STHTENS SKOGSfÖRSöKSRNSTAhT

Transkript

1 MEDDELANDEN FRÅN STHTENS SKOGSfÖRSöKSRNSTAhT HÄFTET MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 7. HEFT ----{38}---- CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM, 1910.

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. INHALT. Sid. Redogörese för verksamheten vid Statens skogsförsöksanstat under år Bericht iiber die Tätigkeit der Kg. Forstichen Versuchsanstat Schwedens im Jahre I. Skogsafdeningen (Forstiche Abteiung)... II. Botaniska afdeningen (Botanische Abteiung)..., GUNNAR SCHOTTE: Skogsträdens frösättning hösten :... 5 Die Samenernte der Wadbäume von Schweden im Herbst 1909 (I-II) HENRIK HESSELMAN: Studier öfver de norrändska tahedarnas föryngringsvikor I Studien itber die Verjitngungsbedingungen der norrändischen Kiefernheiden I (III-VIII) GUNNAR SCHOTTE: Om fargning af skogsfrö i syfte att utmärka utändsk vara , Uber die Färbung des Forstsamens zur Unterscheidung ausändischer Ware (IX-XII) HENRIK HESSELMAN: Om vattnets syrehat och dess inverkan på skogsmarkens försumpning och skogens växtighet Uber den Sauerstoffgehat des Bodenwassers und dessen Einwirkung auf die Versumpfung des Bodens und das Wachstum des Wades (XIII-XVI) TORSTEN LAGERBERG: Om gråbarrsjukan hos taen, dess orsak och verkningar I, II Die Hypodermea- Krankheit der Kiefer und ihre Bedeutung (XVII-XXII) NILS SYL VEN: Materia för studiet af skogsträdens raser..... Materia zur Erforschung der Rassen der schwedischen \Vadbäume I o. Några svenska taformer I Einige schwedische Kiefernformen (XXIII-XXVI) GUNNAR SCHOTTE: Skogsträdens frösättning hösten Die Samenernte der Wadbäume von Schweden im Herbst 1910 (XXVII-XXVIII) NILS SYL VEN: Om poineringsförsök med ta och gran I 9 Uber Sebstbestäubungsversuche mit Kiefer und Fichte (XXIX-XXX) GUNNAR SCHOTTE: Om betydesen af fröets hemort och moderträdets åder vid takutur Uber die Bedeutung der Samenprovenienz und des Atersdes Mutterbaumes bei. Kiefernkutur (XXXI-XXXII) Pagineringen inom parentes hänvisar ti motsvarande sidor i Skogsvårdsföreningens Tidskrift rg Stjärna vid paginasiffran utmärker, att uppsatsen varit intagen i tidskriftens fackuppaga.

3 MEDDELANDEN FRÅ.N STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT. Skogsträdens frösättning hösten Af GUNNAR SCHOTTE. Den varma och vackra vädereken under sommaren I 908 synes ha påverkat skogsträden ti en i amänhet rik bomning under våren Det är endast granen, som något afvikit från denna amänna rege. Den bommade som bekant i Norrand äfven våren 1908, och har därför vanigen endast i sydigare trakter prunkat med en rikare bomsterskrud. Här och hvar finna vi dock rik granbomning äfven i de nordiga dearna af andet. - Den gynnsamma vädereken under år 1908 torde i detta sammanhang kunna beysas af ett sammandrag ur Månads. öfversikt af vädereken i Sverige, årg. 1908, n:o Redan senare häften af maj månad var ganska varm, och de sista dagarna höjde sig termometern ti mean 20 och 2 5 C. Under funi månad var temperaturen i Götaand på det hea taget tämigen norma, men ejest i medeta omkring 1, i Norrand ferstädes såsom i Haparanda, Umeå och Stensee ända ti 2 a 3 ägre än den normaa. Medan vädereken var kyig under förra häften af månaden, höjde sig temperaturen i mi d ten och sutet af månaden midt på dagen ti inemot 2 7 och detta t. o. m. någon gång i norra Sverige. Dyik hög temperatur förekom äfven i början af månaden i södra Sverige. Nederbörden öfversteg icke obetydigt den normaa i Norrbottens, Västerbottens, Örebro och Västmanands än samt i östra deen a( Götaand. Under ;itz' månad var temperaturen i södra och västra Götaand omkring I 0 högre än den normaa och i öfrigt tämigen norma. Efter den I 8 steg temperaturen i södra och devis meersta Sverige midt på dagen vanigen ti eer något öfver 2 5. Äfven i de inre dearna af norra Sverige ägde detta ofta rum. Exempevis uppgick temperaturen den 2 9 juni i Karesuando ti 28 C. Nederbörden var under samma månad ganska växande och understeg i större deen af andet icke obetydigt den för månaden normaa. Augusti månad kunde ikaedes i amänhet uppvisa högre temperatur än den vaniga. Såunda var medetemperaturen i Norrand och angränsande dear af Sveaand i medeta omkring en grad högre än den normaa. I det öfriga Sverige var temperaturen norma eer något ägre än den normaa. Högsta värmegraden inträffade den 6 eer 7 augusti, då temperaturen midt på dagen ferstädes steg ti omkring 2 5 C. Äfven några dagar i midten af månaden voro ganska vanna ti och med i norra Sverige. - Nederbör-

4 6 GUNNAR SCHOTTE. den öfversteg den normaa i Värmands, Örebro, Västmanands, Södermanands, Södra Äfsborgs och Bekinge än, hvaremot afsevärd brist rådde i Norrand. Under september månad var temperaturen i medeta något -- 1j2-r 0 - ägre än den normaa. Under senare häften af månaden var den dock reativt hög och steg omkring den z o september ti och med i Lappand ända ti inemot!7. Nederbörden öfversteg icke obetydigt den normaa i vissa ä)., men brist rådde däremot i Västerbottens, Jämtands, Östergötands, Skaraborgs och Jönköpings än. Äfven under oktober månad var temperaturen öfver hea andet ovanigt mid och detta i synnerhet i nordigaste Sverige. På många stäen i södra och meersta andet nådde termometern den r oktober zo C eer däromkring och ti och med i Norra Sverige voro ködgrader om nätterna mindre vaniga. Nederbördens mängd var i amänhet ovanigt iten. I västra deen af Sveaand och angränsande trakter af Götaand uppgick den bott ti några få miimeter. Så iten nederbörd under denna månad kan knappast något af de senaste 49 åren uppvisa. Kronojägarna och kronoskogvaktarna hafva som bekant att årigen ti jägmästarna före den I 5 oktober afgifva rapport om frötigången enigt faststädt formuär. Öfver dessa rapporter från hvarje bevakningstrakt inom reviret uppgöra sedan jägmästarna sammandrag, som insändas ti kung. domänstyresen. Sedan år I905 hafva dessa sammandrag och rapporter öfverämna.ts ti skogsförsöksanstaten för bearbetning och offentiggörande, hvarjämte samtiga rapporter (sedan år I 895) numera förvaras å försöksanstaten. Från och med år I go6 har forsöksanstaten i sina meddeanden offentiggjort ett kortfattadt sammandrag öfver tigången på ta- och grankott. Då vi nu gå att äfven i år ämna en dyik redogörese, men i något utvidgad form, torde det vara af intresse att först beröra bomningens ymnighet. Denna har nämigen i år särskidt intresse, då den i amänhet varit rikare än fruktsättningen. I kronojägarnas rapportformuär finnas kounrner för bomningstiden för ta, gran, björk, ek och bok samt för bomningens ymnighet hos ta och gran (genom fetryck står i banketterna under granen»bomningstidens» ymnighet). Bomningstiden ska angifvas genom data från dess början ti dess sut. Bomningens ymnighet betecknas at efter huru amänt och rikigt träden bomma såsom svag, medemåttig eer rikt'g. Bomningstiden har enigt rapporterna inträffat betydigt senare än föregående år. Någon direkt jämförese huru mycket senare den inträffat har dock ej kunnat göras, då bomningstiden ofta synes hafva uppgifvits mindre noggrant. Såunda innehåa 23 % af rappor-

