STBTENS. S~OGSfÖRSö~S8f4STBLT MEDDELANDEN. i9ii HÄFTET 8. MITTElLUNGEN A US DER FORSTLICHEN VERSUCHSANST ALT SCHWEDENS FRÅN 8.

Transkript

1 MEDDELANDEN FRÅN STBTENS SOGSfÖRSöS8f4STBLT HÄFTET 8 i9ii MITTELUNGEN A US DER FORSTLICHEN VERSUCHSANST ALT SCHWEDENS 8. HEFT {: CETRALTRYCKERTET, STOCKHOLM 1912.

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. IN HALT. Redogörese för verksamheten vid Statens skogsförsöksanstat under år IgiO. Bericht uber die Tätigkeit der Kg. Forstichen Versuchsanstat Schwe dens im Jahre I. Skogsafdeningen (Forstiche Abteiung)... II. Botaniska af deningen (Botanische Abteiung)... 4 EDVARD W!BECK: Om jungbränning för skogskutur... 7 Uber das Brennen der Caunaheide zur Aufforstung (I) TORSTEN LAGERBERG: Pestaozzia hartigi Tubeuf. En ny fiende i våra pantskoor g5 Pestaozzia hartigi Tubeuf, ein neuer Parasit in schwedischen Saat- und Pfanzkämpen (V) ALEX. MAASS: Kubikinnehået och formen hos taen i Sverige I og Schaftinhat und Schaftform der Kiefer in Schweden (VII) TORSTEN LAGERBERG:: En märgborrshärjning i öfre Daarna 15g Eine V erheerung durch Markkäfer in Daarna (XI) GUNNAR SCHOTTE: Skogsträdens frösättning hösten Igii Die Samenertrag der Wadbäume in Schweden im Herbst 191 I (XIII) ALEX. MAASS: Erfarenhetstabeer för taen. Ett bidrag ti kännedomen om normaa tabestånd... 1g7 Ertragstafen fur die Kiefer. Ein Beitrag zur Kenntnis normaer Kiefernbestände (XV) GUNNAR SCHOTTE: Om oika metoders betydese vid undersökning af barrträdsfrös grobarhet Uber die Bedeutung verschiedener Methoden bei der Untersuchung der Keimfähigkeit der Nadehozsamen (XXI). Sid.

3 MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT Om jungbränning för skogskutur. Af EDVARD WIBECK. A. Ljungbränningens omfattning och rättsiga stäning 1 ädre och nyare tid. Ljungbränning, utförd för betesmarkens förbättrande eer mera säan för sädessådd, är endast en form band många för den brandkutur, som af hedenhös bedrefs icke bott i Sverige utan äfven i de öfriga skandinaviska änderna, i Finand, Tyskands Nord- och Östersjötrakter, på Brittiska öarna och vä afven annorstädes. Om det gama Swithiod, i hvars botta namn man veat finna en hänsyftning på svedjebruket, 1 säger SNORRE STURLESON i sin Yngingasaga (kap. 77) och i Oof heiges saga (kap. 76), att det egat ouppodadt, äfven sedan det bef befokadt.. Ännu i HOFFMANS Lexicon, ett tyskt verk af år 1677, heter det (sid. 393) om Sverige, att ingen den tiden brukade harf och pog, utan att man endast tände ed på skogarna för att så säd i askan. Om man än mot dessa något ösa uppgifter ätt kan stäa vederhäftigare sådana, hvika visa att en hög jordkutur förefanns i stora dear af Sverige redan under den ädre medetiden, 2 så tyda de anförda stäena på, att främingar fordomdags måtte frapperats af omfattningen af vårt svedjebruk. 3 Att detta i sjäfva verket, jämsides med ett verkigt åkerbruk, bedrefs i sådan skaa,. att det tidigt kräfde statsmaktens ingripande, framgår af den reativt betydande agstiftningen öfver detta ämne. Redan de gama andskapsagarna innehåa föreskrifter därom, och under 1 soo- och 16oo-taen beröres svedjande och skogsed 1 Med hänsyftning härpå skrifver RYDBECK r 762:»Svid Götber icke gömt den sed, h var af de nämnas; De wija på hwart trä med ed och bia hämnas; Liksom en menös und dem något gjort emot» 2 Se t. ex. TROZELIUS, I, itteraturförteckningen. 3 Även den engeska gesandten B. WHITELOCKE omnämner de förhärjande svedjningar, han hade tifäe att iakttaga under sin resa mean Göteborg och Stockhom. Se W:s Dag-Bok öfver dess Ambassade.ti Sverige åren 1653 och (Öfvers. från engeskan; Upsaa 1777.) Medde. fr. statens Skogsförsöksanstat IQI I. 2

4 8 EDVARD WIBECK, (z*} i mer än 20 oika kung. resoutioner och bref. I synnerhet drottning Kristinas förmyndarregering och Kar XI ade sig vinn om svedjebrukets inskränkning och regering. En starkare utbredning synes detta ha fått under de för jordbruket så pröfvande krigsåren i början af I 700-taet och på amogens amänna besvär måste i resoutioner af år I 72 3 och I 73 I äfven formet göras en de smärre eftergifter gentemot den ädre, snäfvare agtiftningen. Äfven de vidare bestämmeserna i I 734 års skogsordning. som tiat svedjande»uti åkergärde, äng och rätter beteshage», men utom hägnad endast»såvida icke åker och äng ånyo tarfva uptagas, mubete förbättras eer öfverfödige skogar finnas, söm ej ti annat nyttjas kart», - i hviket senare fa dock kräfdes syneförrättning och andshöfdingeämbetets tistånd - befvo snart modifierade med efter oika andsändar ämpade indringar. Dessa återfinnas i en den 5 apri I 739 utfardad»förkaring öfver I 734 års skogsordning» och äro såtivida af sär..,kidt intresse för vårt ämne, som här för första gången i ag tages bestämd stäning ti jungbrimningen ti åtskinad från andra former af svedjande. I 5 af nämnda förkaring heter det såunda:»det skaddtga och förderfveiga sättet, at förbränna hea faten, som äro med jung och ris bevuxne, vare adees förbudit på de stäen, der iknese ti dugig skogväxt gifves- -». Såsom samtida författare intyga, bef detta förbud, ikavä som svedjeagen i gemen, föga mer än en död bokstaf. Det.ättvindiga svedjandet, som tiät markägaren att utan odingsmöda tempot ärt uppdrifva sädesproduktionen 1 i nästan obegränsad grad, hade bitvit särdees popuärt, och de synemän: jägeribetjänte och nämndemän, på hvikas tistyrkande afgörandet i tvistiga fa h viade, v oro, såsom A. D. ENANDER i en afhanding af år påpekar, sjäfva män, som med förkärek idkade samma näringsfång. I sin Wästgöt<-Resa, (sid ), säger också LINNE, att»snart är ingen vinke eer vrå i Sverige, som ej utsättes för branden». På Fabygden (se sid. 103 ang. M ädrunga sn) fann han»de stora hedarne a1brända, at En och Ljung måste vika för gräsväxten». C. HÅRLEMANs Dag-Bok öfver en ifran Stockhom igenom åtskiige Rikets Landskaper gjord Resa, år I 7 -J, öfverfödar af devis rent af upprörande skiktringar öfver svedjarnas framfart i oika dear af andet, endast ett par af hans uttaanden, som röra hedtrakterna, må här citeras. Kommande söderifrån fann H., att norr om Faken- 1 Aa författare fr!tn ädre tider, atifr!tn 0LAUS MAGNI (Historia de gentibus etc., 13 boken, 3 kap.) ti skribenterna i hu,mningsjournaerna i sutet af J70o-taet, ja, t. o m. fera insändare i hush!tningssäsk.pens ädre handingar äro ense därom, att rågskörden på svedjeand och uske!tkrar» är i aa af,eenden öfverägsen den, som f!ts p!t vaniga tegar.

5 OM LJUNGBRÄNNING FÖR SKOGSKULTUR. 9,.., berg»begynte kaa och torra Gråberg, på h vika eden hårttagit a matjord och grästorf, at synas - -». Södra Bohusän, som också genomrestes, fann han»at sedan ädre tider på ika sätt medfarit i anseende,ti huggande och svedjande, som N orre Haand, är ika skogöst och ika ödsigt, samt öper dagigen f.-ra at bifva än magrare och skarpare-- --», I Bekinge, på»redan upretad > sandjord, som»genom svedjande, gräsvaens, matjordens och trädens bårtbrännande, samt markens öpnande endast b1fvit fygig gjord, hårtbrännes och svedjas än dage'igen de få än aterstående buskar och trän, med den dem åtfojande och sanden betäckande torfven, så at det synes som om man med fit arbetade. på, at adees ödeägga och ti intet göra denna ikvä förr så drägtiga och så dyrt återvunna Lands-ort- -. Äfven af J. RICHARDs SONs Haandia antiqua & hodierna, 1752, framgår, att jungbränning da var amänt gängse i detta andkap. Som R. icke aenast konstaterar faktum, utan också utveckar orsakerna ti detta bruk, ha hans uttaanden särkidt intresse.» skogsbygden», säger R. (sid. 97 och föj.),»och ejet å några staen på satta andsbygden, är mycken oägenhet af at för stark jungväxt, som icke aenast minskar godh muhbete utan ock gräsväxten 1 sjä f, a ängarna. Thet skue t herföre vara ganska nyttigt, om mede och uhtvägar funnos ti thes uhtödande, hviket nu kommer at profva-;. - Hvar smådt jung växer i ängarna är tekn ti svag och mager ängbotn. Gräset kan icke ther så starkt växa, at späda jungväxten kan dämpas. Ty man finner e-;om oftast, hvar jung växer, både större och mindre Jordpatser af smådt fint gräs addes gröna stående, utan at jung theruti fädt rota sig. Wah håes smådt jung-gräs eer hö-bandad for godt bete och foder åht fåren, men thet gifver icke myckt>t i assetah. Skue man nu faa på then tankan, at antingen genom pöjande vända up och ned på sädana jungfater, eer ock gjöda sika svaga ängar, som vore vähl säkrast, är vid förra sättet at akta, thet Jordkorpan är ofta så tun, at then icke skue kunna åfverhöja jungen, som finge thå genom sina frön rota sig ther som tiförne. Vid senare forbättringssättet vore väh gjödandet efter a iknese säkrast, men brist å sjef, a hjepemedet gör sådant omöjigt, med mindre här vore måar, som upränsas kunde, och upgrafna Jurden här ti nyttjas i staet för gödse, så ångt thet räcker. Wäh brukas å några stäen, hvar jung är icke för sta k, att huggan af med ian ti at bancan uti gödsen at förrutna, hviket dock en deh ogia för then orsaken, at åkerjorden ska btfva ther af för mycket s mdig. Men afhu,ggandet kan Lke g-öra mycket ti saken. Å uhtmarker, bestående af Berg och.vida satmarker, h var jungen är at for stark och hög. är omöjigt bruka ian och arbetet bifver jamv<.h odrägigt, at med skärande få then omku;

6 O EDVARD W!BECK. måste atså. Landtmannen ti at få bete åt boskapen brännan af. Men thet hjeper aenast några åhr bort åht, thå jungen åter får öfverhand, så at intet Bete ther bir, ey heer något skogsträ, såsom Fur, och thyikt han ther upväxa. - Af at thetta skönjes karigen, at brännandet bir oumgängigt ti at undanrödja then at för starka jungväxten, hviket gemenigen sker sist i Apri och May månads början, så vida vädereken ther ti annars är beqväm - -». De skä för jungbränc ningen, hvika Richardson här anfört, ha på de patser, där denna ännu förekommer, i hufvudsak atjämt förbifvit desamma. I en kung. resoution den 17 aug medgafs amogen i Skaraborgs och Äfsborgs än, att»i anseende ti bevekande skä och omständigheter» om våren, då marken vore våt, afbränna jungen på de stora skogösa fäten i dessa än. I Haand däremot sökte andshöfding. VON 0TTER år 1776 adees förbjuda jungbränningen, hviket Mott hade ti föjd tveksamhet vid domstoarna och besvär från amogens sida. År 1781 fastsog Kung. Maj:t, att 1734 års bestämmeser vä skue gäa för både Haand och Västgöta-änen, men fäste tiika uppmärksamhet på, att tistånd ti jungbränning kunde efter syn bevijas, en procedur, som borde vara het kostnadsfri för sökanden. Om detta iakttages jämte hvad uti 1762 års resoution stadgats, nämigen att jungbränning ej må verkstäas annan tid på året än höst och vår, då marken är rå, så har, säger Kung. Maj:t, amogen ej skä att kaga, ej heer vore då de oägenheter att befara, hvika föranedt ti förbudet mot jungbränning. Som öfverjägmästare M. H. BRUMMER 1789 betygar, hämmade dessa påbud föga eer intet jungbränningen. Den syneförrättning, som. erfordrades för tistånd att jungbränna, var i de festa fa att anse såsom ren humbug, och i de fa, då oofiga bränningar förekommo, kunde gärningsmännen adrig fäas.»adrig», säger B,»ehuru stor möda man sig göra ka, upspanas en sådan baneman, dessutom bec tjänar Amogen sig vid sådane tifäen i hemighet af barn, vahjon, gammat utefvadt fok och andre öse personer.» - -»Den skada», heter det vidare,»ljungbränningen redan åstadkommit - - är större. än någon sig förestäa kan, den varder ej på fere mansådrar ersatt.- - Nästan öfver hea Riket, åtminstone å de feste orter, finnas de tydeigaste och därjämte bekageigaste märken, hvika ingen förnuftig och vätänkt medborgare bör eer kan betrakta utan fasa och afsky efter det skadeiga, ja, jag vågar säga det fördömda brännandet, och det mest i de orter,. hvaräst skogsbristen. redan visar sina bedröfveiga svårigheter.. Det oaktadt utöfvas den dock därstädes årigen.>>, Skogsordningen. den.r aug. r8o5 afsåg tydigen att i någon mån

7 {5*) OM LJUNGBRÄNNING FÖR SKOGSKULTUR. I sätta gräns för svedjandets gröfsta missbruk. I dess 53 stadgas, att»som det är utaf erfarenheten updagadt och styrkt, at svedjande å sandmo samt bergaktig och stenbunden mark är i amänhet förlandet <>ch det Amänna skadeigt, så vee Vi - - hafva stadgat och förordnat, at svedjande å aa så beskaffade, utom Åker, Äng och rätta Beteshagar beägne stäen, ska amännejigen vara förbudit, de Orter undantagne, der Vi för särskite omständigheter annorunda i Nåder förordnat». Såsom t. ex. af Äfsborgs äns hushåningsberätteser framgår, bef med stöd af dessa bestämmeser, på ett eer annat stäe jungbränningen för b j u den af ortsmyndigheterna. Att det uppfattningssätt, som på I82o-taet b. a. föranedde ti. kronoskogarnas styckning och försäjning, äfven skue ossa på de band, som I 805 års förordning agt på svedjandet, var så god t som sj äh kart. Den 2 mars I 8 I 9 ändrades atså på riksdagens framstäning härom nyssnämnda författnings bestämmeser därhän,»att den Hemmansägare, som antingen sjäf åstundar, eer vi tiåta den å Hemmanet antagne Åbo att svedja å sådane Hemmanets egor, som bestå af sandmo, bergaktig och stenbunden mark, må i de Orter, der icke annorunda kan vara derom särskidt tiförne förordnadt, ega att sig anmäa hos Våre Befaningshafvande, som i sådant fa, böra utse Två erfarne och påiteige män, att besigtiga stäet, där svedjandet tiämnas, och sedermera efter förekommande skä pröfva, huruvida ansökningen derom kan utan oägenhet bifaas, eer bör efter omständigheterna inskränkas, eer adees för-. vägras» -'-- - Amogen hade atså för andra gången yckats att beträffande svedjandet ägga den verkiga bestämmanderätten i händerna på okaa synemän, säkerigen med resutat, som föga skide sig från de förut omtaade. Att en dyik eftergift mot svedjandet kunde ske just vid denna tidpunkt är desto mera förvånande, som andtbruksakademien kort förut, nämigen år r 8 r 4, ti änens nyinrättade hushåningssäskap 1 stät ett frågecirkuär, hvari b. a. äskades uppysning om»markens eer skogens brännande eer svedjande, när och huru, ti hvad ända och med hvad nytta de verkstäas - -» och de härpå inöpande svaren öfvervägande taade för en begränsning, ingaunda för en utvidgning af svedjebruket. Beträffande jungbränningen, så finner man i dessa svar -- iksom ock 1 En föreöpande institution ti hushåningssäskapen voro de sockenkommitteer med eiwnomiskt syftemå, hvika jämigt ett kung. bref af den 20 februari 1742 borde finnas i warje socken. De verkiga hushåningssäskapen organiserades senare, faststäesebrerven äro såunda: för Örebro och Värmands äns H. S. I8o3, Skaraborgs äns 1807, Kamar och Haands äns I81I, Äfsborgs äns I 8 I 2, Kronobergs, Mamöhus, Kristianstads, Bo hu, Jönköpings, Bekinge m. f. äns hushåningssäskaper 1814.

