MEDDELANDEN. F RÅ :"i. STRTEfiS. S~OGSfÖRSö~SRNSTRhT. HÄFTET l. MITTElL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS. t.
|
|
- Håkan Andersson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MEDDELANDEN F RÅ :"i STRTEfiS S~OGSfÖRSö~SRNSTRhT HÄFTET 1904 MITTEL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS t. HEFT' ~ CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1904.
2 INNEHÅLLsFÖRTECKNING. INHALT. ALEX. MAASS: skogsförsöksväsendets utvecking i Sverige, nuvarande organisation samt första arbetsprogram Sid. L Die Entwickenng des forstichen Versuchswesens in Schweden, seine jetzige Einrichtnng und sein erstes Arbeitsprogramm. HENRIK HESSELMAN: Om taens höjdtiväxt och skottbidning somrarue rgoo1903. Uber den Höhenznwachs und die Sprossbidnng der Kiefer in den Sommern HENRIK HESSELMAN: Om taens diametertiväxt under de sista tio åren. 45 Uber den Dnrchmesserzuwachs der Kiefer in den etzten zehn Jahren. Pagineringen inon1 parentes hänvisar ti motsvarande sidor i skogsvårdsföreningens Tidskrift årg. 19o4, i hviken ofvanstående uppsatser varit intagna.
3 MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT. Om taens höjdtiväxt och skottbidning somrarne I900I90J. Af Henrik Hesseman. I kimatiskt hänseende erbjödo, såsom de festa ännu torde ha i friskt minne, somram e I go I och I 902 högst märkiga afvikeser från hvad som kan anses såsom normat för vårt and. Föga sannoikt torde det vä också vara, att den nu efvande och verkande generationen ska åter få se två så diametrat motsatta somrar föja på hvarandra, som dessa två. I go I års sommar torde aa minnas på grund af den höga värmen, den under veckor ständigt kara och monfria himmeen och den ihåande torkan. Stora dear af vårt and, band dem i synnerhet Mäaredaen, edo af en nederbördsbrist och en torka, hvars make man veterigen knappast förut iakttagit och mångenstädes observerades temperaturer så höga, att man förut ej iakttagit högre i vårt and, så ångt som meteoroogiska observationer sträcka sig tibaka i tiden. Särskidt var jui månad torr och varm. Huru betydande afvikeserna från det normaa sommarkimatet voro beyses band annat däraf, att enigt Ekhomr) något iknande torde på sin höjd inträffa en gång på två hundra år. På många meteoroogiska stationer erhös under jui en månadsmedetemperatur af öfver 20, i Karstad 22, 4, den högsta månadstemperatur, som någonsin iakttagits i Sverige. Den varma och torra vädereken visade sig ej bott i södra och meersta Sverige, utan äfven i Norrand; såunda hade under jui Piteå en månadsmedetemperatur af I9, 4, Östersund af I9, Särna af Ig,s 0, Jockmock af 17,8. Den bifogade tabeen meddear ytterigare uppysningar häröfver. Ett högst betydande värmeöfverskott öfver de vaniga medetemperaturerna2) kom såunda hea andet ti de. Detta värmeöfverskott erhö enigt Ekhom under jui sitt maximum i norra Värmand, norra och västra 1 ) Vädereken under ir rgor. Ymer 1901, häft. 4, pag Stockhom ) Beräknade efter 39iriga observationer.
4 HENRIK HESSELMAN. (So) Daarne samt sydvästra Härjedaen, hvarest det öfversteg 6. I den öfriga deen af Värmand, södra Jämtand, en andremsa från Vänern genom Närke, Västmanand och Uppand, ungefar fram ti Uppsaatrakten samt en de af sydvästra Småand öfversteg värmeöfverskottet 5. Det uppgick ti mer än 4 i största deen af Sverige. Endast i N orrbotten, Skåne, den sydöstra deen af Södermanand, östra deen af Östergötand och Kamar än, Gottand och någon de af västkusten var värmeöfverskottet något mindre, men öfversteg ikvä 3, endast med undantag af nordigaste Norrbotten, Gottan d, större deen af Öand samt sydvästra deen af Skåne, hvarest det åg mean 2 och 3. Samtidigt med dessa ovanigt höga temperaturer gjorde sig en amän nederbördsbrist gäande i hea andet, hviken bef mest utprägad under jui månad. Den största nederbördsbristen inträffade i Mäaredaen, kring Hjämaren samt öster om Vänern och Vättern, här fö på många stationer icke en droppe regn och på de festa knappt mer än I o mm., i N ordand äfven i de inre dearn e var torkan ej så framträdande, här fö i amänhet omkring 20 mm. eer därutöfver, ja Karesuando erhö t. o. m. 72 mm.; ikaså var Västkusten ej så svårt hemsökt af torkan, här fö inom ett mera inskränkt område omkring 40 mm. och Göteborg erhö nära 30 mm. Augusti var i amänhet rikare på nederbörd, ehuru ännu då många orter erhöo itet regn. Sommaren r go2 var så god t som den diametraa motsatsen ti år I go I. Var Igor torr och varm, så var Igo2 våt och ka, visade Igor värmeöfverskott, så visade I go2 en ganska betydande värmebrist, som uppgick i jui ti omkring 2 a 3, något växande inom oika dear af andet. En betydande skinad mean jui månads medetemperaturer I go r och I go2 visar sig vid en granskning af tabeen, nämigen i Karesuando 6,r, Geivara 6, 9, Piteå 7, Stensee 7,r, Sveg 7,7, Karstad 8,z, Skara 7,r. N ederbörden var öfver at utomordentig rikig och i synnerhet under augusti fö betydande mycket mer regn än under ett normaår. Dyika abnorma afvikeser från den normaa vädereken kunna ej vara utan sitt infytande på skogen och på den spontana vegetationen i amänhet. Där torkan var som svårast, t. ex. i Mäaredaen utdogo stora, gama träd, som under kanske ett par hundra år trotsat väderekens. växingar. Ofta tycks detta ha inträffat invid vattendrag och vattensamingar, där trädens rötter voro tipassade för en högre markfuktighet, men där de, då bäckar och vattensamingar uttorkade, försattes under adees ovana förhåanden. På bergshöjder eer andra patser, där jorden var grund, ed vegetationen mycket af torkan och på dyika stäen utdogo träden amänt inom vissa dear af andet. Å andra sidan gynnade den varma vädereken och det rikiga justifödet många
5 (Sr) TALLENS HÖJDTILLVÄXT ifsprocesser; skotten befvo i amänhet vä förvedade och många utändska, ködömma arter, som hos oss vanigen devis bortfrysa, härdade ut under den föjande vintern, utan att ida några som hest skador. Våren I 902 visade tydiga spår af den varma sommarens infytande. Bomrikedomen hos fruktträden, sån och hagtorn m. f. dyika växter, som ge if och karaktär åt den nordiska försommaren, var i ögonen faande. Aa dessa bommor utbidades emeertid såsom knoppar under sommaren rgoi och det var såunda denna sommars temperatur och nederbörd, som närmast inverkade på bomrikedomen våren I902. I 902 års kaa och våta sommar tiät mångenstädes skotten hos träd och buskar ej tiräckigt mogna, badfäningen på hösten var ojämn och många träd, som ejest äro vana vid ett hårdt kimat, förmådde ej bringa sina frukter ti mognad, band andra äfven rönnen, hvars frukter i stora dear af Norrand kvarsutta hafmogna under vintern. Våren I 903 var i amänhet i jämförese med den år I go z bomfattig; många träd t. ex. de festa öfträd bommade endast i enstaka exempar. I många parker och aeer funnos band tarika önnar intet enda bommande individ. Dock må man akta sig att utsträcka iakttageser öfver enskida arter ti ett omdöme i amänhet om dessa egendomiga somrars inverkan på vår vegetation. Oika arter reagera därti at för oika mot yttre infyteser. Vid det möte, som i februari I 903 hös i Kung. Domänstyresen för diskussion om panen för arbetet vid Statens Skogsförsöksanstat under de närmaste tre åren, föresog öfverjägmästaren Th. Örtenbad, att anstaten borde band andra smärre frågor äfven ägna någon uppmärksamhet åt I go I och I 902 års infytande på våra skogsträds tiväxt, i synnerhet taens. Samtidigt anfördes några data, hämtade från mätningar å unga taar i Lappand, hvika uppgifter sedermera pubicerats i Skogsvännen 1 ). Genom öfverjägmästarne Örtenbads och Fredenbergs försorg insändes sedan ti anstaten des från Norrand, des från Västra distriktet materia från unga manshöga taar, i och för undersökning af tiväxt etc. under de senaste åren. U n der den förfutna sommarens resor ägnades äfven någon uppmärksamhet åt denna fråga, hvarjämte från reviren i N ordand i samband med en annan vid anstaten företagen undersökning under höstens opp jämte frostskadade skott äfven insändes friska, som tjänat ti undersökning af föreiggande fråga. Det är en redogörese för de härigenom vunna resutaten, som utgör föremået för denna uppsats. 1 ) Th. Örtenbad. Infytandet af 1901 och 1902 års sommarväderek på trädvegetationen. Skogsvännen 1903, N:o z, pag Stockhom 1903.
