt vidyftiga ch tidsödande undersökningar. Såunda räknades hs de skida prfven kttarnes anta per r iter, hvarjämte vikten af IO iter ktt utröntes. Resutaten häraf återfinnas i tabe I (sid. I 89- I 9 I). Genm att mutipicera siffrrna i tabeen med I erhåes i ungefäriga ta kttvikten per hektiter, h viket äger ett mera praktiskt intresse. Såsm jämförese är äfven vikten per r kttar återgifven från hvarje n:r. Vidare uttgs utan va ur hvarje prf r kttar, hs hvika ängden ch bredden mättes, 1 Frank Schwarz, Frstiche Btanik, Berin I 89. Gustav Hempe ch Kar Wihem: Die Bäume und Sträucher, Wien. 3 C. A. T. Björkman: Handbk i skgsskötse, Stckhm I877. 4 L. Beissner: Hand bu ch der N adehzkunde, Berin I 89 I. ' Richard Hess, Encykpädie und Methdgie der Frstwissenschaft, Miinchen I89. 6 Th. Örtenbad: Om den högnrdiska tafrmen (Pinns sivestris L. (3appnica(Fr.) Hn.), bihang ti K. Svenska Vet.-Akad. Hand. Band. IJ, afd. III, n: 1 I, Stckhm I888. 7 Th. Örtenbad: Om skgame ch skgshush.ningen i Nrrand ch Daarne, bihang ti Dmänstyresen underd. berättese rörande skgsväsendet.r I 893, Stckhm I 894.
(!67) TALLKOTTENs OCH TALLFRÖETs BESKAFFENHET I 903-- I 994-3 ch utsträcktes härig-enm denna undersökning- ti öfver 10, kttar från skida trakter af andet. I tabe I återg-ifves äfven resutatet af dessa undersökning-ar, i det man finner såvä maximi- ch minimita för de skida prfven sm ck ett medeta af de r kttarnes äng-d ch bredd inm hvarje prf. Beträffande först kttarnes friskvikt ser man i d.en nyssnämnda tabeen, att vikten i strt sedt aftag-er mt nrr. Medan IO iter ktt i södra trakterna af andet väg-a mkring- 5 kg-., nedg-år vikten t. ex. i Häsing-and ti 3,5-4 kg-., i meersta Nrrand är den mkring- 3, 5 kg-. ch i öfre Nrrand (Bden, Pajaa m. f. trakter) uppg-år den btt ti 3 kg-. Kttar med särskidt ring-a vikt må antecknas från Geivare med,s-,3 kg-. per r iter. Kttarnas friskvikt uppg-ifves per 10 iter från andra änder. vara af BURCKHARDT 1 4,4-5,6, kg-., af GAYER 5-5.5 kg-. ch HEINR. KELLER 3 anför, att i trakten af Darmstadt väg-a 10 iter taktt mkring- 6 kg-. före inträffande frst, men mkring- 5 kg-. efter sådan. Med hänsyn ti kttarnes strek kan man däremt ej med bestämdhet säg-a, att den aftag-er mt nrr. De största kttprfven inkmm t. ex. från Jämtand (medeäng-d 4, 4 cm.), ch påfaande str ktt är att anteckna från så skida trakter af andet sm Åsee, Sundsjö (Ö. Jämt.) Frssa (Häsing-and), Tumb (Södermanand), Fing-spång-, Kinda, Hunneberg- ch Sunnerb. Takttens strek varierar däremt mera efter kaens beskaffenhet, trädem~ mer eer mindre fria stäning- samt framför at med hänsyn ti trädens åder. Betydesen af denna senare framgår särskid t tydig-t af de å sid. 168 i j 3 strek cifbidade medetaskttame från ika trakter. Öfverst å biden finna vi där kttar från Pajaa revir, Nrrbtten, där särskid t påfaande synes, huru mycket mindre n:r 5 I från 50-00- årig-a träd är i mtsats ti n:r s, (6-8-årig-a träd) ch 5 (10-rzåriga träd). I andra raderi är kttar afbidade från Bdens revir, där redan ktten från I 0-I 50-årig-a träd (n:r I 5) är afsevärd t mindre än n:r I4 (4-6 år) ch 13 (mkring- 70 år.) Vidare finna vi prf från Vadsb revir (Undenäs scken i Västerg-ötand) med särskidt stra kttar från 65-7~årig-a träd Jn:r 88), någ-t mindre från 7-8-årig-a träd (n:r 87), ch betydig-t mindre hs n: 86 från 100-1 z-årig-a träd. I nedersta raden se vi sutig-en ktt från Sättbyg-ds revir (Marums ch Vinkös scknar i Västerg-ötand). De stra kttarne (n:r 41) är 1 Burckhardt, H: Säen und Pfanzen nach frsticher Praxis, 6. Aufage. Trier. 1903. Gayer, Kar: Der Wadbau, Berin 1889. 3 Heinr. Keer, Kennzeichen vn zur Unzeit gepfiickten Kiefernzapfen. Zeitschrift fur Frst- und Jagdwesen 1883.
4 GUNNAR SCHOTTE. ( 168) 50 5 51 14 13 15 88 87 86 4 (Ft. förf. mars r94). Fig. I. Takttar (medetaskttar) från skida trakter af andet ch från träd af ika ådrar. ', nat. strek. s, 5 ch SI från Pajaa revir (Nrrbtten 6] 0 s'): s fd.n 6-8-åriga träd, 5 från I00-10-åriga träd ch si från x s-z år gama träd. 14, 13 ch 15 från Bdeus revir (Nrrbtten 65 45'>: 14 från 40-0-åriga träd, 13 från mkr. 70 år gama träd ch xs från I-ts-åriga träd. 88, 87 ch 86 från Vadsbr revir (Västergötand 58 4'): 88 af 6s-7 år gama träd, 87 från 7-8-åriga ch 86 från I-xz år gama mderträd. 41, 43 ch 4 från Sättbygds revir (Västergötand 58 z'): 41: år pckad från 8-åriga, 43 fdin t-åriga ch 4 från 15-åriga träd.
(I 6g) TALLKOTTENs OCH TALLFRÖETs BESKAFFENHET I903--I904. 5,,, Fig.. Serie af takttar från Geivare i Lappand mkr. 400 m. öfver hafvet. 67 5'. (Reg. n:r 91). / 3 nat. strek. ' Fig. 3 Kttserie från Åsee i Lappand. 64 r'. (Reg. n:r 53). / 3 nat. strek. Fig. 4. Kttserie från Stckhms revir (Gttröra s:n Uppand). 59 45'. (Reg. n: r r r). / 3 nat. strek. Fig. 5 Kttserie från Sättbygds revir (Marums s:n i Västergötand). (Reg. n:r 41). 58 z'. / 3 nat. stdek. (Ft. förf. mars 1904).