8 12 EDVARD WIBECK. (6*) af hushåningssäskapens handingar i öfrigt - en he de uppysningar såvä rörande dess omfattning som den skada eer nytta, som bränningen ansågs medföra. I större eer mindre skaa tycks den under det gångna seket ha förekommit inom Bohus, Skaraborgs, Äfsborgs, Kronobergs, Kristianstads samt i a synnerhet inom Haands än. Redan vid första sammanträdet med hushåningssäskapet i sistnämnda andskap, i december 18 I I, konstaterades, att sjäfsvådigt anstäda jungbränningar mycket bidragit ti skogsminskningen, hvarför föresogs, att detta»skadiga oskick» skue het förbjudas. Beträddes ikvä någon därmed, borde han förpiktigas att hägna och skogsoda brandfåtet. Något dyikt förbud kom emeertid icke ti stånd, iksom ej heer på grund af de önskemå och försag i iknande riktning, som senare protokoförts i samma hushåningssäskap, så t. ex. den I jui och 28 sept. I 869, den 29 juni I87o, den 6 sept. I87I och fera gånger senare. Från Västergötand och Dasand finner man samma kagomå öfver jungbränningen. I en bygdeberättese år I8I4 taas om det skadiga svedjandet och»det ännu ångt skadeigare jungbrännandet», ikaså i berätteser från Bjerke härad och Agustorp år I856, hvarest vår sagesman påstår, att hea fät skue varit skogbeväxta, om ej den»oyckiga jungbränningen hindrat det, ty stora sträckor fusatte af furu-pantor, hafva nästan årigen bifvit uppbrända - -» Den jämikt I 8o7 års ag så småningom genomförda ägodeningen, som i mångt och mycket inedde stora omhväfningar inom den privata andt- och skogshushåningen, berättas på sina stäen ha betydigt inskränkt bruket att jungbränna. Å andra sidan bef svedjebruket genom ägodeningen såtivida friare, som ädre föreskrifter för svedjande utom hägnad ej ängre ansågos tiämpiga på de efter deningen i amänhet hägnade utägorna. Försåvida ej skogsvårdsagen af år I903 skue kunna anses tiämpig mot jungbränning på fät, hvarest sjäfsådd finnes, sakna vi f. n. andra praktiskt gäande agbud emot denna än 24 kap. i I864 års straffag, hvikep.emeertid bott afser bränning på främmande, samfäiga eer egda marker. Som HaLLGREN i en uppsats om skogs förhåandena på junghedarna anmärkt, har dock i senare tid ett moment tikommit, som verkat starkt hämmand på bruket att jungbränna, nämigen den respekt för nedagd t mänskigt arbete, som de at tarikare vordna jungmarkskuturerna med nödvändighet bjuda. Frånsed t de fa af vådabrand, hvika ej äro ovaniga i junghedstrakterna, fortefver emeertid jungbrännirigen, om också i atjämt aftagande omfattning, inom Sunnerbo härad af Kronobergs samt möjigen h. o. d. i angränsande dear af JönÖpings. än,_ inom vissa dear af Haand, i synnerhet i Weinge-trakten och andskapets norra socknar, samt sutigen h. o. d. i Bohusän..

9 OM LJUNGBRÄNNING FÖR SKOGSKULTUR. I3 B. Ädre åsikter om jungbränningens förhåande ti återväxt och skogskutur. Vid jungbränningen dödas så godt som undantagsöst aa småträd och trädpantor på brandfätet; på fät, som periodiskt jungbrännas, kan därför ingen sjäfsådd uppväxa. En jungbrand kan därjämte tack vare oämpig eer rent af samvetsös anäggning, bristande tisyn, tistötande båst, m. f. omständigheter, bifva svår att begränsa, i hviket fa det össäppta eementet ofta nog dragit härjande fram i angränsande skog och trädpanteringar. Ljungbränning och skogskutur ha redan af dessa skä kommit att stå som hart när oförmedade motsatser, och atsedan de första försöken att återbörda skogen åt de kaa jungvidderna begynte, har nitet för skogsodingen vanigen gått hand i hand med kampen mot jungbränningen. Lika sjäfkart som det är, att jungbrand under nyssnämnda omständigheter bir fördärfig för skogsväxten, ika vanskigt kan det vara att uttaa ett bestämdt omdöme om bränningens skada eer nytta för en efter branden föjande skogskutur. Vi man beakta de åsikter, som framkommit härom eer öfverhufvudtaget rörande brännings infytande på markbördigheten, gör man enigt mitt förmenande bott en skydig rättvisa åt erfarenheten, om. man går tibaka ända ti I 700- och det tidigare r 8oo-taets ekonomer, h vika sjäfva hade tifäe att se denna brandkutur i dess fua for och att snart sagdt aestädes iakttaga verkningarna af densamma. Då: nästan hvarje författare i andt- och skogshushåning från denna tid tagit ståndpunkt i brandfrågan, få vi nöja oss med en axpockning ur deras - för öfrigt ganska stridiga - åsikter härom. En god representant för äran att a bränning vore af ondo är HÅRLEMAN. På sid i z:dra deen af sin förutnämnda Dag-Bok söker han visa, att bränningen förstör aa de tre ämnesgrupper:»sat, oja och jord», h vika enigt tidens uppfattning vorq behöfiga för växternas näring, och ängre fram (sid ) upptager han ti vederäggning punkt för punkt aa de praktiska ski»af något värde», som han hört anföras ti förmån för svedjandet Äfven R måste medgifva, at de förbrände trän, buskar och matjord utgöra en i förstone ös och ätt aska, hvaruti säden såsom nog hetta och de Acaiska och andra sat tåande, frodigt växer och mognar, hvaruti äfven björkens och aspens fyktiga och fina frön kunna fästa sig, samt at en de gräsfrö deruti också stanna och at de på et år eer annat med iknese af någon

10 EDVARD WIBECK. (8*) trefnad deri fortkomma, men», säger H. med en argumentation, hvari hans a priori fattade stäning ti fragan skymtar fram,» jag vågar dock påstå, at emedan a annan ututad aska är ti a växts framastrande odugeig, den ock på svedjeanden, sedan hettan, köden, vädret och uften samt örter och växter utdragit deraf den efter eden ringa återstående kraften inom et eer tu års föropp, ock ej kan utgöra annat än en död jord, en så kaad terra insipida -- -». Nära Håreman stod E. G. LIDBECK, som i en akademisk afhanding»sivicutura Scani<B» 1757 (respond. EBBE BRING) i not å sid: 14 säger, att»svedjande på en ort, som icke är ide sten, är. en andtförderfveig hushåning -...,...,. Också i afhandingen» Utiita te pantationom arborum fruticumque in Scania» 1768 (respond. OLOF HINDBECK) uttaas stora betänkigheter däremot, i a synnerhet på mojord, och sättes i fråga, huruvida någon de af Skånes skogsbygd utan skada kan undergå dyik behanding. Äfven LINNE, TROZELIUS och LÅsTBOM synas i brandkutur sett ett öfvervägande skadigt näringsfång. Den förstnämnde säger dock 1 på ta om svedjande, att»detta brännande skue intet skada marken, om det ej under svedie-brännandet den ringa svarttnya, som vore förut på Jorden, adees förbrände, och därmed efter 2 åhr, då satet är vä utakadt, emnade patsen ångt magrare» - -. Af LÅSTBOMS uppgifter (i en akad. afhand.»om skogames besparing», respond. J. NORDVALL, Upsaa 1765) intresserar i synnerhet ett meddeande, att prosten FAST i en ti Vet. Akademien ingifven prisskrift 2, som ikvä icke bef tryckt,»med ovedersägiga skjä bevist, at våra festa myrar och kjärr häreda sitt ursprung från svedjefät». Som bekant torde vara, har på ara sista tiden en iknande åsikt beträffande högmossarnas uppkomstsätt förfäktats af Sv. Mosskuturföreningens botanist, dr. E. HAGLUND. Att svedjande och jungbränning jämvä i öfverjägmästare M. H. BRUMMER hade en svuren fien_de har redan förut bifvit omnämndt, hvarvid dock bör anmärkas, att B. i ikhet med många andra motståndare mot bränningen, snarast haft för ögonen dess stora och uppenbara missbruk. En i förhåanqe ti de förutnämndas diametrat motsatt åsikt företrädes i en uppsats»om Fåhackningoch bränning» (öfvers. fr. J. LAWRENCE), Arkif för Hushåningen och Näringarne, n:o 29, jui Häri sägs, att fåhackning och bränning just torde vara de kraftmede, som kunna göra hedarna fruktbara.»det är,, heter det, en stor förust för nationen att detta bruk icke bifvit amänt; - - genom bränningen erhå7 1 Hjorters Amanack I Swar ti Kong!. Wetenskaps Academien om de bästa Författningar at underha tiräckig tigng p skog här i Riket, 1765.

11 (9*) OM LJUNGBRÄNNING FÖR SKOGSKULTUR. es gödse ti det ägsta pris, som är möjigt, den renar jorden mer på en vecka, än man genom vanig oding skue kunna uträtta på tre år.» Bränning förordas på a jord,»som genom sitt dåiga tistånd eer sin Styfhet gör den nödvändig», dock är det troigt»att a jord kan brännas, om man endast uppskjuter operationen ti sommaren, då stäet är sankt». - - >>Försök, som de sednare åren bifvit gjorde, hafva fukomigt bekräftat nyttan af den gama metoden att periodiskt fåhacka och bränna jorden - aenast med detta vikor, att man icke genast odar sådant, som utmattar jorden.» Det stora fertaet samtida författare biträdde rörande svedjandet en uppfattning, som bidar en medeväg mean de citerade ytterighetsmeningarna, en åsikt, som ju också kommit ti synes i svedjeagstiftningen 1 Ti dem, som i svedjande och markbränning sett något, som - under oikartade yttre förhåanden - både kunde brukas och missbrukas, höra MENTZER, DALMAN-ESKILSSON, RICHARDSON, GADD, BRAUNER, LILJE BLAD m. f. I a synnerhet tager Brauner i sin»afhanding om möjeigaste sättet etc. at underhåa och öka Barr-Skogen, I 76 I», ti orda för bränningames nytta. B., som hade fukomigt kart för sig, att den dåtida öfvervägande passiva besparingspoitiken inom skogsbruket vore förkastig, såg i ett»försiktigt svedjande>> just den faktor, som fortast kunde skaffa in en ny skogsgeneration på kamarkrna. Beträffande den egentiga skogsmarken hö han en»otidig wördnad» för svartmya öfverfödig, hvaremot dyik borde sparas på åker och äng. Markbränning kunde undvikas genom att svedja, då marken vore våt. Med Brauner instämmer senare Lijebad, tiäggande, att man genom svedjande befordrar växten för taen, hvarjämte kostsammare markberedningsåtgärder på detta sätt besparas. Richardson trodde, att hedarna i Haand genom sådd af björk-, asp- eer barrträdsfrö efter föregående jungbränning skue kunna göras skogbärande, dock så, att man ämpigen närmast efter bränningen kunde taga en sädesskörd, eer så rofvor, hafre eer bohvete, som borde få ruttna ned på rot för att göda jorden. Äfven i hushåningssäskapens i jungmarksänens handingar kan 1 Försök ha t. o. m. någon g!.ng bifvit gjorda att efter rent geoogiska eer oekoogiska grunder uppdraga gränser för svedjandet. Så t. ex. i K. Maj:ts förkaring deu 9 dec rörande svedjandet i Jämtand, h varest stadgas att»kasande och boands brännande endast må äga rum på»dand. som består af granmossar, stenbunden mark med käsåg uti,, men däremot ej på»sandjord och pinnmo, hwarest ta- och furuskog wäxer». Att r8os års skogsordning förbjöd svedjande på >.sandmo samt bergaktig och stenbunden marb är förut omnämnct.