6 .?8 HENRIK HESSELMAN. (82) Ur Statens Skogsfiirsöksanstats sami1zgar. Foto. G. A. och H. H. Fig. I. Ung taskog nära Fau grufva. Å biden synes tydigt den stora skinaden i ängd mean 1902 och 1903 års skott. Biden tagen den 29 aug De insända profven utgjordes af de öfra dearne af unga, manshöga taar, bestående af årsskotten I go oi go 2, eer då de insändes på hösten 1903, årsskotten 1900 eer IgorI903. För att ej kompicera
7 TALLENS HÖJDTILLVÄXT frågan onödigt mättes endast hufvudstammens ängdtiväxt, hvarjämte då så ske kunde, kortskottens anta på hvarje årsde räknades. Hos många prof mättes barrens ängd och bestämdes medetaet härför genom mätning af 2 o barrpar per årsskott. De erhåna resutaten äro sammanfattande i den bifogade tabeen. En bick på denna visar genast, att det i de festa fa råder en mycket framträdande skinad i tiväxt mean åren I go I, I 902 och I 903. Kortskottens anta växar betydigt, ikaså barrens ängd. Innan vi ge oss in på en närmare diskussion af dessa fakta, torde emeertid vissa. företeeser vid taens skottbidning och tiväxt böra närmare kargöras i och för en riktig, naturhistorisk uppfattning af de fenomen, vi gå att närmare beskrifva. Fig. 2 utgör en skematiserad bid af ett förstoradt ängdsnitt genom en knopp hos taen vid vinterns inbrott. Som bekant består denna ytterst af bruna, hartsrika, tätt sammansutande fjä; det är dessa, som i ängdsnitt äro på figuren betecknade med a. När Fig. 2. Skematiseradt, förstoradt ängdsnitt genom en knoppen på våren utveckas, spärras fjäen åt sidan, knopp hos taen. Förkaring, se texten. och i vecken af dessa sitta som bekant kortskotten med sina parvisa barr, ännu omsutna af några hinnika, tunna fjä, hörande ti samma skott som barren sjäfva. Sedan skottet erhåit en viss ängd, börja barren växa och ernå så småningom sin sutiga ängd. Redan i knoppen finna vi emeertid innanför fjäen anagen ti kortskotten med sina barr. Dessa äro redan omgifna af tunna, sidformiga fjä, som på biden af ängdsnittet äro betecknade med b. Anagen ti nästa års kortskott utgöras af en kort, cyindrisk eer hafkotformig iten cekropp, c, som i spetsen bär anag ti barren d. Hos knoppen finnas såunda redan vid vinterns inbrott vä utdi:fferentierade anag ti nästa års kortskott. Granska vi knoppens spets
8 30 HENRIK HESSELMAN. närmare, finna vi denna omgifven af korta, fjäiknande bidningar, i hvars veck anag ti kortskott saknas. Dessa fjä ha ti uppgift att skydda sjäfva stamspetsen, som består af ytterst små, tunnväggiga och ömtåiga ceer, och utväxa sedermera ti de yttersta fjäen i nästa års knopp. Den af täta, skyddande fjä omgifna knoppen utgör såunda i miniatyr hea nästa års skott. Aa de barr eer kortskott, som på detsamma under den föjande sommaren komma ti utvecking, finnas redan här anagda och några nya komma ej ti. Samtidigt med att under sommaren och hösten knoppen utbidats och nya vedceer i stammen afskits från kambiet, afagras i vedens efvande ceer och i synnerhet i märgstråarna och i den inre deen af barken näringsämnen. Knoppens ceväfnader äro ikaedes på hösten fyda med ägghviteartade ämnen och ytterst tarika stärkesekorn. På våren, då safven börjar stiga, ryckas dessa ämnen in i näringsströmmen och tjäna då ti uppbyggande och vidare utvecking af de redan anagda skotten. Häraf kunna vi förstå, hviken betydese den sommar, under hviken knopparna anäggas, har för skottets utbidning under det föjande året. Under knoppens anäggning bestämmes såunda het och hået antaet kortskott eer barrpar på det föjande årets s k o t t, den under skottets sträckning och vidare utvecking rådande vädereken, d. v. s. värme, jus och vattentigången, är härvidag utan någon som hest betydese. Men äfven för sträckningen af skottet spear den föregående sommaren en ytterst viktig ro. Sträckningen innebär nämigen des en utvecking och en utbidning af redan anagda ceer, des en nybidning af sådana, och för detta utveckingsarbete äro aehanda näringsämnen erforderiga. Har trädet därför haft tifäe att i stammens oika väfnader under en varm och agom fuktig sommar uppagra rikigt med erforderiga näringsämnen, kan det för utveckingen af de nya skotten i högre eer mindre grad göra sig oberoende af den föjande sommaren. De i förvar uppagrade näringsämnena komma nämigen nu ti användning. Härvid är emeertid en sak af vikt att taga i betraktande. Fera växtfysioogiska fakta synas peka därhän, att stammen kan nå en hög grad af utvecking bott på grund af från andra dear i växtorganismen tiförd näring, men att detta däremot ej är faet med baden. U n der sin första tid efver det unga, under utvecking stadda badet af näring, som tiföres detsamma från stammen, nämigen kohydrater och kväfvehatiga organiska föreningar, men när badet nått en viss storek, bir det för sin vidare utvecking hänvisadt ti sig sjäft. Det är då den
9 (85) TALLENS HÖJDTILLVÄXT I i badets egna ceer beredda näringen, som tjänar det ti vidare utvecking. Ett bad, som försättes under sådana omständigheter, att det ej kan bida nya näringsämnen, t. ex. i en kosyrefri atmosfär, där stärkesebidning är omöjiggjord, når därför vanigen ej sin fua utveckingr). Badet är såunda för sin utvecking vida mer beroende af de yttre förhåanden, under hvika det utveckas, än stammen. Som det ängre fram kornmer att visas, är denna omständighet ej utan sin betydese för den rätta uppfattningen af vissa företeeser hos taen somrarna Efter denna korta orienterande öfversikt af några fysioogiska data rörande taens knopp och skottbidning öfvergå vi ti en närmare redogörese för de genom undersökning af det erhåna materiaet vunna resutaten. Skottens ängd har under somrarna I växat högst betydigt. De äro så god t som utan undantag ängst somrnaren I 902, kortast I9oo och I90I förhåa de sig något oika i oika dear af andet, i N arran d, i synnerhet från de inre dearna, äro årsskotten från I 90 I kortare än från år r 900, men skinaden är i amänhet ej stor. De från södra och meersta Sverige, nämigen kronoparkerna Koten samt från Stockhornstrakten och reviren inom Västra distriktet insända taarna ha aa nästan utan undantag haft ängre årsskott under somrnaren I 90 I än under somrnaren I 900, såedes ett förhåande adees motsatt det i Norrand. Vi taga först förhåandena under åren 1899 och 1900 något närmare i skärskådande. Somrnaren I 900 kan för stora dear af vårt and anses som ett norrnaår, särskidt gäer detta de södra och meersta, då däremot i norra Sverige, synnerigast i inre dearna af Norrand, jui månad var jämföresevis ka och sva. N ederbörden visade hvarken brist eer öfverskott i högre grad. Den föregående sommaren, I 899, utmärkte sig för en mycket varm jui med rikig nederbörd i Norrand, mindre rik i södra dearna af andet. I N arrand hade såunda taen på det hea taget bättre vegetationsbetingeser somrnaren I 899 än under 1900 med dess ganska kaa jui, då däremot i södra och meersta Sverige somrnaren I 900 med sin mera jämnt fördeade temperatur och nederbörd erbjöd taen gynnsammare ifsvikor än I ) H. Voechting. Ueber die Abhängigkeit des Laubbattes von seiner Assimiationsthätigkeit. Bot. Ztg. r8gr och Ludwig Jost. Ueber die Abhängigkeit des Laubbattes von seiner Assimiationsthätigkeit. Jahrb. fiir wiss. Botanik. Bd 27. Berin 1895
10 32 HENRIK HESSELMAN. (86) Föjden af dessa vädereksväxingar bir för taen den ofvannämnda; i det inre Norrand äro taskotten under I go I kortare än under år I goo, i södra och meersta Sverige äger ett motsatt förhåande rum. Förkaringen härti är enke, om man bott tar i betraktande, hvad som förut sagts angående skott och knoppbidning. Emeertid äro skinaderna många gånger obetydiga, hos många insända prof från N arrand har under I go I utveckats ängre årsskott än under I goo och i samma profsändning ha utsag i båda riktningarna iakttagits. Skinaderna i båda somrarnas väderek ha tydigen varit för små för att utpåna de okaa förhåandenas och de individuea oikheternas infytande. Kortskottens anta å årsskotten I goo och I go I har äfven.växat, oftast ha de i Norrand varit färre år I go I än I go o, men motsatsen har stundom visat sig eer också har antaet kortskott varit i det närmaste ika. H viken betydese de oika somrarna, särskid t I go I års varma och torra sommar, ha haft för skottens sträckning ska närmare diskuteras, sedan de öfriga viktigaste data rörande ängden af årsskotten framagts. Sommaren I go2 utmärkte sig i synnerhet i Norrand genom mycket ånga årsskott hos taen. En ökning af 50 ända ti och med IOO % och däröfver i förhåande ti I go I års skott är ingaunda ovanig, i synnerhet i de inre dearn e af Norrand, då däremot i södra t. ex. Västra Häsingands revir skinaden varit mindre, iksom också i kusttrakterna närmare Bottenhafvet. I meersta Sverige, Koten, Karstad och Stockhom, ha skinaderna varit mindre än i Norrand, ikasom också i reviren inom Västra distriktet; här ha många prof genomgåend e visat en mycket ringa skinad mean I go I och I go2. Den största skinaden visar sig här emeertid inom Marks revir, men mest inom Bohusän, hvarest ökningen hos I go2 års skott ernått ett ganska betydigt beopp af ända ti 40 % hos ta af svenskt frö och i ett fa något öfver 6o Y. hos ta af tyskt frö. De från Västra distriktet insända profven härstamma aa från kuturskogar, ungskogar af I3Ig års åder. Taarne från stockhomstrakten insamades i januari, med väviigt bistånd af jägmästare H. N ordenader, vid Järfva, men dessutom undersöktes åtskiiga taar i ett ungskogsbestånd vid Sona nära Nya kyrkogården. Vid Järfva växte taen på mager och dåig berggrund, där den säkerigen hade att ida icke så itet af Igoi års torra sommar. Som tabeen visar, voro dock skotten detta år ängre än under Igoo. Juni månad, under h viken skotten här utveckade sig, var också år I go I ganska rik på nederbörd, hvarför träden äfven på denna torra oka under denna månad kunde draga a nytta af I goo års gynnsamma väderek. Det föjande året voro dock skotten mycket korta, såunda adees motsatsen
11 TALLENS HÖJDTILLVÄXT Ig mot h vad som annars varit faet. U n der knoppames utbidningstid, som sannoikt inträffade under jui och augusti månader, edo träden tydigen af den torra vädereken, som hämmade ifsprocesserna, eer kanske ti och med kom några af dem, såsom assimiationen att adees afstanna och nedbragte transpirationen ti ett minimum. Äfven i år hafva skotten hos dessa träd varit reativt korta. Här har såunda den intensiva torkan i förening med ogynnsamma okaa betingeser åstadkommit ett stiestånd i vegetationen, som band annat yttrat sig i en förkortning af det föjande årets skott. Att emeertid härvidag okaens beskaffenhet speat en afgörande ro, framgår af de mätningar, som gjordes inom ungskogen vid Sona. Här stodo träden på sandig, starkt gräsbevuxen mark och visade som af nedan angifna siffror framgår, samma ängdförhåanden, som taen i amänhet under dessa år i Sverige , 1902, Yngre taar... 2 I,6 24,s 2g,r 23>3 Ädre taar... 30,z 35,4 36,7.28,o Detta år, I go3, har i amänhet utmärkt sig för ovanigt korta årsskott hos taen, många gånger visa de sig endast såsom ytterst korta, tätbarriga, nästan tofsiknande bidningar i spetsen af de ovanigt ånga skotten från I go2, i synnerhet är detta faet i Norrand. I go2 års ogynnsamma väderek visar här tydigen sina verkningar. Närings och nydaningsarbetet har hos taen varit betydigt nedsatt och hämmadt och med största sannoikhet torde kunna påstås, att ej på ångt när så stora mängder näringsämnen voro uppagrade i stammens väfnader hösten I go2, som vid samma tid I go I. I go2 års årsskott äro i amänhet 23 ggr ängre än I903 års skott och förkortningen beöper sig oftast ti 6o8o % af I go2 års skott. Som förut framhåits, anäggas aa de barrpar (kortskott), som finnas på ett årsskott, den föregående sommaren under knoppens utbidning. I barrparens anta har man därför ett ganska godt utsag af den föregående sommarens väderek År I go2 utmärker sig i amänhet genom ett ovanigt stort anta barrpar hos taen. Stundom ha de varit ända ti dubbet så många som år I go I, t. ex. i profven från Mamesjaur och Wihemirra eer har höjningen någon gång nått ännu högre beopp t. ex. i Fredrika revir. En höjning med 6o8o:% af antaet barrpar under år I go I är vanig i hea Norrand. Under 1903 äro kortskotten färre än rgo2, hviket ju också var att vänta; Igoi var en varm sommar, Igo2 en ka och våt sådan. Äfven i jämförese med årsskotten 1 go I äro kortskotten färre år I 903, dock icke atid.