5 SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING HÖSTEN I terna uppgifter om tidigare bomning hos taen än hos granen, och endast 62 % hafva funnit, att granen bommar tidigare, I I Y. af rapporterna från oika dear af andet upptaga samma bomningstid för de båda trädsagen, och 4 %' af rapporterna uppge t. o. m. att både ta, gran och björk bommat adees samma dagar. Dessa uppgifter kunna gifvetvis ej aa stödja sig på direkta iakttageser i naturen. I amänhet torde nämigen granen bomma tidigare än taen. Uppgifter härom äro emeertid mycket sparsamma i den skogsbotaniska itteraturen. Likvä uppger ARNELLI taen såsom bommande 3 /6 och granen redan /6 20 vid Härnösand. Uppgifterna om bomningens ymnighetsgrad hos taen och granen hafva sammanstäts i efterföjande tabeer. Enigt dessa har taens bomning varit rik i Norrand (se tabe I), medan granen, som redan är nämndt, bommat mera svagt i Norrand, men mera amännare söderut (se tabe z). I öfrigt framgår ej af rapporterna, att bomningen varit rikare eer svagare inom vissa områden. Särskidt rikig bomning hos taen är dock att anteckna från Degerfors revir och devis äfven från angränsande revir (Norsjö, Norra Lycksee, Fredrika och Bjurhom) Tabe I. Sammandrag öfver taens bomning våren Die Biite der Kiefer im Friihjahr Kronojägarnas uppgifter om Berichte i b e r I medemåttig bomning D i s t r i k t svag Lomning rikig bomning Schwache B!iite IVIittemässige Biite Reichiche Biite anta % anta % anta Anzah Anzah Anzah I Lueå Skeefteå Umeå II Meersta Norrand... O Gäfie-Daa 18 so r8 Bergsags Östra Västra o Småands IS Södra s Summa I ! 83 % 19 1 WILH. ARNELL: Om dominerande bomningsföreteeser i södra Sverige. Arkiv för Botanik. Bd I. Stockhom 1903.

6 8 GUNNAR SCHOTTE. Tabe 2, Sammandrag öfver granens bomning våren Die Biie der Fiche im Friihjahr rgog. Distrikt Kronojägarnes uppgifter om Herichte ii b e r medemig ingen bomning svag bomning bomning rikig bomning Keine BH.ite Schwache Biite Mittemässige Bite Reichiche Biie anta % anta % anta % anta Anzah I Aizah Anzah Anzah Lueå o Skeefteå z Umeå % 30 II 23 Meersta Norrand 3 8 I I 28 x Gäfe-Daa ss I Bergsags z s ! Östra... I Västra... I O 20 i : Småands... 1 I 3 I : i Södra o - O """'""""i Summa 22 5 I I I samt från Östra Jämtand. Granen synes ha bommat rikast norra Lycksee och Åsee samt här och hvar i sydigaste Sverige. Den i amänhet goda bomningen under våren har emeertid, såsom nämnts, ej åtföjts af motsvarande frösättning. Orsaken härti är att finna i den ogynnsamma vädereken under vegetationsperioden 1 go g. Ej nog med att våren var mycket sen, den var också våt och ka. Af rapporterna framgår, att bomningen skett ovanigt sent, men befruktningen synes ändå bifvit afsevärdt försvårad. Vi finna såedes i rapporterna genomgående, att kottigången är svagare än bomningens ymnighet. Vidare uppgifves t. ex. ofta, att grankotten är iten och outveckad. Fera kronojägare hafva dessutom antecknat särskida iakttageser öfver väderekens ogynnsamma verkningar. Kronojägaren i Gargnäs bevakningstrakt af Sorsee revir omnämner, att tabommorna endast devis befruktades. Kronoskogvaktaren å Västra grufamänningen af Örbyhus revir har iakttagit, att många grankottar föo af träden på sommaren i sutet af jui. Kronojägaren i Köfdaa bevakningstrakt af Tjusts revir har funnit, att granbommorna skadades af frost på våren. Kronojägaren i Bottnaryds bevakningstrakt af Västbo revir uppger, att häftiga regn under jui månad synas ha sagit ned grankottarna. Kronojägaren i Sköfde bevakningstrakt af Vartofta revir uppger, att eken visserigen bommade, men att fruktsättningen förstördes af senvintern. I

7 (73) SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING HÖSTEN norra Tjusts bevakningstrakt af Tjusts revir skadades ekbommorna af frost. Kronojägaren i Vittsjö bevakningstrakt uppger, att ekoonen äro ska dade af frost. - Ehuru ej hörande ti kaamiteter på grund af ogynnsam väderek må sutigen i detta sammanhang anföras iakttageser af kronojägarna i Turinge och V aens bevakningstrakter af Medepads revir, att endast hanbommor observerades hos taen inom deras bevakningstrakter. Af det nämnda framgår tydigt väderekens ogynnsamma inverkan på kottsättningen. Därför torde en sammanstäning af vädereken under vegetationsperioden 1909 här vara på sin pats. Uppgifter om denna finnas i kronojägarnas rapporter, men det är omöjigt att af dessa få ett samadt intryck om densamma. Begreppen vår, sommar och höst i rapporterna äro aför sväfvande och uppfattas oika af rapportgifvarna. En de rapporter taa också endast om nederbörden, medan andra endast omnämna temperaturen. En bättre öfversikt af vädereken :finna vi däremot i Månadsöjversikt af vädereken t' Sverige för år 1909, n:o 5-ro. Under ma;' månad öfversteg nederbörden den normaa i Sveaand, isynnerhet i Västmanands än, hvaremot brist rådde i de båda nordigaste änen och Västernorrands än samt i Skaraborgs, Haands och Mamöhus än. Temperaturen var öfver hea andet i medeta icke obetydigt ägre än den för denna månad normaa, i dess södra häft ti och med ovanigt åg, ferstädes nära 4 under den normaa. Om den ock ingenstädes var så åg som i maj 1867, var den dock jämförig med den som rådde i maj 1861, 1864, 1876, 1877 och 1902, af hviken maj I9o2 anses i en stor de af andet näst maj I867 varit den kaaste under de sista so åren. Först i sutet af månaden steg termometern midt på dagen ti I S 0 eer något däröfver, och nätterna voro hea månaden i förhåande ti årstiden ganska kaa. I funi månad öfversteg nederbörden ganska betydigt den normaa i det inre af Götaand äfvensom något i denna andsdes öfriga än på fastandet samt i Värmands och Örebro än. Däremot rådde mer eer mindre brist i det öfriga andet i synnerhet i Norrand och framförat i Västerbottens än. - Temperaturen var i Götaand och större deen af Sveaand i medeta r 0-2 ägre än den normaa, ejest i amänhet tämigen norma. Den förra häften af månaden var jämföresevis sva, men från och med den r S steg termometern i södra och meersta Sverige för det mesta, och i det norra ganska ofta midt på dagen ti 20 grader eer några grader däröfver. Under fui månad öfversteg nederbörden i amänhet icke obetydigt den normaa i Norrand, utom Gäf.eborgs än, som hade brist, samt i Äfsborgs, Göteborgs, Haands, Kronobergs, Kristianstads och Gottands än. Hvad det öfriga andet beträffar, var den i det närmaste norma i södra Kamar än och Bekinge, hvaremot mer eer mindre brist rådde i de öfriga, hufvudsakigen inom Sveaand beägna, änen. - Temperaturen var i södra och meersta Sverige i medeta 1-2 ägre än den normaa, i norra Norrand tämigen norma eer något högre än den normaa. Den steg mean den 4 och I 4 mi d t på dagen ti mean 2 o 0 och z S0, ejest bott undantagsvis ti z 0.