12 !6 ' EDVARD WIBECK. (I o*} man finna den åsikt företrädd, att bränning i issa fa vore nyttig, så i en osignerad afhanding»anmärkningar öfver Svenska skogarne» i Göte b. o. Bohus. H. S. Hand. I 8 I 6 och i kapten BRUMMERS - ej att förväxa med den förutnämnde öfverjägrnästaren B. - anförande vid möte i Haands äns H. S I samrna årgång omtaar också D. ANDERSSON en de yckade kuturer med ta- och björkfrö, hvika utsåtts på brandfät tisammans med råg, som sedan bärgats med kvarämnande af hög stubb.»att oda skog, som vinn et hastig tiväxt», säger A.,» sker säkrast genom skärning och bränning - - och detta sätt är äfvenedes minst kostsamt.» Ä f ven i en uppsats i Kronobergs äns H. S. Handingar I 8 I 5, sid. 76-8o, stäer den anonyme författaren, som f. ö. starkt fördömer gängse missbruk af. brandkutur, i fråga, huruvida ej en indrig svedjning är förmånigast på sandmo, grus och ör. Bränningens kompicerade natur och oikartade verkan på oika jordsag frarnhäfves också i uppsatsen >>Om verkningarne af jordens bränning» (öfvers.?) af dr. ZIERL Arkif f. Hushåningen och Näringarna, n:o 30, maj I831, samt i kapitet Hackning och bränning» i D.Lows»Handbok i praktiska Landthushåningen» (ö f vers ), h vari ock påpekas den stora skinaden i verkan af m eer af upprepade bränningar. Vår axpockning ur ädre författares åsikter om brandkutur må afsutas med föjande tänkvärda ord, hvarmed ZIERL afsutar sin nyssnämnda uppsats:»det är», säger han, utom at tvifve att bränningsoperationerna förtjäna a den uppmärksamhet, som de i sednare tider väckt; det fear ingenting mer än att de förhåanden, hvari bränning är nyttig eer skadig, bifva närmare utveckade genom en svit af sorgfäigt anstäda försök, som åtföja<> af kemiska anayser. - Så änge man derföre icke gör sina försök i imdthushåningen med ett noga afseende på jordens beskaffenhet, så änge man vid berättesen om erhåna resutat endast emnar receptika föreskrifter, utan närmare uppgifter på kimatiska förhåanden, så änge går det med andtbrukaren iksom med qvacksafvaren, att det som hieper smeden, tar ifvet af skräddaren». Frän senare tid finna vi i svensk skogsitteratur åtskiiga beaktansvärda inägg i jungbränningsfrågan. Först är då att nämna den om skogskuturen i våra hedtrakter så högt förtjänte, framidne jägmästare O. E. GYBERGS uttaanden i en iten skrift»några tankar om skogsoding på Svätorna och dermed ikartad mark», Jönköping 188o. På sid. 8 i denna skrift heter det b. a. föjande:»förekommer hög och tät jung torde det för skogssådden vara fördeaktigt at förut afsvedja densamma, ikvisst under vintern eer tidigt på våren, medan käe ännu finnes i jorden, samt först 1 eer 2 år derefter beså marken med skogsfrö, sedan den ösa jordytan hunnit att

13 ( 1*) OM LJUNGBRÄNNING FÖR SKOGSKULTUR. något binda sig. Band kort jung torde skogssådd utan synnerig oä genhet af densammas närvaro kunna företagas, då dervid borde vinnas den fördeen, att jungen bibehåer fukt för fröets groning och ti en början skyddar pantan mot torka och häftiga vindar. - - Ett gammat förfaringssätt är att banda skogsfrön tisammans med säd, samt utså och nedmya detta samtidigt, hvaraf vackra pantbestånd vanigen erhåas. Säden bör då ej afskäras för nära jordytan. - -» Att hedbränning i vissa former icke vore skadig utan t. o. m. gagneig, samt att den under iakttagande af nödig försiktighet icke heer behöfde bifva farig för omgifningarna, ansåg jämvä den kommitte, som afgaf sitt betänkande rörande en ny hedbrands-ag i Danmark 1 Om bränning af rotstående jung - den form af hedbränning, som numera nästan utesutande har intresse för sveuska förhåanden - yttrade kom mitterade b. a. ungefär föjande: Bränningen kan utan svårighet utföras året om, äfven på vinterhafåret, bott jungen är torr, t. ex. efter några dagars båst. Man bör å andra sidan icke bränna vid mycket torr väderek, då eden kan förstöra torfven, och i fa af tistötande båst, bi svår att begränsa. Ej heer bör man bränna vid barfrost, då eden ej kan hejdas genom kringpöjning eer påkastning af jord. Om markberedning afses efter branden, bör denna ske omedebart därefter, så att den starkt gödande askan ej går förorad. Sker jungbränningen med iakttagande af nyssnämnda försiktighetsmått och tändningen bott sker vid äsidan, är, säger kommitttn, bränningen adees ofarig. T. o. m. en större area kan brännas under oppet af några få timmar, hvadan brännaren atid bör vara i stånd att väja ämpig väderek för arbetet. Det brandfria bäte, som i hvarje fa bör begränsa ett brandfät, behöfver ej vara mera än 6 anar bredt. Samtidig med Gybergs och danska hedbrandskommittens uttaanden är E. HEMBERGs uppsats»ljunghed eer skog» i Tidskrift f. Skogshushåning, årg. 9, I 88r. Bortseende från de nationaekonomiska frågor, som bida hufvudparten af den intressanta uppsatsen, ha vi här endast att beröra H:s stäning ti jungbränningen, i hviken han tydigtvis s.ett öfvervägande skadeverkningar. >>Tänkarn oss», heter det å sid. 75 af nyssnämnda uppsats,» ett under försommaren at bränd t jungfät svart och ödsigt, öfversåadt med koade qvistar och jusgrå fäckar af förbränd jungmya. Eden har här såedes förtärt icke bott sjefva växttäcket, utan äfven en stor de af det tunna, af naturen under många år mödosamt hopade matjordsagret. Hade denna växtmya, som ju utgör vi- 1 Kommitte-medemmarna v oro: BOR CH, E. DALGAS, FEIERSKOU, KRARUI', N. Mou RITZEN, I. SoNDERGAARD och VALEUR. Deras åsikt om oika former af hedbränning återfinnas i» Motiver etc.», sid , Hedeseskabets Tidskrift, 2 A arg

14 !8 EDVARD WILIECK. koret för hvarje okas nutida och kommande fruktbarhet, fått ostörd sönderdeas, så skue endast så stor mängd oorganiska ämnen, som motsvarar jungvegetationens ettåriga affa, bifvit öst. Men genom bränningen göras aa sater, som förefinnas i humustäcket, på en gång ösiga, hvarigenom en ända ti 8 gånger större ösning af dessa, växterna5 enda näringsämne ur jorden, pötsigt åstadkommes.» - Härefter skidras hur marken, efter att under några få års tid ha burit en af den tifaiga askgödningen framkaad efemerisk gräs- och örtvegetation, ånyo täcks af jung, som nu ikvä är»urståndsatt att fukomigt skya marken för so och vind, eer att finna vikoren för sin fua trefnad på denna genom svedjningen utarmade jordfäck» - - Het motsatta erfarenheter rörande jungbränningen ha på ara senaste tiden också framagts af C. B. CHRISTOFFERSSON i en upppsats»om skodsoding å jungryar», Skogsvårdsfören. Tidskrift 1 go6 samt af C. A. ROLLGREN i ett par artikar»skogsförhåandena å sydvästra Sveriges junghedar», i skogvaktaren I go6 och I 907. Under det att den förre, med praktisk erfarenhet hufvudsakigen från Sunnerbo i Småand, funnit ämpigt att i stor utsträckning jungbränna marken för skogssådd, och detta i synnerhet på mager jordmån, där bränningen i hög grad visat sig befordra såvä det bifvande beståndets täthet som tiväxthastighet, anser den senare, iksom Hemberg, att jungbränningen i Haand endast skadar och utarmar.»det afbrända myagret», heter det i sistnämnda uppsats,»- --- har förorat en betydig anpart af sin organiska hat, at kväfve och den fuktighet, som de vattenhå!ande, i jungen växande mossorna kvarhåit, har med mossans förbränning försvunnit; området har med ett ord för ång tid framåt gjorts oemottagigt för skogsvegetation Ett fortsatt upprepande af bränningarue har därför visat sig hafva ti föjd en så stark uttorkning och utmagring af marken, att skogsfröen ej kunna gro och pantorna ej spira, hvarti äfven väsentigt bidragit uppkomsten af de starkt vattenafdunstande gräsen å brandytorna.» - - -»Griper jag mig an med tota skogsoding af ta å jungmarkerna, kan jag använda så vä sådd som pantering med I a 2-åriga pantor. Är marken afbränd och torr, är sådden vanskig, enär den af soen upphettade sanden omintetgör groningen och de små hjärtbadspantorna torka bort.» -- Hur dessa skenbart så motsägande, cch ikvä hvar för sig kanske fut riktiga observationer kunna bringas in under gemensamma synpunkter, ska ängre fram visas.

15 (3 I*) OM LJUNGBRÄNNING FÖR SKOGSKULTUR. C. Redogörese för de försöksytor på jungmark, hvika anades åren med anedning af Domänstyreisens skrifvese den 28 mars Någon tistymmese ti enhetig uppfattning rörande frågan om jungbränningens betydese för skogskutur har, som vi funnit, adrig varit rådande och för en 20 a 30 år sedan ika itet som någonsin förut. Äfven i andra punkter rådde stor ovisshet om hvika kuturmetoder, som voro de bästa för jungmarkerna. Då staten emeertid efter börjat att i ganska stor omfattning inköpa äfven kaa marker, för att också i junghedstrakterna bida kronoparker, så trängde dessa frågor at mer och mer ti besvarande. Det var i detta syfte, som Domänstyresen den 28 mars I 888 af.ät föjande skrifvese ti jägmästarna i Åhus, Ängehoms, Haands, Sunnerbo, Värends, Västbo, Marks, Svätornas, Fabygds, Vadsbo, Hunnebergs, Bohus och Dasands revir: >>För att vinna erfarenhet om ett biigt och på samma gång fut tifredsstäande sätt för skogsoding å jungmark har domänstyresen ansett att inom skida orter jämförande försök härutinnan borde efter en och samma pan verkstäas, och då det vore af förde att redan i år dyika försök påbörjades, vi styresen härmed anmoda Eder att, om ämpiga områden finnas å utmark ti kronopark eer amänt hemman, för hviket skogsoding uti faststädt förvatningsförsag bifvit bestämd, omedebart anordna dyika försöksodingar efter i biagda promemoria angifna grunder; och böra försöken framdees fortsättas på samma eer andra stäen, i hviket afseende I bören uti nästkommande års förvatningsförsag uppföra härti erforderigt beopp. Rapport om och ti hvad utsträckning försöksoding anordnats hafven I att ingifva i sammanhang med förvatningsförsaget. Sthm etc. OscAR EvERS. j. H Wemzez"n. Promemoria. Försöksfätet med öfverat. ika mark, äge och jungväxt indeas uti ika stora, hest kvadratiska eer rektanguära rutor om 25 ars (so x so m.= 55 x 45,45 = 6o x 41,75 = 65 x 38,46 = 7o,7r x 35.36) ti so ars (7o,7rX7o,7r m.= 75x66,67 = 8ox62,5 = 9oX55,s6 = Iooxso)yt- Meddei. fr. statens skogsförsöksanstat U)II. 3

16 20 EDVARD WIBECK. (3 2*) vidd hnrje, hvika i vinkarna förses med påar eer rösen. Å en kartecroquis numreras de oika rutorna och uti särskid ängd, som jemvä bör innehåa en amän beskrifning å försöksfätet, upptecknas tiden för skogsodingen, använd frömängd (ta och gran ti ika kvantitet uppbandad med björkfrö, där tigång härå finnes), såningsmetod samt kostnaderna, noggrant specificerade för fröet och arbetet. Härförutom bör, där jungen bifvit afbränd eer borthackad, antecknas de iakttageser, som göras angående jungens återväxande. Försöken böra omfatta: Utan fiiregående j"ungbränning. Rutan n:r r, bredsådd, utan markberedning, hest före snösmätningen; rutan n:r z, radsådd (2 m. mean raderna), utan markberedning, jungen afsagen; rutan n:r 3, rutsådd (2 m. X r,s m.), utan markberedning, jungen afsagen; rutan n:r 4, rutsådd med markberedni:ng, jungen uppryckt, hackning. Efter jimgbränning. Rutan n:r 5, bredsådd, utan markberedning, året därefter; rutan n:r 6, radsådd med markberedning, hackning; rutan n:r 7, rutsådd»»» rutan n:r 8, efter eget godtfinnande." I anedning af denna domänstyreisens skrifvese befvo försöksfät anagda i Ängehoms, Sunnerbo, Haands, Marks och Svätornas revir. Med undantag af en kort sammanfattning öfver de hufvudsakiga resutat, som försöksytorna i Sunnerbo visat, pubicerad af jägmästare C. B. CHRISTOFFERSSON i hans förutnämnda artike, Om skogsoding å jungryar, Skogsvårdsfören. Tidskrift rgo6, sid. 137-I4o 1, ha resutaten af dessa försökskuturer adrig bifvit offentiggjorda. Tämigen utföriga redogöreser öfver ytorna i Sunnerbo, Haands och Ängehoms revir finnas emeertid i tvenne af jägm. G. SCHOTTE åren I go I och I 902 ti domänstyresen ingifna reseberätteser, hvarjämte kortare beskrifningar öfver förstnämnda ytor finnas i ett af öfverjägmäst. C. A. F. GYLLEN KROK upprättad t inspektionsprotoko af år r 903 samt öfver försöksytorna i Marks och Svätornas revir i en förteckning öfver västra distriktets profytor, upprättad samma år af dåv. öfverjägmäst. K. FREDENBERG. För att omsider bringa reutaten af aa dessa försökskuturer ti amännare kännedom, uppdrogs åt Statens skogsförsöksanstat att under arbetsperioden I go6- I go8 närmare undersöka desamma. Detta arbete utfördes af förf., såsom assistent vid anstatens skogsafdening, under oppet af augusti och september månad IgoS, hvarvid försöksfäten i 1 Het kort omnämnas dessa ytor redan i C:s reseberättese öfver skogs uppdragande m. m. å hedarna, Tidskrift för Skogshushåning, årg. 26, 18g8, sid. 215.

17 (33*) OM LJUNGBRÄNNING FÖR SKOGSKULTUR. 21 Sunnerbo revir med I 6, i Haands revir med 9 och i Marks revir med äfvenedes 9 oika underafdeningar befvo närmare undersökta. De på Koeberga kronopark i Ängehoms revir anagda försöksytorna, hvika enigt jägm. Schottes nyssnämnda reseberättese från början varit gesa och därför några år efter anäggningen hjäppanterats med ta och gran samt dessutom, på grund af bristfäig beteckning på marken, redan år I go I varit svåra att ti gränserna noggrann t bestämma, ansågos numera som försöksfät värdeösa och befvo adrig undersökta. Äfven det försöksfåt, som bifvit anagdt på Oestads kronopark i Svätornas revir, befanns vara af mindre värde än de öfriga. Ett inom försöksfätet vidt förgrenadt kärr berörde i mer eer mindre grad de festa af parceerna, hvarjämte dessa på grund af meaniggande fastmarks brant småkuiga beskaffenhet voro ti äge och exposition särdees växande. Då därjämte försöksfätets 20 parceer kutiverats under oppet af 5 oika år (r888--i8go, I892 och I893), ansågs en jämförese mean dessa oika afdeningar så vanskig, att det ansågs bäst att afstå från granskningen af äfven detta fät. Granskningen af de öfriga kuturfäten skedde så, att beståndet på hvarje parce undersöktes i anseende ti täthet, grofek, ängd och höjdtiväxt. Gest eer ojämnt bevuxna parceer befvo härvid totataxerade, i andra fa (rut-, radsådder etc.) taxerades vissa, öfver fåtet jämnt fördeade såddrader eer (i tätare bredsådder) en mindre, känd area af sådan beskaffenhet, att den ansågs kunna representera parceen i dess hehet. På hvad sätt och ti hviken omfattning taxeringen på hvarje särskid afdening utförts, omnämnes ängre fram i samba.nd med redogöresen för de oika afdeningarna. Vid taxeringen mättes med tihjäp af en i meter- och decimeterstreck indead stång des trädens höjd, des sammanagda ängden hos de 5 senaste årsskotten. Stammens grafek mättes vid I,3 m:s höjd med afrundning ti närmaste hea centimetertal Den i det föjande upptagna grafekskassen "o", omfattar såunda de träd, som ej nått I,3 m:s höjd eer som vid denna höjd haft mindre än 1j2 cm:s diameter. Mark, jungväxt och annan undervegetation undersöktes okuärt, hvarjämte håpunkter för bedömande af bränningens infytande jämvä söktes på ädre och yngre, kutiverade eer okutiverade brandfåt, beägna i samma trakt som försöksytorna. Aa de undersökta kuturfäten befvo försedda med nödiga, numrerade påar för afdeningarnas utmärkande, hvarjämte på fäten i Haands och Marks revir afdeningsgränserna upprensades ti den omfattning, som ansågs nödigt för orienteringen. Rörande detajbeskrifningen i det föjande må anmärkas, att under hvarje afdening bott meddeas en kort beskrifning hufvudsakigen upp-