12 34 HENRIK HESSELMAN. (88) I amänhet gäer såunda, att kortskotten äro ti antaet störst under den kaa och våta sommaren Igo2, ägst under Igo3, att i vissa dear af N ordand under I go I antaet var ägre än år I goo, men att i kusttrakterna och i de sydigare dearn e af Norrand förhåandet ofta var det motsatta. Dessa växingar erhåa sin enka och naturiga förkaring af föregående somrars väderek, som ensamt bestämmer anäggningen af knopparue för nästa års skott och barr. sträckningen af skotten får tydigen ej bedömas endast af skottens ängd. Det är ju nämigen tydigt, att under för öfrigt ika betingeser ett årsskott med större anta kortskott ska bifva ängre än ett med mindre. Det är såunda ängden af årsskottet i förhåande ti barrparens anta, som utgör ett verkigt mått på sträckningens oika styrka. Antaet barrpar (kortskott) per cm. på de oika årens skott angifvas här nedan från några af de trakter, hvarifrån prof erhåits. J uckasj ärvi 1g02 g,rs Jockmock... Igoo 6,o9»... Ig03 I 3,97» r go I 6,29 Kaix I go I IO,oo..... Igo I Ig02 8,38 Råneåträsk... I go I I,os g03 I6,r9... 1g02 g,27 Arvidsjaur..... Igoo 7,64... Ig03 I I 12o rgo1 8,22 Ås e e rgoo 6, g02 8,36 J go r 6,89 stensee... rgoo 8,4S... 1g02 6, g01 6,6o Soefteå... rgoo 6, Ig02 7,77» 1goi 6,88... Ig03 g,72... rgoz 6,89 Södra Lycksee... rgoo 6,28 Hamra krpk. Igoo 8,o3 I go 7,ss 1goi g,o7» rgo2 7,70 rgo2 7,37 Degerfors Igoo 5,26 1g03 I I 12S... 1go1 6,r3 Västra Häsingand rgoo 5.J6 1g02 6,23 Igor 6,83 Wihemirra rgoo 6,3r goz 7,8s... Igor 6,so Äfdaens krpk. I go I 8, Igoz 7,Ss g02 8,47 Vartofta I go I 6,8» 1g » rgo2 8,o Mariestad r go r 5,3 Bohus... Igor 4,64 Ig02 5,2r ,S7
13 (8g) TALLENS HÖJDTILLVXXT I 900I g En granskning af dessa siffror visar en stor variation. År I go 3 var i amänhet sträckningen svagast, det största antaet kortskott funnos då per cm. årsskott. Likaedes var sträckningen år I go2 ofta svagare än de föregående åren. År I goo visar den ifigaste och starkaste sträckningen af årsskotten, då funnos i amänhet det minsta antaet kortskott per cm. årsskott. År I go I däremot visar i de ara festa fa en mindre stark sträckning än under år I goo. Hög värme i förening med ringa nederbörd pägar vara gynnsam för utveckingen af korta och badrika skott, under det att rikig vattentigång gynnar skottens ängdti växt. År I go I är såunda mest af de nämnda somrarne ämpig för utbidningen af korta, tätbarriga årsskott. Emeertid försiggingo skottens sträckning under juni eer början af jui, då torkan var mindre kännbar. Dessutom spear den föregående sommaren äfven härvidag en betydande ro, hviket synbarigen framgår, des af de ofantigt ånga skotten sommaren I go2, des af de korta, tätbarriga årsskotten I 903. Den mängd uppagsnäring trädet under sommaren kunnat sama, är därför vid sträckningen af minst ika stor betydese, som den vid sträckningen rådande vädereken. År I go I befvo skotten därför, trots värmen och nederbördsbristen, vä sträckta och i amänhet starkare sträckta än under de föjande somrarne. Vi öfvergå nu ti barrens ängd. I det föregående framhös, hurusom de i sin utvecking äro vida mer beroende än stammen af vegetationsbetingeserna under det år de utveckas. Barrens ängd har växat ej så obetydigt under de undersökta åren; de ha i amänhet varit ängst den torra och varma sommaren I go I, kortast den kaa och våta sommaren Igo2. År Igoo voro de kortare än Igoi, men ängre än Ig02 dock år skinaden obetydig och Igo3 äro de ängre än under det föregående året, ehuru korta i jämförese med I90I. Den höga temperaturen och det rikiga justifödet sommaren I go I har tydigen i hög grad gynnat utveckingen af barren. Dessa äga nämigen vid basen innanför de skyddande, omsutande fjäen en zon af unga väfnader, hvarest tydigen äfven sedan öfre deen af badet nått sin fua utvecing, nybidningsarbetet en ängre tid kan fortgå. Assimiationen har i barren under sommaren Igoi varit ovanigt ifig, hviket haft ti föjd icke bott en stark utvecking af knopparne för föjande år, utan också en stark tiväxt af barren sjäfva. Endast på särskidt ogynnsamma okaer såsom i grund jordmån på berg, där träden mycket edo af torkan visa sig barren kortare Igoi än 1go2. En förökning i ängd hos barren I go I i jämförese med dem år 1 goo af 50 :Yo är ingaunda ovanig, men stundom har ökningen nått högre beopp, t. o. m. ända Medde..fr. statens Skogs.försöksansf. I904. 3
14 HENRIK HESSELMAN. (go) ti I o o Ya, i södra Sverige synes skinaden vara mindre än i norra, såvä absout som reativt. Baden bruka vid bristande vattentigång bi mindre än under normaa förhåanden; då barren hos taen den torra sommaren I go I tvärtom befvo ängre än vanigt, visar det taens ganska ringa vattenbehof eer dess förmåga att tifredsstäa detsamma ur djupare jordag. I grund och torr jordmån, där taen som för!t nämdt hade att ida mycket af torkan, befvo däremot barren korta I go I, såsom det framgår af iakttageserna vid Järfva. Barren år I 902 vor o ofta t. ex. från nordigaste Norrand bekt gröna, I go I djupt och mörkt gröna. Då badets assimiationsstyrka under för öfrigt ika förhåanden närmast beror på korofymängden är denna omständighet af stort intresse. Den jusrika sommaren I go I kunde af taen äfven genom barrens beskaffenhet mycket bättre utnyttjas än den muna, regndigra sommaren 1 go2, härigenom bir motsättningen mean de båda somrarne ytterigare förhöjd. De här skidrade och närmare diskuterade företeeserna hos taen visa, hurusom Igoi års varma och torra sommar, utom på särskidt ogynnsamma okaer, i hög grad gynnat ifsprocesserna hos detta träd. Utbidningen af nya knoppar och uppagringen af näringsmateria för dessas vidare utvecking under den föjande sommaren nådde en fuändning, som vida öfverträ:ffade samma fenomen de närmast igg ande åren. I Norrand synes taen bäst ha kunnat tigodogöra sig den rikiga värmetigången och det starka justifödet, ty där äro år I go2 :årsskotten reativt mer befordrade i sin utvecking än i södra och meersta Sverige. Ett undantag härifrån gör svensk, men äfven tysk ta från Bohusän, som visade en betydande ökning af årsskottens ängd år Igo2. Det är sannoikt, att orsaken härti är att söka däruti, att det inre Norrand iksom Bohusän under jui månad erhö vida mer regn än Mäaredaen samt trakterna kring Vänern och Vättern, hvarifrån profven från södra och meersta Sverige ejes kommit. Oaktadt den utomordentiga nederbördsbristen i meersta Sverige år I go I v oro dock taskotten äfven här ängre än föregående år. Taen är tydigen ett träd, som genom hea sin yttre och inre byggnad är utomordentigt vä skickadt att motstå svår torka och äfven vid ringa vattentigång håa ifsprocesserna i gång. Värmeöfverskottet under sommaren I go I kom såunda taen ti godo, i det den genom sin förmåga att fördraga torka kunde så att säga reaisera de fördear, som den höga temperaturen och det rikiga justifödet efbj.ödo, hvarvid dock i de dear af vårt and, som under jui erhöo en visserigen obetydig nederbörd, detta kunde äga rum i större grad än i de mest nederbördsfattiga. Värmebristen och kanske den ymniga.nederbörden, men säkerigen
15 (9 I) TALLENS HÖJDTILLVXXT också den oftast monbetäckta himmeen nedsatte nybidnings och näringsarbetet hos taen högst väsentigt sommaren I 902. I många dear af det inre Norrand, hvarest årsskotten I903 ej nått högre utbidning, än att de visa sig såsom små tofsiknande bidningar i spetsen af årsskotten I 902, v oro förhåandena för taen så ogynnsamma, att om fera dyika somrar föjde på hvarandra, det norrändska skogsandskapet säkerigen snart skue undergå högst betydande förändringar. Mångenstädes voro äfven inom sjäfva skogsområdet taens minimifordringar på värme och jus knappast uppfyda. Under jui rådde i det inre af Norrand en medetemperatur af ej fut II 0, hviket säkerigen knappast uppfyer taens värmebehof under denna månad. Hvarje växt har som bekant en viss fordran på värme, vid en bestämd temperatur, optimum, utveckas den bäst, men denna temperatur kan ti ett. visst beopp öfverskridas och nå ett maximum, eer underskridas och nå ett minimum. Öfver maximum eer under minimum kan växten i ängden ej fortefva. De gynnsamma temperaturerna äro dock oika för oika företeeser inom växten. Hvad nu taen beträffar, så framgår af denna undersökning, hurusom knoppens bristning och skottets sträckning kan försiggå vid en. temperatur, vid hviken näringsoch nydaningsarbetet är väsentigt hämmadt. Denna senare de af taens ifsarbete förrättas sannoikt inom vårt and hufvudsakigen under jui och augusti månader;, och föröper såunda normat vid en högre temperatur än skottens sträckning. Det igger naturigen icke inom människans makt, att huru nära vädereksföreteeserna än studeras, behärska desamma; men genom att föja. dessas inverkan på vegetationen och ifsföreteeserna i amänhet, kunna. vi skaffa oss en kunskap om oika för oss viktiga växtarters kimatiska fordringar. Denna kunskap kan sedan i mångt och mycket vara ti vår förde. Somrarne I90I och I9o2 erbjödo i det faet mycket gynnsamm~ tifäen ti studier och en granskning af de företeeser, som stodo i samband med dessa egendomiga och betydande afvikeser från det normaa sonimarkimatet, kan säkerige). för framtiden äga sitt bestämda värde. Sommaren I go I v oro i N arrand säkerigen taens optimifordringar mer än tifredsstäda, sommaren I 902 nåddes mången ~tädes ej ens minimu!11, men härvidag gäa dessa temperaturfordringar ej skottens sträckni~g, utan närings och nybidningsarbetet.