8 IO GUNNAR SCHOTTE. (7 4) Nederbörden i augusti månad öfversteg betydigt den normaa i Norrand, isynnerhet i Västerbottens och Jämtands än. I Gäfeborgs, Kopparbergs, Värmands och Örebro än var den tämigen norma, men i det öfriga andet rådde större eer mindre brist, mest i syd'östra Götaand. - Temperaturen var i medeta i amänhet något, 1/ 2 ti r 0, ägre än den normaa. Den steg midt på dagen i södra och meersta Sverige för det mesta ti eer inemot zo 0, åtminstone under månadens förra häft, i norra Sverige ti omkring r 5, i sutet af månaden något därunder. I september månad öfversteg nederbörden icke obetydigt den normaa i Götaands inre och västra trakter äfvensom i Kopparbergs och Värmands än. Ejest rådde i amänhet mer eer mindre brist. Temperaturen var i norra Norrand i medeta 1/ 2 ti r 0 högre, i det öfriga andet däremot 1/ 2 ti 1 ägre än den normaa. Den steg midt på dagen i södra Sverige vanigen ti omkring 15, omkring den z3 ti zo 0, i meersta och norra ti mean ro och r 5. Starka nattfroster förekomma i midten och sutet af månaden. I oktober månad öfversteg nederbörden den normaa i Norrand samt västra dearna af Sveaand och Götaand, i Värmands, Äfsborgs och Bohus än t. o. m. högst betydigt. Däremot rådde brist i östra och södra Götaand, isynnerhet i Kamar än och på Gottand. - Temperaturen var i förhåande ti årstiden ovanigt hög, i medeta 3 ti 4 högre än den normaa. Ferstädes i meersta Sverige, såsom i Härnösand, Örebro, Nyköping och Linköping var den högre än under någon föregående oktober af de sista 5o åren och öfverträffas för öfrigt i södra och meersta Sverige endast af oktober r 907. Under större deen af månaden steg den i södra häften af andet om dagarna ti mean r o och r 5, och endast en eer annan natt fö den obetydigt under no. I det inre af Norra Sverige nedgick dock minimumtemperaturen i sutet af månaden ti mean - 5 och - r z C. eer något ägre, i J ockmock den z 7 ti - r 9 C. Tigången på kott och frö. I rapporterna betecknas tigången på kottar, frö eer oon på föjande sätt, nämigen: ingen, då kottar, frö eer oon icke förekomma, ringa, då kottar, frö eer oon endast sparsamt förekomma på enstaka, fristående träd, mindre god, då kottar, frö eer oon amänt förekomma på fristående träd och i beståndens ytterkanter, god, då kottar, frö eer oon amänt förekomma såvä på fristående träd som inom de medeåders och ädre bestånden, rikig, då kottar, frö eer oon förekomma rikigt på fertaet träd inom de medeåders och ädre bestånden. Kottarnas, fröets eer oonens beskaffenhet betecknas, at efter deras storek och utseende, med små, medestora eer stora, maskstungna eer friska o. s. v.

9 ( 7 s) SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING HÖSTEN I909. I I jägmästarnas sammanqrag betecknas sedermera de oika ymnighetsgraderna med respektive o = ingen, I = ringa, 2 = mindre god, 3 = god och 4 = rikig. Dessa siffror nedadderas för reviret och divideras med antaet bevakningstrakter, hvarigenom erhåes en siffra, som skue ge uttryck för tigången på kott inom reviret. Dessa siffror igga sedan ti grund för de kartor, som sammanstäts och återgifvits i det fö:jande. I vissa fa har jägmästaren ämnat särskida uppgifter om frötigången och då hafva dessa föjts vid kartornas upprättande. Det är dock gifvet, att det möter stora svårigheter att på sådant sätt nöjaktigt sammanstäa uppgifterna från de sinsemean ganska svårjämföriga rapporterna. Meningen är också endast att kartorna skoa ämna en förestäning i stort sedt om frötigången. ALEX. MAASS 1 har förut påvisat svagheten i en sammanstäning af ett materia, samadt på här ifrågavarande sätt, och vi jag därför endast nu hänvisa ti hvad han härutinnan framhåit. Säkerigen föreigger också hos rapportgifvarna oika uppfattning om huru r 2 i regementariska föreskrifter ti efterrättese för kronojägarnas tjänstgöring ska tokas. Det stadgas nämigen - efter det föreskrifter meddeats för insaming af skogsfrö - i ofvannämnda paragraf:» Äfven om på förenämnda sätt tiräckig frömängd kan vinnas för de amänna skogarnas behof i de orter, där fröår inträffat, erfordras dock inköp af skogsfrö för fyande af behofvet däraf i trakter, där tigång på frö saknas, hvarför det är af betydese, att kännedom i god tid sprides om tigången därå i andets skida dear, så att insaming af kott och frö må kunna bedrifvas i erforderig utsträckning inom därför ämpiga trakter. Kronojägare och kronoskogvaktare äfvensom skogsrättare skoa därför, hvar för sitt tjänstgöringsområde, noga iakttaga och årigen den I 5 oktober ämna uppgifter i berörda hänseende enigt formuär n:o 2 ti jägmästaren, som insänder desamma ti kung. domänstyresen.» Denna föreskrift synes emeertid tydigt afse ej den reativa förekomsten utan den absouta. Har därför en bevakare inom sitt område hufvudsakigen taskog, bir t. ex. uppgiften om förekomsten af grankott ringa, äfven om de få granar, som förekomma, bära adrig så mycket kott. En bick på kartan öfver förekomsten af grankott visar äfven detta. Uppgifter om mindre god eer god kottigång föreigga näm- 1 ALEX. MAASS. Tigången på ta- och grankott hösten Meddeanden från Statens skogsförsöksanstat h. 3 Skogsvårdsf. tidskr. 1906, sid. 87. Samme förf. Tigången på ta- och grankott i Sverige hösten J 906. MeddeL från Statens skogsförsöksanstat h. 3. Skogsvårdsf. tidskrift 1906, sid. 575

10 12 GUNNAR SCHOTTE.!igen i år hufvudsakigen från granområden: Lycksee, Jämtand, västra Värmand och Bohusän. Rörande öfträdens frösättning och särskidt när det gäer boken, synas bevakarna närmast angifvit den ymnighet, hvarmed oon förekommit på de bokträd, som finnas inom respektive områden. Detta faer sig också het naturigt. Sätter exempevis boken riktigt med oon, kunna reativt stora kvantiter insamas äfven om trädet ej förekommer i så stor utsträckning inom bevakningstrakten. Hvad eken beträffar tyckas bevakarna emeertid varit mera tveksamma med hänsyn ti oonens dåiga beskaffenhet i år och svårighet att anskaffa oon. På grund häraf omnämna rapporterna mindre tigång, än hvad som verkigen förekommit. Frörapporterna äro som nämndt hufvudsakigen tikomna för det rent praktiska ändamået att få en förestäning om, huru mycket kott, som kan insamas, och härpå torde de i stora drag kunna ämna svar. Men hvarje sammanstäning härutöfver torde bifva mer eer mindre hatande såsom t. ex. försök att ur desamma draga sutsatser om fröårens periodicitet i vissa trakter af andet. De denna uppsats åtföjande kartorna torde såunda endast kunna gifva en någorunda god amän bid om skogsträdens kott- och frösättning sistidne höst. Tigången på takott. Å sidan 14 är intagen samma karta som förekom i förra frörapporten 1 och utvisade tigången på ettårig takott hösten rgo8. Jämföres härmed den å sid. 1 5 intagna kartan öfver tigången på två-årig kott öfverensstämma, såsom sig bör, de båda kartorna ganska vä. Rapporten visa dock nu svagare tigång i öfre Norrand än h vad som förutsågs i fjo, men rikare i Uppand, Dasand och Bohusän. En bick på kartan å sid. r 5 visar oss såunda, att tigången på 2-årig takott är mindre god (af bevakarna ofta angifven såsom medegod) i norra Uppand, vissa dear af Västmanand, Södermanand, Östergötand och Västergötand, i södra och östra Småand, norra Skåne samt i Dasand och Bohusän. I öfriga dear af andet är tigången svag -- i Norrand dock på några stäen växande mean ingen ti mindre god tigång. Den z-åriga takottens utbidning framgår närmare af efterföjande tabe 3 1 ALEX. MAASS. Tigången på ta och grankott i. Sverige hösten Medd. fr Statens Skogsförsöksanst. h. 5 Skogsvårdsf. tidskr s. 39