18 22 EDVARD WIBECK. (34*) tagande kutursätt samt anäggningskostnad pr hektar räknadt. Af utrymmesskä har däremot beståndets storek och fördening på oika grofekskasset samt dessas höjd och ängdtiväxt måst hopföras i de för hvarje he försöksyta gemensamma tabeerna I-Iv, hvarti agts tab. v, som beyser fröåtgången och trädprocenten på samtiga ytorna. Sedan på detta sätt en i möjigaste mån sammanträngd och objektiv framstäning ämnats öfver beståndet på hvarje afdening, föjer, efter beskrifningen öfver samtiga ytorna, en jämförande diskussion öfver de praktiska sutsatser, hvarti försökskuturerna kunna anses berättiga. Försöksytorna i Sunnerbo revir äro beägna på den sammansagna utmarken ti kronoegendomarna Öckershut och Fägerhut i Hinneryds socken af Kronobergs än. De bida två fuständiga, under resp. år r88g och I Sgo anagda försöksserier, båda i hufvudsak utförda i öfverensstämmese med Domänstyreisens promemoria. Ytorna af år I 88g, som i Försöksanstatens register fått n:o I 3 I, igga hopförda i tvenne fät, hvaraf ett bränd t och ett obrändt, båda beägna öster om och tämigen nära torpet Mattishom. På samma sätt bida de år I Sgo anagda, under n:o r 32 inregistrerade ytorna, två fät, beägna å ömse sidor om vägen Fägerhut-Hökhut, ungefär hafvägs mean dessa båda stäen. Försöksytorna igga ofvan marina gränsen på mark, som ti vegetation och geoogisk beskaffenhet i stort sedt är ikartad med de festa af häradets rymarker, en småkuig, ofta mäktig morän (se fig. I), i sänkorna täckt af torfmossar och däremean af junghed med mestades mossrikt bottenskikt. Markprofierna visa en 2-6 cm. tjock jungtorf, så en grå sandig S. k jungmya af växande mäktighet, vanigen S-I S Cm. tjock, och därunder en gugrå, tämigen fin grusjord med större och mindre stenar och bock Utbidad ortsten saknas. Afd. v-vm och en mindre de af af d. II, aa å yta n:o I 3 I, visa ett från de öfriga ganska afvikande förhåande. Under ett het tunn! jungtorfsager kommer här ett I s-w cm. tjockt, rödbrunt (ej grått) starkt muhatigt jordager af en ucker, ätt gräfbar konsistens. Tämigen säkert ha dessa dear af försöksfäten förr varit beväxta med bok, som enstaka eer gruppvis ännu återfinnes på den närbeägna inägomarken. Den större återstående deen af ytorna, iksom ock kringiggande jungmark, har troigen sedan ång tid tibaka varit ka. I hvarje fa betecknas ej desa marker såsom skogbärande på en»geographisk Deineation utöffwer Sunderbo Heradt etc.», upprättad år I68S (troigen af S. G. ROH.'IIAN); de närbeägna Tommaryds-

19 $ UJ g i o a 0: o' Gr :;t :; {1q w ro a <T -ö g, "' en --.5: o :::: c Q "' :>- "' z Q " 0' "' UJ v; o Q (f. v; q,...?o Fig. I. Ljungbrändt fät på småkuig, djup morän, i sänkorna kärr eer smärre högmossar. Bränningen utförd tidigt på våren I 907 i syfte att förbereda skogsku tur. Vegetationen mest jung ( Gauna 71ugarzs), mjöonris (Az dostaph_yos uva uni), kattfot (Au tennaria dioica) och fårsvinge (Festuca oviua). Tufvor af Leucobryum på fuktiga dear affätet. Tommaryd i Iinneryds s:n, Småand. Gebrannte Heide auf keinhiigeiger, tiefer Moräne; in den Bodensenkungen Siimpfe oder keinere Hochrnoore. Das Abbrennen im Anfang des Friihings 1907 ausgefiihrt, u m \iv a d kutur vorzubereiten. J etzt eine spärieb e Vegetation von Catma, Arctosta_/Jizyos tt7/a urs i u. a. (siehe oben!).k.irchspie Hinneryd, Småand. N w

20 EDVARD WIBECK. markerna och många andra trakter af häradet betecknas redan på denna karta uttryckigen såsom jungryar. På samtiga forsöksfäten synes jungheden närmast tihört den typ, som af NILSSON och ScHOTTE bifvit kaad mossrik junghed. Att döma såvä af obrända, gest beväxta afdeningar som af okutiverad jungmark i grannskapet, har i amänhet funnits ett bottenskikt af mossor, mest den vaniga väggmossan (Hyocomium parietinum), men äfven andra, såsom Hy. proiferum och Dicranum-arter; renaf (C/adina sivatir;a) och bägaraf ( C!adonia:) endast på smärre fäckar. Fätskiktet har bestått af gamma, haft meterhög jung med h. o. d. inströdda stånd af ingonris ( Vaccinium vitis ida:a) och större och mindre fäckar af mjöonris (Arctostaphyos uva ursi), hvarjämte en de örter och gräs kunnat i fåtaigare exempar uppetas, så kattfot (A1Ztennan a dioica), käringtand (Lotus cor1zicuatus), bodrotsört (Potmtia erecta), båkocka ( Campa1Zua rotundijo!ia), röeka (Achiea miefoium), ummer (Lycopodz.um cavatum), fårsvinge (Festuca ovina), kruståte (Aira.fexuosa), starr (Care x piuzfera) och åtskiiga andra. Öfver jungtäcket höjde sig en och annan enbuske samt strödda, yfviga pioniärer för en ångsamt anryckande, sjäfsådd tavegetation. Enigt meddeande af personer, som voro närvarande vid ytornas anäggning\ hade afdeningarna VI och VII å yta n:o I 3 I samt dear af af d. v--viii på yta n:o r 32 kortare och gesare jung, men däremot ymnigare mjöonris än öfriga dear af försöksfäten. Försöksytan n:o 131 anades den apri I88g, n:o 132 den apri I 8go, hvarvid jungbränningen verkstädes omedebart före de öfriga kuturåtgärderna. Utsädet var på aa afdeningarna enahanda, en bandning af 2 dear ta-, 2 dear gran- och r de björkfrö, det sistnämnda bandadt B. verrucosa- och odorata-frö. Det använda fröet var af sydsvensk proveniens. Kuturerna af år I 88g ( försöksyta I 3 I) hade att kämpa med särdees ogynnsamma vädereksförhåanden, enär stark torka rådde hea detta års försommar. I 8go års kuturer ( försöksyta n:o r 32) hade däremot gynnsam värderek. /<orsöksyta n:o I3I består af två i det närmaste kvadratiska fät om I hektar. Hvart dera fätet är återigen uppdeadt i 4 st. 0,25 hektar stora 2 afdeningar. Båda fäten äro hägnade med stengärdesgård. 1 De åsyftade personerna äro kronojägaren i Ljungby bevakningstrakt C. G. PETTERs SON, samt bevakare A. SJöQVIST å Hökhut, af hvika den förstnämnde i ett protoko af den z8 maj r8go ämnat uppgift om försöksytornas anäggning, kostnad härför m. m. 2 Då vid revisionen försöksfäten kontromättes, påvisades i de oika afdeningarnas area smärre oikheter, hvika dock ej ansågos vara af 3ådan betydenhet, att hänsyn därti behöfde tagas vid beräkningen af beståndets storek pr hektar.

21 (37*) O:.U LJUNGBRÄNNING FÖR SKOGSKULTUR. Östigare fätet med de icke jungbrända a/deningarna --IV. 1 Läget är torrt med undantag af en mindre de af I och större deen af II, hvarest marken är svagt mossaktig. Afd. I är pan och jämn, Ii pan, tufvig med ett par smärre upphöjningar, III pan och jämn, IV jämn, svagt suttande mot norr. Ajd. I. Bredsådd utan markberedning (efter snösmätningen). Fröåtgång I3,2 kg. 2 kostnad härför (a 4 kr. pr kg. af den använda fröbandningen)... sz,so kr. Arbetskostnad " _I'+4_»_ Summa kuturkostnad 54,24 kr. Vid totataxering fanns på afdeningen B98 taar, 366 granar och I3 björkar. Hur dessa träd fördea sig i oika grofekskasser, samt höjden och tiväxten inom dessa kasser ses af fig. I 6 och I 7. Trots det betydiga åntaet ännu ti stor de i jungen doda småträd, gör afdeningen ett öfvervägande kat intryck och kuturen måste i anseende ti trädens ytterst ångsamma växt betecknas såsom missyckad. Ti det ogynnsamma resutatet har i någon mån en de sjäfsådda, ädre, spärrvuxna»vargar» bidragit, hvika först vintern I9o2-I903 borttogas från ytan. Dyika öfverståndare ha äfven funnits eer kvarstå ännu inom afd. II-IV, q1en ha här ämnat mindre spår efter srg. Aj d. derna gå II. Radsådd utan markberedning; jungen afsagen i såddrändema. öster-väster på omkring z m:s afstånd från hvarandra. 3 Fröåtgång 7,2 kg.; kostnad härför... 28,so kr. Arbetskostnad I 4 - " Summa kuturkostnad 42,8o kr. Taxeringen omfattade 6 rader af 26, h varvid 297 taar och I 6 granar mättes samt ett fåta björkar observerades utanför de undersökta raderna. På grund af den förut anmärkta, oikartade jordmånsbeskaffenheten å ytan, som ti större deen är mossaktig på magrare grund, men i en backe af en frisk, vida bättre konsistens, är beståndet mycket ojämnt fördeadt. Ytans sämre de är ges och uckig af ika dåig beskaffenhet, som afd. r, under det den bättre deen bär ett bestånd, som i täthet och utseende kommer nära radsådden å yta n:o 132, afd. rv. Ra- 1 Afdeningarna äro här numrerade på samma sätt som i Försöksanstatens register, se Redogörese öfver skogsförsöksanstatens verksamhet, Skogsvårdsfören. Tidskr., am. upp!. 1909, sid , och i enighet med senaste uppåningen å marken. Detta anmärkes, enär i ett ädre protoko öfver kuturytorna afdeningarnas numrering är en annan. 2 Fröåtgång, kostnad etc. afser atid, då ej annorunda sägs, pr hektar. 3 Som z6 st. rader här finnas å en D-formig parce med omkring 50 m. ång sida, är det verkiga mede afståndet mean raderna 1.93 m.

22 EDVARD WIBECK. Aj d. bandet 2 I!. Rutsddd utan markbe; edm'ng; /7imgen a fiagen i mtoma. X I,s m. 1 För- Fröåtgång 2 kg.; kostnad härför 8 kr. Arbetskostnad... 7 Summa kuturkostnad I s kr. Vid totataxering fanns å af deningen 2 73 taar, I 3 granar och I7 björkar: Ur Statens SkogsWrsöksanstats samingar. Fot. förf., augusti rgo8. Fig. 2. Ruts!'tdd utan jungbränning och utan markberedning, utförd v!'tren I889. Vid sådden användes 2 dear ta-, 2 dear gran- och en de björkfrö. Bestånaet, som är mycket gest, består nästan utesutande af ta. Försöksyta n:o I 3 I : nr, Fägerhut i Hinneryds s:n, Sm!'tand. P1attensaat, ausgefiihrt im Friihing t88g ohne vorhergehenden Heidebrand oder Bodenbearbeitung. Aussaat Kiefer u. Fichte je 2/5, Birke 1/ 5 Der Eestand, dessen Schuss sehr schecht ist, besteht jetzt fast ausschiessich aus Kiefern.. Fägerhut, Småand. Jämte detta bestånd finnes å ytan ett fåta något ädre taar och granar, de senare anhopade ti en särskid grupp. Beståndet (tig. 2) är numera så gest och ojämnt, att det ursprungiga förbandet ej kan skönjas. De festa träden stå ensamma, å afdeningen äro såunda 303 st. efter kuturen uppkomna träd fördeade på grupper. Då med 2 X I, s ti 2 x I, s m:s förband 7 oo-8 2 s rutor böra funnits å afdeningen, ha pantorna het gått ut i minst % af rutorna. 1 Möjigen har förbandet varit något vidare, se härom anm. I å sid. 2 7.

23 OM LJUNGIJRÄNNING FÖR SKOGSKULTUR. 27 Afd. IV. Rutsådd med markberedning (upphackning). Förbandet 2 X I,S m. 1 Fröåtgång 2 kg.; kostnad härför 8 kr. Arbetskostnad r I Summa kuturkostnad I 9 kr. Taxeringen omfattade s rader af 2 s, h varvid z 6 s taar, 27 granar och 9 björkar uppmättes. Beståndet är något uckigt, men de pantrutor, som gått ti, bära i amänhet fera träd. Af I 40 undersökta rutor, v oro såunda S o, d. v. s. 36 % tomma, hvaremot antaet träd i hvarje pantbärande ruta i medeta uppgick ti 30I: 90, d. v. s. 3 i.t 4 stycken. Västigare fätet med de jungbrända afdeningarna V- VIII. Läget är numera friskt, utom sydöstra deen af fåtet med större deen af afd. VI och VII, som är mera torr. Aa afdeningarna äro ganska jämna, v och VI sutta svagt mot väster och norr, VII och VIII äro nästan het pana, afd. VII dock något högre vid södra kanten. Aj d. V Bredsådd utan markberedning (efter snösmätningen). Fröåtgång I3,2 kg.; kostnad härför... S2,8o kr. Arbetskostnad I,44» Summa kuturkostnad s4,24 kr. Parceens västra häft tota taxerades, h varvid I, o 3 I taar, I 4 granar och 2 I björkar uppmättes. Frånsedt ett par obetydiga uckor, gör beståndet ett godt intryck, dess utseende skijer sig föga från strecksådden å af d. VIII, se fig. 3. A(ri. VI. Radsådd med markberedning (upphackning). Raderna gå i österväster 'på 2 m:s afstånd från hvarandra. Fröåtgång 7,2 kg., kostnad härför... 28,so kr. Arbetskostnad... 2 s,-» Summa kuturkostnad S3 18o kr. Taxeringen omfattade s rader af 2 S befintiga, h varvid 446 taar, I S o granar och 2 o björkar uppmättes. Beståndet visar bott obetydiga uckor, mot södra sidan af parceen är det märkbart gesare och kortare, enär äget här är torrare. Ajd. VII. Rutsådd med markberedm'ng (upphackning). Förbandet 2 x I,S m. 3 Fröåtgång 2 kg.; kostnad härför ,- kr. Arbetskostnad , 4o Summa kuturkostnad I414o kr. 1 Granskningen af beståndet syn e< gifva vid handen, att såddrutorna i de z 5 raderna bott varit c: a 2 pr rad, h viket ger ett förband af närmast 2 x I,8 m. 2 Kostnaden för jungbränningen är här, iksom å de öfriga brända afdeningarna å yta n:o I 3 I och I 32, ej inberäknad i detta pris. 3 Förbandet är här rätteigen 1,93 x I,s m., enär å afden;ngen finnas z6 st. rader med i medeta 28 såddrutor pr rad. Yttersta raden mot norr är dessutom på I o m:s ängd, närma;t västra ändan, dubbe. Då denna rad vid taxeringen uppmättes, räknades naturigtvis bott en af dessa dubberader...