16 HENRIK HESSELMAN. (92) Temperatur ocz nederbiird åren I899I903 inom oika dear af andet _jämte uppgifter om normaåret ifter 39 års iakttagese. r) Temperatur I Nederbörd Maj Juni Jui Aug. Sept. j Maj Juni Jui Aug. Sept. År Karesuando I899 21o IJ,41 6,6 S 3 I2,3 o, r IS0, ,8 36I,9 I900 8,41 9,6 2,g z z, r 107,o 26,3, I0,6 6,, +0,4 I90I +I,S 7.9 I I,s 7,6 I4,6 2,s 33,, 40,0 72,o 84,s 41,] 7,4 364,5 250,g I902 0,8 8,s 8,s 2,6 I3,7 I8,7 76,s 66,s 52,5 299 g I r 7,S 9,3 9,6 3,g S,3 6!,g 78,8 78,s 33 ', norrnaår +I,I 8,9 12 1r I01o s,o 23,3 34,, 77,o 63,3 42,3 389,9 Geivara ,3 I0,31 I S,3 8,o s.s S>7 0,2 I I4,4 29,S 166,2 so6,o ,o I0,4 9,7 10,7 3,S 3I 28,7 69,7 76,8 I2,7 4S7,o, I90I 14,3 I 7,6 I z,r I6,o 3II,g 3,9 7,2 0o 3,6 34,6 34,s 27,s , ,7 9,8 J,S 46,s 21,3 70,I 105,o 92,] 474,o I ,s I I o3 Io,s ,4 32,o 77,4 145,o 23,6 norrnaår Ha paranda I899 2,3 I I,6 17,o 9,9 8,7 10,7 o,g 89,9 3 I,6 I 71,4 6!6, ,6 I,g I,s 12,4 5,7 I5,s 3,7 8o, ,s 464,8 I90I 4,2 14,4 17,9 I3,9 9,2 20,9 39,4 24,5 20, ,9 > ,, 9,o II,g I 1,7 5,9 22,3 22,6 83,8 94>2 1201o 50I,r 1903 s,z I 12 I2,8 I 2,9 7 9 s,, I6,4 7'ö,o 86,7 51,6» norrnaår 3,7 I I,s 14,9 I2,7 7,7 29, ,o 51,4 446,8 Jockmock 1899 I,I I,r I 5,6 8,4 5,8 I I.r 2,g 124,9 I 5,8 I I S,s 466, ,3 I I,6 I0,4 I I,r 4,6 40,2 30,S 62,3 61,3 I 5,o 413,' I.90I 5 o 14,o 17,s 12,2 7,4 II,7 45,8 20,9 22,g I'ö,7 274,8 I902 2,9 8,g I0,9 O, t 4, 4I,9 I,r 46,4 120,8 Io6,2 459,8» , 10,2 II,8 IO,g 5,6 18,r 37,2 49,, 126,, 49,4 norrnaår 4,2 I I,7 I4, II,6 6,3 33, 30,6 48,3 55,o =i Piteå S I.7 I 7,3 I I,r 8,s 13,8 O,] >9 I I 7,9 486,91 66,g 56,g > I90I 6,, I4,9 I9,4 I4,3 9,8 I6,3 35>2 23, ,s 372, I903 3>4 5.7 I0,6~ I2,3 I ,7 I2,o I J,I 6,8 9> ,3 39,s I9,I 64,o I09,s 63,6 90,2 93>3 30,g 534.7» norrnaår 4,9 12,8 15,7 I3,6 8,g 33, 30,6 48,3 55,o 56,3 424,S Stensee 1899 I,g Io,s I5 7 8,o 5.7 I S,r zz,o 88,s 29,7 76,] 4S8,7 I900 4, 121o O, s IO,g s,o 8,8 33,z 70,] 7 I,3 8,4 387,5, I90I 6,, I3,o I8,o I2,s 7.3 S,g 63,s I 7,r 6 I,4 I3,7 343,81 I902 3,3 9,4 I0,9 9,8 s,, 26,o 2I,s 38.,o I2S,8 50,] 399,,, ,8 I I,9 10,3 6,4 S4,4 46,z 8S,3 n8,8 6S,3» norrnaår 5,o I I,g 14,o I I,6 6,7 33,3 4I,z 74,s 66,s S I,z 43S.71 Umeå I899 3,3 10,4 I6,6 I0,6 8, I8,. 39>0 I9,I I46,7 698,, I900 4,6 I 2 1z I3,o I J1r 6.g 13,4 27,4 46,s 8o,6 24, S46,,i 190I 7,o 13,9 18,7 14,3 9,, 16,7 4S,8 I9,6 39,o 23,9 449,6 I9021 4,o IO,s 12,2 I,6 6,3 4S,6 I4, 101,2 176,, 91, » 1903 s,] 11,8 13,6 12,7 9,4 28,4 zo,s 6o,s 112,g so norrnaår 4,8 12,o 14,S 12,6 s,. 3'9 ' 41,o 46,4 73,3 7 I,g s6o,z " Hernösand ,9 10,4 17,, 2 1t S,s so,6 so,g 43 S 31,4 130,4 668, ,6 I3,7 I3,8 8,7 2I,4 30,3 I02,s S3 4 I6,g S9I,4 I90I 7,8 IJ,6 I8,7 I 5,2. IO,g 39,6 63,o 21,7 33 ' 30,3 476,6, I902 4.s IO,S 12,7 II,g 7,9 27,s IS,6 47,6 14I,g 70,2 449,5 I903 6,, I,S I3,s 13,o 9,8 52,8 21,2 67,s I 51,] 47,6 norrnaår 5,S 12,3 I 5,o 13, I,r 37,o 6I,o 76,o 70,8 546,71
17 (93) TALLENS HÖJDTILLVÄXT 1900I Temperatur I Nederbörd Maj Juni Jui Aug. Sept. i Maj Juni Jui Aug. Sept. År Sveg I0,3 16,3 g,s 5,6 40,g 43,o 67,6148,4 6g,4 453,8» Igoo 5,2 13,8 13,o I2,o 6,7 16, ,3 27, » I90I 8,s 13,o 18,5 I 3,4 8,2 o, s 99,2 37,6 48,2 30,s 378,3» ,2 I,8 ro,s 9.4 6,o 23,9 26,7 I09,s I ,s» I903 6,5 I2,o I3,6 IO,S 6,9 40,o 25, I06,8 38,6» norrnaår 6,o I2,6 I3,g I 2 1x 7,c ibjuråker I899 5,I I O, s 17,7 12,o 7,9 74,5 38,6 66,3 22 1r 68,o 5I8,6 Igoo 7,5 14,o I4,5 14,2 8,s 30, ,4 52,4 IO,g 4I3,g I90I 8,6 14,4 19,2 I 5,3 I0,4 IJ, o 36,5 10,3 282,2» I902 4,5 12,4 I2,6 II,6 8,, 31,s ,s I59,o 25,9 402,9 I903 6,g 12,6 I4,3 13,o IO,o 38,s " ),1 123,2 34,1 norrnaår 6,4 I2,8 I 5,o 13,5 9,4 " Faun I899 7,6 I2,6 18,7 I3,I g,x 48,6 I8,7 I I,g I 7,7 84,o 550,6.).) I 5,9 I6,3 15, , ,. g,6 482,1 ).) 1901 I 1,4 I 5,4 21,8 r6,s I0,7 7,, 68,o 19,7 34,6 15,7 330,8[ " ,3 14,o 13,3 11,9 8,7 40, ,1 110,7 4I,6 50I, ,7 14,1 15,6 13,o I012 58, ,9 I54,o 49,8 " norrnaår 8,2 14,8 16,3 14,o 9,8 45,6 54,5 75,9 78,7 53,3 518,c Karstad I899 9.s ,5 15,7 [,o ,o 27,o ,5 I9oo 8,s 17.s I7,3 x6,,, , ,2 46,2 659,, I90I I 2,7 I ,4 I 7 7 I2,3!7,9 Q2, ,6 6,, 404,1» I4,8 14, 13,x 9,s 30,3 14,1 I03,9 zoo,z 20,9 6oo,4» 1903 I,z I 5,7 16,s 14,2 I I,8 21,7 57,4 58,2 129,s 45,1 norrnaår 9.3 I 5,3 I 7,o I 5,5 I '3 40, ,3 66,, 59,1 567>3 Stockhom ,8 I,g Ig,6 I4>3 II,4 42, ,r 23,r I 15,4 563,7 Igoo 7,4 J 5,2 I 7,o I6,4 I I,3 3I,3 26,8 59,o 54,3 25,7 574>1» I go I 10,5 I J,r I7,8 I2.8 8,7 46,s I,s I 5,8 25, I902 6,5 r 2,1 13,8 I 3,2 g,6 38,3 6o,8 87,s 68,, 35,7 526,s» I903 9,8 14,1!6,4 I4,3 I2 1r 32,1 34,4 79,1 I85,3 401x >> norrnaår 8,o I4,o I6,4 IS,o I 1,3 35,6 42,s ss,, 61,4 46,7 436,4 Skara I899 8,4 I3,t 18,2 13,, o,6 48,8 35,o 76,6 523,4» rgoo 7.9 I5,3 rs,s 14,4 IO,r 42,8 62,o 6o,4 g6,o 49,8 666,g " I901 I,4 I3,9 19,7 I 5,8 I,r 6,8 115,3 I0,8 58,2 7,3 379,o» ,7 13,o 12,6 I I 12 8,x ,2 I00,6 129,o 26,7 531,8 >> I903 IO,o 13,6 14,8 I2, ,o 34,3 65, IJ2,4 53,2 " norrnaår 8,8 I4,o I 5,6 14,2 I0,8 48,8 58,g 73, ,o 547,s Göteborg I899 I,I I 5,3 I9,9 r6,s I2,4 49,4 30,6 20,8 54,3 Io8,o 708,7 Igoo 9,9 I6, I6,8 I3,o 40,g 58,8 66,s 73,3 88,3 916,7 I90I 12,s I4,6 21 1o 17,6 12,9 48,s 72,7 28,5 64,2 I 7,6 573>1 I902 8, I4,7 13,7 I I,r 68,8 s8,x 118,x 138, ,8 I903 I 2 1z 15 7 I 6,3 I4,7 13,x 3I,5 41,s 78,, I41,8 63,r " norrnaår IO,x r 5,, I6,7 1$,8 I2,5 48,o ,2 84,3 go,z 767,6 1) Tabeen är sammanstäd efter uppgifter, som med väviigt bist.nd af Prof. H. E. Hamberg erhåits från Meteoroogiska Centraanstaten.