6 GUNNAR SCHOTTE. (I 70) pckade från 8-åriga träd, n:r 43 från x-åriga ch de små kttarne från I5-åriga träd. Inverkan af trädens åder på kttarnes strek må här vidare framhäfvas genm urpckande af några ta från tabe I. Mderträdens Anta ktt ungefiiriga åder Medeängd Medebredd per r iter. Pajaa revir... 6-8 313 I,g I,I I00-I0 3, r,s r,74 IS0-00,] I,6 I,75 Bdens revir... 40 6 3,6 r,g 83 70 3,4 I,8 I,4I I-rs,8 I,6 r,794 Ö. Jämtands revir 40 3.7, växtighet svag 778 6 4,,I gd 7 8 3,3 r,s I,I8 Sättbygds revir 8 4,3,t 694 IDO 3,8 I,g I,004 I 50 3,6,s 1,134 Af de anförda taen framgår, att kttens strek i strt sedt aftager med trädets åder. Vissa mera påfaande afvikeser i tabeen trde i första hand få tiskrifvas bristande ikfrmighet vid prfvens insamande samt ika kaa infyteser. Påfaande små kttar kunna antecknas såvä från öfversta Nrrand sm från Värends revir (Ksta krnpark). Med takttens stra variatin i afseende på ängd ch bredd bir naturigtvis ckså kttarnes anta på viss vymsenhet mycket växande ch framträder skarpare än de varierande ängdmåtten. På IO iter ktt har jag t.. ex. funnit gränsvärden af ägst 534 kttar (Ö. Jämtarid) ch högst,97 (Geivare). I det förut ämnade utdraget af kttarties beskaffenhet vid trädens ika ådrar finner man antaet ktt vara ännu mera betecknande. När t. ex. en 8-årig skg i Sättbygds revir (Västergötand) på IO iter knappt har 700 kttar, gifver den I 50-åriga skgen på samma mått öfver I,I kttar. Af 4-6-årig ktt i Bdens revir går det öfver 800 per I O iter, men från den I 0-I 50-åriga skgen mer än dubbet eer mkr. I, 7 s. Att kttarnes strek varierar berende af breddgraden framgår ckså af P. SCHOTTS 1 iakttageser, i det han funnit stra kttar såvä från Nrden sm Ungern ch Sydfrankrike. Däremt framhåer han äfven, huru mindre kttar hufvudsakigen erhåas från ädre träd. 1 Peter Kar Schtt, Pinus syvestris L, Die gemeine Kiefer. Frstwissenschaftiches Centrabatt 1904.
TALLKOTTENs OCH TALLFRÖETs BESKAFFENHET 1903--1804. 7 Ft. Aex. 1iaass. Fig. 6. Öfre deen af en 0-årig ta från Krnparken Gaåsen, Västergötand. Å grenarna synas täta gyttringar af kttar. Men icke btt takattames strek växar betydigt inm vårt and, utan äfven frmen varierar afsevärdt. De ika kttfrmerna hafva ckså kanske mest dragit uppmärksamheten ti sig, ch btanisterna
8 GUNNAR SCHOTTE. hafva uppstät fera mer eer mindre knstanta varieteter. Den mgna -åriga ktten är i amänhet -kägefrmig samt fäst på ett skarpt krökt nedåtböjdt skaft. Mindre kttar från Öfre Nrrand (t. ex. Geivare, Pajaa) få fta en mera rundad, cyindrisk frm (jämför fig. ). Kttfjäens yttre de, de s. k. sködarne, sm på den öppnade ktten suta tätt tisammans, variera mest ch hafva särskidt gifvit anedning ti uppstäandet af kttfrmerna. De rmbiska sködame kunna såedes antingen vara nästan patta (v. pa11a Christ.), fta är sköciames midtpunkt, nafven, utdragen ti en tagg (v. gibba Heer.), ch sutigen kunna dessa taggar bifva särskidt starkt utveckade ch tibakaböjda (v. rejexa Heer.). Iband inskränka sig frmerna gibba ch rejexa ti kttarnes bas (fig. I n:r 43) ch då i regen ti den yttre sidan, medan sködame på den mtsatta sidan förbifva pana. I första hand är det starkare justiträdet rsaken ti den kraftigare utbidning en på den yttre sidan af ktten. Men äfven andra yttre betingeser, såsm denna sidas friare äge med rum för starkare utbidning kunna säkerigen bidraga härti. De nu nämnda frmerna öfvergå ck mycket i hvarandra, ch man bir då tveksam, ti hvikendera man bör föra en viss ktte. Men å andra sidan är de iband ckså särdees knstanta. Så t. ex. utmärker sig den högnrdiska taen (v. app11ica) af mer eer mindre vä utbidade gibbafrmer (jämför fig. I n:r s, 5, 51, 14, 13 ch 15 samt fig. n:r gr). En särdees knstant ch vacker refexafrm har jag funnit hea prfvet 53 från Åsee vara (se fig. 3.). 1 Takttens färg växar i första hand efter årstiden, d. v. s. med hänsyn ti sin mgnadsgrad. Men vid den tid, då kttarne vanigen insamas för kängning eer i början på året (januari), utmärker sig ktten i södra ch meersta dearue af andet genm en gröngrå eer grönbrun färg, medan den i Nrrand är gugrön ti vaxgu, hviken sista färg är en af de egenskaper, sm mera knstant utmärker den högnrdiska tafrmen. Man kan såedes genast på färgen skija ett kttparti från öfre ch meersta Nrrand från sådant söderifrån. Sammanstäer man dess- 1 På ta m takttens beskaffenhet vi jag här i förbigående fästa uppmärksamheten på en mnströs bidning, ett hpande af en mängd kttar på samma kvist, hviket man en ch annan gång påträffar. I den tyska ch österrikiska skgsitteraturen har denna bidning fera gånger varit afbidad ch mtaad under namn af Zapfensucht - >>kttsjuka - men ej i den svenska. En synnerigen vacker sådan bidning har jag haft tifäe insama å krnparken Gaåsen (Västergötand) i apri 1904 (Se fig. 6 ch 7.) med täta kttgyttringar å 5 af taens öfre grenar. Å hufvudskttet befinna sig 6 kttar, på grenen närmast ti venster därm 4 (se äfven fig. 7) samt vidare respektive 4, 1 ch 14 kttar å de andra grenarna. De naturigtvis rätt små kttarne innehö i amänhet nrmat utveckade men sm. frön.
(r 73) TALLKOTTENS OCH TALLFRÖETs BESKAFFENHET 1903--1904. 9 utm kttsködarnes frm ch kttarrres vikt, kan man med ännu större säkerhet afgöra, m man har en Nrrandsktte framför sig eer ej. -- Frö kängningen. Sedan ett af arbetsrummen å försöksanstatens ka i Stckhm prvisriskt anrdnats såsm kängningsstuga, utkängdes där i midten af februari r 904 de insända mkring r kttprfven. I kängningsrummet instäd termgraf visade i strt sedt en jämn medetemperatur af + 35-40 under hea tiden för kängningen. För att dck i ett vanigt bningsrum håa temperaturen uppe vid denna värmegrad kunde uftväxing endast ske betydigt I, hviket i sin rdning trde i någn mån bidragit ti att fertaet nrrändska kttprf endast med svårighet öppnade sig. I detta sammanhang trde ck böra redgöras för den kängning i safvar, sm på smmaren utfördes med senare åny insamade kttar. Sm ängre fram kmmer att mtaas, visade grningsförsöken med tafröna från öfre Nrrand ett synnerigt svagt resutat, hvarföre Ft. förf. Maj rgs. band annat framkastades Fig. 7 Takvist med gyttring af 4 kttar. Krnparken Ga!H!sen, Västergötand. den förmdan, att kttarnes tidiga afpckande möjigen kunde vara en medverkande rsak härti. I apri insamades därföre åny genm vederbörande skgsförvatning en de kttprf från öfre Nrrand. Dessa prf tgs des från samma kaer, sm de vid 1 Betydesen af stark uftväxing vid kängningen trde föjande tifäiga iakttagese 5.dagaägga. Kttar inades des i ett tämigen ufttätt trkskåp ch utsattes för mkr. + 35 temperatur, des utsattes dear af samrna kttparti för endast + 5 temperatur med stark uftväxing invid en kamin. Kttarne i förra faet behöfde aktadt den högre temperaturen 3 gånger så ång tid för att öppna sig sm i det senare.