24 28 EDVARD WIBECK, Taxeringen omfattade 6 injer af 2 6, h varvid 3 6 I taar, 88 granar och 3 3 björkar uppmättes. Luckorna, som hufvudsakigen träffas vid beståndets södra kant, äro obetydiga, af 168 undersökta rutor voro bott 16, atså 910 %, tomma. I de 152 pantbärande rutorna funnos 482 träd, hviket gör i medeta 34 träd pr ruta. Ur Statens skogsförsöksanstats samingar. Fot. förf., augusti Igo8. Fig. 3 Strecksådd utförd våren 1889 efter jungbränning och markberedning. (Takuturen i förgrunden hör ej ti strecksådden.) Vid sådden användes 2 dear ta-, 2 dear gran- och 1 de björkfrö. Beståndet består nästan utesutande af ta med i amänhet god sutenhet. Försöksyta n:o 13 I :VIII, Fägerhut i Hinneryds s:n, Småand. Strichsaa.t, ausgefihrt im Friihing r88g nach vorhergehenden ieidebrand und Bodenbearbeitung. Aussaat Kiefer u, Fichte je 2Js, Birke j5. Bestand jetzt aus Kiefer, fast ickenos. (Die Kiefernkutur im V order grunde gehört nicht zur Parcee.) Fägerhut, Småand. Afd. VIII. S!recksådd med markberedm'ng. I stäet för kvadratiska, ha rektanguära, omkring o 13 m. ånga, o,rz m. breda rutor upphackats. Strecken igga i öster-väster. Förbandet 1,4 3 x r, 4 r m. 1 Fröåtgång 3,z kg.; kostnad härför, I2,8o kr. Arbetskostnad... 7, -» Summa kutur kostna-d=--i-9-,-8-o :-k-r. 1 Då vid revideringen ytan befanns innehåa 35 rader med medeta rutor pr rad, fås ofvanstående förband.

25 0:11 LJUNGBRANNI:>IG FÖR SKOGSKULTUR. Taxeringen omfattade 7 rader af 3 5, h varvid 376 taar, 57 granar och 39 björkar uppmättes. Beståndet (fig. 3) är särdees vackert med föga framträdande uckor. Då af 249 undersökta streck ikvä 6o voro tomma, ha nära 25 %af strecken sagit fe. De I 89 pantbärande strecken buro inaes 4 72 träd, h viket gör i medeta 2-3 träd pr streck. Försöksyta n:o IJ2. utgöres af två, rektanguära fat, hvardera af ungefär r hektars storek. I ikhet med r88g års ytor är ett af dessa brändt och ett obrändt samt båda uppdeade i resp. 4 oika afdeningar, som hvardera såunda håa omkring 0,2 s hektar. 1 Sydöstigare fätet med de icke jungbrända afdeninganza I-IV. Läget är för samtiga afdeningarna torrt, mot norr och öster något kyddadt af ungskog, mot söder och väster öppet mot myr. Afd. I och III uta svagt, afd. IV något starkare mot söder; afd. II är åsformig 111ed ena häften svagt suttande mot söder, den andra något brantare mot norr. Ajd.. Bredsådd utan markberedning (efter snösmätningen). Fröåtgång 13,2 kg.; kostnad härför... 52,8o kr. Arbetskostnad... 1,44» Summa kuturkostnad 54,2 4 kr. Vid totataxering fanns visserigen parceen, oafsedt 7 3 st. ädre yfviga "vargar», innehåa 422 taar, 144 granar och 17 björkar, men. större deen af dessa faer i de ara ägsta grofekskasserna. I sjäfva verket stanna mer än 2 / 3 af träden i o-kassen, och ytan får sin hufvudpräge af de tarika >>Vargar" och yfviga enbuskar, som intaga större deen af utrymmet på densamma. Ajd. II. Radsådd utan markberedm"ng: &"ungen ajsagen z" såddrä1idcma. Raderna gå nästan i öster-väster på omkring r,6 m:s afstånd från hvarandra.2 Fröåtgång 7,2 kg.; kostnad härför... 28,so kr. Arbetskostnad... I 4, - >> Summa kuturkostnad 42,8o kr. Taxeringen omfattade 5 rader af 2 5 befintiga, och uppmättes därvid - förutom 21st. ädre»vargar», hvaraf tvenne granar- 318 taar, 55 granar och r björk. 1 Se anm sid. 36. Afd. I och II äro i verkigheten knappast o,z4 hektar stora. Vid skogsindening sommaren 1905 befvo dessvärre båda fäten skadade af de ti 3 m:s bredd upphuggna paraeer, som genomsätta, pi. ena fätet afc. I och II, pi. andra fätet afd. V och VII. 2 Som afdeningens bredd är 39,5 m. och inom detta afsti.nd öpa 25 st. rader, bir medeafsti.ndet mean dessa I,s8 m.

26 EDVARD WIBECK. (42*) I förhåande ti absouta mängden trädindivider är beståndet ganska syagt representeradt i de högre centimeterkasserna och sutenheten är mångenstädes ångt ifrån nöjaktig, hnrti de kvarämnade»vargarna» väsentigen bidragit. A(d. III. Rutsådd utan markberedniug;!;'ungen afsagen z' mtoma. Förbandet (enigt uppgift) 2 x r,s m.1 Fröåtgång 2 kg.; kostnad härför... Arbetskostnad... _ 8 kr. 7» Summa kuturkostnad r 5 kr. Vid totataxering funnos - förutom 47 st. ädre»vargar» taar, 32 granar och 7 björkar. Frånsed t de tarika, yfviga»vargarna», gör afdeningen ett ganska kat intryck. Då minst 8oo såddrutor böra funnits på afdeningen, men bott 283 mestades enstaka stående individer af kuturbeståndet finnas kvar, måste araminst 65 % af rutorna het utgått. Af den ringa kvarvarande beståndsresten, befinner sig vida mer än häften af individerna fortfarande i o-kassen. Afd. IV. Rutsådd med markberedmi1g (upphackning). Förbandet r,6 X r,s m.? 2 Fröåtgång 2 kg.; kostnad härför kr. Arbetskostnad... _... I r >> Summa kuturkostnad r 9 kr. Vid taxeringen, som omfattade 5 rader af 25, uppmättes, förutom 2 I ädre vargar», r87 taar, 38 granar och 24 björkar. Äfven denna afdening (fig. 4) gör ett otifredsstäande intryck med ojämnheter och smärre uckor i beståndet. Nordvästigare fätet med de jungbrända afdeningarna V- VIII. Förutom mot sydvästra kanten, där fätet gränsar ti ungskog, omgifves det åt aa hå af mossar. Läget är å större deen af fätet torrt, men nära häften af afd. V samt norra kanten och en mindre sänka å afd. VI äro mossaktiga. Terrängen är kuperad, större och mindre bock igga strödda öfver samtiga afdeningarna, framför at å afd. VII, där ett stort fyttbock, kändt under namnet»ruteha» bidar ett ganska betydande impediment. Lutningsförhåandena äro å de oika afdeningarna såunda: afd. v utar svagt mot söder, afd. VI är kitteformig med utning mot sänkan i afdeningens midt, afd. VII suttar mot norra, södra och östra kanten och afd. vm är svagt åsformig med någon utning mot norr och öster. 1 Se anm. I å sid. 26 och 3 å sid. 27. År 1908 var beståndet atför gest för att tiåta någon säker sintsats rörande kuturförbandet. 2 Liksom å afd. II, befanns af deningen innehåa 25 rader, h viket gör omkring 1.Ii m:s afsti.nd mean raderna. Angi.ende afståndet mean rutorna i hvarje rad, har ingen säker sutsats kunnat dragas.

27 (43*) OM LJUI':GBRÄNNING FÖR SKOGSKULTUR U r Statens skogsförsöksanstats sarn1ingar. Fot. förf., augusti 1go8. Fig. 4. Rutsådd utförd våren 1890 utan jungbränning, men med markberedning. Vid sådden användes 2 dear ta, 2 dear gran och I de björkfrö. Beståndet är något gest och uckigt och består nästan utesutande af ta. Några granar, hvaraf tvenne äro syniga på biden, ha dock vuxit bra. Försöksyta n:o 132: rv, Fägerhut i Hinneryds s:n, Småand. Pattensaat, ausgcfiihrt im Fri.ibing r8go ohne vorbergehenden Heidebrand, aber mit Bodenbearbeitung. Aussaat Kiefer u, Ficbte je <tfs, Birke fö, Der jetzige, fp.st reine Kiefernbestand von etwas schechtem Schuss. Fägerbut, Småand. Ajii. V: Bredsådd utan markberedning (efter snösmätningen). Fröåtgång r3,z kg.; kostnad härför... sz,so kr. Ar hetskostnad r, Summa kuturkostnad 54,24 kr. Vid undersökningen totataxerades hea parceen, hvarvid 1,464 taar, 30 granar och 9 björkar uppmättes.

28 EDVARD WIBECK. (44*) Ur Statens skogsförsöksanstats samingar. Fot. förf., augusti Fig. 5. Utsikt från,rutehai> öfver en de af de jungbrända parceerna af försöksyta n:o I 32. Närmast i förgrunden afd. vrr, rutsådd efter markberedning, ofvanför ti vänster afd. v, bredsådd,. och ti höger därom afd. VIII, strecksådd efter markberedning. Aa afdeningarna sådda våren r8go med 2 dear ta-, 2 dear gran- och 1 de björkfrö. Öfverat nästan utesutande ta. Fägerhut i Hinneryds s:n, Småand. Aussicht iiber einen Tei der mit Heidebrand behandeten Parzeen des Versuchsfedes Nr Ganz vorn Abt. vu, Pattensaat nach Bodenbearbeitung, oben inks Vosaat, oben rechts Strichsaat nach Bodenbearbeitung Aussaat Kiefer u. Fichte je 2Js, Birke fs. Ubera fast ausschiessich Kiefer. Fägerhut, Småand.

29 (4S*) OM LJUNGBRÄNNING FÖR SKOGSKULTUR. 33 Detta bestånd är mycket ojämnt fördeadt, i det att drygt 3/4 af hea beståndet finnes på ytans fastare häft och knappast 1 j 4 å den mossaktiga. Endast denna senare de är synig å fig. s. Ajd. VI. Radsådd med markberedning (upphackning). Raderna gå nästan i öster-väster på omkring r,6 m:s afstånd från hvarandra. Fröåtgång 7,z kg.; kostnad härför... 28,so kr. Ar hetskostnad... : ,-» Smnma kuturkostnad S3 18o kr. Ur Statens Skogsförsöksanstats samingar. Fot. förf., augusti Fig. 6. Rutsådd utförd våren 1890 efter jungbränning och markberedning. Utsädet 2 dear ta-, 2 dear gran- och I de björkfrö. Beståndet nästan utesutande ta af god sutenhet. Försöksyta n:o 132: VII, Fägerhut i Hinneryds s:n, Småand. Pattensaat, ausgeiiihrt im Friihing rsgo nach vorhergeh=mdem Heidebrand. Aussaat Kiefer u. Fichte je 2/ 5, Birke 1/ 5 Bestand fast nur Kiefern 1 aber von gutem Schuss. Fägerhut, Smaand. Taxeringen omfattade s rader af 2 s, och uppmättes därvid r,4o6 taar, granar och 9 r björkar. En högst betydig de af beståndets stora trädanta faer i de ara ägsta centimeter kasserna. Aa granarna och de ara festa björkarna äro under-. tryckta. Några afsevärda uckor finnas icke, men beståndshöjden vrsar en betydande oikhet på ägre och högre dear af afdeningen.

30 34 EDVARD WIBECK. Afd. VII. Rutsådd med markberedning (upphackning). Förbandet r,s X I,s m. Fröåtgång 2 kg.; kostnad härför... 8,- kr. Arbetskostnad... 6,4o Smnma kuturkostnad I 4,4o kr. Taxeringen omfattade 5 rader af 2 6 befintiga, h varvid uppmättes 5o 2 taar, 77 granar och 2 I björkar. Af 2 I o undersökta såddrutor voro bott 3 I tomma, h viket betyder att knappt r 5 Yo af rutorna utgått. I de återstående rutorna stå i medeta 3-4 träd pr ruta. I sin hehet gör beståndet ett godt intryck (fig. 6), men höjdskinaden inom högre och ägre dear af ytan är atjämt påfaande. Afd. VIII. Strecksådd med markberednin,g-. Rektanguära, omkring o,3 m. ånga, o,rz m. breda rutor ha upphackats. strecken igga nästan i österväster. Förbandet r,6 X I,6 m. 2 Fröåtgång 3,z kg.; kostnad härför.... I z,so kr. Arbetskostnad ,- Summa kuturkostnad I9,so kr. Taxeringen omfattade 5 rader af 2 5 befintiga,. h varvid mättes 775 taar, I I 6 granar och 2 2 björkar. Totaintrycket af beståndet skijer sig föga från de bättre partierna i föregående afdening ( fig. 5 och 6). Af I 9 2 undersökta stre"ck synas bott 7 ha gått ut, motsvarande endast 3-4 %. Då i de I 8 5 återstående strecken funnos inaes 9 I 3 träd, gör detta i medeta 5 träd pr streck. Försöksytorna i Haands revir betecknas i försöksanstatens register som n:o I 33:I --IX och äro beägna å Töö kronopark i socknen af samma namn af Haands än. De igga här fördeade på 5 oika fät, aa beägna öster om och i närheten af den stig, som eder från det s. k. Butastorpet norr om Fixhut i Fjärås socken ti Lindås i Äfsåkers socken. Afd. I igger ensam het nära Lindås och kronoparkens norra gräns, afd. V-VIII bida tisammans ett högt beäget fåt c:a 300 m. ängre mot sydost. Ett par hundra meter söder om detta igga åter afd. III-VI, och drygt roo m. väster från dem afd. II. Afd. IX sutigen bidar ett ensamt fät ängre mot sydost, beäget adees utmed den körväg, som genomkorsar denna de af kronoparken. De oika afdeningarna ha en storek växande mean 0,44 och o,so hektar och äro iksom de fört;t beskrifna 1 Detta förband erhåes, enär afdeninget1 med en totabredd af 39,8 m. innehåer 26 såddrader, samt medeantaet såddrutor i h varje rad varit 4 r st., h vika fördeas på en radängd af 62 m. 2 Afdeningens storek är 62 m. x 40 m. På denna area finnas 25 fuständiga, ängsgående streckrader med i medeta 38 streck i hvarje.