18 + HENRIK HESSELfAN. (94) R ev i r etc. Tabe ofver årskottens ängd, anta kortskott ocz barrens ängd hos taen somranze I900I90J. 1 ) 1900 I90I I9021 I9031 Ii~~~ i ±,% I902 ±Yo I903 I90I I902 J uckasjärvi sk. I 7,6 6,3 I 13» k. I62,6 88,o 74,6 storbackens sk. I6,3 27,o 11,3 I0,7 65,6 I 5,7» k. I09,o I84,o 122,o + 7 S,o 68,8 62,o Änges& sk. I0,3 I3,4 4,9 + 3,, 30,o 8,5» k. 75,5 IJS,o 57,o 59,5 78,8 78,o R&ne\träsk sk. 5,2 I,5 4,4 + 6,3 + I2I,2 7,,» k. S8,o 105,6 49,3 47,6 + 82,, 56,3 Kaix sk. 8,9 13,3 5,3 + 4,4 + 49,4 8,o» k. 88,5 I I,S 85,o 23,o 26,o 26,5 Jockmock sk. 24,o r8,7 30,4 5,3 zz,r + I,7 62,6» k. I46,2 I I 7,7 200,7 28,s I9,5 + 83,o + 70,5 b. 29,2 58,8 27,8 + 29,6 + IOI,4 JI,o 52,7 Arjepoug sk. 10,5 15,3 4,9 4,8 + 45,7 I0,4» k. 70,3 I36,3 65,3 66,o 93,9 7 I,o :VI ames j a ur sk. I4,2 27,3 9,o 13,, 92,3 I8,3 k. 96,o 199,3 9I,6 + I03,3 + I07,6 I07,7 Öfre Byske sk. 12,3 zo,z 7,3 + 7,9 + 64,2 I2,9 k. 97,3 I68,6 89,7 7 I,3 + 73,3 78,9 Arvidsjaur sk. I8,3 I3,4 23,o 4,9 26,8 + 9,6 + 7I,6» k I I0 1 2 I92,s 29,5 ZI,T + 82,3 + 74,7» b. 23,8 43,0 _20,6 + I9,2 + 8o,7 22,4 52,r stensee sk. 12,9 I I,r 1 I8,8 6,2 I,8 I4,o + 7,7 + 69,4 I2,6 )} k. I07,o 73,0 I45,7 6o,o 34,0 3I,8 + 72, ,7 Norra Lycksee sk. I4,3 28,6 I I,3 + 14,3 + Ioo,o 17,3» k I65,2 IOI,4 79,5 + 92,8 63,8 ::i ö dra Lycksee sk, I3,6 12,3 I8,o I,3 9, ,3» k. 85, I38,6 + 7,8 9,I + 45,2 + 48,4» h, 28, Z5,8 + 12,5 + 44> 0 I 5,r 36,9 Degerfors sk ,o 38,o 3 9 I 3,r + I 2,o + 46,,» k. 157,4 I 59,6 237,8 + 2,2 + I, ,o! b. 45,o 58,2 34,7 + I 3,2 + 29,3 23,5 40,4 Wihemina sk. I 7,3 I6,9 29,I 0,4 2,3 12,2 72,2 k. 109,2 109,8 2'19,6 + 0,6 0, ,8 + IOO,o» b ,6 + I,3 + 33,0 I 7, Wihemina sk I 2,3 ;3 21» k ,o 129:5. Åsee sk. I4,2 14,o ,2 1,4 + 10,4 74.3» k. 9_9,o 96,6 I6I,6 2,4 2;4 + 6),o + 67,3» b. 30,r 46,3 29,2 + I6,2 + 53,8 I 7 ' 36,9 Fredrika sk. I 7,3 33,5 16,4 +!6,2 + 93,6 I7,I k. 67,o 21 ~,o r I45,o + 2I6,4 90,5 T&sjö sk. I 7,o 22,5 I 3 5 ~ 5,5 + ;32,4 9,o k. I001o 122,o 8S,o o +' 22 1o 37,o Anundsjö. sk. 21, r 3I,o 0,6 2, ,9» k: 132,3 13 I.3 2I9,3 I,o 0;8 + 88,o + 67,o» b. 38,g ss,o 37,8 + I6,, + 4It4 17,2 31,3 ±Yo 64, ss,, 33,7 63,4 5 7,8 6I,7 53,3 6o,2 23,8 67,9 52,r 67,o 54,o 63,9 46,8 67,o 58,8 6o,5 38,6 65,4 54,5 51,o 42,7 40,o 30,3
19 (95) TALLE'fS HÖJDTILLVÄXT % ' ± Revir etc. I 9oo I 90I I I900 /o I9o1 /o I903 I9o2 [ i So:fteå sk. 20,7 I9,6 3 I,o I,r 5,3 + I I,4 58,z k. 34,o I34,s 213,5 + o,s + 0,4 + 79,o + 58,7 b. 42,r 53,2 39,9 + I I,r + 26,4 3,3 25,o Härj eådaens sk. 19,3 35,2 I4,o + I 5,9 + 82,4 2 I,2 6o,z» k. I03,3 I99,o I I 5,o 95,7 92,6 84,o 42,2 Vä,tra Häsingand sk,8 I,o I8,z 6,4 o,s 6,8 7,z 65,s I I,8 64,8 (Hamra krpk) k. 94,4 99,7 I33,8 72,o 5,3 5,6 + 34,r 34,r. 6I,s 46,z Västra Häsingand sk. I 7,5 I8,r I9,3 + o,6 + 3,4 + I,z + 6,6» k. 92,s I23,z I 5 I,S 30,7 + 33,z + 28,3 t 23,o» b. 37,2 45,9 36,3 + 8,7 + 23,4 9,6 20,9 Västra Häsingand sk. 25,3 I4,o I,3 44,7» k. 224,5 I 58,s 66,o 29,4 ÄH daens krpk sk. 9,3 I 5,6 4,3 6,3 67,7 I I,3 72,4 k. 8o,s 13 I,9 57,t + 5,r + 63,z 74,8 56,7» b. 32,r 2I,s 27,8 10,3 32,r + 6,o \ 27,5 Kotens sk, 26,6 29,7 40,4 + 3,r + I I,7 \ 10,7 + 36,o k. I 79,4 269,o \ 89,6 \ 49,9 b. 49,8 41,4! 8,4 I6,9 Karstad sk. 23,o 24,o I2,o \ I,o \ 4,3 I2,o 50,o \ \ 24,2 k. r8o,o I2,o 68,o 37,8 Stockhom (Järfva) sk. 29,8 35,5 23,8 22,6 \ 5,7 t I9,r,7 33,o I,z 5,o k. 146,. I6o,o I3,8 +9,4 b. 37,5 5I,o 59,3 + I 3,5 + 36,o + 8,3 + I6,3 Mariestad sk. 54,o 67,o 70,8 + IJ,o + 24,r 3,8 \ 5,7 k. 305,s 368,s + 63,o + 20,6» b. 88,9 76,6 I 2,3 I3,8 Mariestad (tysk ta) sk. 57,4 58,o 58,z o,6,r + o,. t 0,3 Vartofta (Hökensås)sk. I0,9 5,o I 5,9 + 4,r + 37,6 \ o,9 \ 6,o k. 102,4 I27, 24,8 b. 36,7 30,4 6,3 I?,z Marks sk. 50,o 56,s 6J,s \ 6,s \ I3,o + 7,o + 12,4» k. 7 I,B 6o,6 I I 1 2 I 5,6 Bohus (svensk) sk. 24,5 z8,s 40,9 \ 4,o + I6,3 \ 12,4 + 43,5» k. 132,2 227,7 \ 95,s \ 72,2 b. 48,3 47,, I,o 2,r Bohus (tysk) sk. zo,o 24,o 38,s + 4,o + zo,o + I4,s + 6o,4» sk. 25,6 3,r 33,3 + 5,s t 2I,s \ 2,z + 7,r»» sk. I 5,3 2I,o 27,3 + 5,7 + 37,z + 6,3 + JO,o 1 ) koumnerna J90I900, I902I90I, I anges skinaden mean respektive :1ren, ±% anger den eventuea höjningen eer minskningen i förhåande ti föregående h. I rad märkt sk. anges årsskottens ängd i cm., i rad k. kortskottens anta, i rad b. barrens ängd i mm. De meddeade siffrorna utgöra medeta af mätningar å 35 ungtaar från hvarje särskidt område.
20 HENRIK HESSELMAN. Resume. Ueber den Höhenzuwachs und die Sprossbidung der Kiefer in den Sommern Vorstehende keine Abhandung ist das Ergebnis eines Studiums i'tber die Einwirkung der entgegengesetzten Witterungsverhätnisse in den Sommern I go I und I go2 auf den Höhenzuwachs und die Sprossbidung der Kiefer in Schweden. I go 1 war der Sommer ungewöhnich warm und hatte einen bedeutenden Wärmeiiberschuss in Vergeich zu der normaen Mittetemperatur aufzuweisen, etzterer beief sich in einigen Teien des Landes auf 6, betn1g aber im agemeinen n ur ungefähr 4, es gab n ur wenige Niederschäge, und in grossen Teien des Landes war die Trockenheit sehr fi.ihbar. I go2 war der Sommer dagegen ungewöhnich kat, der Wäi:inemange betrug 23 und dabei war ein bedeutender Uberschuss an Niedersc hägen zu verzeichnen. In den Tabeen findet man angegeben die mitt1ere. Temperatur und die Niederschäge fiir die Monate Mai bis September im Laufe der Jahre I Sgg bis 1 go3, ansserdem stehen da auch die entsprechenden Angaben fiir das Normajahr, gemäss den Beobachtungen von 3g Jahren. Von verschiedenen Teien des Landes, nämich von ganz Norrand, von Mitteschweden, sowie von westichen Teien Si'tdschwedens wurden Versuchsexempare nach unserem Institut gesandt; dieseben bestanden aus den oberen Teien mannshoher junger Kiefern, weche die Jahressprosse der Jahre I goo I go3 enthieten. Es wurde mm die Länge eines j eden Jahrestriebes gemessen, ebenso auch die Anzah der Kurztriebe, und die Länge der Naden. Die Ergebnisse dieser Messurrgen sind in der Tabee zusammengestet. Dasebst findet man in den Koumnen IgOIIgoo, I902 IgOI, 1903Igo2 den Unterschied zwichen den verschiedenen Jahren angegeben, in den Koumnen ±.~;; steht die reative Erhöhung bezw. Senkung in % verzeichnet, in der Reihe sk. iesst man die Länge der Sprosse, in der Reihe k. die Anzah der Kurztriebe oder der Nadepaare und in der Reihe b. die Länge der Naden. Um eine richtige Auffassung der Vargänge an der Kiefer in diesen J ahren zu gewinnen, ist es notwendig, sich Kenntnis von der Entwickung der Knaspen beim Einbruch des Winters zu verschaffen. In der Knospe sind da ae Kurztriebe angeegt, weche am Langtriebe des nächsten Jahres hervorbrechen soen, und neue kommen dann während der Entwickung der Knospe nicht mehr hinzu. Die Veget:ttionsbedingungen desjenigen Jahres, in wechem die Knaspen angeegt werden, bestimmen aso aein die Anzah der Kurztriebe auf einem Langtriebe. Aber auch fir das Wachstum des Sprosses in die Länge spiet der vorhergehende Sommer eine sehr grosse Roe, da dassebe in hohem Grade auf der Menge des Nährungsmaterias beruht, weches der Baum im vorhergehenden Sommer in den Geweben des stammes aufgespeichert hatte. In Norrand, besonders in den inneren Teien des Landes, sind die Sprosse des Jahres Igor etwas, wenn auch nur wenig kiirzer as die von 1900, die Ursache hierzu ist darin zu suchen, dass der Jui I goo in diesem
21 TALLENS HÖJDTILLVÄXT I 900 I Teie des Landes sehr kat war, wohingegen in den sidichen Teien des Lan des, wo das J a hr 1 goo einen guten Normasommer gehabt, die Sprosse 1 go 1 änger waren as die vom J ahre r goo. Obwoh r 90 r ein trockner Sommer war, und es da sehr wenige Niederschäge gab, so waren doch die Sprosse in diesem Jahre ang ausgestreckt, da ihre Entwickeungszeit in den Juni o der Anfang Jui fie, wo die Trockenheit n och ni ch t so se hr fiihbar war. Im Jahre 1902 waren die Jahressprosse an der Kiefer ungewöhnich ang, der Längenzuwachs im Vergeich mit dem von rgor ist um 50 /; bisweien bis I o o % grösser, aber in Mitte und Sidschweden keiner as in Norrand. In Si.idschweden war die Zunahme ziemich unbedeutend, mit Ausnahme von der Westkiiste, wo diesebe bisweien eine bedeutende Höhe erreichte, bis 40 ja sogar 6o Ya. Die Ursache hierzu ist die Verteiung der Niederschäge im Lande im Monate Jui gewesen, Norrand erhiet da närn Iich 20 mm, ebenso auch Bohusän und die Westkiste, während die ibrigen Teie knapp ro mm bekamen. Die Anzah der Kurztriebe wurde mit 6o8o % vermehrt, bisweien sogar mit roo % und dari.iber. Die Ansstreckung in die Länge, weche bei den Sprossen am besten nach der Anzah der Kurztriebe pr. cm. J ahresspross berechnet wird, ist gut, doch im agemeinen etwas geringer as r go r. In der sch ön en Entwickeung der J ahrestriebe rgo2 zeigt sich der Vortei des trockenen und warmen Sommers rgor, der die Lebenserscheinungen der Kiefer, besonders die Nahrungsarbeit, sehr begtinstigt hat. I903 waren die Jahressprosse an der Kiefer ungewöhnich kurz, in grossen Teien des inneren Norrands zeigten sie sich n ur as keine, dichtnadeige, buseheartige Gebide an der Spitze der angen Sprosse des J ahres I go2. Da der Sommer I go 3 ein im ganzen genommen fur schwedische Verhätnisse ginstiger war, so ist die Ursache fiir die geringe Ausbidnung der Sprosse deutich in der ausserordentich ungtinstigen Witterung des vor hergehenden Sommers zu suchen. Die wechsende Länge der Sprosse und die Anzah von Nadepaaren auf jedem Jahresspross erhaten aso ihre natiiriche Erkärung in der Witterung des vorhergehenden Sommers. Die Naden dagegen sind mehr abhängig von der Witterung desjenigen Sommers, in wechem sie entwicket werden. Sie sind aso am ängsten in dem warmen und troeken en Sommer I go I, und am ktirzesten in dem katen und nassen Sommer Igo2, I903 sind sie änger as rgo2. Die ebhafte Assimiation in den N aden im Sommer I go I hat aso ni ch t n ur die Entwickeung der neuangeegten Knospen begtinstigt, sondem auch das Wachstum in den Naden sebst. Diese Zunahme diirfte sich auf eine ängere Zeit erstreeken können, da die Naden an ihrer Basis, innerhab der schtitzenden Schuppen eine Zohne j ung er Gewebe besitzen. Die Sommer r go r und I go z erbieten das setene Ereignis zweier auf einander fotgender Sommer von äusserstem Gegensatze. In Norrand waren die Optimiforderungen der Kiefer beztigich Lic h t und W ärm e me hr as gentigend befriedigt, I go z erreichtc die Temperatur, dagegen an mehreren Steen nicht einma ein Minimum hierfiir. Diese Temperaturgrade geten doch nur fiir Nahrungs und Neubidungsarbeit, da die Anforderungen an die Temperatur fir das Wachstum der Zweige in die Länge vie! geringer sind und auch in diesem Sommer zufriedensteend waren.