11 ( 7 7) SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING HÖSTEN Tabe J. Distrikt 2=åriga takottens storek. Grösse der 2 jährigen Kiefernzapfen. h ""' Kronojägarnas uppgifter om Berichte ii b e r Grosse Zapfen ko«\iitte1grosse Zapfen anta % anta % anta Anzah Anzah I Anzab medestor kott I små kottar Keine Zapfen % Lueå Skeefteå Umeå o Meersta-N arrand I Gäe-Daa... o ro 26 Bergsags... I 2 43 Sr 9 i 17 Östra II 28 Västra Småands Södra r, r Summa I 14 4% I % I % Beträffande takottarnas beskaffenhet i öfrigt är att märka att 9 kronojägare i skida dear af andet (Arfidens bev.-tr. i Mamesjaurs revir, Örträsks bev.-tr. i Fredrika rev., Ramsee. bev.-tr. i Junsee revir, Hassebos bev.-tr. i Karstads rev., Morskoga bev.-tr. i Grönbo revir, Sjuenda bev.-tr. i Stockhoms revir, norra Gotands bev.-tr., T unaäns bev.-tr. i Tjusts revir, Lunnarsbo bev>tr. i Västbo revir och Vittsjö bev.-tr. i Ängehoms _rev.) uppge kotten vara maskäten. Då den insekt, som angriper takotten, Ptssodes vaidirostris vä. ansetts säsynt i vårt and, äro dessa uppgifter intressanta, om de äro fut påitiga. Som emeertid sex af dess kronojägare samtidigt het säkert riktigt uppge grankotten vara maskäten, kan ju ätt ett misstag föreigga såtivida, att vederbörande äfven antagit takotten vara maskäten. - Kronojägaren i Risnabbens bevakningstrakt af Piteå revir uppger takotten vara iten och innehåa endast söa frön. Utsikterna för nästa års tafröskörd finna vi framstäda å kartan på sidan r6, hviken återgifver tigången på I-årig takott. God tigång är att anteckna från fer patser i Norrand särskidt Degerfors, Lycksee och Burträsk Mindre god tigång finnes i större deen af det öfriga Norrand, Daarna, Västmanand och östra Värmand, vissa dear af Södermanand och Östergötand samt Dasand och Bohusän. Däremot är tigången ringa i Västergötand och det småändska högandet.

12 14 Tigången på 1-årig takott i Sverige hösten (Ertrag an I-jährigen Kiefernzapfen in Schweden im Herbste 1908.) x. aiaa 2. 1omea. 3 Tärendö. Distrikt och revir. Lue/i distrikt. 8. K'!ix g. Ranea Bodens. n. Storbackens. 12. Päräfvdns. 13. Jokkmokks. 4 Jukkasjärvi. S Geivare. 6. Råneträsks. 1 Ängesg Skeeftee distrikt. I4 VarrisiL rg. Äfsby. zs. Arjepuogs. 20. Pitei.," x6. Mamesjaurs. 21. Jörns. I7 Öfre By ke. 22. Norsjö. x8. Arvidsj.urs. 23. Burträsks. Umee distrikt. 4 Degerfors. 29 Stensee. 25. Norra Lycksee. 30. Wihemina. 26. ödra Lycksee. 31. Fredrika. 7 Asee. 32. Bjurhoms. 2S. Sorsee. 33 Anundsjö. VIeersta Norrands distrikt. 34 Ti\sjö. 3S. '!orra Jämtands. 35 Junsee. 39 Östra Jämtand<. 36. Hemösands. 40. VästraJämtands. 37 Medepads. 41. Härjei\daens. Gäje-Daa distrikt. 42. N. Häsingands. 47 Särna. 43 V. Häsingands. 48. Transtrands. 44 Gästrikands. 49 Västerdaarnes. 45 opparbergs. so. Kotens. 46. Österdaar.'es. Eergsaf!'sdistriktet. 5I Äfdas. 57 Köpings. 52. Arvika. 58. Västerås. 53 Karstads. 59 Enköpings. 54 Askersunds. 6o. Norra Rosags. 55 Örebro. 6z. Örbyhus. 56. Grönbo. Östra distriktet. 62. Stockhoms. 63. Gripshoms. 64. Nyköpings. 66. Finsp3.ngs. 67. Kinda. 68. Gottands. 6s. Ombergs. Västra distriktet. 6g. Granviks. 74 Dasands. 70. Tivedens. 75 Hunnebergs. 7r. Vartofta. 76. Marks. 72. Kinne. 77. Svätornas. 73 sättbygds. 78. Bohus. Sm/iands distrikt. 19 Tjusts. So. Kamar. 81. Öands. 82. Eksjö. 83. Jönköpings. 84. Västbo. 85. Sunnerbo. 86. Värends. Södra distriktet. 87. BekinJ;e-Åhus. 8g. Engehoms. 88. Mamöhus. 90. Haands.,x \ J J _...- \ -1 i, x'.,._. J ' \ \.,..:)(-..,.._

13 (79) Tigången på 2-årig takott i Sverige hösten (Ertrag an 2-jährigen Kiefernzapfen in Schweden im Herbste 1909.) 1. Pajaa. 2. Torneå. 3 Tärendö. 4 Jukkasjä<vi. 5 Geivare. 6. Råneträsks. 1 Änges., Distrikt och revir. Lue& distrikt. 8. Kc:ix g. Ranea. to. Bodens. n. Storbackens. 12 Päräfvns. 13. J okkmokks. Skeifte& distrikt. 14. Varris!, xg. Äfsby. 15. Arjepuogs. 20. Piteå. 16. Marnesjaurs. 21. Jörns. 17. Öfre Byske. 22. Norsjö. 1:8, Arvidsjaurs. 23. Burträsk.s. 24. Degerfors. 25. Norra Lycksee. 26. Södra Lycksee. 27. Åsee. 28. Sorsee. Ume distrikt. 29. Stensee. 30. Wihemina. 31. Fredrika. 32. Bjurboms. 33 Anundsjö. tfeersta Norrands distrikt. 34 T!sjö. 38. :t"orra Jämtands. 35 Junsee. 39 Ostra Jämtands. 36. Hernösands. 40. VästraJämtands. 37 Medepads. 41. Härje!daens. Gäfte-Daa distrikt. 42. N, Häsingands. 47 Särna. 43 V. Häsingands. 48. Transtrands. 44 Gästrikands. 49 Västerdaarnes. 45 Kopparbergs. 50. Kotens. 46. Österdo.ar.es. Bergsapdistriktet. 51. Äfdas. 57 Köpings. 52. Arvika. ss. Västerås. 53 Karstads. 59 Enköpings. 54 skersunds. 6o. Norra Rosago. 55 Örebro.,_ 6r. Örbyhus. 56. Grönbo. Östra distriktet. 62. Stockhoms. 66. F'insp&ngs. 63. Gripshoms. 67. Kinda. 64. Nyköpings. 68. Gottands. 65. Ombergs. Västra distriktet. 6g. Granviks. 74 Dasands. 70. Tivedens. 75 Hunnebergs 71. Vartofta. 76. :Marks. 72. Kinne. 77. Svätoro as. 73 Sättbygds. 78. Bohus., -",x' " \ t x/ "f-,.,.:--) ' \ \ ".. \ Sm&ands distrikt. 79 Tjusts. 83. Jönköpings. Bo. amar. 84. Västbo.!J. Oands; SS. Sunnerbo. 82. Eksjö. 86. Värends. Södra distriktet. 87. Bekinge-Åhus. Sg. Engehoms. 68. Mamöhus. go. Haands. Skda..f: een.stab.liio.an.st.