31 ?. "', i' ;;,.., :;. s,:1 [f) " <> iii [f) "" o oa ö :;; o' [ if " 00 e. s "' "i ; 00 ;;. " s O" i. "' "?o ::;- _, -.3- o ;:: t: 0 Oj 7J ;.., z 0 o "" 7J [f) o "' 0 UJ "' c: r >- c:?j.f>. Fig. 7 Ljunghed på starkt kuperad kippmarc Berggrunden i amänhet täckt af tunnt morängrus, men h. o. d. uppskjuta de nakna häarna. Vid midten af I600 taet var denna mark beväxt med gesa ekundar. Norra deen af Fjärås s:n, Haand. ieide auf bigeigem Fesboden. Der Gesteinsgrund im agemeinen mit eincr diinnen Schicht Moränengrus bedeckt, hier und da aber tritt das nackte Gestein zu Tage. U m die Mitte des r7 Jahrhunderts wuchsen hier ichtc Eichcnhainc. Närdicher Tei ces Kirchspies Fjärås, I-Iaand. u> U"

32 EDVARD WIBECK. ytorna i Sunnerbo rev1r anagda våren I 889 och I 8go. Härom närmare för hvarje särskid afdening. Den mark, på hviken försöksfäten igga, är en ringa de af de bergänd ta, starkt kuperade jungvidder (fig. 7 ), som täcka stora sammanhängande areaer inom norra Haand och angränsande dear af Västergötand. En»Geographesk Taafa öffwer Heea Haand» etc. af KIETELL CLASSON FELTERUS år 1652 visar, att åtminstone den de aftöö socken, som igger östigare än Bådagården, hviket bl a. är faet med hea kronoparken, då bar skog, tydigtvis gesa ekundar. Ti stor de ha dessa marker ännu ångt senare burit barr- och öfskog, 1 som ikvä redan vid början af I8oo-taet torde varit ganska fuständigt uthuggen. Då Töö kronopark år I 884 bidades genom hopköp af fera privata ägootter, utgjordes dessa af ide kaa och under en ång föjd af år betade och periodiskt jungbrända marker. Större deen af dessa igger högt, aa ytorna äro beägna ofvan marina gränsen. Berggrunden, som utgöres af gnejs, går fäckvis i dagen, hviket i synnerhet vä framträder på en de het nära kronoparken beägna brandfät (fig. 8). Mestades täckes den ikvä af en grusig, sten- och bockrik morän af mycket växande mäktighet. Markprofierna visa ett svagt utbidadt, bott I-2 cm. tjockt torfager. Ett tydigt, 5-Io cm. mäktigt skikt af sandig s. k. jungmya visa endast afd. III och IV; i amänhet vidtager omedebart under jungtorfven ett cm. eer ännu betydigt mäktigare ager af en mörkt brun, ucker jord med kumpstruktur, som möjigtvis utbidats under den forna öfskogsvegetationen 2 En dyik jord träffas äfven under gråsanden på afd. III och IV, hvika atså äfven de torde varit skogbärande, ehuru denna vegetation här måhända försvunnit tidigare än å öfriga afdeningar. Där ej berggrunden, som ofta är faet, träffas redan på o,s-i m:s eer ännu mindre djup, minskas jordens muhat nedåt och på o,6-o,s m:s djup vidtager ett jusare gut--rödaktigt grus, h. o. d. genomdraget af jusgrå, svagt erhatiga bäten. Om försöksfätens växttäcke vid tiden för deras anäggning saknas utföriga uppgifter. Med tihjäp af ett af ytornas anäggare, kronojägaren. BREH- 1\IER, upprättadt protoko af den 1 maj x8go 3, i hviket äfven några 1 RICHARDSON. c. omtaar, att man si. sent som vid midten af taet var betänkt pi. att göra Lyngerns afopp, Rofs!.n, fottbart för att underätta den betydande virkesutförse, som d!. ännu gick fram öfver denna sjö. I mossar och sjöbräddar!. Töö kronopark och angränsande marker uppgifvas stammar af ek, b;'å'rk, ta och gran vara funna, men däremot icke af bok. Jfr. ock NILSSON. c., sid Se MULLER. c., sid Ett senare upprättadt protoko af den 26 nov. 1899, hviket b. a. synes egat ti grund för uppgifterna i ScHOTTES reseberättese af r 1902 samt för revirförvatarens upp-

33 $ J m... 0: : S' 0:.::4. i "' -o o :;;::.r: c: z 0 to "' >' z z 0 " 0' 70 m 1>1 o 0 en :>; Fig. 8. Brandfät pi iknande mark, som visas i fig. 7- Marken öfvergicks af v!idabrand omkr. den 20 jui Vegetationen fröpantor af jung (Cauna vugaris), kockjung (Erica tetraix), kattfot (Antennaria diozca), bodrotsört (Potenfz'a erecta), kotstarr (Carex pzuifera), hven (Agrostis), brännmossor (Po!ytrzcha, Brya, Ceratodon), Leucobrymn m. m. Utmark ti Assöf, Batared m. f. g!.rdar i Töö s:n, Haand. BrandfeJd auf ähnichen Boden wie in Fig. 7 Die Heide wurde hier Mitte Jui I9o6 zufåig abgebiannt. Boden nur steenweise von einer spärichen Vegetation von samengesäter Heide und Sumpfheide nebst verschiedenen Kräutern, Gräsern u. Moosen bedeckt. Kirchspie Tö1ö, Haand. C;> -:r

34 EDVARD WIBECK. (so*) summariska uppgifter öfver afdeningarnas jungväxt och gräsbundenhet förekomma, samt jämföreser från närbeägna okutiverade jungmarker, möter det dock inga svårigheter att i grofva drag rekonstruera ytornas dåvarande vegetation. Efter at att döma hade samtiga de patser, på hvika försöksfäten anades, få år förut öfvergåtts af jungbrand, som dock i hvarje fa måste inträffat tidigare än år r886, då bevakningen på kronoparken började. På aa ytorna var jungen därför ännu ganska kort, 5-15 cm.; på afd. V-VIII betecknas den äfven såsom devis ges och å afd. n och VI taar protokoet af år r8go jämvä om synig grässvå resp. gräsbotten. I den ännu gruppvis fördeade jungvegetationen ingick säkerigen ti ej ringa de äfven kockjung, Erica tetra/ix, gräsen tihörde hufvudsakigen arterna Agrostz's vugaris, Care-r: piuifera, Festuca ovina, Triodea decumbens och Aira fexuosa, h. o. d. torde ock Moinia coeruea förefunnits i ej så obetydigt mängd. Band högre växter voro rosetter af kattfot (Antennaria dioica) och botrotsört Potentia ej'ecta) de vanigaste. Ett utbidadt moss-skikt har säkerigen saknats, men strödda tufvor af Leucobryum och ett mer eer mindre tätt anfog af Cadoni'ce, CadinrE, Brya, Poytricha m. f. ha ika säkert förefunnits. Angående ytornas äge etc. må föjande anmärkas. Afd. I suttar svagt mot söder och väster. Läget är torrt, särdees å de högst beägna dearna, där berggrunden ferestädes träder i dagen. Afd,_IJ suttar måttigt mot söder och väster, äget är friskt. Afd. III-IV sutta måttigt mot söder; äget friskt, öfverst måhända tidtas något torrt. Afd. v--viii, igga på en kue, hvars högsta de faer inom afd. VII, som är pan och jämn med h. o. d. uppskjutande nakna berghäar eer mycket grund jordmån. Läget är för denna afdening öfvervägande torrt. Afd. v och VI sutta svagt, öfvervägande mot väster, afd. VIII mot söder. Läget friskt - torrt. Afd. IX har devis grund jordmån eer nakna häar, med däröfver framsipprande grundvatten. Vid ytans västra sida framrinner en iten bäck, ängs hvars brädd marken är något kärraktig. Äfven ofvanför ytan igger vattensjuk mark. Ytan utar svagt mot väster. Läget är med nyssnämnda modifikationer öfvervägande friskt. Samtiga försöksfäten äro numera kringvuxna och skyddade af ungskog. Afd. I-IV, hvi}ka icke jungbrändes i. o. f. kuturen, befvo upptagna och besådda den 9-12 apri r88g, afd. V-VIII jungbrändes gift öfver profytorna ti öfverjägmästaren den 29 jui 1903, afviker i fera punkter frbn det ädre protokoet och är ocksi mindre fuständigt än detta. Aa i det föjande ämnade uppgifter om ytornas behanding, frötging etc. äro tagna ur det ädsta protokoet, kompetteradt med muntiga och skriftiga uppgifter fr11n kronojägåre BRERMER sjäf.

35 OM LJUNGBRÄNNING FÖR SKOGSKULTUR. 39 under förra häften af apri s. å. och kutiverades först det påföjande, den 2125 apri r8go, afd. IX jungbrändes i maj r888 och besåddes u en 9 apri I 88g. Enigt förutnämnda protoko befvo de jungbrända afdeningarna ej fuständigt afsvedda, utan där jungen var särskidt kort och ges skonades den. I de fa, där jungen afsogs, nödgades man i brist på s. k. jungie använda en vanig gräsie, hviket hade ti föjd, att den nedre gröfre deen af jungstjäkarna ej kunde afhuggas. Ljungsåttern bef därför snarare en toppning eer afhuggning på midten.' Försöksfäten befvo adrig hägnade, men kronojägare BRERMER uppgifver, att de ikvä under de första åren befvo genom vaktning fredade för betning. Det för kuturerna använda fröet har varit af sydsvensk proveniens, utan n ärmare angifvet ursprung, björkfröet en bandning af B. odorata och verrucosa. I oikhet med å Sunnerbo-ytorna ha - förutom i bredsådderna - ta-, gran- och björkfröet ej bifvit ikformigt bandadt, utan utsåtts hvar för sig eer i oikartade kombinationer. Äfven proportionerna mean de på oika ytor förbrukade frösagen äro något växande och omtaas därför under hvarje särskid afden!ng. Ajd. I. Storek o,44 hektar. Bredsådd utan fungbränning eer markbendning. Fröåtgång (pr. hektar): I 193 kg. ta-, 1,93 kg. gran- och I 182 kg. björkfrö; S:ma s,68 kg. frö 1. Använda dagsverken: för besåningen omkring 2 / 3. Taxeringen omfattade aa träd, - inaes 9 s o taar och I björk - på ett rektanguärt stycke om 7 I, 6 5 X I 2, 3 = 8 8 o kvm. eer 2 o Ya af ytan, ängs dennas östra sida. Beståndet (tig. 9) är i det närmaste god t sutet med smärre uckor aenast där berggrunden går i dagen. Ajd. II. Storek o,46 hektar. Radsådd utan g'zmgbrämzing eer markberedning, men /ungen ajsagen och borträfsad z' radema. Ytan innehåer 3 S st. i öster-väster öpande, på c:a 2 m:s afstånd från hvarandra beägna rader. Raderna äro af 3 oika sag: I:o) besådda med enbart ta, 2:0) ta och gran och 3:0) gran och björk, samt aternera efter föjande schema: (norra gränsen) tg. t. ;;'b. rg. t. gb... tg. t. gb. tg. t (södra gränsen). Inaes finnas atså I 2 rader sådda med ta, I 2 med ta och gran samt I I med gran och björk. Fröåtgång: I,38 kg. ta-, 1,38 kg. gran- och I 174 kg. björkfrö, s:ma 4,5 kg. frö. Använda dagsverken: för jungens afsagning och borträfsning omkr. 3 1 /., för besåning 2 / 3, s:ma 4 1 /6 1 Som uppgift om priset pr kg. af de oika frösagen saknas, kan frökostnaden pr afdening ej här uppgifvas och såunda icke häer den sammanagda kuturkostnaden. Vid detta förhåande har jag också ansett mig böra utesuta arbetskostnaden, häst som ju dagsverkspriserna vid oika tider och på oika patser kunna vara mycket oika. Vid tiden för försöksytornas anäggning gäde på Töo krpk mansdagsverket för I,75. k vinsdagsverket för r- I,25 kr. De ämnade uppgifterna torde i b varje fa vara tiräckiga för att tiåta en fuständig jämförese mean de oika ytornas kostnad i förhåande ti resutaten.

36 EDVARD WIBECK. Taxeringen omfattade 9 rader, 3 af hvardera saget, och mättes därvid i ta+gran-raderna 597 taar och 12 granar, i ta-raderna 1,209 taar samt i gran+ björkraderna 8 granar och 2 7 björkar. Som fig. 10 visar, förmärkes vid första påseendet knappast en.buske i gran+ björkraderna. Ta+ gran-raderna äro å ytans öfre dear något uckiga, men skija sig på de ägre dearna föga från taraderna. Taxeringen visar emeertid,.att omkring dubbet så många taar finnas i de senare som i de förra, hviket ju också står i fu öfverensstämmese med utsädets storek i respektive rader. Åfven i beståndets ängd och sista 5:åriga tiväxt framvisa Ur Statens skogsförsöksanstats samingar. Fot. förf., september xgo8. Ftg. 9. Bredsådd utförd våren I889 utan föregående jungbränning. Utsäde ika dear ta- och gran- samt något mindre björkfrö, Beståndet utesutande ta. Försöksyta n:o I 33 : I, Töö kronopark, Haand. Vosaat, ausgefiihrt im Friihing r88g ohne vorhergehenden Heidebrand. Aussaat Kiefern-, Fichten u. BirkeDsamen zu etwa geichen Teien. Bestand jetzt ausschiessich Kiefer. Staatsforst Töö, Haand.. raderna oikheter, &om synes i tabe III, där taens förhåande i berörda hänseende i oika sags rader demonstreras. Härom närmare i sammanfattningen af såddresutaten. Afd. III. Storek o,46 hektar. Rutsådd utan ;imgbrå'nnz'ng, men med markberednz'11g (upphackning). Rutorna o,s m. vida i 2 X 1,751 m:s förband. Rutraderna, med hufvudriktning i norr-söder, äro af 3 oika sag, nämigen 1 De båda taxerade taraderna, de enda sags rader, h vari förbandet numera kan skön jas, innehöo på c: a 200 m: s sammanagd ängd 1 13 st. s!.ddrntor.

37 (53*) OM LJUNGBRÄNNING FÖR SKÖGSKULTUR. 41 sådda med endera ta-, gran- eer björkfrö, och aternera parvrs enigt föjande schema: (västra gränsen) g. g. t. t. b. b g. g. t. t. b. b (östra gränsen). På ytan i dess hehet finnas 24 rutrader, 8 af hvardera saget. Egentigen bidar parceen tvenne försöksytor, i det att på dess västra häft, betecknad som III a i tab. III, fröet icke nedkrattats vid sådden, under det att det nedkrattats på östra häften, III b i tab. III. Fröåtgång: r,38 kg. ta-, I,38 kg. gran- och r,74 kg. björkfrö, s:ma 4,5 kg. frö. Använda dagsverken: för upphackning 2, för sådd r, s:ma 3 U r Statens Skogsförsöksanstats samingar. Fot. förf., september IQo8. Fig. ro. Radsådd utförd våren r889 utan föregående jungbränning eer markberedning. I den tomma midtraden är sådt med gran- och björkfrö, i raden ti vänster (vid nummertaran) är sådt med ika dear ta- och granfrö och i. raden ti höger med ensamt tafrö. Så godt som endast taen har gått ti. Försöksyta n:o I 33 : n, Töö kronopark, Haand. Riefensaat, ausgefiihrt im Friibing r88g ohne vorhergehenden Heidebrand oder Bodenbearbeitung. Die eere Mittereihe besät mit Fichten- und Birken-, die Reihe inks (an der N ummertafe) mit Kiefern- und Fichten-, und die Reihe recbts nur mit Kiefernsamen. Fast nur die Kiefer ist aufgegangen Staatsforst Töö, Haand. Taxeringen omfattade ro rader, nämigen 2 ta-, 4 gran- och 4 björkrader, med tisammans r,64r taar, 320 granar och 212 björkar. De taxerade raderna, som fördeades ika på fätets västra och östra häft, visade att beståndets sammansättning här var något oikartad. Ti betydesen af dessa oikheter och den äfvenedes befintiga skinaden i beståndens höjd och tiväxt ska jag senare återkomma. Några utgångna rutor syntes knappast förefinnas i taraderna, hvarest medeantaet