MEDDELANDEN. F RÅ :"i. STRTEfiS. S~OGSfÖRSö~SRNSTRhT. HÄFTET l. MITTElL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS. t.
MEDDELANDEN F RÅ :"i STRTEfiS S~OGSfÖRSö~SRNSTRhT HÄFTET 1904 MITTEL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS t. HEFT' ---- - ----~----- CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1904. INNEHÅLLsFÖRTECKNING.
MEDDELANDEN FRÅN. STRTEfiS. S~OGSfÖRSö~SBfiSTR~T HÄFTET 4. MITTElLUNGEN AUS DER FORsTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 4. HEFT
MEDDELANDEN FRÅN STRTEfiS S~OGSfÖRSö~SBfiSTR~T HÄFTET 4 1907 MITTELUNGEN AUS DER FORsTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 4. HEFT CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM, 1908 INNEHÅLLSFÖR TECKNING. INHALT. ALEX. MAASS:
MEDDELANDEN FRÅN. STRTEfiS. S~OGSfÖRSö~SRNSTA~T HÄFTET 3. MITTElL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 3. HEFT
MEDDELANDEN FRÅN STRTEfiS S~OGSfÖRSö~SRNSTA~T HÄFTET 3 1906 MITTEL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 3. HEFT CEN'I'RAL'I'RYCKERIE'I', S'I'OCKHOLM, 1907. INNEHÅLLSFÖRTECKNING. INHALT.
MEDDELANDEN FRÅN. STRTEfiS. S~OGSfÖRSö~SRNSTA~T HÄFTET 3. MITTElL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 3. HEFT
MEDDELANDEN FRÅN STRTEfiS S~OGSfÖRSö~SRNSTA~T HÄFTET 3 1906 MITTEL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 3. HEFT CEN'I'RAL'I'RYCKERIE'I', S'I'OCKHOLM, 1907. INNEHÅLLSFÖRTECKNING. INHALT.
BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN
.., '... ~ ~. ~-.. '... ~ - -!f>. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I SOVJETUNIONEN Av professor CARL-ERIK QUENSEL, Lund DE UPPGIFTER om samhäsutveckingen, som kommit utandet tihanda från Sovjetunionen, ha för det
MEDDELANDEN FRXN. STHTE{iS. S~OGSfÖRSö~SH{iSTH~T HÄFTET 10. MITTElLUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 10. HEFT
MEDDELANDEN FRXN STHTE{iS SOGSfÖRSöSH{iSTHT HÄFTET 10 1913 MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 10. HEFT CENTRALTRYCKERIET, STOCE:IIOU\1!9 14 INNEHÅLLSFÖR TECKNING. INHALT. Redogörese
MEDDELANDEN STBTENS. S~OGSfÖRSö~SBNSTB~T HÄFTET 9. MITTElL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 9. HEFT
MEDDELANDEN STBTENS S~OGSfÖRSö~SBNSTB~T HÄFTET 9 1912 MITTEL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 9. HEFT CEKTRALTR YCKERIET, STOCKHOLM I 9 IZ INNEHÅLLSFÖRTECKNING. INHALT. Redogörese för
Mot. 1982/83 1435-1444 Motion
Mot. 1982/83 1435-1444 Motion 1982183 : 1435 Lars Werner m. f. Inandsbanans upprustning Bakgrund Redan 1975 fattade riksdagen ett positivt besut om inandsbanans upprustning. Den första borgeriga regeringen
ETT GALLRINGSFORSÖK I STAV AG RANSKOG
ETT GALLRINGSFORSÖK I STAV AG RANSKOG EIN DURCHFORSTUNGSVERSUCH IN STABFICHTENWALD AV MANFRED NASLUND MEDDELANDEN FRÅN ST ATENS SKOGSFöRSöKSANST ALT HA FTE 28 N:r 7 Centratr., Esse! te, Sthm 3 5 MEDDELANDEN
hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs
hea rapporten: www.s.aand.fi/utbidning_kutur/utbidningsbehov.pbs Utbidningsbehov vem vad hur var Nuvarande utbidningsnivå Kort sammanfattning Hur ser åänningarnas framtida utbidningsbehov ut? Vika har
Nachrichten auf Deutsch
Nachrichten auf Deutsch 21. Mai 2011 Fragen zu den Nachrichten Fußball 1. Wie oft ist die Deutsche Damenmannschaft schon Weltmeister geworden? a) Einmal b) Zweimal c) Dreimal 2. Wie heißt die Trainerin?
IDEOLOGI OCH VERKLIGHET
489 IDEOLOGI OCH VERKLIGHET Av jur. kand. GUSTAF DELIN Högerpartiets programkommie har nu uppösts. Detta betyder ångt ifrån att programarbetet inom partiet kommer att avstanna. Tvärtom kommer man nu på
Blå målklasser i skogsbruksplan
Bå måkasser i skogsbrukspan Mats Bomberg näringspoitisk samordnare Södra Vattenförvatning i skogen Umeå 22-23 jan 2014 Utbidningskampanj - Skogens vatten Utbidningspaket med studieförbundet Vuxenskoan
Logik für Informatiker
Logik für Informatiker Vorlesung 7: Resolution Babeş-Bolyai Universität, Department für Informatik, Cluj-Napoca csacarea@cs.ubbcluj.ro 16. November 2017 1/47 ZUSAMMENFASSUNG Algorithmische Entscheidung
Frågeområde Funktionshinder
Frågeområde Funktionshinder Nationea fokhäsoenkäten 2018 Gäveborg I avsnittet redovisas andeen som har någon form av funktionsnedsättning i form av nedsatt röreseförmåga, synprobem eer hörseprobem. I änet,
Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning
Verksamhetsberättese 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Det ska vara skönt att eva Aa som har bestående och omfattande behov av vård och omsorg, har rätt ti gratis munhäso bedömning och tandvård
STUDIER över BARRTRÄDSPLANTANS UTVECKLING I RÅHUMUS
Medföjer skogsvårdsföreningens Tidskrift 1927, h. 2. STUDIER över BARRTRÄDSPLANTANS UTVECKLING I RÅHUMUS ~TUD1EN OBER DIE ENTWICKLUNG DER NADELBAUMPFLANZE IN ROHHUMUS I. BETYDELSEN AV KVAVEMOBILisERINGEN
STBTENS. S~OGSfÖRSö~S8f4STBLT MEDDELANDEN. i9ii HÄFTET 8. MITTElLUNGEN A US DER FORSTLICHEN VERSUCHSANST ALT SCHWEDENS FRÅN 8.
MEDDELANDEN FRÅN STBTENS S~OGSfÖRSö~S8f4STBLT HÄFTET 8 i9ii MITTELUNGEN A US DER FORSTLICHEN VERSUCHSANST ALT SCHWEDENS 8. HEFT -------- ----{:3~~ -----~ CE~TRALTRYCKERTET, STOCKHOLM 1912. INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
TYSKA, KORT LÄROKURS, skriftlig del
TYSKA, KORT LÄROKURS, skriftlig del 3.10.2016 Innehållet i dessa exempel på fullpoängssvar är inte bindande vid studentexamensnämndens bedömning. Den slutgiltiga bedömningen fastställs av examensämnets
Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng
REMISS 1 (1) Länsstyresen Skåne 2014-09-19 Dnr 211-23206-2014 Kontaktperson Förvatningsavdeningen Axe Starck 010-2241000 Ängehoms kmjm,~n 2014-09- 2 2 Angående ansökan om tistånd ti kameraövervak n i ng
. STU.DIER över RISKEN VID ANVÄNDNING A V TALLFRÖ AV FÖR ORTEN FRÄM~ MANDE PROVENIENs
. STU.DIER över RISKEN VID ANVÄNDNING A V TALLFRÖ AV FÖR ORTEN FRÄM~ MANDE PROVENIENs A STUDY ON THE RISKS OF USING IN A P AR TICULAR DISTRJCT PINE=SEED FROM OTHER SOURCES. AV O. ENEROTH MEDDELANDEN FRÅN
Undersökningar över virkesförstörande insekters spridning och ska~egörelse. i boningshus i Blekinge län och Kalmar läns södra landstingsområde
Undersökningar över virkesförstörande insekters spridning och ska~egörese i boningshus i Bekinge än och Kamar äns södra andstingsområde Untersuchungen aber die Ausbreitung und den Schaden der hozzerstörenden
Låt ledarskap löna sig!
Låt edarskap öna sig! Ledarnas Chefsöner rapport 2010, om Ledarna chefsöner 2010 1 Innehå Låt önen spega edarskapets värde 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer
SchwedenQuiz. Quiz & Spiele. Diese Arbeitsblätter gibt es: 1. Vokabeln zur Sendung 2. Was weißt du über Schweden? (frågeformulär) 3.
PRODUCENTER: Diese Arbeitsblätter gibt es: 1. Vokabeln zur Sendung 2. Was weißt du über Schweden? (frågeformulär) 3. Lösungen PRODUCENTER: 1. Vokabeln zur Sendung eher unbekannt schwierig auf dem Lande
STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT
MEDDELANDEN STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT HÄFTET 15. 1918 MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHS ANST AL T SCHWEDENS 15. HEF'T REPORTS OF THE SWEDISH INSTITUTE OF EXPERIMENTAL FORESTRY No 15 RAPPORTS DE
l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås
Motion ti riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskoärarutbidning i Borås Bakgrund Riksdagen fattade under våren 1984 besut om avvecking av förskoäraroch fritidspedagoginjer
Akademiker Öppning. Öppning - Introduktion. I denna uppsats kommer jag att undersöka/utreda/utvärdera/analysera...
- Introduktion I denna uppsats kommer jag att undersöka/utreda/utvärdera/analysera... Allmän öppning för en uppsats/avhandling In diesem Aufsatz / dieser Abhandlung / dieser Arbeit werde ich... untersuchen
Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande
7 Motion 1982/83: 697 Thorbjörn Fädin m. f. Ökat sparande Ett omfattande sparande inom den privata sektorn är av avgörande betydese för samhäets kapitabidning och därmed för den ekonomiska tiväxten. Genom
301 Tage, Deutschland
301 Tage, Deutschland Die Familie 300 und 1 Tag, Deutschland! Hejsan, jag heter Elin Vorbrodt och jag bor i den lilla staden Blosswitz som ligger här i Tyskland och jag går och pluggar på ett gymnasium
Ge bara ett svar på varje fråga. Välj det svar som passar in bäst. Det är viktigt att du svarar på samtliga frågor.