14 I6 Tigången på t-årig takott i Sverige hösten t 909. (Ertrag an 1-jährigen Kiefernzapfen in Schweden im Herbste 1909.) aiaa.; 2. 1 ornea. 3 Tärendö. 4 Jukkasjärvi, 5 Geivare. 6. Råneträsks. 7 ÄngesL Distrikt ocb revir. Lue/i distrikt. 8. Kix g. Ranea. 10. Bodens. u. Storbackens. 12. Päräfve-ns. 13. Jokkmokks, Skdifte distrikt. 14. Varrist. rs. Arjepuogs. 19. fspy. 20. P1tea. z6. Mamf>sjatirs. 21. ]örns. 17. Öfre B.Y'ike. 22. Norsiö. s8. Arvidsjaurs. 23. Burträsks. 4 Degerfors. 25. Norra Lycksee. 26. Södra Lycksee. 27. Åse:e. 28. Sorsee, Umei distrikt. 29. Stensee. 30. Wihemina. 31. Fredrika. 32. Bjurhoms. 33 Anundsjö. I>feersta N"rrmtds distrikt. 34 Tsjö. 38. Norra Jämtands, 35 Junsee. 39 Östra Jämtands. 36. Hernösands. 40, Västra Jämtands. 37 Medepads. 41. Härjetdaens. Gäfe-Daa distrikt, 42. N. Häsingands. 47 Särna. 43 V, Häsingands. 48. Transtrands. 44 Gästrikands. 49 Västerdaarnes. 45 Kopparbergs. 50. Kotens. 46. Österdaar.11es. Be.,-gsa,f!"sdistriktet.! Ädas. 57 Köpings. s:. Arvika. 58. Västerås. 53 Karstads. 59 Enköpings :'-skersunds. 6o. Norra Rasags, 55 Örebro. 6r. Örbyhus. 56. Grönho. 62. Stockhoms. 63. Gripshoms. 64. Nyköpings. 6s. Ombergs. Västra 69. Granviks. 70. Tivedens. 71. Vartofta. 72. Kinne. 73 Sättbygds. Östra distriktet. 66. Finspngs. 67. B.,utJa. 68. Gottanrs. iistriktet. 74 Dasands. 75 Hunnebergs 76. :Marks. '77 Svätornas. 78. Bohus..)m/i an distrikt. 19 Tjusts. 83. Jönköpings. 8o. Kamar. 84. Västho. 81. Öands. 85. Sunnerho. 82. Eksjö. 86. Vårends. Södra distriktet. 87. Bekinge-Åhus. Sg. Engehom 68. Mamöhus. qo. Haands.-.. \ 1-1,x \ t x'.,..., :><-... Sh.ao--1: (8o) --Mtimt.sgren:te} -----, (;.kur.skj(pfii"öts '---- (/fadd-w fjen. Stob. LiJ..Anst.

15 (8 I) SKOGSTRÅDENS FRÖsÄTTNING HÖSTEN' Tigången på grankott. Kartan å sid. 19 visar, att tigången på grankott är högst växande. God tigång finnes i det stora granområdet i Lycksee och Fredrika, i grantrakten kring Värnamo i Småand och i det granrika Bohusän samt i norra deen af Södermanand, Västmanand och Uppand. Mindre god tigång är att anteckna från andra grantrakter i Norrand (Norsjö, Wihemina samt Jämtand) samt från de granrika områdena i västra Värmand och Dasand, från Västergötand, Småand, Södermanand och Östergötand samt norra Skåne. I öfriga dear af andet är tigången på grankott svag. Grankottens beskaffenhet är också mycket växande. Detta har redan förut framhåits, men torde närmare framgå af tabe 4 35 % af rapporterna taa om små och mer eer mindre outveckade kottar och 20 % af kronojägarna hafva funnit kotten vara maskstungen eer»kådupen». Jägmästaren i norra Jämtands revir uppger, att grankotten rätt amänt är angripen af Tortrix strobiana. Kotten från Frostvikens bevakningstrakt å renbetesfjäen i Norra Jämtands revir uppgifves vara omogen. Tabe 4 Orankottens beskaffenhet. Beschaffenheit der Ficbtenzapfen. Kron oj ägarnas uppgifter om Berich te ii ber Distrikt maskstungna kottar Wurmstichige stora kottar medest. kottar/ sm! kottar Grosse Zapfen Mittegr:e Zapfen Keine Zapfen Zapfen anta % I anta % anta % i anta % Anzah Anzab Anzah Anzah Lue! I I I Skeefte!... I o - 25 s I 2 Ume! I I 4 9 Meersta-N arrand... o I I7 Gäfe-Daa... o - I7 57 I3 43 I 3 Bergsags I8 I7 39 Östra I I3 36 I2 33 Västra I5 3I I5 3I Smiands I9 54 I4 40 I5 43 Södra o -! I8 2 9! Summa IO 3% %11 13I 35% % Från Södertörns bevakningstrakt af Stockhoms revir omtaas, att grankottarna innehåa sött frö. Från Sundsmarkens bev.-tr. af Tivedens revir uppgifves att grankotten är outveckad samt dessutom förstörd af Medde. fr. Statens skogsförsöksanst. 2

16 GUNNAR SCHOT''E. (Sz) finkar. I Löfsjö bevakningstrakt af Kosta revir ska grankotten vara angripen af Anobium. Ti försöksanstaten insänd kott från Kronobergs än har varit angripen af Phycz's abietea. Länsjägmästaren i Jönköpings än har ti försöksanstaten meddeat att grankotten amänt därstädes är angripen af insekter samt enigt insända prof äfven at rostsvamp (Pucciniastrum Padz). * Å sid. 20 återfinnes en karta framstäande frösättningen hos vårt amännaste öfträd, björken. Häraf framgår att god tigång på björkfrö funnits inom vissa områden såsom Ängeså, Kaix och Råneå revir i Norrbotten, östra dearna af Jämtand, Daarna och Västmanand samt hea Sveriges västkust. I öfriga dear af andet växar tigången mean ringa och mindre god. För tvenne revir, Geivare och Öands, saknas i rapporterna aa uppgifter om björkfrö. Björkfrö insamas vä ännu ej i någon större mängd inom andet utom möjigen i västra Sverige, där förekomsten af björkfrö torde spea någon, om ock ringa ekonomisk ro. För fuständighetens sku har dock en karta medtagits öfver förekomsten af detta frö. - På björkfröets beskaffenhet har den kaa sommaren inverkat menigt. Äfven insektshärjningar synas ha förminskat frötigången. Såunda uppgifves att»mask» förstört björköf eer bomningen ferstädes i öfre Norrand, såsom Hornbergs bev.-tr. i Råneträsks revir, i Bönträsk bev.-tr. i Ängeså revir, Jokes bev.-tr. i Vargiså revir, Gargnäs och Storvindens bev.-tr. i Sorsee revir, Örträsks bev.-tr. i Fredrika revir. Från Frostvikens bev.-tr. i norra Jämtands revir uppgifves, att björkfröet ej mognat, i Knoppåsens bev.-tr. af Äfdas revir skue det idit af frost, i Knutsby bev.-tr. af norra Rosags revir anses björkfröet vara sött, ikaså i Dannemara och Västra Grufamänningens bev.-tr. i Örbyhus revir, där det fö af ångt före den rätta tiden. Från Sköfde bevakningstrakt i Vartofta revir uppgifves fröet varit sött, ikaså från Säby bevakningstrakt i Svätoroas revir och Tanums bevakningstrakt i Bohus revir. I Hamstads bevakningstrakt skue björkfröet fait af mycket tidigt. Äfven från många andra hå uppgifves björkfröet vara itet och mindre godt. I Bohusän har emeertid genom skogsvårdsstyresen insamats björkfrö af särdees god beskaffenhet med 36. grobarhet enigt anays från skogsvårdsföreningens frökontroanstat. Uppgiften om tigången på ekoon hafva sammanstäts å kartan på sid. 2 r. Vi finna häraf, att god tigång uppgifvits från norra Uppand, Västmanand, Gottand. Mindre god från Bohusän, Skåne, stockhomstrakten samt i öfrigt här och hvar i Göta and. Ringa tigång