10 GUNNAR SCHOTTE. (I 74) jutiden insamade, ch des från några fera trakter för.att äfven få meersta Nrrand (särskidt Ångermanand) bättre representeradt i undersökningsserierna. De såunda erhåna kttprfven utkängdes sedermera i jui månad uti safvar. De utsattes då under dagen för en temperatur af +30-50 (högsta bserverade temperatur+ 54 ) at efter det växande sjusets intensitet. Om natten nedgick naturigen värmegraden i afvarne ti uftens temperatur. De under denna smmarkängning undersökta prfven vr aa utsatta för samma värmegrad ch under fut iknande betingeser för öfrigt, hvarföre kängningens förpp ch resutat här äger ett jämförande intresse. Revir ch Scken Revier und Kirchspie Insamingsrt. Erntestandrt. Fröskörd (med Vi~ käng- vingar) per ~ mngen iter ktt Landskap Prvinz Anta öpp~:.ade Ausbeute bef!iigeter Mderträ- kttar per stg Same pr z L Bredd- dens uppgif- r iter % ~ttar Zapfen grad na &!der Anzah Be1 der ------,------ nördicbe Ater der Zapfen Auskeng-. Breite :VIutterbäume pr r 1.1 ung öf!'ne- Vym V1~t År J ahre ten sich V umen Gew1cht % Zapfen kb cm. gr. 1091 Pajaa... Nrrbtten 6701 s' 100-10 1,399 47 10 19 I 04 Bdens, Öfver Lue~... 65 45 1 mkr. 70 1,033 9 1,35 97 110 Nrsjö (360 m.)... Västerbtten 64 50 1 JOO J,85r 4 0 1 108 S. Lycksee... Lappand 64 40 1 150-00 1,~ 5 8 83 8z 73 107 Åse!... 64015' mkr. r r 1,133 87 740 55 rs Degerfrs Västerbtten 64015' HJO 1,507 90 90 87 106 Bjnrhms... Ångermanand 63050' 6 1,73 96 900 79 OJ Junsee (35 m.)... 63 10 1 100-10 1,03 98 1,70 94 10, Hernösands, Ytterännäs 1 63 mkr. JOO 1,194 1 ' 99 1,1 109 Af fvanstående sammanstäning trde man finna att ju ängre söder ut prfven kmma ifrån, dest ättare hafva de öppnat sig ch ämnat större skörd. Sämst är dck ktten från Nrsjö, emedan den därstädes insamats från den högsta höjden öfver hafvet (360 m.). Vidare ämna ktten från Bden ett reativt gdt resutat, des emedan äget här är ågt ch gynnsamt, des emedan den insamats från yngre träd. Kttprfvet från yngre träd i Bjurhm härstammar däremt från ett högre äge. Vid den såunda utförda smmarkängningen erhös betydigt mera frö än hvad vinterkängningen ämnade.. Några jämförande ta härför trde dck ej böra ämnas, då kängningarne måst utföras ganska prvisriskt (särskidt vinterkängningen) ch i ringa skaa. Antaet kttar
TALLKOTTENs OCH TALLFRÖETS BESKAFFENHET 1903--190+. I I sm öppnade sig vid de två kängningarne var ckså mycket ika, då särskidt Nrrandsktten med största svårighet öppnade sig vid vinterkängningen. Men detta gäde äfven ktten söderifrån, hviket at vä bekräftar den "gama af aa frökängare vä beaktade iakttagesen, att tidigt insamade kttar af den vaniga taen är svårkängda ch i amänhet ej öppna sig fuständigt. Äfven så ångt söderut sm i Brandenburg har man bserverat, att takttar, insamade i ktber, i amänhet ej öppna sig vid kängning. 1 Tafrö et. Färgen på frövingen hs det mgna tafröet varierar i de skida fröprfven genm svaga färgnyanser i gut ch brunt, sm är svåra att närmare precisera. Sm rege utmärker sig dck frövingame från Nrrand genm en karare färg, medan vingame från sydigare trakter af andet antaga en mera smutsdunke färgtn. De förra frövingame gifva i strt sedt ett ttaintryck af ckragut (n:r 9 i Saceards fargskaa ) med i rödbrunt stötande vingspetsar. Frövingarne från södra ch meersta dearne af andet utmärka sig genm en bekt äderbrun färg (n: 8 i förutnämnda färgskaa) med i viettbrunt stötande vingspetsar. Frövingames strek föjer naturigen i det närmaste takttarrres strek. De stra kttarne innehåa ånga ch smaa frövingar, medan de små hafva krta frövingar, sm dck atid är påfaande breda. Variatinen ti strek ch färg hs sjäfva fröet är mera betydande ch har den ckså i amänhet uppmärksammats i skgsitteraturen. Hvad särskidt vikten beträffar så finnes antaet krn per kg. uttryckt med föjande ta: 150, (BuRCKHARDT 3, GAYER 4 ); 154,000 (C. HEYER "); I50-1]0,000 (HESS 6 ); 150-180,000, i medeta 160,000 (HEMPEL ch vvilhelm 7 ); 150-190,000 (CIESLAR 8 ) ch 130-1]0,000 (HOLMERZ 9 ). Dessa uppgifter härröra synbarigen från sydigare trakter såsm Tyskand, Frankrike ch Österrike (äfven de af Hmerz angifna). 1 M. Kienitz i Zeitschrift fiir Frst- nnd Jagdwesen 1883, h. 3 P. A. Saccard: Chrmtaxia sen nmendatr crum, Patavia 1891. 3. c. 4. c. 5 Car Heyer: Der Wadban der die Frstprdnctenzncht, Leipzig 1878. 6 R. Hess, Eigenschaften und frstiches Verhaten der Hzarten, Berin 1895 7. c. sid. 14. 8 A. Ciesar: U e ber den Einfnss der Grösse der Fichtensamen anf die Entwickeung der Pfanzen nebst einigen Bernerkungen iiber schwedischen Fichten- und Weissföhrensamen, Centrab. f. d. gesammte Frstwesen 1887. 9 C. G. Hmerz, Vägedning i Skgshushåning, Stckhm 1894.