[Q159] Förskoeenkät Väkommen ti enkäten! Här kan du svara på frågor om hur du tycker att förskoan fungerar. Kicka på pien för att starta enkäten. Du kan också kicka dig tibaka med piarna om du vi kontroera
BÄTTRE ÄN NÅGONSIN. Bäste medarbetare
BÄTTRE ÄN NÅGONSIN Bäste medarbetare Det känns verkligen underbart att se tillbaka på ett fantastiskt framgångsrikt verksamhetsår. Jag är verkligen tacksam och uppskattar det fina arbete ni alla gjort
REDOGÖRELSE FÖR FLYGBEKÄMPNINGS= KAMPANJEN MOT TALLMÄTAREN. UNDER AREN 1944-1945
REDOGÖRELSE FÖR FLYGBEKÄMPNINGS= KAMPANJEN MOT TALLMÄTAREN. UNDER AREN 1944-1945 BERICHT OBER DIE FLUGZEUGBESTAUBUNG GEGEN DEN KIEFERNSPANNER IN DEN ]ARREN 1944-1945 AV VIKTOR BUTOVITSCH MEDDELANDEN FRÅN
TYSKA. Mango, das Zebra. Baby-Tiere. Diese Arbeitsblätter gibt es: 1. Vokabeln zur Sendung 2. Aufgaben zur Sendung 3. Lösungen ARBETSBLAD 2007/08
Diese Arbeitsblätter gibt es: 1. Vokabeln zur Sendung 2. Aufgaben zur Sendung 3. Lösungen 1. Vokabeln zur Sendung trocken beginnen die Regenzeit Viele kleine Zebras werden geboren. zum Beispiel erst ein
Hallo und herzlich willkommen zu Unsere Hitliste! Ich bin Niklas, und hier sind meine vier Freunde...
SÄNDNINGSDATUM: 2007-11-20 MANUS: DAGMAR PIRNTKE PRODUCENT: KRISTINA BLIDBERG Musik & Co. Programmanus... Ronja,... Hallo und herzlich willkommen zu! Ich bin Niklas, und hier sind meine vier Freunde......
Verksamhetsberättelse 2009
1 Uppsökande Verksamhet 29 Verksamhetsberättese 29 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Innehå Särskit Tandvårdsstöd i Västra Götaandsregionen 4 Personer med omfattande funktionshinder ska ha samma
STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT
MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT HÄFTE 24. 192728 MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHS ANST AL T SCHWEDENS 24. HEFT REPORTS OF THE SWEDISH INSTITUTE OF EXPERIMENT AL FORESTRY N:o 24 BULLETIN
Volymviktsvariationer hos planterad gran
Voymviktsvariationer hos panterad gran Variations in density of panted spruce av PER NYLINDER MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT BAND 43 NR 3 INNEHALL Inedning o o o o o o o o o o o o o o
Kulturminnesvårdens perifera organisation Bergstrand, Axel Fornvännen 1939(34), s. 240-243 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1939_240
Kulturminnesvårdens perifera organisation Bergstrand, Axel Fornvännen 1939(34), s. 240-243 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1939_240 Ingår i: samla.raa.se KULTURMINNESVÅRDENS PERIFERA ORGANISATION
STHTENS SKOGSfÖRSöKSRNSTAhT
MEDDELANDEN FRÅN STHTENS SKOGSfÖRSöKSRNSTAhT HÄFTET 7 1910 MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 7. HEFT ----{38}---- CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM, 1910. INNEHÅLLSFÖRTECKNING. INHALT.
Svenska Spels GRI-profil 2013
Svenska Spes GRI-profi 2013 Svenska Spes Håbarhetsredovisning 2013 är en integrerad de av årsredovisningen och pubiceras även på svenskaspe.se. Redovisningen sker enigt GRI, nivå C+. Håbarhets redovisningen
Nachrichten auf Deutsch
SÄNDNINGSDATUM: 20130316 Nachrichten auf Deutsch 16. März 2013 Fragen zu den Nachrichten Pass 1. Wofür müssen sich 3.300 junge Menschen in Deutschland entscheiden? a) Für einen Sprache. b) Für einen Pass.
Leroy. Teil 1. A R B E T S B L A D PROGRAMNR / tv1
Diese Arbeitsblätter gibt es: 1. Über den Film/Om filmen 2. Vokabeln zur Sendung und Worterklärungen 3. Ideenkiste (auf Deutsch) 4. Basarbetsblad (på svenska) 1. Über den Film/Om filmen über den Film ist
PPV-Serie. DIN Axialkolben Verstellpumpe für LKW Nebenabtrieb mit Load Sensing-Regler. Erstinbetriebnahme: Saugstutzen muß separat bestellt werden
IN AxialkolbenVerstelllpumpen ruckregler Anfang IN Axialkolben Verstellpumpe für LKW Nebenabtrieb mit Load Sensing-Regler PPV-Serie PPV PPV 9 - PPV11 Födervolumen in cm³/u linksdrehend rechtsdrehend auerdruck
OM UTVECKLINGEN AV GRANAR UR FRÖ EFTER SJÄLVBEFRUKTNING OCI-l EFTER FRI VINDPOLLINERING
OM UTVECKLINGEN AV GRANAR UR FRÖ EFTER SJÄLVBEFRUKTNING OCI- EFTER FRI VINDPOLLINERING OBER DIE ENTWICKLUNG VON TEILS NACH KONSTLICHER SELBSTBESTÄUBUNG, TEILS NACH FREIER WINDBESTÄUBUNG ENTSTANDENEN FIGHTEN
r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr.
r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kaese/underrättese 2014-09-01 Sammanträde med: Barn- och utbidningsnämnden Datum: 2014-09-17 Tid: 13.30 Pats: Astermoskoan Ärende. Upprop Biaga 2. Va av justerare 3. Godkännande
l iootterdotterdotterdotterbolag
Intresseboa Dotterboa et AB ÖviksHem Dotterdotterboa ootterdotterboaa 2008 Intresseboa Dotterdotterboa /kommun omsködsviks J Moderboag: Rodret i Örnsködsvik AB o otterföretaa Ovik Eneroi AB ootterdotterboaq
MEDDELANDEN FRÅN STATENS. S~OGSfÖRSÖ~SANSTA~T HÄFTET 6. MITTElL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 6. HEFT
MEDDELANDEN FRÅN STATENS S~OGSfÖRSÖ~SANSTA~T HÄFTET 6 1909 MITTEL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 6. HEFT -----{:38:}----- CEN''RAI,''RYCKERIE'', S''OCKHOI.M, 1910. INNEHÅLLSFäR TECKNING.
Undersökningar över vattenhaltens betydelse för barrträdsfröets kvalitet vid förvaring
Undersökningar över vattenhatens betydese för barrträdsfröets kvaitet vid förvaring Studies oj the importance of water content for the quaity of con[fer seed during storage av EINAR HUSS MEDDELANDEN FRÅN
5. Roger Nordén, Ä:.' I
ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfuírnäktigo i Timrå kommuns besut den 24 augusti 2015, 112 _.í»-i,,0_. D0k.d 99749 Postadress Besöksadress Teeïon Teefax Expeditionstid Box 314 Backgränd 9 0611-46 06 00 0611-51
Metallmaßstäbe RL. Inhaltsverzeichnis
Metallmaßstäbe RL Inhaltsverzeichnis Metallmaßstäbe RL 2 Technische Daten für Metallmaßstäbe RL 3 RL-100-1 3 RL-100-1-LED 4 RL-100-2 4 RL-100-2-LED 5 RL-212-1 5 RL-212-1-LED 6 RL-212-2 6 RL-212-2-LED 7
STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT
MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT HÄFTE 18. 1921 MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHS ANST AL T SCHWEDENS 18. HEFT REPORTS OF THE SWEDISH INSTITUTE OF EXPERIMENT AL FORESTRY No18 RAPPORTS
Mycket formellt, mottagaren har en speciell titel som ska användas i stället för namnet
- Öppning Svenska Tyska Bäste herr ordförande, Sehr geehrter Herr Präsident, Mycket formellt, mottagaren har en speciell titel som ska användas i stället för namnet Bäste herrn, Formellt, manlig mottagare,
STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT
MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT HÄFTE 17. 1920 MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHS ANST AL T SCHWEDENS 17. HEFT REPORTS OF THE SWEDISH INSTITUTE" OF EXPERIMENT AL FORESTRY No 17 RAPPOR
V AXTTIDSUNDERSÖKNINGAR. RECHERCHES SUR LA MARCHE DE L'ACCROISSEMENT CHEZ LE PIN ET L'EPICEA DURANT LA PERlODE DE VEGETATION LARS::GUNNAR ROMELL
V AXTTIDSUNDERSÖKNINGAR A TALL OCH GRAN RECHERCHES SUR LA MARCHE DE L'ACCROISSEMENT CHEZ LE PIN ET L'EPICEA DURANT LA PERODE DE VEGETATION AV LARS::GUNNAR ROMELL MEDDELANDEN FRAN STATENS SKOGSFöRSöKSANSTALT
ARBETSBLAD KORTFILMSKLUBBEN TYSKA. Durch die Blumen (lätt) Ordkunskap Välj ut 10 av orden/fraserna nedan och sätt ihop en dialog på tyska!
ARBETSBLAD PEDAGOG: JOHAN POPPEN PROJEKTLEDARE: GABRIELLA THINSZ KORTFILMSKLUBBEN TYSKA Durch die Blumen (lätt) Ordkunskap Välj ut 10 av orden/fraserna nedan och sätt ihop en dialog på tyska! Deutsch etwas
IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen
IF1330 Eära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strökretsära Mätinstruent Batterier Likströsnät Tvåposatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpo ät och si F/Ö8
UNDERSOKNINGAR OVER DEN STÖRRE MARGBORREN, DESS SKADEGÖRELSE OCH BEKÄMPANDE
UNDERSOKNINGAR OVER DEN STÖRRE MARGBORREN, DESS SKADEGÖRELSE OCH BEKÄMPANDE UNTERSUCHUNGEN UBER DEN GROSSEN WALDGÄRTNER (MYELOPHILUS PINIPERA) AV IVAR TRAGÅRDH M.EDDELANDEN FRÅN ST ATENS SKOGSFöRSöKSANSTALT
2. Setz die passende Verbform ein! (2 Punkte pro richtige Form!) / 16
Test nach Kapitel 2 in På svenska! Namn: 1. Ergänze die fehlenden Verbformen, je 0,5 Punkte pro richtige Form! /40 Infinitiv Imperativ Präsens Präteritum Perfekt kosta ha ringa va(ra) köpa springa gå hälsa
~, ;, :~. \ 1 l i N ~ -:- ' ~ ANK 2011 -uz- 15. ~,. l VÄRDEUTLÅTANDE. för del av fastigheten. Tegelbruket 11. Ängelholms kommun
~, ;, :~. \ 1 i N ~ -:- ' ~ C, [ N ANGELhuLvii ANK 2011 -uz- 15 ~,. VÄRDEUTLÅTANDE - för de av fastigheten Tegebruket 11 Ängehoms kommun Det bedömda marknadsvärdet uppgår ti 15 000 000 kr Femton mijoner
Dagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem."
Dagens frågor Front mot vida strejker Det goda förhåandet mean parterna på den svenska arbetsmarknaden har varit en nästan egendarisk företeese. Respekten för givna utfästeser har gjort det möjigt att
STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT
MEDDELANDEN STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT HAFTET 13-14. 19i6-1917 MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHS ANSTALT SCHWEDENS 13-14. HEFT RAPPOR TS OF THE SWEDISH INSTITUTE OF EXPERIMENT AL FORESTRY No 13-14
STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP
t j~ -.. ~-. '-~ STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP EN UNDERSÖKNING RÖRANDE REKRYTERINGEN TILL ARMENS STAMSKOLOR Av fi. ic. TORSTEN HUSEN, Lund I SITT för två år sedan avgivna betänkande föresog»lantförsvarets
Ledarnas rapport om chefslöner 2012
Så beönas edarskap Chefsöner 2012, Ledarna Ledarnas rapport om chefsöner 2012 1 Innehå Så beönas edarskap 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer önens storek?
Hej! God morgon! Tjänare! Hejsan! 1 Hej!