38 EDVARD WIBECK. (54*) träd pr ruta fortfarande var så högt som I 4 a I 5. I jämförese med de höga, täta taraderna te sig både gran- och björkraderna vid första påseendet het tomma. Å afd. m a innehåa dock ett stort anta gran- och björkrutor fortfarande små och undertryckta pantor, i amänhet fera pr. ruta. Björken, som starkt betats, bidar stundom hea kvastar af stubbskott. Å afd. III b äro de festa gran- och björkrutorna tomma, i synnerhet björken saknas här så godt som fuständigt. Ajd. IV. Storek o,46 hektar. Rutsådd utan b"ungbnfmzing oc!t utan markberedning (upphackning), men ifungen uppz:vckt fiir hand i o,4 m. vida rutor, hnri fröet efter sådden nedkrattats. Förbandet I,87 x I 1 54 m. Liksom på föregående yta finnas här.3 sags parvis aternerande rader med enbart ta, gran eer björk. Inaes äro raderna här emeertid 2 7 st., nämigen I o ta-, 9 gran- och 8 björkrader enigt föjande schema: (västra gränsen) g. t. t. b. b.g. g... t. t. b. b. g.,g. t. t(östragränsen) Fröåtgång: I,38 kg. ta-, I,38 kg. gran- och I 174 kg. björkfrö, s:ma 4,5 kg. frö. Använda dagsverken: för uppryckning af jungen i rutorna 5 I j z, för sådd och nedkrattning I, s:ma 6 I j z Taxeringen omfattade iksom på föregående yta I o rader, nämigen 2 med ta, 4 med gran och 4 med björk, och uppmättes därvid 4 I I taar, 2 I granar och 8 björkar. Om vi för att möjiggöra en jämförese med afd. m (resp. Ii a och III b) räkna med parceen, som om den endast innehåit 8 ta-, 8 gran- och 8 björkrader, fås det bestånd pr hektar som upptages i tab. m 2 Af I30 undersökta såddrutor voro 25 tomma, d. v. s. drygt I9 %. Som de återstående I o 5 rutorna buro inaes 4 I I taar, funnos här i medeta 4 träd pr ruta. Gran- och björkraderna äro praktiskt sedt tomma, men taraderna stå vackra och skija sig ti det yttre föga från dem på afd. m, trots det att dessa senare innehåa nära fyrdubba antaet träd. Afd. V Storek o,s hektar. Bredsådd efter fungbränning; utan markberedning. Fröåtgång: 21 I3 kg. ta-, 21 I3 kg. gran- ocb o,8s kg. björkfrö, s:ma s,io kg. frö, som utsåtts hopbandad t. Använda dagsverken: för jungbränning omkr. rij 4, för sådd I/z, s:ma I3j4. Taxeringen omfattade en utmed parceens östra sida (invid afd. vn) afsatt 5o, 7 o m. ång och I 9, 7 z m. bred remsa, h viken ansågs nöjaktigt representera beståndet. Inaes befvo atså jämnt o, I hektar tota taxerade, h varvid uppmättes 3, I4o taar, 7 granar och I björk. Beståndet (fig. I r) är nu mycket vackert och består praktiskt sed t utesutande af ta. Björkteningar finnas på ytan ti något större anta än hvad ofvanstående siffror utvisa, hufvudsakigen å ytans ägre västra de samt ängs den mot omgifningarna öppna nordkanten. Afd. VI. Storek o,48 hektar. Radsådd efter bimgbrätmz'ng oc!t markberedning. Raderna upphackade ti o,45 m:s bredd samt på 2 m:s afstånd från 1 Detta förband ffts, enär!'t den so,s m. breda ytan finnas 2 7 stycken rader, samt de bda taxerade taraderna om resp. I oo m:s ängd visade sig innehåa h vardera 6 5 st. sddrutor. ' Räkna vi m ed porceen, så d an den verkigen är, d. v. s. med I o rader ta, 9 rader gran och 8 rader björk, fir pr hektar: ta 4,480, gran 127 och björk 35, s:ma träd 4,642 st.

39 (ss*) CJM LJUNGBRÄNNING FÖR SKOGSKULTUR. 43 hvarandra, räknadt från midt ti midt. Liksom å afd. II finnas här 3 oika sags rader: I :o) besådda med enbart ta, 2 :o) ta och gran och 3 :o) gran och björk, h vika aternera efter föjande schema: (norra gränsen)tg. t. gb. tg. t. gb... i(. t. g b. tg. t. gb(södra gränsen) Inaes finnas å afdeningen' 24 ängsgående rader, 8 af hvardera saget, med hufvudriktning öster-väster. Fröåtgång: 1,33 kg. ta-, 1,33 kg. gran- och o,s9 kg. björkfrö, s:ma 3,55 kg. frö. Använda dagsverken: för jungbränning omkr. I 1j 4, för upphackning 6, för sådd och nedkrattning I 1j 2, s:ma 83/ 4. Ur Statens Skogsförsöksanstats samingar. Fot. förf., september tgo8. Fig. I I. Bredsidd utförd viren I 890 efter jungbränning iret förut. Utsäde ika dear ta- och gran- samt nigot itet björkfrö. Bestindet ren ta af god sutenhet. Försöksyta n:o I33: v, Töö kronopark, Haand. V osaat, ausgefiihrt im Friihing I 8go nach Heidebrand im vorhergehenden J ahre. Aussaat Kiefem- und Fichtensamen zu geicht n Teien, sowie ein wenig Birkensamen. Jetzt iickenoser Bestand von reiner Kiefer. Staatsforst Töö, Haand. Taxeringen omfattade 2 rader sådda med ta, 2 med ta och gran samt 4 med gran och björk. I taraderna uppmättes 2,746 träd, i ta+ gr.an-r.aderna 1833 träd -också här utesutande ta- samt i gran+ björkraderna 33 granar och 46 björkar. Förutom på ett par stäen, där nakna kippgrunden träder i dagen, står beståndet tätt i såvä ta- som ta+ gran-raderna och någon vid första påseendet märkbar skinad mean dessa båda sag af rader kan man här i ännu mindre grad än på afd. II förmärka. Gran och björk förekomma i ännu fåtaigare exempar än på afd. II, hvarvid dock är att märka, att utsädet hvad

40 44 EDVARD WIBECK. (s6*) björken angår, där varit nästan dubbet större än på afd. VI. Granen är totat utgången i de rader, där den utsåtts tisammans med ta. Afd. VII. Storek o,46 hektar. Rutsådd efter q'ungbrdnning ocz markberedning (upphackning). Rutorna o,s m. vida, i genomsnitt med z,o6 X r 13 s m:s förband. Rutraderna med hufvudriktning i norr-söder, d. v. s. paraet med ytans kortsidor, äro af 3 oika sag, sådda med endera ta-, graneer björkfrö, och aternera parvis enigt föjande schema: (västra gränsen)g. {;.t. t. b. b. g. g..... g.g, t. t. b. b(östragränsen) Inaes tyckas 48 rutrader ha funnits, r 6 af h vardera saget, som vanigt framträda numera endast de, som bifvit sådda med ta, hvarför det ursprungiga förbandet endast kan bedömas af dessa. Fröåtgång: 1,38 kg. ta-, 1,38 kg. gran- och o,g2 kg. björkfrö, s:ma 3,68 kg. frö. Använda dagsverken: för jungbränning omkr. r 1 j 4, för upphackning z, för sådd och nedkrattning r, s:ma 4 1j 4. Taxeringen omfattade 4 rader rutor sådda med ta samt r 2 f. d. rutrader sådda med resp. gran eer björk, 6 af hvardera saget. Därvid uppmättes r, S 7 2 taar, 4 I granar och r S björkar. I medeta finnas I r-i 2 taar pr ruta. I förbandet saknas visserigen s-6 % rutor (8 af I48 räknade), men orsaken är i sådana fa nästan atid naturiga impediment, nämigen. nakna kipphäar eer mycket grund jordmån. Den omständighet att, såsom tab. III visar, beståndet på afd. VII såvä ti ängd som tiväxt står något tibaka för angränsande afdeningar V, VI och VIII, kan åtminstone devis bero på att jordmånen är i genomsnitt grundast på förstnämnda afdening. Afd. VIII. Storek o,so hektar. Radsådd efter b'zmgbrdnning ocz markberedning (upphackning). Raderna upphackade ti o,15 m:s bredd samt på 2 m:s afstånd från hvarandra, räknadt från niidt ti midt. 3 oika sag af rader finnas, besådda med antingen ta, gran eer björk, enket aternerande efter föjande schema: (västra gränsen) t. g. b. t. g. b.... t. g. b. t. g. b. (östra gränsen). Inaes finnas 48 rader, r 6 af h vardera saget, h vika gå i det närmaste i riktning norr-söder paraet med afdeningens kortsidor. Fröåtgång: o,ss kg. ta-, o,8s kg. gran- och o,8s kg. björkfrö, s:ma 2,55 kg. frö. Använda dagsverken: för jungbränning omkr. r 1 j 4, för upphackning 4, för sådd och nedkrattning r, summa 61h Taxeringen omfattade inaes I 2 rader, 4 af h vardera saget, h vari uppmättes 2,S9I taar, s6 granar öch rq björkar. Taraderna äro aestädes vä sutna. Afd. IX. Storek 0,44 hektar. Bredsådd efter b'ungbrdnning utan markberedm'ng. Fröåtgång: I 193 kg. ta-, I 193 kg. gran- och I 1 82 kg. björkfrö, s:ma S,68 kg. frö. Använda dagsverken: för jungbränning omkr. I 1j 4, för sådd 2j 3, s:ma nära 2. 1 Afd. VII synes vara anagd med ringa noggrannhet. Afståndet mean rutraderna växar betydigt, så t. ex. varierar meanrummets bredd mean de båda parvisa taraderna från I 14o ti 2 1so m. Förutom de I6 fuständiga taraderna finnas 3 st. ofuständiga på resp. 20, I 5 och I 5 m., h vika rader tydigen af misstag besåtts med ta i st. f. med gran eer björk. Vid uträkningen af beståndets storek pr hektar har naturigtvis bortsetts från de ofuständiga taraderna.

41 (57*) O\I LJUNGBRÄNNING FÖR SKOGSKULTUR. 4-5 Af parceen totataxerades en o, r hektar (7o,6 m. X 14,r6 m.) stor remsa ängs södra sidan, h varvid uppmättes I, r 3 5 taar och I gran. 1 Af björk fanns intet exempar på den taxerade areaen, men någon enstaka individ annorstädes på ytan. Tack vare den devis kaa kippgrunden och öfversiande vatten är beståndet något ojämnt och uckigt. Försöksytorna i Marks revir betecknas i försöksanstatens register som n:o r g: I-IX. Aa 9 afdeningarna igga samade i ett enda fät, beäget ti en de inom Gaåsens kronopark, ti en de å Surteby prästgårds utmark; hea försöksfätet faer inom Surteby socken af Äfsborgs än. Fågevägen räknadt, är afståndet mean ytorna på Töö och Gaåsen endast 2 mi, och i sjäfva verket afvika de jungmarker, som dessa båda försöksytor representera, ti skapynne föga från hvarandra. Liksom på Töö äro jungmarkerna på Gaåsen starkt kuperade, af en typ påminnande om fjäheden, i det att markens reief hufvudsakigen bestämmes af berggrunden. Äfven här utgöres denna af gnejs, i amänhet visserigen täckt af morän, men ofta fäckvis bottad på krön och sidor af kuarna (fig. 12). Såsom med a önskvärd tydighet framgår af en»geographisk Afritning öfwer Efzborgz Lähn», upprättad år 1654 af KIETELL CLASSON FELTERUS, var hea den utmark, som nu upptages af Gaåsens kronopark, i ikhet med större deen af traktens nuvarande junghedar då täckt af ekskog. Äfven en karta öfver»efsborgs Lcehn och Dah» år I 7 I I af WILHELM KRUSE betecknar större deen af marken mean Säthut och Juthut som skogbeväxt. Troigt är, att i de gama ekskogarna med tiden inmängde sig åtskiigt med bok, hvaraf buskformiga individer nu mångenstädes växa på jungkuarna. Ur obekant käa uppgifver också A. NILSSON. c. att trakten fordom burit bokskog, som efter afverkning i sin ordning skue efterträdts af taskog. Att äfven sistnämnda trädsag för icke änge sedan funnits å området, bestyrkes af de korester, hvika vid revisionen af försöksytorna år rgo8 funnos på c:a I d:ms djup i jorden. Då kronoparken Gaåsen bidades, - ti större deen år I878 -, genom inköp af hemman i Surteby och Horreds socknar, torde emeertid dessa ägootter ikavä som Töömarkerna, under en ängre tid egat i hufvudsak kaa. År I 868 berättas en vådsam jungbrand öfvergått hea trakten, men däremot torde ordnad jungbränning här ej förekommit ti den omfattning eer i hvarje fa icke så sent som på Töö kronopark. 1 Vid hjäppantering å kringiggande mark år 1904 befvo af misstag några granpantor insatta i smärre uckor å af deningen. Dessa granar ha naturigtvis ej medräknats i taxeringen här ofvan.

42 EDVARD WBECK. (ss*) Jordmånsbeskaffenheten på försöksytorna är vida bättre än den, som i amänhet förbindes med förestäningar om våra jungmarker. Någon verkig jungtorf finnes knappast. Under det 4-8 cm. tjocka bottenskiktet af ännu efvande mossor, kommer ett 1-2 cm. mäktigt, brunt, föga torfartadt ager af mutnande växtrester. Härunder vidtager omedebart ett ända ti 30 cm. tjockt, mörkbrunt, godt och uckert jordager, som dock tämigen vä sammanhåes af de genomsättande jungrötterna. I detta och ofvaniggande ager finnas rikigt med metmaskar (Lumbricus). Det var också här som de förut omta.ade koresterna befvo funna. På cm:s djup öfvergår myan efter hand i en gubrun, med smärre stenar bemängd sand, hviken äfven den ti c:a 20 cm:s mäktighet är tämigen ucker, men därefter underagras af betydigt fastare, för spaden nästan obrytbara band af omväxande rödgu och bekare sand. Berggrunden går ingenstädes på ytorna i dagen och torde öfverat. igga tämigen djupt. Äfven dessa ytor igga ofvan marina gränsen. Ljungtäcket var troigen redan vid tiden för ytornas anäggning gammat med utbidadt bottenskikt af mossor, hufvudsakigen Hyocomium proiferum och paricetinum samt Yungermannzm. Ljungen var grof, omkr. 1 / 2 m. hög, med föga inbandning af andra växter. I ringa mängd torde dock ingonris (Vaccinium vitis ida: a), kockjung ( Erica tetrai:r), bodrotsört ( Potentia erecta) samt åtskiiga gräs ( Aira je:ruosa, Agrostis canina, Lusua campestris rn. f.) funnits å ytan. Karaktäristisk för Gaåsens junghedar är jämvä en tämigen rikig enbuskvegetation, äfven den ett tecken på att marken förr varit skogbärande. En de sjäfsådda ungtaar ha vid ytornas anäggning funnits på desamma och fingo kvarstå. Dessa numera i rege fua och spärrvuxna individ förekornrna på de festa icke brända afdeningarna, rikigt i <1. synnerhet å afd. I och III. Försöksytorna igga tämigen ågt i förhåande ti omgifningarna, äget är för samtiga parceer jämnt eer svagt suttande mot sydvä:>t, friskt - fuktigt. Större deen af afd. IX, södra deen af VI, öfre norra deen af I samt yttersta södra kanten af I och VIII äro säkerigen tidtas ganska vattensjuka och visa svag antydan ti försumpning. Numera omgivas ytorna på de festa hå af tät ungskog af ta. Parceerna bida aa rektanguära figurer af föga växande dimensioner, omkr. 100 m. ånga och so rn. breda, de håa omkr. o,so hektar med undantag af afd. III, som endast håer 0,49, och afd. VII, som håer o,sz hektar. Afd. III-V äro utagda den 12 maj 1888, aa de öfriga äro däremot behandade år I 88g, afd. I, som besåddes redan före snösmätningen, den 21 mars, afd. VI-IX den 8 maj och afd. II den 14 maj. I ikhet med på TöJö-ytorna har ta- och granfröet nog adrig utsåtts bandadt, utan hvar för sig i aternerande rader; afd. I och VI