I GUNNAR SCHOTTE. (I 76) Af uppgifter i itteraturen m svenska tafröets vikt må här erinras m I9-IZ, (HEss 1 ), 4,000 af frön från Bergqvara (CrESLAR ) samt 5, från Gäfebrgs än ch 57, från Västernrrands än (ÖRTENBLAD 3 ). Af AUG. LYTTKENS 4 angifves den nrmaa friskvikten af I, tafrön ti 5 rs gram, hviket gör mkring I95, frön pr kg. Hvad det undersökta tafröet från I903-I904 års skörd beträffar, så framgår af tabe, att friskvikten per I, frön är betydigt mindre, än man skue förmda. Först bör dck här framhåas, att tabeen hänför sig ti harpadt frö ch aa föregående ta trde afse mer eer mindre vä harpadt saufrö. Vid vägarrdet af fröprfven hafva dck brtsrterats aa skadade eer synbart söa frön, så att tabeen afser endast ti det yttre fubidade frön. Äfven m det i handen gängse fröet såunda uppvisar tyngre tafrö, så är dck taen i tabeen sinsemean tämigen jämförbara, h varjämte de visa tafröets erhörda variatin inm vårt ångsträckta and. I södra dearn e af andet (Götaand, Sveaand) växade såedes friskvikten per I, tafrön mean 4--5 gram ch i Nrrand -3 gr. Uti den sista vikten ingår dck en str prcent söa frön. Dessa siffrr gifva emeertid det stra antaet frö per kg. af 00-5, för i strt sedt Sveaand ch Götaand samt 330-5, för Nrrand, dck naturigtvis med mera jämna öfvergångar från den ena trakten ti den andra. Vid ett närmare aktgifvande på. tabeen från hvarje trakt finner man vidare, huru frövikten i amänhet minskas at efter trädens högre åder. Såsm tydiga exempe härpå må anföras några ta: Ö. Jämtand: 50-årig skg I,frönsvikt3,06 gr. Dasand: mkr. 70 år 4,5 50 gr 70,554, IOO 4,30 IOO,67 >> r-130 3,8 >> Vadsb: mkr. 40 4,966 Sättbyggd:. 8 " 'f,zs6 70 IOO Tjust: ;v 6-8 S-r ;;!0-1 s 3,S8 3.SS3 4.440 4,096 3,868 Jönköping: >> IOO 4,36 I SO >> 3,73 " 40 4,Ss s 4,460 > 70 4.047 Vikten är dck ej någn säker måttstck för frönas strek, då förekmsten af söa frön mer eer mindre inverka på jämföresen. Fast mer trde då vymen vara ett rättare utsag härför, hvarjämte ta rörande denna böra vara mera amängitiga. Jag har därför äfven i tabe 1 R. Hess, Eigenschaften und frstiches Verbaten der Hzarten.. c. sid IS3 " Th. Örtenbad: Om skgarne ch skgshushåningen i Nrrand ch Daarne. 4 Aug. Lyttkens: Tabe öfver utsädesvarrs nrmavärden samt medetassiffrr öfver fröundersökningar åren 1895-I899, medd. fr. K. Landtbruksstyresen n: 8 år 1901.
TALLKOTTENs OCH TALLFRÖETs BESKAFFENHET I 90 3-I 904. I 3 angifvet vymen af I, ti det yttre fefria frön i kbcm. Man ska häraf finna, att af yngre 50-6-årig skg i Nrrand kan erhåas ika stra frön sm i de sydigare trakterna af andet, men när det gäer medeåders ch ädre skg, bir vymen någt mindre i Nrrand än söderut. När man jämför fröet från ika gama träd från samma trakt visar sig, huru äfven vymen fta minskas med trädens åder, men undantag härifrån gifvas. Mest af at hs tafröet varierar färgen. Såunda anger HEMPEL ch WILHELM 1 denna vara svartaktig, grå, karbrun eer h vitaktig samt att frön med jusare färgtn fta hafva en mörkare marmrering, hvarigenm tafröet i mtsatts ti andra barrträdsfrön får ett brkigt utseende. HESS karaktäriserar färgen sm gråsvart ti mörkbrun eer guhvit med svart spräckighet. TUBEUF 8 har funnit fröet mången gång svagt fäckigt. P. SCHOTT 4 har mera i detaj gifvit akt på färgförändringen. Han uppgifver såunda, att mgna frön m smmaren hafva en citrngu, mt hösten en rangegu färg. Fumgna kttar gifva däremt svarta krn, bruna krn med grå eer svart marmrering eer ckså rent bruna frön. Vidare har han funnit, att hvarje ktt innehåer frö af samma färg ch att trigen aa kttar på samma träd ämna frö af samma färg. Den senare iakttagesen har förut HOLMERZ 5 med bestämdhet uppgifvit. Vidare angifver ScHOTT, att tafrö från Skandinavien ch Finand utmärker sig genm en öfvervägande brun färgtn. Det tyska fröet skue vara öfvervägande brunsvart marmreradt mera säan gråsvart eer svart. Från Ungern ch Sydfrankrike skue däremt erhåas hufvudsakigen svart frö. Hvad det nu undersökta svenska tafröet beträffar, kan man säga, att det visat sig äga färgskaans aa nyanser mean svart, brunt ch hvitt samt att frö med jusare färgtn iband, ehuru ej amänt, är marmreradt af en mörkare färg. I tabe finnes å sista kumnen de ika fröprfvens färg angifven efter Saceards färgskaa. Man ska härvid finna, att de hufvudsakigast förekmmande färgerna är: svart, nötbrunt, bekt äderbrunt, umbrabrunt, kastaniebrunt, mörkbrunt ch gräddgut. Naturigtvis gå dessa urskijda färgnyanser öfver i hvarandra. Marmreringen sker ftast med svart eer brun fårg. Sm rege kan sägas, att tafröet från de 4 nrdigaste änen i andet utmärka sig genm en 1. c. sid. 14, R. Hess, Eigenschaften und frstiches Verhaten der Hzarten, Berin 1895 3 K. F. vn Tubeuf: Samen, Fritchte und Keiminge, Berin r8g1, sid. 17. 4 I. c. sid. 5 4. 5 C. G. Hmerz: Om taens grbarhetsåder, Tidskr. f. skgshushåning 1900, h. 4
GUNNAR SCHOTTE. (I? B) enfärgadt jusbrun färg. Endast undantagsvis hafva mörkbrunare frön iakttagits från Bden ch från Jämtand. Tafröet från sydigare trakter varierar däremt mera. Amännast förekmmande tyckes dck den mörkbruna-svarta färgen vara. I dessa trakter träffar man ck de jusare fröna med mörkare marmrering. För att närmare åskådiggöra tafröets stra färgvariatin är ti denna uppsats fgad en i färger itgraferad pansch. Ti denna har utvats I prf, sm representera de mest skida färgnyanserna, h vika påträffats i denna undersökningsserie. Af hvarje prf är des ett frö afbidadt i förstring ch des tre frön ti höger därm i naturig strek. Prfven är å panschen rdnade efter insamingsrtens breddgrad ch gifva vid handen den stra färgvariatinen öfver hea andet. De första sex numren från Nrrand är för btta ögat enfärgade i mer eer mindre starkt brun färg, men vid förstring visa sig äfven de schatterade. Med undantag af fröna ti prf 3, sm är söa, är a 11 a de afbidade fröna fut utveckade ch grbara. I beskrifningen är däremt grbarheten angifven af det parti, hvarur de afbidade fröna hämtats. Vidare återfinnas där des registernumret, hvarigenm respektive fröprfs andra egenskaper kunna återfinnas i vederbörande tabeer, des den breddgrad, från hviken fröet härstammar. Grningen. De vid kängningen erhåna fröprfven afvingades på vanigt sätt genm frönas fuktande, hvarefter prfven rengjrdes medest så. Sedermera urpckades ur hvarje prf 00 ti det yttre fefria frön. Endast skadade frön samt sådana frön, hvars färg direkt tikännagaf fröets mgnad, medtgs ej. Fröprfven stöptes i vatten ett dygn, h varefter de ades på tegepattr ch insattes i grningsapparaten. 1 (System: Rdewad-Ciesar). 1 Den för prfning af barrträdsfrö numera amänt erkändt bästa ch mdernaste Rdewad-Ciesarska grningsapparaten finnes närmare beskrifven af A. CrESLAR, Ein neuer Keimkasten, Centrabatt fiir das gesammte Frstwesen 1890, h. 6. Apparaten utgöres af en zinkida med kvadratisk btten. Sidväggarne besti af dubba zinkpåtar, hvars meanrum fyes med en dåig värmeedare, t. ex. aska. Btten utgöres däremt af ett enda starkt beck. Lcket pi zinkidan, h viket utar i förhiandet 1: 4, bestir af dubbet gas, h varigenm uften mean gasen äfven bir en diig värmeedare. Dessa anstater är vidtagna för att ätt kunna uppvärma idan underifrin, medan värmen sedan ska behåas så änge sm möjigt i idan. Bttnen i idan täckes af ett 3 cm. högt ager af sand, på hvika de af era tiverkade grningspattrna stäas. Bevattningen af sanden sker genm en vid basen af ådan öpande täckt kana, sm ifyes med vatten genm ett ck framti.