Hej! sich egrüßen nach Namen und Herkunft fragen das Alphaet uchstaieren sich selst und jemand anderen vorstellen Sprachkenntnisse nach der Bedeutung eines Wortes fragen sich veraschieden Ländernamen 1
Kan jag ta ut pengar i [land] utan att behöva betala extra avgifter? Fragen, ob Gebühren anfallen, wenn man in einem bestimmten Land Geld abhebt
- Allgemeines Kan jag ta ut pengar i [land] utan att behöva betala extra avgifter? Fragen, ob Gebühren anfallen, wenn man in einem bestimmten Land Geld abhebt Vad är avgifterna om jag använder bankautomater
SOLIDA GÄNGFRÄSAR. ThreadBurr
TM SOLIA GÄNGFRÄSAR ThreadBurr TiACN Fördeen med ThreadBurr är att du kan gänga och grada i samma operation. Ingen extra tid för och försänkning. Gradoperationen sker automatiskt vid gängfräsningen viket
------------------------- -------------------- ---------------------------------
A.RaVBXBMPLAR Sida: 1 Anm.upptagande p -mynd : STOCKHOLMS LÄN Dnr: Bnhet: 80NC/H Myndighetskod: 0201 Dnr annan p-mynd: AnmAningsdatum: 2010-09-02 k: 20.30 Amnäningssitt: se fritext upptagen av: Pa Thomas
Utvecklingstendenser beträffande rotvärden och priser på skogsprodukter
K U N G L. S K O G S H Ö G S K O L A N S S K R I F T E R Nr 33 BULLETIN OF THE ROYAL SCHOOL OF FORESTRY STOCKHOLM, SWEDEN Redaktör: Professor LENNART NORDSTRÖM 1960 Utveckingstendenser beträffande rotvärden
Aspekte zur Character Semantik
Aspekte zur Character Semantik Tilo Henke Senior Berater Oracle Berlin DOAG Regionaltreffen Berlin Brandenburg 10.12.2003 Motivation Web Clients 5. Response 1. Request LDAP OID + Portal Repository WE8ISO8859P1
WiLlk. VÄLKo. WiLlkommen. VÄLkOMMEN
VÄLKo VÄLkOMMEN WiLlkommen WiLlk eld Tunré 2015 Dschinn-Fire kommer till Sverige mellan Metallsvenskan 2015 och Eld & Järn i Gruvparken En unik chans för dig som tar hand om historiska platser i järnhistorias
Nr Mot. 1975: av herr Hermansson m. D. med anledning av propositionen 1975: 97 angående rörlig pensionsålder m. m.
Mot. 1975: 2129 6 Nr 2129 av herr Hermansson m. D. med anedning av propositionen 1975: 97 angående rörig pensionsåder m. m. Under hea den ånga tid opinionsyttringar förekommit och försag stäts om sänkt
STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT
MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT HÄFTE 19. 1922 MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHS ANST AL T SCHWEDENS 19. HEFT REPOR TS OF THE SWEDISH INSTITUTE OF EXPERIMENT AL FORESTRY Not9 BULLETINs
SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTT~ NING AR 1918
Medföjer skogsvårdsföreningens Tidskrift 1919, häft. 2. SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTT~ NING AR 1918 SAMENERTRAG DER WALDBAUME IN SCHWEDEN IM ]AHRE 1918 AV GöSTA MELLSTRöM MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFöRSöKSANSTALT
Lagrådsremiss. Skatteavtal mellan Sverige och Österrike. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.
Lagrådsremiss Skatteavtal mellan Sverige och Österrike Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 14 september 2006 Pär Nuder Ingela Willfors (Finansdepartementet) Lagrådsremissens
Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001
Utbidningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Hogia PA-kompetens AB Kompetens är färskvara. Inte minst inom det personaadministrativa området. Ständig uppdatering är en förutsättning för din framgång
KBU Förskolan Föräldrakooperativet Trollet
KBU Förskoan 17 Förädrakooperativet Troet Syfte och bakgrund Syfte Syftet med undersökningen är: att ge information om kvaiteten i verksamheten att ge underag för va att ge underag för utveckingsarbete
Trendspaning i Stockholm
ANNORDIA NEWSLETTER #3 TEMA Trendspaning i Stockhom VD HAR ORDET TEMA HOTELLMARKNAD Med Annordia som rådgivare har Kövern tecknat ett hyresavta med Nordic Choi Hotes för ett nytt hote i Västerås. Hur och
l Andel (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/andel (%) vegetabiliska naturfibrer från certifierad ekologisk odling
Biaga 1A Redovisning av fiberråvara Leverantör: Produkt: Tiverkare/everantör: För dokumentation av fiberråvara: Träsag/växt och geografiskt ursprung (and/destat och region/provins) Mängd (på årsbasis)
Föreläsning 9: Beräkning av tröghetsmoment och tröghetsprodukter (kap ) Kinetisk energi för roterande stelt system: T rot
1 Föreäsning 9: Beräkning av tröghetsmoment och tröghetsprodukter (kap 3113 Komihåg 8: Tröghetsmoment = r dm = x + y dm m m Kinetisk energi för roterande stet system: T rot = 1 Röresemängdsmomentets zkomponent:
, ~ MEDDELANDEN FDÅN HÄFTE 13-14
,-------------------------------------------------~ MEDDELANDEN FDÅN STATENS SKOGSfÖRSÖKSANSTALT HÄFTE 13-14 ""-------- 1916-1917 --------" BAND I. MITTELUNGEN AUS DER FORST LICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS
Tillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång!
Tisammans kan vi göra skinad. Här är en guide som hjäper dig att komma igång! VAD ÄR NICKELODEONS TOGETHER FOR GOOD? VAD ÄR PLAN INTERNATIONAL? Nickeodeon tror att vi kan göra gott tisammans. Nickeodeons
4. Dialogövning Läroplanen säger: Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.
ARBETSBLAD SÄNDNINGSDATUM: 2013-12-08 KONCEPTUTVECKLING AV ARBETSBLAD: JOHAN POPPEN & ANNA NYMAN PEDAGOG: JOHAN POPPEN PROGRAMNR: 103258/TV08 KONTAKT: KUNDTJANST@UR.SE DER BANKRAUB EPISOD 8: DER BRIEF
Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun
Lokaa föreskrifter för att skydda människors häsa och mijön för Lia Edets kommun besutade av kommunfumäktige den 14 december 2000 95. Med stöd av 9 kap. 7-8 och 10-13 mijöbaken (1998:808), 13, 17, 39-40
IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen
IF1330 Eära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strökretsära Mätinstruent Batterier Likströsnät Tvåposatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpo ät och si F/Ö8
STHTENS SKOGSfÖRSöKSRNSTAhT
MEDDELANDEN FRÅN STHTENS SKOGSfÖRSöKSRNSTAhT HÄFTET 7 1910 MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 7. HEFT ----{38}---- CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM, 1910. INNEHÅLLSFÖRTECKNING. INHALT.
Om höjdutvecklingen i kulturbestånd
Om höjdutveckingen i kuturbestånd av ta och gran i Norrand On the height growth in cutivated stands of pine and spruce in Northern Sweden av BENGT LUNDQVIST MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT
Föreläsning 9. Induktionslagen sammanfattning (Kap ) Elektromotorisk kraft (emk) n i Griffiths. E(r, t) = (differentiell form)
1 Föreäsning 9 7.2.1 7.2.4 i Griffiths nduktionsagen sammanfattning (Kap. 7.1.3) (r, t) E(r, t) = t (differentie form) För en stiastående singa gäer E(r, t) d = d S (r, t) ˆndS = dφ(t) (integraform) Eektromotorisk
,-------------------------------------------------~ MEDDELANDEN FDÅN HÄFTE 13-14
,-------------------------------------------------~ MEDDELANDEN FDÅN STATENS SKOGSfÖRSÖKSANSTALT HÄFTE 13-14 ""-------- 1916-1917 --------" BAND I. MITTELUNGEN AUS DER FORST LICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS
Umeå C Utveckling AB, 556867-8279. Byggnaden Lokstallarna pa Umea 7:4
Hyresavta 2014-10-20 Hyresvärd Hyresgäst Hyresbjekt Tifart m.m. Umeå C Utvecking AB, 556867-8279. Umea Kuturhus Byggnaden Lkstaarna pa Umea 7:4 Ti hyresbjektet hör tifart för i ch urastning med frdn, se
Nachrichten auf Deutsch
Nachrichten auf Deutsch 24. November 2009 Fragen zu den Nachrichten Der Tod von Robert Enke Wer war Robert Enke? 1) Ein Nationaltorwart 2) Ein Politiker 3) Ein Musiker An was litt Robert Enke? 1) An einem
Nr 742. Mot. 1973:742 lo. av fru Eriksson i Stockholm m. fl. angående utfonnrtingen av planerad tenninalbyggnad på Arlanda flygplats.
Mot. 1973:742 O Nr 742 av fru Eriksson i Stockhom m. f. angående utfonnrtingen av panerad tenninabyggnad på Aranda fygpats. En ny utrikes terminabyggnad på Aranda är besutad. Det är i hög grad en fråga
Övning 7 Diffraktion och upplösning
Övning 7 Diffraktion och uppösning Diffraktionsbegränsade system Om man tittar på ett objekt genom ett perfekt (aberrationsfritt) optiskt system avgörs hur små saker man kan se av diffraktionen i insen.
Funktioner och tabeller för kubering av småträd
Funktioner och tabeer för kubering av småträd Funktionen und Tabeen zur Kubierung keiner Bäume av SVENOLOF ANDERSSON MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT BAND 44. NR 12 1Medd. från Statens
Nachrichten auf Deutsch 12. März 2011
Nachrichten auf Deutsch 12. März 2011 Fragen zu den Nachrichten Feiern in Deutschland 1. Was wurde gerade in Deutschland gefeiert? a) Wiedervereinigung. b) Karneval. c) Weihnachten. 2. Wie nennt man diese
4.2 Konstantes Fördervolumen Doppelpume
4.2 Konstantes Fördervolumen Doppelpume Inhalt PVF101 Bestellschlüssel 4.2.1 Konstantes Fördervolumen Technische Informationen 4.2.2 Kenngrößen 4.2.3 Hydraulikflüssigkeiten 4.2.4 Viskositätsbereich 4.2.5
Om översattandets konst
Om översattandets konst "Det omojli~qas konst" I en nyutkommen norsk artikelsamling karakteriseras översättande som "det omöjligas konst".l Att Översättande egentligen ar en omöjlighet ar en åsikt som
TYSKA. Unsere Hitliste. Musik & Co. Diese Arbeitsblätter gibt es:
Diese Arbeitsblätter gibt es: 1. Vokabeln zur Sendung 2. Inhaltsfragen und Top 5 (röstningsmall) 3. Was meinst du? (ord och uttryck för att diskutera musik) 4. Lösungen 1. Vokabeln zur Sendung das Lieblingslied
Förslaget kommer från: Simon Nyström
Träplantering Jag vill komma med ett förslag till plantering av träd. Bakrunden till detta är bland annat att jag fått veta att vår äng visat sig vara mycket lämpligt för plantering då det råder ett litet
Deutsche Hits. Diese Arbeitsblätter gibt es:
Diese Arbeitsblätter gibt es: 1. Vokabeln zur Sendung 2. Top 5 (röstningsmall) 3. Übersetze die Zitate! 4. Was meinst du? (ord och uttryck för att diskutera musik) 5. Lösungen 1. Vokabeln zur Sendung das
l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l
Motion ti riksdagen 1988/89: av Bengt Westerberg m. f. (fp) Förbättrad omvårdnad Det kan tyckas att en utvecking av den medicinska vården skue medfora mindre krav på omvårdnaden. Så är det dock inte as.