17 (83) Tigången på grankott i Sverige hösten (Ertrag an Fichtenzapfen in Schweden im Herbste 1909.) r. aiaa 2, 1ornea. 3 Tärendö. 4 Jukkasjärvi, 5 Geivare, 6. Råneträsks. 7 ÄngesL Distrikt och re, ir. Lue!$ distrikt. B. Kc;ixe, 9 Ranea. to. Bodens. II. Storbackens. 12. Päräfvcns. 13, J okkmokks, Skeifte/i distrikt. 14. Varriså. xg. fsjy. 15. Arjepuogs. 20., Pxtea, 16. Mamesjaurs. 21, ]örns. 17. Öfre Byske. 22. Norsjö. t8, Arvidsjaurs. 23. Burträr.k.s. 24. Degedors. 25. Norra Lycksee. 26, Södra Lycksee, 27. Åsee. zs. Sorsee. Umeå distrikt. 29. Stensee. 3o. Wihemina. 31. Fredrika. 32. Bjurhoms. 33 Anundsjö, IJfeer'sta Norrands distrikt. 34 Tåsjö. 38. orra Jämtands. 35 Junsee. 39 Östra Jämtands. 36. Hernösands. 40, VästraJärntams. 37 Medepads. 4' Häxje&daens. Gäfte-Daa distrikt. 42. N. Häsingands. 47 Särna, 43 V. Häsingands. 48. Transtrands. 44 Gästrikands. 49 Västerdaarncs. 45 Kopparbergs. 46. Österdaames. 0o. Kotens, sr. Äfdas. 52. Arvika. 53 Karstads. 54 Askersnods 55 Örebro. 56. Grönbo. Be-rgsaf!'sdistriktet. 57 Köpings. 58. Västerås. 59 Enköpings. 6o. Norra Rosags. 6r. Örbyhus. Östra distriktet. 62, Stockhoms. 66. Finspångs. 63. Gripshoms. 67. KinJa. 64. Nyköpings. 68. Gottands. 65. Ombergs. Västra distriktet. 6g. Granviks. 74 Dasands. 70. Tivedens. 75 Hunnebergs 7' Vartofta. 76. Marks. 72. Kinne. 77 Svätornas. 73 Sättbygds. 78. Bohus. 'o. -1 -\' 'o.,. 'o,,/ k \ t x' -f.....,., \.I!'... :if-.,...,-4-, '., Smidands distrikt. 79 Tjusts. 83. Tönköpings, So. Kamar. 84. Västbo. 8x. Öands. 85. Sunnerbo. 82. Eksjö. 86. Värends. Södra dz"striktet. 87. Bekinge-Åhus. 8g. Engehoms \!amöhus, go. Haands. S7w:La; 1: t arrs«jgsgriins c? (ff.ae&ak(frmu:i (ien.stab.it.amt-

18 20 Tigången på björkfrö i Sverige hösten (Ertrag an Birkensamen in Schweden im Herbste I 909.) 1. aiaa.; 2. 1 ornea. 3 Tärendö. 4 Jukkasjärvi, 5 Geivare. 6. Råneträsks. 7 Ångeså. Distrikt och revir. Lueå di'strikt. 8. K;;Iix g. Ranea. 10. Bodens. n. Storbackens. r2. Päräfvf'ns. 13. Jokkmokks. Skeiftu! distrikt. 14. Varris. rg. Äfsby. rs. Arjepuogs. 2o: Piteå. x6. Mamesjaurs. 21. Jörns. 17. Öfre Byske. 22. Norsjö. t8, Arvidsjaurs. 23. Burträsr.s. 4 Degerfors. 25. Norra Lycksee. 26. Södra Lycksee. 27. Åsee. 28. Sorsee. Umei distrikt. 29. Stensee. 30. Wihemina. 31. Fredrika. 32. Bjurhoms. 33 Anundsjö. ffeersta Norrands. distrik. 34 Tåsjö. 38. orra Jämtands. 35 Junsee. 39 Östra Jämtands. 36.-Hernösands. 40. VästraJämtands. 37 Medepads. 4' Härjeådaens. Gä.fte-Daa distrikt. 42. N. Häsingands. 47 Särna. 43 V. Häsingands. 48. Transtrands. 44 Gästrikands. 49 Västerdaarnes. 45 Kopparbergs. 50. Kotens. 46. Österdaames. Be.-gsaf!'sdistriktet. sr. Äfdas. 57 Köpings. 52. Arvika. 58. Västerås. 53 Karstads. 59 Enköpings. 54 skersunds. 6o. Norra Rosags. 55 Orebro. 6r. Örbyhus. 56. Grönbo. Östra dt"striktet. 62. Stockhoms. 66. Finspngs. 63. Gripshoms. 67. Kinda. 64. Nyköpings. 68. Gottands. 65. Ombergs. Västra d-istriktet. 6g. Granviks. 74 Dasands. 70. Tivedens. 75 Hunnebergs. p. Vartofta. 76. Marks. 72. Kinne. 77 Svätornas. 73 Sättbygds. 78. Bohus. '.-... \ / >f. r" ' \ x' '"f.../ :)(----'...-, t \ ".,. Småands distrikt. 79 Tjusts. 83. Jönköpings. 8o. Kamar. 84. Västbo. Sr. Öands. 85. Sunnerbo. 82. Eksjö. 86. Värends. Södra dz'striktet. 87. Bekinge-Åhus. Bg. Engehoms. 8. Mamöhus. go. Haands. ---!f'='te) n;i'rmiins ----!Revreue) SkaLL t"'-... JJkogsgrims c (Niudwakfgrmu:J 6erz.St.ab.L"it.An:st,.