(I 79) TALLKOTTENs OCH TALLFRÖETS BESKAFFENHET I903-1904. 15 Den vid försöksanstaten använda mdeen rymmer 49 erpattr, hvadan samtidigt kunde undersökas 49 skida prf m 00 frön eer 9,8 frön. Uppvärmningen skedde ge11m st. s. k nattjus, sm brunn under ådan ett par timmar på dagen. Härigenm steg temperaturen en tid på förmiddagen ti + 0-5 grader C. för att sedan så småningm under natten sjunka ti rumstemperaturen eer mkring + I 5. Någn ikfrmig temperatur är naturigtvis ej nödvändig, då de samtidigt införda prfven ju ändå kmma under samma förhåanden ch härigenm bifva sinsemean fut jämförbara. I tabe 3 återgifvas resutaten från grningsförsöken. De prf, där grningsresutaten endast är angifna t.. m. 45 dygn, härröra från det första grningsförsöket, sm utfördes under tiden 10 mars-4 apri 1904 med frön från de i december I903 ch januari I904 insamade kttarna. Resutatet af den första undersökningen visade, att tafröet från öfversta Nrrand (Pajaa) samt hea Lappand praktiskt taget ej var grbart. I Jämtand var grbarheten visserigen svag, men varierade ändå mean I -48 ;Y. Söderut titg sedan grbarheten för att i Svea- ch Götaand i strt sed t utgöra närmare S }t. Detta resutat för öfre Nrrand är dest mera nedsående, sm detta år var eft särdees rikt fröår. För att utröna, huruvida det tidiga insamandet af ktten kunnat vara en medverkande faktr ti det dåiga resutatet, insamades sm förut mnämnts genm skgsförvatningen i apri I904 åter en de kttprf från öfre Nrrand, hvika sedermera skängdes under smmaren. Såvä dessa fröprf sm en de af de förut undersökta jämte ett ferta prf, sm ej af utrymmesskä kunnat medtagas vid första undersökningen, utgjrde därefter materiaet ti en andra grningsserie under tiden 6 ktber-30 nvember I904. Resutatet häraf finnes äfven infördt i tabe 3, men då detta försök frtsattes i 55 dygn, återfinnes sutresutatet för denna undersökning i kumnen efter 55 dygn grdda frön. Reg. n:r 10-a-I 10-b härröra från den smmarkängda ktten. Vid denna andra undersökning erhös dck i strt sedt samma resutat sm vid den första grningen. Tafröet i Lappand samt högre beägna trakter i Nrr- ch Västerbtten var ej heer nu, trts den senare insamingen af ktten, grbart. Endast från ägre ch mera gynnsamt beägna trakter kunde grbarhet knstateras t. ex. från Bden med högst 3 ;Y ch Degerfrs med högst ;Y. Lägre beägna trakter i Ångermanand kunde uppvisa 34-58 % grbarhet. I öfrigt öfverensstämma resutaten från det senare grningsförsöket ganska vä med de erhåna taen vid det första. Endast de prf, sm på våren hade en särdees svag grbarhet, synas på så krt tid sm ett hafår förrat afsevärdt i grbarhet. Föjande ta bekräfta denna iakttagese:
r6 GUNNAR SCHOTTE. (r8) Grningsprcent efter 4 5 dygn i apri 1904 i nvember 1904. N:r 14 Bdens rev... 14 7 13 3... " 8 Bjurhms rev.... 11 Vid en jämförese mean grdda frön efter ika anta dagar, visar sig tydigt, huru fertaet prf från Svea- ch Götaand afsutade sin grning efter I 5 dygn ch endast en mycket ringa ökning uppnåddes af en de prf efter 30 eer 45 dygn. De nrrändska fröna frtsatte dck att gr ti. 45 ch 55 dygn. Då vid grningsförsökens afsutande ett reativt strt anta hårda frön ännu funns band de nrrändska prfven, kan man förmda, att grningen ännu änge kunnat frtgå. Ti föjd af andra viktiga arbeten vid försöksanstaten måste dck den första serien afsutas efter 45 dygn. Den andra serien kunde frtsättas i ytterigare IO dygn eer 55 ch ämnade vidare stöd för den iakttagesen, att ej btt grbarheten i öfre Nrrand var ringa detta år, utan äfven grningsenergien betydigt svag. Att i amänhet mindre mgna frön ehuru med redan utbidadt embry gr ångsammast har ckså PAUL SAGOT redan 1876 visat genm försök. 1 Den svagare grningsenergien hs fröet från Nrrand taar för att tafröet detta år var särskidt dåigt. Orsaken härti kan då des tiskrifvas gynnsamrna förhåanden vid pinatinen året I 90 eer vid befruktnings- ch utveckingsåret I 903. Hs taen sker nämigen sjäfva befruktningen I 3 månader efter pinatinen. Båda åren vr ckså särskid t märkvärdiga för vegetatinen. Smrnaren I 90 var så utprägad våt ch ka, att man knappast känner dess mtstycke under den tid regebundna vädereksbservatiner företagits i vårt and 3, men äfven år I903 var temperaturen i Nrrand under den nrmaa vid den tid, (smmarmånaderna), då taens befruktning sker. Intressant är ckså, att en de af de ej grbara fröna visserigen hade vä utveckad fröhvita men utbidadt embry. Huruvida aa dessa förhåanden inträffa fta i öfre Nrrand ch i så fa är en bidragande rsak ti den svaga föryngringen eer ej, trde först förnyade undersökningar af nrrändskt tafrö kunna ådagaägga. I4 3 1 II 4 9 7 4 1 Archives des sciences physiques et naturees, Trne L V, jan. 1876 ref. i Centrab. f. d. gesammte Frstwesen I877, sid. 49. H. Dixn: Fertiizatin f Pinus sivestris. Annnas f Btany 1894. 3 Jämför H. Hesseman: Taens höjdtiväxt i900-1903. Skgsvårdsf. tidskr. 1904 h.,.
skgsvårdsföreningens tidskrift 1905. (Medd. fr. statens skgsförsöksanst.) Taf.. Färgvariatiner hs svenska tafröet. (Farbenvariatinen res schwedischen Kiefernsamens). (J 3,. 6., 8 : 9 TALLFRÖ (Kiefern:samen) från 1. PAJALA (170 m.) (N: 109) S7 15' (3 %) -. BODEN (N: 104) G 45' (! %) -- 3. NORSJÖ (360 m.) (N: 110) S4 50' (O%) 4. ÅSELE (N: 107) 64 15' (3 %) - 5. BJURHOLM (N: 8) ss 50' (t %) - S. ö. JÄMTLAND (N: 5) S3 Ii' (49 %) 7. N. HÄLSINGLAND (Krböe) (N: 34) st 55' (47 %) - S. N. HÄLSINGLAND (Frssa) (N: 33) 61 40' (48 %) - 9. KLOTEN (Nrrbä.rke) (N: 0) s (7 %) - 10. STOCKHOLMS REV. (Gttröra) (N: 11) 59 4ö' (75 %) -- t. VADSBO (Undenä.s) (N: 81)
TALLKOTTENs OCH TALLFRÖETS BESKAFFENHET 1903--1904. Några bestämda sutsatser rörande frönas grbarhet vid skida ådrar hs mderträden kunna ej dragas af de gjrda försöken. Först när mderträden bi gama, öfver 100 år, visa dck en de prf ett nedgående af grbarhetsprcenten i jämförese med yngre träd från samma trakt. Fera undantag, där de ädre trädens frön kunna uppvisa bättre grbarhet än de yngre, gifvas dck. TH. ÖRTENBLAD 1 har ckså påvisat, huru ådre träd (gama öfverståndare) från Gäfebrgs än gåfv frö med endast 37 J{ grbarhet, medan pitprpsskg från samma trakt kunde uppvisa frön med 94,% grbarhet. Grbarheten är ej direkt berende af frönas färg, i det jusa frön kunna vara ika gda sm de mörka. Detta har ck genm direkta undersökningar visats afth. CANNELIN~, sm t.. m. fann de jusa fröna vara de mörka öfverägsna, samt senare af HOLMERZ 3 Den praktiska erfarenheten, att det jusare fröet fta är sämre än det mörka, är ckså riktigt, ty det visade sig vid ett närmare granskande af de undersökta fröprfven, att de tmma fröna från Nrrand fta hade en jusguare färg än de grbara ch att de söa fröna söderut i regen hafva en gråhvit fårg, sm är jusare i ena ändan. Härigenm var det ätt att på fårgen igenkänna de absut tmma fröna. Om vi närmare etrakta grningsresutatet af de fröprf, sm insamats söder m Daäfven, så finna vi grningsprcenten för harpadt frö i medeta vid dessa undersökningar hafva varit 77 J{, ch enskida prf hafva nått öfver g :x; grbarhet. Sm jämförese härmed må anföras, att AuG. LYTTKENS 4 angifver nrmaa grbarheten på (harpadt) tafrö ti 83 J{, ett medeta från prfningsresutaten vid de svenska frökntranstaterna, vid hvika hufvudsakigen frö från södra dearne af andet undersökas. NOBBE 5 har funnit medegrbarheten för i handen förekmmande tafrö i Sachsen under 1 -årsperiden 188g-18g8 yara 6I,z 3 J{ ch från sachsiska statens kängningsanstat under samma tid 76, 9 r :x;. KIRCHNER 6 uppger medegrbarhet för tafröet såsm handes- 1 Om skgame ch skgshushjuningen i Nrrand ch Daarne, Stckhm 1894. Th. C annein: Utdrag ur berättesen m några frstiga undersökningar ch försök vid Mustiaa åren 1896, 1897 ch 1898. Finska Frstföreningens Meddeanden, sextnde bandet,.häsingfrs 1900. 3 Om taens grbarhetsåder, Tidskr. för skgshushåning 1900. L c. sid. 5. 5 Ueber den frstichen SamenhandeL Tharander frstiches Jahrbuch, Band 49 h. 3, Dresden 1899. 6 O. Kirchner, E. Lew ch C. Schröter. Lebensgeschichte der Biitenpfanzen Mitteeurpas. Stuttgart 1904, Bd. 1, s. I 7 8. Jfedde. (r. Sfafens skgsförsöksa1sf. I905.
I8 GUNNAR SCHOTTE, (I 8) vara ti 69.%. I samma arbete anföres genm citat från PETERMANN, att från nrdigare änder (Sverige) härstammande frö utmärker sig genm högre grningsenergi ch större grbarhet än det af sydigare ursprung. Att så verkigen är förhåandet, hvad södra ch meersta dearne af vårt and beträffa, synas fvan ämnade medeta å tafröets grbarhet från skida änder gifva vid handen. * * * En de af de erhåna fröprfven utsåddes sutigen äfven i pantska för kntrerande af de i grningsapparaten erhåna resutaten. Af hvart ch ett af 39 skida prf utsåddes i den vävårdade pantskan vid Oestad gård (Oestads krnpark, Svätrnas revir) i Västergötand 300 frön. Resutaten af dessa såddförsök framgå aftabe4. Grningsprcenten i de båda faen har ej kunnat jämföras efter ika anta dagar, h viket dck betyder föga, då man i pantskan naturigtvis är mera intresserad af resutatet en tid ängre fram än vid den vaniga tiden för afsutandet af de knstade grningsförsöken. Först efter 79 dygn befv nämigen de uppkmna pantrna (genm t. f. krnjägaren J. Gustafssn) räknade den 14 jui ch sedermera ytterigare den r 5 september. Sm var att vänta visar sig en afsevärdt mindre grbarhetsprcent i pantskan än vid försöken på våren i Stckhm. I intet fa har i pantskan uppkmmit större prcentta pantr än grdda frön i grningsapparaten, ch skinaden växar mean 7 ch 53 :Y. De 39 prfvens grbarhetsprcent var vid fröprfningen i medeta 6 (medetaet så ågt, då fera nrrandsprf inging i såddförsöken). I pantskan uppkmm däremt efter 79 dygn i medeta endast 41 Ya af fröna, d. v. s. att endast mkring j 3 af de grbara fröna utveckade sig ti pantr. Längre fram på smmaren uppkmm dck ytterigare en de pantr, särskidt af de nrrändska prfven, h varigenm prcenthaten grdda frön den, I 5 september stigit ti 43. Att vid sådd i pantskr en he de grbart frö ej uppkmmer, har förut visats genm undersökningar af NOBBE I sachsiska reviret Spechthausen utfönes t. ex. r888 en de försök med frö af 8-84 7 grbarhet, hvaraf btt 65 %' kmm upp. I 889 gjrdes åny sådana försök i reviret Tharand, hvarvid r-r8, i medeta 14 %, af det grbara tafröet ej km upp. Ofta trde dck ännu större prcentta ej gå ti i pantskrna, särskidt när man frånräknar snart döda eer trkade svaga individer. Den för sina många såddförsök ch skgsfröundersökningar 1 Petermann, A. efter B'. Jahresber. Bd 5 1877. s. 88. Ueber das numerische Verthätniss der im Saatbeet aufanfenden Kiefern- und Fichtenpfanzen zu der Menge ansgesäeter Körner, Frstiche Bätter 1891, h. II.