19 (s s) SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING HÖSTEN I ! har inrapporterats från Västergötand, Haand och vissa dear af Småand och Östergötand. Beträffande ekoonens beskaffenhet uppge 2 % af rapporterna (från Skara bev.-tr. i Kinne revir och Ebbegärde bev.-tr. i Kamar revir) förekomsten af stora oon, 20 ;% taa om medemåttiga och friska medan Tigången på ekoon i Sverige bösten (Ertrag an Eichen in Schweden im Herbste r 909.) Bergsa;rsdistriktet. sr. Äfdas. 57 Köpings. 52. Arvika. 58. Västerås. 53 Karstads. 59 Enköpings. 54 skersunds. 6o. Norra Rasags,. 55 Örebro. 56. Grönbo, 6r. Örbyhus. Östra distriktet. 62, Stockboms. 63. Gripshoms. 66. Finspings. 67. Kinda. 64. Nyköping. 68. Gottands. 65. Ombergs. Västra distriktet. 6g. Granviks. 74 Dasands. 70. Tivedens. 75 Hunnebergs. 7I. Vartofta. 76. Marks. 72. Kinne. 77 Svätornas. 73 sättbygds. 78. Bohus. Sm&ands distrikt. 79 Tjusts. 83. Jönköpings, So. Kamar. 84. Västbo. 8r. Öands. 85. Sunnerbo. 82. Eksjö. 86. Värends. Södra distriktet. 87. Bekinge-Åhus. 8g. Engehoms. 8. Mamöhus. go. Haands. Sco.2o._.1: Gen.Sab. Lit Anst. 78 % angifva oonen såsom små eer ej utväxta. I sjäfva verket torde knappast någonstädes finnas dugiga ekoon inom andet. Liknande iakttageser har förf. gjort i Danmark, där den kaa sommaren adees fördröjt ekoonens utvecking. Tigången på bokoon framgår af kartan å sid Härå synes att vi hösten I g og haft ett rikigt bokoonår iksom i större deen af Europa. Enigt rapporterna skue visserigen tigången på bokoon vara mindre i Mamöhus än de angränsande reviren, emedan en kronojägare uppgifvit mindre god tigång inom sin bevakningstrakt. Då så i verkigheten ikvä ej torde varit faet, har äfven Mamöhus revir fått färgbeteckning Hikig förekomst» å kartan. Vi se i öfrigt att bokoon förekommit rikigt i Skåne, Haand, Bekinge, större deen af Småand och Marks revir i Västergötand. Från öfriga trakter af detta andskap sakna rapporterna uppgifter om bokoon, emedan boken före-

20 22 GUNNAR SCHOTTE, (86) kommer sparsamt, särskidt på kronoparkerna. De få bokträd, som finnas, hafva dock äfven här burit rikig oonskörd. Rörande bokoonens beskaffenhet anse 5 rapporter ( 13?) oonen vara små, medan 63 % u p p taga dessa såsom medestora och 24,% såsom stora (såvä i södra distriktet som Småand). Enigt uppgift af jägmästare WIBECK skoa bok- Tigången på bokoon i Sverige hösten (Ertrag an uchecr:ern in Schweden im Herbste 1909.) Östra dt'striktet. 6o, Stockhoms. 66. Finspångs. 63. Gripshoms. 67. Kinda. 64. Nyköpings. 68. Gottands. 6s. Ombergs. Västra distriktet. 6g. Granviks. 70. Tivedens. 71. Vartofta. 72. Kinne. 73 i:>ättbygds. 79 Tjusts. 8o. Kamar. 81. Öands. 8>..Eksjö. 74 Dasands. 75 Hunnebergs. 76. Marks. 77. Svätoro as. 78. Bohus. Sm/iands distrikt. 83. Jönköpings. 84. Västbo. 85. Sunnerbo. 86. Värends. Södra distriktet. 87. Bekinge-Åhus, Bg. Engehoms. 8. Mamöhus, go. Haands. IJ..';;/;krv=;jdwns,f{n'f.:(e) mirnriin.' - ---!Revyac-J Sai-<L 1: Gen.Stab.it.Anst oonen i Småand ferstädes ej vara matade. Liknande iakttagese har författaren gjort i Västergötand vid Sättra bruk, inti Granviks revir. Den redan i november inträdande vintern med rikt snöfa har försvårat tigodogörandet af den rikiga oobskörden. Beträffande förekomsten af såvä ek- som bokoon är att märka, hurusom vid medetasberäkningen af ymnighetsgraderna endast medtagits de bevakningstrakter, hvarifrån uppgifter föreegat. Fertaet revirförvatare hafva äfven i amänhet uppgjort sina sammandrag på iknande sätt. Andra hafva däremot åtit medetasberäkningen äfven omfatta bevakningstrakter, där exempevis ek eer bok saknas, och härigenom kommit ti ytterst ringa tigång. I sina rapporter om frötigången äro sutigen kronojägarna skydiga upptaga tigången på rönnbär. Här äro omdömena mera eniga än förut. Det stora fertaet kronojägare uppgifva nämigen god - rikig tigång.

21 SKOGSTRÄDENS FROSÄTTNING HOSTEN I 909. Från W essarps bevakningstrakt i Bekinge-Åhus revir omtaas, att rönnen bommade rikt och bar frukt, men att bären föo af före mognaden. Från Arjepuogs revir omnämner t. f. jägmästaren, att rönnbär förekomma icke as eer sparsamt inom taområdena, men ofta rikigt i graniderna. Öfriga öfträd hafva i amänhet haft god - rikig fruktsättning. Såunda har oxen iksom rönnen burit rikigt med frukt. Från Skåne och Bekinge omnämnes såsom tiägg i rapporterna att hasse, a och annbok haft rikigt med frö. Så har ock varit faet i andra trakter af andet. Vidare har önnen haft särskidt rikig frösättning iksom aa öfbuskar. I andet odade främmande barrträd af gran- och sifvergranarterna hafva i amänhet burit kott. * * * Af ofvan ämnade framstäning hafva vi funnit att den varma vädereken 1908 drifvit skogsträden ti en ganska rik bomning våren På grund af ogynnsam väderek under 1 go g års vegetationsperiod har däremot kott- och fröskörden bifvit högst växande och i amänhet svag. Den våta och kaa våren synes ha försvårat befruktningen, och under den i öfrigt ganska kaa sommaren har vegetationen bifvit så försenad, att fera skogsträd ej förmått frambringa normat utveckade frön. Detta 1 gäer i år särskidt eken, men äfven granen och björken samt devis boken. Tidigare har författaren påvisat\ huru beroende äfven taen kan vara af sommarens väderek för att sätta moget frö i Norrand. Våra skogsträd synas såedes hos oss, huru härdiga de i öfrigt än äro, vara ganska känsiga för en något ägre temperatur än den vaniga under vegetationsperioden. Längre söderut torde däremot samma träd, tack vare den ängre vegetationsperioden, påverkas mindre af en ovanigt åg temperatur under sommaren. I meersta och södra Europa har nämigen den gångna sommaren varit reativt mera ka än hos oss, men ändå inrapporteras från de utändska skogsfröhandarna en go.d skogsfröskörd. Såedes ska en ganska god skörd vara att förvänta hos ta, gran och weymouthsta samt ärk. Likaså har sifvergranen ämnat en god skörd. Af öfträden hafva ek-arterna gifvit en god skörd och boken har haft ett ovanigt rikigt oonår. A-, önn-, och indarterna, björk, ann 1 GUNNAR SCHOTTE: Takottens och tafröets beskaffenhet Medd. fr. Statens Skogsförsöksanstat h. 2. Skogsvårdsf. tidsk sid. 165.