TALLKOTTENS OCH TALLFRÖETS BESKAFFENHET 1903--1904. kände prfessr A. BURLER anför 1 t. ex., att af tafrö erhåes mindre utbyte i pantskrna än af granfrö ch att i genmsnitt endast I 5 eer i gynnsamma fa 0 :% af fröna utveckades ti pantr. 1-åriga tahpantr. Genm ferfadiga försök på senare tider särskidt vid den österrikiska skgsförsöksanstaten har betydesen af skgsfröets härkmst ch strek ingående studerats. Man har såunda funnie, huru frö från nrdiga breddgrader i trakter ängre söderut ämnar svagare pantr, än hvad sm vid de sydiga breddgraderna kan framastras af frön från trakten. Vidare har man knstaterat, att frö från höjdägen gifva å ägre trakter ett svagare pantmateria än ågandsfröet. I mtsats härti nedsättes å höjdägen utveckingen af de pantr, sm härstamma från ägre nejder, ch utjämnas där i någn mån skinaden mean höjd- ch ågandsfrö. Aa dessa iakttageser hafva hufvudsakigast utförts med granfrö, des från ika höjd öfver hafvet i Österrike ch des genm jämförese af frö från Sverige ch Finand med sådant från Österrike. Sm ett bidrag ti frågan, huru denna variatin stäer sig hs taen ch särskidt från ika trakter af vårt and, var det vid denna undersökning erhåna tafröet af värde. Icke minst i denna afsikt bef därför, sm förut mnämnts, 39 fröprf utsådda å Oestad vid 58 nrd. bredd ch ungefår I 90 m. öfver hafvet. Det var att vänta, att en betydande ika utvecking hs de skida prfvens pantr skue kunna iakttagas. Och så skedde ckså. Betrakta vi närstående bid (fig. 8.) se vi genast skinaden i utveckingen af tapantr från öfre Nrrand ch södra Sverige. Af de vid Oestad erhåna tapantrna upptgs i nvember 1904 5 pantr utan va från hvarje prf. Sedermera mättes hs dessa pantr ängden på såvä stam, barr ch rt samt räknades anta barr per panta. Medetaen från dessa mätningar återgifvas i tabe 5 Vi finna här barrens ängd vara den mest i ögnen faande skinaden mean de nrdiska tapantrna ch de från sydigare trakter. Såunda är barren hs pantrna från Nrrbtten ch Lappand ej mer än häften så ånga sm från t. ex. stckhmstrakten ch södra Sverige. Likaedes är stammen hs de sydändska pantrna dubbet så ång sm hs öfre Nrrands tapantr. På rtens ängd kan däremt ej direkt iakttagas någn skinad prfven emean, men däremt vä på 1 Zur Keimung der Wadsamen. N eue frstiche Bätter I 90, n: I 7. Se författarens referat af Ciesars undersökningar i Skgsvi.rdsföreningens tidskrift 1904, sidd. 195-03.
.0 GUNNAR SCHOTTE. rötternas öfriga utbidning, i det pantrna från södra Sverige hafva de kraftigast utveckade rtsystemen. Barrens anta per panta ökas ckså, Fig. 8. 55 9 16 O 6 (Ft. förf. nv. 1904). 1-åriga tapantr, uppdragna vid Oestad i Västergötand af frön från skida trakter af andet. / 3 nat. strek. Re g. n:r 14 från Bden, Nrrbtten, 65 45'.,. 55 Åsee, Lappand, 64 15'. 9 Bjurhm, Ångermanand, 630 s'. Pantans strek angifver ett!6 Kten, Södra Daarne, 59 ss'. medeta af fera pantr. O Vidb, Uppand, 59 40'.. 6 Kinda, Östergötand, 58 30'. då fröet är af sydigare härkmst. Så hade pantrna från öfre Nrrand i medeta 4 barr, från meersta ch södra Nrrand 33 ch från Svea- ch Götaand i medeta 47 barr. Sm jämförande ta må här
TALLKOTTENS OCH TALLFRÖETS BESKAFFENHET 1903-904. 1 nämnas, att P. SCHOTT 1 vid försökssådder i sina pantskr vid Knittesheim, Rheinpfaz, hs pantr af finskt frö i amänhet erhö 40 barr, af sydfranskt S ch af frö från den mgifvande trakten medeta 10 barr per 1 -årig tapan ta. Granskar man vidare i tabe 5 de ika taen från samma trakter, ska man se, huru ädre träd i amänhet ämnat svagare utveckade pantr än yngre träd. Så finna vi t. ex. från Jämtand fika kraftiga pantr från 40- sm från 6-åriga träd, men redan de S-åriga träden synas ämna svagare afkmrha (se fig. g). Från Häsingand se vi, huru de I 00 ch I 50-åriga träden gifva svagare pantr än 6-åriga träd (jämför fig. 10). Frön af 0-30-åriga taar från Finspångs revir gifva svaga pantr, 50-60-åriga däremt kraftiga ch 80-IOO åter svagare pantr (se fig. II). Af prfven från Sättsbygds revir finna vi (fig. 1 ), huru 100-åriga träd ämnat de bäst utveckade pantrna, medan såvä 8-åriga sm I s-åriga träd gifvit betydigt svagare sådana. Dessa spridda iakttageser öfver pantrnas strek efter fröträdens åder bekräfta såedes i hufvudsak de af HOLMERZ gjrda försöken, enigt hvika han funnit, att man ti fröträd företrädesvis bör väja taar, sm är mean 30 ch 6 år, ch att man ej utan i nödfa bör såsm fröträd använda öfver 100 år gama träd (Bjurfrs i Västmanand). En jämförese mean de i denna uppsats ämnade taen öfver kttani.es beskaffenhet, frönas vikt ch vym samt de erhåna pantrna taa åtminstne mt användandet af ädre (öfver r år gama) träd för fröprduktin, men huru unga träd, sm från ika trakter kunna användas, trde frtfarande få anses såsm en öppen fråga, då den praktiska erfarenheten i viss mån iband taar emt at för unga fröträd. Genm ferfadiga iakttageser af FRIEDRICH 3 ch GIERTSEN 4 har ådagaagts, att större ch tyngre frön gifva större ch kraftigare pantr. Vid deras undersökningar ut~rterades större frön från mindre inm samma prf ch jämfördes. De skida fröprfven vid den föreiggande undersökningen med ika frövikt hafva ej kunnat direkt bekräfta dessa rön, då så många andra faktrer såsm trädens åder m. m. härvid mera inverkat. Visserigen hafva de ättare fröna från Nrrand gifvit mindre pantr än de tyngre fröna från södra Sverige, men är detta naturigtvis här mera att tiskrifva en nedärfd egenskap hs det nrrändska fröet än dess större ätthet. '. c. sid. 593. * * * C. G. Hmerz, On1 taens grbarhetsåder, Tidskr. för skgshushån. I900, sid. 38. 3 Jsef Friedrich, t'ber den Einfuss des Gewichtes der Fichtenzapfen und des Fichtensamens au f das Vurrien der Pfanzen, Centrabatt f. d. gesammte Frstwesen I 903. ' Börre R. Giertsen, Lid t m frö g pantesker, Frstigt Tidsskrift I 904.
GUNNAR SCHOTTE. (1 86) Såsm förut här framhåits var hufvudmtivet med dessa nu framagda undersökningar, att få en karhet öfver grbarheten af det tafrö, hvars kttar insamades under vintern 1903--1904 - en fråga sm ännu trde hafva ett visst aktuet intresse, då hufvudmassan af ) 5 4 6 Fig. 9 1 -.riga tapantr af frön fr.n Frs, ö. Jämtand. 63 5'. \..., 34 35 Fig. r. 1-.riga tapantr af frön fr.n Krböe ch Ljusda i Häsingand. 61 s' Reg. n:r 5 från mkr. 4-åriga träd. Reg. n:r 34 från mkr. 6-åriga träd. >> 4 >> 6- >> 35 I- >> >> 6 8- > 36!50- >> (Samtiga tapantrna är reprducerade i / 3 naturig strek efter. det från det vanigt rika tafröåret 1903 skördade fröet just denna vår utsås i den svenska skgsmarken. De utförda grningsförsöken hafva då visat, att tafröet från Lappand ch högre beägna trakter af Nrr- ch Västerbtten varit fukmigt dugigt ch att tafröet från öfriga trakter a f Nrrand visserigen är
( 187) TALLKOTTENS OCH TALLFRÖETS BESKAFFENHET I90J-I904 3 grbart men med en växande mer eer mindre svag grbarhetsprcent. Detta resutat trde i hufvudsak få tiskrifvas de vaniga naturförhåandena under år rg ch 1903. Men det verkar ned- 59 6 6z Fig. 1 r. 1-.riga tapantr af frön fr.n Risinge s:n, Östergötand (Finspiings revir). 58 40'. Fig. 1. z-.riga tapantr af frön fr.n Hjrted, Småand (Tjusts revir). 57 35'. Reg. n:r 59 från 0-30- åriga träd. 6 50-60- 6r ~> S-~r- ftgrafier, tagna vid skgsförsöksanstaten i nvember 1904). Reg. n:r 4 från 6-8- åriga träd. 3 S-10-10-150- sående ch för skgsskötsen ödesdigert, att en sådan yckig händese just ska inträffa under ett af de rikaste fröåren på många år, särskidt när fröåren är så säsynta i Nrrand. Förnyade undersökningar öfver det nrrändska tafröets grbarhet vid nästa inträffande fröår är därför af särskidt intresse ch praktiskt värde, m härigenm kunde
4 GUNNAR SCHOTTE. (r 88) knstateras, att de dåiga grningsresutaten från 1903 års kttarvr ett undantag. Med de erhåna prfven utfördes ckså en he de andra här förut beskrifna undersökningar, hvars resutat nu ti sist må sm en rekaputiatin anföras: Takttens friskvikt aftager starkt efter breddgraden, däri genm att den för nrra Sverige karakteristiska kttfrmen hs Pinus sivestris v. appnica atid har ättare kttar än den vaniga sydigare taen. Takttens strek är föga berende af breddgraden, men däremt mera af m derträdens åder, i det kttarnes strek aftager med trädens högre åder. Vid frökängningen öppnade sig mindre kttar ch ktt från Nrrand med största svårighet. - Kttar med icke grbara frön synas endast undantagsvis öppna sig äfven efter ångvarig värme. TakttfJäens sködar kunna växa i frm på samma träd, men å andra sidan utmärker sig den nrrändska taen atid af gibba- eer refexa-frmer. Den mgna takttens färg är i öfre ch meersta Nrrand atid mer eer mindre guaktig, medan den söderut har en gröngrå ti brungrå färg. Tafröets fä1-g synes variera med knstanta frmer ch utmärker sig i N rdand genm en jusare brun färgtn, medan fröet från södra Sverige är mörkt brunt -svart, mera säan spräckigt. Undantagsvis finnes äfven gut - hvitt frö af gd beskaffenhet, medan å andra sidan sött ch mget frö atid har en jus färgtn. I-ånga pantr af frö från N rdand bifva (at efter den breddgrad hvarå mderträdet förekmmit), då de uppdragas i södra Sverige, svagare utveckade än de sm erhåas af frö från trakterna söder m Daäfven. Yngre ch medeåders träd (under r år) gifva de kraftigaste pantrna., Dessa nu uppräknade resutat af de rätt tidsödande undersökningarne hafva, förutm en de nya rön, hufvudsakigen bekräftat ädre iakttageser. Men genm det särdees rikhatiga m ckså någt ikfrmiga materia, sm stått försöksanstaten ti buds, trde det aktadt dessa undersökningar gifvit en bredare bas för vår kännedm m tafröets egenskaper. Af intresse är särskidt tafröets. stra variatinsförmåga, adagaäggande en frinbidning, sm åter ss hs taen ana en mängd raser, säkerigen fera än hs den i detta afseende mera t,mdersökta ch i itterafuren ftare behandade granen.
Re g. N:r 90 9I 9 s 5 51 I4 I3 IS!OI IOO 99 53 55 54 8 9 30 113 5 4 6 9 8 7 34 35 36 37 31 3 33 0 1 (I 89) TALLKOTTENS OCH TALLFRÖETS BESKAFFENHET I90J--I904. Tabe 1. Sammandrag öfver kttarnes beskaffenhet. Zusammensteung der Beschaffenheit der Zapfen. revir ch scken Revier und K.irchspie Insamingsrt Zapfenstandrt Geivare.... Pajaa Bden, Öfver Lueå...... 1 ' S. Lycksee... Åse e Sundsjö... " Bdsjö... [ N; Häsingand, Krböe >> Ljusda Frssa... andskap Prvinz Lappand Nrrbtten i Lappand bredd grad' nördi iche Breite Mderträdens uppgifna åder Ater der Mutterbäurne År J ah re mkr. 8 80-90 mkr. IOO 65 45 1 40-60 65 45'[ mkr. 70 65 45' 1-1s!64 40 1 64 30 1 640 30' >> 64 10 1 64.I<;' 164 r' Ångermanand : 63 s' s~z mkr. 00 1 iter ktts 1,.., Liter Zapfen kg. st. gr.,ss:700,sz4: 97,344133 67 s' 6-8 j 18i I I 0 67 I5 1 100-I0 3.s'174 '67 I5 1 IS0-00 3,zrz 1 I75, 63 s' ",630 s' Häsingand Daarna,) 6z0 ss' '6z,O ss' 6 4S 1 610 ss' 6!0 s' 61 s' 61 s' 61 40 1 6!0 40' 610 40' 6 0 6 0 3,r6 83 3,36[I4I 3,300 1 I 794 96 95 101 Kttarrres Der Zapfen -- --------------------1, ängd i h redd Länge Breite cm. 3.540 1414 50 4,3 3,S8 1878 07 3,9 3,74z I874 00 4,r. p cm. z,g I,4 3 1 1 1 I 3,7 I >4 4,9 1 >7 4,7 I,g 4 1 17 S,r z,s 51 1 1 3 >7 I,S >> 90 3,4 66 514 5,r,5 110 3,s 164 1 77 4,, > I30 3,414 I400 44 5,6,z Bjurhm 40 3,404 108 315 4,3,3,630 s' 6 3,0 1040 308 4,6,s 1630 s' 90 3,s6 I9IO I 84 3,5 I,6 Tåsjö, Fjäsjö....,630 s' >> 85 3,Sr I38 334 4,7,5 Ö. Jämtand, Frs.... Jämtand '63 s' 40 3,7 778 478 S,r,z 6 3-s8 7 486 5,4 3,,, S 3,796 118 1 4,4 I,8 1 Ungefärigen angifven. Dessa medeta hafva erhåits genm mätning af 100 kttar utan va ur hvarje prf. ). s,946 534 55 5.4 70 3,550 1094 34 4,5 IOO 3,470 1381 80 4,3 6[4,r36 948[ 436 4,4[ 100 3 4IO 738 46 5,, I50 3.990 I6 316 4,5 100-50 4,s6 130 31 4,4 5-35 6-7ö IZS-150 J,sS I J 9 4,194 768 3,790 754 300 s,s 546 6,6 503 S,z mkr. 15 3,S88[ 904 430 4,9 J00-,--I30 4,r70 J 198 348 4,5 3,,6,3,3,3,8 3,,9 z,s cm. cm.,3,6 z,,6 J,,4 cm.,z I,r I,z,s I,6,61 I, I I,S,z,r,,,9,r 3, I >3,s I,r I,s I,z I >7, I,6,s cm. I >9 I,S I,6 I >9,s I,6,3 I,s ::: f I,8,61 '91,,r 1 I,S,9,r I,9 I,S I,8,z,r,,s