22 GUNNAR SCHOTTE. (88) bok och ask uppgifvas äfven hafva fruktificerat godt. exotiska barrträd skoa hafva tifredsstäande frötigång. Äfven en de * * * I det föregående hafva kronojägarnas rapporter om frötigången behandats något vidyftigare än förut. Detta har skett af två skä. Uppgifter om frösättningen hos andra skogsträd än ta- och gran torde kunna påräkna skogsmännens intresse samt i någon mån bidraga ti kännedom om dessa träd i vårt and. Vidare torde det få anses riktigt, att de strödda iakttageserna af bioogiskt intresse i rapporterna ej begrafvas åt gömskan utan bifva pubicerade och härigenom mana skogsbevakarna att en annan gång omtaa, hvad de iakttaga af intresse rörande skogsträdens frösättning. Ti sist må uttaas önskemå om i amänhet större noggrannhet vid rapporternas uppgörande. Rapporter, som t. ex. hos träd med I årig frömognad angifva bomningen såsom svag eer medemåttig, men kottigången hos samma träd som god eer rikig, inge ej förtroende. I jägmästarnas sammandrag öfver rapporterna förekomma också ferstädes räknefe eer skriffe vid primäruppgifternas införande i banketterna. Resume. Die Samenerote der Wadbäume von Schweden im Herbst Das Aufsichtspersona der schwedischen Staatswäder ist verpfiichtet, jährich vor dem 15 Oktober den betr. O berförstern eine nach festgestetem Formuar verfasste Medung iiber die Samenerute der Wadbäume einzureichen. Diese Berichte sind darauf von den Oberförstern ibersichtich zusammenzusteen und mit der Ubersicht an die Kg. Domänenverwatung zu ibersenden. In den verfiossenen J ahren sind diese Berich te der Kg. Forstversuchsanstat zu Stockhom iberassen worden, die seit r 905 in ihren "Mitteiungen» eine kurze Ubersicht des Ertrages an Kiefern- und Fichtenzapfen veröffenticht. Die oberstehende Abhandung enthät einen sochen Bericht iber die Zapfenernte des Herbstes 1909 sowie kurze Angaben iiber die Witterungsverhätnisse der Jahre r'9o8 und 1909, iber die Bite der Kiefer und der Fichte sowie iiber die Samenbidung der wichtigeren Laubhözer. Erwiesenermassen war die Witterung des Sommers r 9 o 8 sehr h eiss und schön, was eine im agemeinen recht reichiche Bitte der Wadbäume im Frihjahr 1909 zur Foge gehabt hat. Die Reichichkeit der Btte der Kiefer und der Fichte ist aus Tabee r und z ersichtich. In der Vegetationsperiade des Jahres 1909 dagegen war die Witterung weniger gitnstig. Nicht genug damit, dass der Frihing sehr spät kam, er war auch nass und kat. Die Befruchtung war daher, obgeich die Btte

23 RESUME. ausserordentich spät einsetzte, beträchtich erschwert. Eine Foge davon ist die, dass die Reichichkeit der Zapfen bedeutend geringer ist, as die der Btiten war. Ferner wird häufig gemedet, dass die Fichtenzapfen kein und unentwicket gewesen. Die Eichen sind nirgends reif geworden und die Bucheckern sind nur im ärrssersten Stiden des Reiches (in den Provinzen Skåne, Haand und Bekinge) zur väigen Reife geangt. Der Ertrag an Zapfen, Samen, Eichen und Eckern ist fogendermassen bezeichnet: o=kein Ertrag, d. h. Zapfen, Samen, Eichen und Eckern kommen nicht vor; I= geringer Ertrag, d. h. Zapfen, Samen, Eichen und Eckern n ur an wenigen und freistehenden Bäumen; 2 =weniger guter Ertrag, d. h. Zapfen, Samen, Eichen und Eckern agemein sowoh an freistehenden Bäumen as auch am Rande der Bestände; 3 ' guter Ertrag, d. h. Zapfen, Samen, Eichen und Eckern agemein sowoh an freistehenden Bäumen as auch in Beständen mittieren und höheren Aters; 4 = reichicher Ertrag, d. h. Zapfen, Samen, Eichen und Eckern reichich an den meisten Bäumen der Bestände mittieren und häheren Aters. Diese Grade des Ertrages sind den auf S. I4-24 veräffentichten Karten zu Grunde geegt. Diese Karten bezwecken indessen um ein einigermassen gutes agemeines Bid von der Besamung der Wadbäume in den einzenen Teien des Reiches zu geben. S. I4 enthät eine den»mitteiungen» des Jahres 19o8 entnommene Karte, weche das Vorkommen der einjährigen Kiefernzapfen im Herbst r9o8 zeigt. Diese be di en t n ur zum V ergeiche mit der auf S. I 5 veräffentichten Karte, weche den Ertrag an zweijährigen Zapfen im Herbst 1909 zeigt. Ein Bick auf die etztere ehrt, dass der Ertrag an Kiefernzapfen im ganzen Norden des Reiches im agemeinen gering ist. Nur hier und da ist im Stiden die Zapfenernte etwas besser. Dagegen sind die Anssichten auf eine grässere Zapfenernte im nächsten Jahre gtinstiger, besonders im Norden von Schweden (s. die Karte S. r6). Von der Beschaffenheit (Grässe) der Kiefernzapfen gibt Tab. 3 eine Ubersicht. Der Ertrag an Fz'c!ztenzapjen schwankt in den einzeen Teien des Reiches hächst bedeutend. Am grässten ist dersebe im Innern von Mittenorrand (Fichtengebiete) sowie im Norden von Stidschweden (s. Karte S. 83). Auch die Gtite der Fichtenzapfen schwankt sehr beträchtich. Aus Tab. 4 ist ersichtich, dass 35 % der Berich te von keinen bezw. mehr o der we niger gut entwicketen Zapfen sprechen, und 2 o.% des Aufsichtpersonas m eden, dass die Zapfen durch Tortrix strobiana, Anobium und Phyczs abietea angefressen waren. Die Besamung der Birken (s. die Karte S. 20) ist in der Mehrzah der schwedischen Distrikte mittegut, am reichsten in drei Zonen: Mittenorrand, Daekarien und Stidwest-Schweden. Die Witterung hat auch die Beschaffenheit der Birkensamen beeinfusst, deren Quaität häufig weniger gut gewesen ist. Jfedde. fr, Statens skog sförsöksausfa/t I9JO. 3

24 II S. 2 I berichtet iiber den Stand der Eichen. Ihre Reichichkeit hat bedeutend geschwankt, ist aber im agemeinen gering bis weniger gut gewesen. Die in der V egetationsperiode herrschende ka te Witterung diirfte am meisterrgrade die Entwickung der Eichen beeinfiusst haben. Dieseben sind im agemeinen sehr kein und unentwicket gewesen, und tatsächich wird es kaum irgendwo taugiche Eichen gegeben haben. Die Entwickung der Bucheckem findet sich auf der Karte S. 87. Es geht aus derseben hervor, dass I9o9 in Schweden wie im grässten Teie von Europa ein reiches Eckerujahr gewesen ist. Die Eckeru im siidichsten Schweden haben eine gute Beschaffenheit, dagegen soen sie in Småand und Wästergötand nicht reif geworden sein. Das Einsammen ist jedoch durch den ungemein friih (schon im November) gefaenen Schnee erschwert worden. Von den iibrigen Laubbäumen haben eine gute Samenerute geiefert, die Mehbeere (Sorbus suecica), die Hainbuche ( Carpinus Betuus), Erenarten, die Hase und vor aem die Eberesche (S01 bus aucuparz'a). * Aus dieser Ubersicht geht aso hervor, dass die warme Witterung des Sommers I9o8 die Wadbäume zu einer recht reichen Biite im Friihjahr I9o9 gebracht hat. Aber wegen der in der Vegetationsperiade von I 909 unginstigen Witterung ist die Zapfen und Samenerute höchst verschieden ausgefaen und im agemeinen eine schwache geworden. Der nasse und kate Friihing I9o9 scheint die Befruchtung erschwert zu haben, und während des iiberhaupt recht katen Sommers desseben Jahres ist das Wachstum so verzögert worden, dass mehrere Wadbäume keine norma entwicketen Samen haben zeitigen können. Dies git besonders von der Eiche, aber auch von der Fichte und der Birke sowie z. T. von der Buche. An einer anderen Stee1 hat Verf. gezeigt, in wie hohem Grade auch die Entwickung der Kieferusamen in Norrand von der Witterung des Sommers abhängig ist. Die Wadbäume von Schweden scheinen aso, wie wetterhart sie auch sonst sind, während der Vegetationsperiade gegen eine etwas niedrigere Temperatur, as die normae recht empfindich zu sein. 1 GUNNAR SCHOTTE. im Erntejahre Heft. Die Beschaffenheit der Kiefernzapfen und des Kiefernsamens Mitteiungen aus der forstichen Versuchsanstat Schwedens