43 $ (f : (f,. ö: ; 0'. s 00 Oj o "'" g:,.ij " a W" "' g, U< '-0-3 o :::: c c: '7. C to, ' z ::2 C 'i 0'?O (fj o C en c: "' t" >- c:?:j Fig. I 2. Ljunghed på starkt kuperad kippmark, med h. o. d. uppskjutande nakna häar. Ljungen synnerigen graf och hög med rikiga inströdda enar (Juniperus communis). Vid midten af I6oo taet bar denna mark ekskog. Större deen af den öfverbickade marken tihör Gaåsens kronopark och igger i Surteby socken, Västergötand. 1-Ieidc auf stark hugeigem Fesboden mit bier und da in Tage tretendem nacktem Geste:n. Das Heidekraut sehr kräftig und hochgewachsen, mit reichich eingestreutem Wachwdcr. \itte des r; Jahrhunderts stanj bier Eichcnwad. Staatsforst GaH.sen, \Västergötand. +-

44 EDVARD WIBECK, ( 6o*) ha t. o. m. deats på ängden i två hafvor, hvaraf den ena besåtts med ta-, den andra med granfrö. Uppgifter om fröets hemort saknas, men torde detta ha varit af sydsvensk proveniens. Protokoen rörande ytornas anäggning upptaga endast den förbrukade mängden af taoch granfrö, att björkfrö tiika bifvit utsått nämnes icke, ehuru detta att döma af uppsagets nuvarande beskaffenhet kan ha varit faet. Betesfredning synes ej ha förekommit på ytorna. Afd. I. Bredsådd utan ;imgbrännz"ng eer markberednz"ng (före snösmätningen). Ytan uppdead på ängden i tvenne hafvor, hvaraf den sydigare besåtts med ta, den nordigare med gran. Fröåtgång: 6 kg. ta-, 6 kg. granfrö, s:ma 12 kg. frö; frökostnad I 813o kr. arbetskostnad o,so» Summa kuturkostnad 18,so kr. Vid totataxering fanns på ytans södra häft - förutom 35 st. ädre»vargan taar och 2 björkar, på den norra häften 42 granar och I 3 björkar 1, h varvid dock är att märka, att proportionen mean trädsagen möjigen bifvit något förändrade, om fröet verkigen utsåtts bandadt. Tabeståndet (fig. 1 3) är ganska ojämnt; träden, som mestades stå för gest, ha bifvit vidgreniga och spärrvuxna. Grankuturen är som vanigt het missyckad, de få exempar som finnas, äro undertryckta, knappt syniga i jungen. Afd. II. Radsådd utan b"zmgbränning eer markberedning. Afståndet mean radernas mi d t omkr. 2 m. Y t an innehåer 2 5 ta- och 24 granrader, h vika med hufvudriktning öster-väster gå tvärs öfver ytan och aternera enigt fö jande schema: (norra gränsen) t. g. t. g. t. g..... t. g. t. g. t. (södra gränsen). Fröåtgång: 2,rz kg. ta-, 2,rz kg. granfrö, s:ma 4,z4 kg. frö; frökostnad... I7,- kr. arbetskostnad...,... 6,- Summa kuturkostna_d 23,- kr. _ Taxeringen omfattade 5 ta- och 5 granrader och uppmättes därvid 994 taar, 83 granar och 8 björkar. Taraderna stå i amänhet vackra, på en sammanagd taxerad radängd af 243,7 m. upptogos 24,5 m. af verkiga uckor, atså c:a 10 X: af raderna. 2 Ajd. III. Storek o,49 hektar. Rutsådd utan ;itngbränning eer markbetedm"ng, men &"ungen ajsagen. Förbandet (enigt uppgift) 2 X 1,5 m. Huruvida ta- och granfröet utsåtts bandadt eer skidt i oika rutrader uppgifves 1 Då i förutnämnda protoko af deu 26 sept afdeningen beskrifves såsom utan återväxt, beror detta tydigen därpå, att afdeningens, vid första påseende, het tomma grande feaktigt bifvit tagen för ytan i dess hehet. Samma misstag har bifvit begånget beträffande afd. VI. 2 Att en af taraderna råkat att så godt som sammanfaa med en öfver ytan edande tig och därför bifvit nästan het förstörd är tydigtvis en tifäighet, hvarifrån bortsetts vid bedömandet af parceens bestånd pr hektar räknadt.

45 (6 r*) OM LJUNGBRÄNNING FÖR SKOGSKULTUR. 49 ej i de gama protokoen och kan numera ej med fu säkerhet å marken afgöras, ehuru det sista aternativet synes troigast. Fröåtgång: r,os kg. ta-, r,os kg. gran frö, s:ma frö 2, r6 kg.; frökostnad.. 8,66 kr. arbetskostnad. 6,--- Summa kuturkostnad r 4,66 kr. Vid afdeningens totataxering fanns å densamma, förutom 3 4 st. öfverstående "vargan, 404 taar, I7 S granar och S 7 björkar. U r Statens skogsförsöksanstats samingar. Fot. förf., september 1.8go. Fig. 13. Bredsådd utförd före snösmätningen våren r889 utan föregående jungbränning. Beståndet i bakgrunden uppkommet efter tasådd, det tomma fätet i förgrunden bef samtidigt besådt med granfrö. Försöksyta n: o I 9 : I, Gaåsens kronopark, Västergötand. Vosaat, ausgefiihrt vor dem Schneeschmezen im Frihing 188g ohne vorhergehenden Heidebrand. Der Bestand im Hintergrund aus Kiefernsaat entstanden, das eere Fed im Vordergrund wurde geichzeitig mit Fichtensamen besät. Staatsforst Gaåsen, Wästergötand. Beståndet är mycket ojämnt och uckigt. Fertaet träd stå ensamma; ytans 636 träd af r 888 års sådd stå såunda i inaes 4 7 s st grupper. U n der antagande att kuturförbandet varit 2 x r,s m., borde å afdeningen från början funnits c:a r,633 såddrutor, hvadan c:a r,rss afdessa,d.v.s.7r ;>--;;',sedermera ha utgått. Af gran och björk finnas ovanigt många exempar på ytan, och fera af dessa ha också nått en fut tifredsstäande utvecking.

46 so EDVARD WIBECK. (62*) Afi. IV. Rutsådd utan b"mzgbränning; men med markberedning (upphackning). Förbandet (enigt uppgift) I x I m. Om ta- och granfröets fördening gäer detsamma som sagts om afd. III. Fröåtgång: I,z6 kg. ta-, I,z6 kg. granfrö, s:ma 2,5z kg. frö.; frökostnad arbetskostnad... Summa kuturbestånd I8,6o kr. Taxeringen omfattade en so X 40 = 2,ooo kvm. stor remsa å ytans östra, mot afd. V vända de. Vid totataxering härå uppmättes, - förutom 7 st. ädre vargar - 6oz taar, qo granar och 37 björkar. Beståndet (fig. I4) är tämigen sutet, men dock ojämnt; många träd äro spärrvuxna. De festa stå ensamma, men äfven grupper förekomma. På den taxerade deen af ytan äro såunda 8o9 träd fördeade i inaes 6o4 grupper. Då med ett antaget kuturförband af I X Im., å samma area borde funnits c:a 2,ooo såddrutor, måste c:a I,396, d. v. s. 70 X utgått. Äfven på denna afdening finnas många vä utveckade granar och björkar. A!d. V. Rutsådd utan fzmgbränning och utan markberednin{{ (upphackning), men!;"ungen uppryckt jifr hand. Förbandet (enigt uppgift) I X I m. Om ta- och granfröets fördening se afd. III och IV. Fröåtgång: r,z6 kg. ta-, r,z6 kg. granfrö, s:ma 2,s2 kg. frö.; frökostnad... IO,zo kr. arbetskostnad ,4o» Summa kuturkostnad 18,6o kr. Taxeringen omfattade en so x 40 = 2,ooo kvm. stor remsa å ytans västra, mot afd. IV vända de. Vid totataxering härå uppmättes - förutom 8 st. ädre vargar - 6 z 4 taar, r 7 4 granar och 2 I björkar. Beståndet öfverensstämmer ti utseende het och hået med afd. IV. Af 2,ooo såddrutor, som sannoikt ursprungigen upptagits på den taxerade deen af ytan, finnas nu 629 grupper med inaes 8r9 träd kvar, d. v. s. I,37I st. rutor eer 69.% skue ha utgått. Ajd. VI. Bredsådd efter ;imgbränning, men utan markberedning. Ytan iksom afd. I på ängden uppdead i tvenne hafvor, hvaraf den nordigare besåtts med ta, den sydigare med gran. Fröåtgång: 6 kg. ta-, 6 kg. granfrö, s:ma I 2 kg. frö.; frökostnad I 9, so kr. arbetskostnad o,so Summa kuturkostnad 20,- kr. Ytan totataxerades, h varvid dess norra häft befanns innehåa 979 taar och 2 1 björkar, dess södra häft r 87 granar och S 3 björkar 2 Såsom redan anmärkts beträffande afd. I, är det både möjigt och troigt att beståndssammansättningen bifvit något annorunda, om fröet iksom i breddsådderna på Fägerhut och Töö utsåtts bandadt. Ytans tade synes 1 Liksom å de brända af deningarna af yta n: o 13 1 och 132 är ej heer å yta n:o 19 jungbränningen inberäknad i arbetskostnaden. 2 Se anm. 1 å sid. 48.

47 OM LJUNGBRÄNNING FÖR SKOGSKULTUR. på afstånd tämigen jämn (fig. rs), men saknar dock ej uckor och OJamnheter, den västra deen är ansenigt bättre än den östra, hviken senare tid- U r Statens Skogsförsöksanstats samingar. Fot. förf., september 19o8. Fig. 14. Rutsådd utförd våren 1888 utan jungbränning, men med markberedning. Sådt med ika dear ta- och gran- samt möjigtvis björkfrö, troigen i aternerande rutrader med resp. ta och gran. Mest ta, men äfven en och annan växtig gran och björk. Försöksyta n:o I 9 : IV, Gaåsens kronopark, Västergötand. Pattensaat, ausgefiihrt im Friihing r888 ohne Heidebrand1 aber mit Bodenbearbeitung. Besät mit Kiefernund Fichtensamen zu geichen Teien, wahrscheinich in abwechsenden Reihen. Jetzt hauptsächich Kiefer, nur hier und da vereinsete, \Vohentwickete Fichten, Staatsforst Gaåsen, \Västergötand. tas synes ida af vatten. Gransådden har uppkommit mycket gest och är som vanigt så godt som fuständigt undertryckt. Medde, fr. statens Skogsförs(jf.sanstat IQI I. 5

48 52 EDVARD WJBECK. Afd. VII. storek o, s 2 hektar. Radsådd efter &'ungbränning och markberedning (upphackning). Afståndet mean radernas mi d t omkr. z 73 o m. 1 Ytan innehåer r r ta- och r o granrader, som gå i ytans ängdriktning, närmast öster - väster, och aternera efter föjande schema: (norra gränsen) t. g. t. g.... t. g. t. g. t. (södra gränsen). Fröåtgång: 1,54 kg. ta-, r,54 kg. granfrö, s:ma 3,os kg. frö.; frökostnad kr. arbetskostnad ,so» Summa kuturkostnad I6,ss kr. U r Statens skogsförsöksanstats samingar. Fot. förf., september tgos. Fig. 15. Bredsådd utförd våren r88g efter föregående jungbränning. Beståndet i bakgrunden uppkommet efter tasådd, det tomma fätet i förgrunden bef samtidigt besådt med granfrö. Försöksyta n:o 19: VI, Gaåsens kronopark, Västergötand. Vosaat, ausgefibrt im Friihing t88g nach vorhergehendem Heidebrand. Der Bestand im Hjntergrund aus Kiefernsaat entstanden, das Ieere Fed im Vordergrunde wurde geichzeitig mit Fichtensamen besät. Staatsforst Gaåsen, '\Västergötand. Taxeringen omfattade 6 rader, 3 af hvardera saget, och uppmättes därvid 456 taar, 87 granar och 27 björkar. Taraderna äro ofta afbrutna af ganska betydande uckor, på 3 taxerade rader om tisammans 3 I o, s m:s ängd, ko mm o såedes 3 o st. uckor om tisammans I 2 8, s m., d. v. s. c. a 4 I % af taraderna äro utgångna. I granraderna stå som vanigt endast strödda trädindivid. 1 Detta medeafständ fås, då pi. ett rektangeformigt fät af c:a 50 m:s bredd finnas z I ängsgående såddrader.

49 (6s*) OM LJUNGBR\NNING FÖR SKOGSKULTUR. 53 Afd. VIII. Rutsådd efter q"ungbrämzing ocz markberedning (upphackning). Förbandet I,9z x I,39 1. Å afdeningen finnas 26 st. rutrader, I3 besådda med ta och I 3 med gran, h vika rader aternera enigt föjande schema: (norra gränsen) g. t. g. t.... g. t. g. t. (södra gränsen). Fröåtgång i kg. ta-, I kg. gran frö, s:ma z kg. frö.; frökostnad... 6,ro kr. arbetskostnad... 4,5o >> Summa kuturkostnad ro,6o kr. 6 rutrader taxerades, 3 af h vardera saget, h varvid uppmättes 2 I 7 taar, so granar och 6 björkar. Af 2 I8 undersökta rutor i taraderna voro 98, d. v. s. 45 % tomma. de återstående I2o rutorna funnos inaes 203 träd, i medeta atså I-2 träd pr ruta. Äfven i granraderna stå en och annan ta. Då beståndet, som af ofvanstående framgår, är tämigen uckigt, ha träden i amänhet en yfvig växt, hvarjämte jungen på hea ytan nått en särdees stark utvecking. Afd. IX. Rutsådd efter q"zmgb?ämzing, men utan markberedning (upphackning). Frö"na dock nedkrattade efter sådden. Förbandet I, 7s x? m. 2. Ytan synes ha innehåit 55 stycken tvärgående rutrad er, 2 8 med ta och 2 7 med gran, aternerande enigt föjande schema: (norra gränsen) t. g. t. g.... t. g. t. g. t. (södra gränsen). Fröåtgång: I,zo kg. ta-, I,zo kg. granfrö, s:ma 2,4o kg. frö; frökostnad ,3 o kr. arbetskostnad.. _._._... I,so >> Summa kuturkostnad S,so kr. Ytan totataxerades, h varvid funnos 4 I 6 taar, 57 granar och I 2 o björkar. Afdeningen är mycket gest och oregebundet bevuxen med strödda enstaka träd, i medeta en tabuske på h var I 2 :te kvm. Hur stor de af rutorna, som utgått, kan ej beräknas, då förbandet ej är noga kändt, men tydigtvis har den ojämförigen största deen, minst 7 o-8o %, utgått. Ytan synes åtminstone tidtas vara tämigen vattensjuk. 1 Detta förband erhåes, enär på afdeningen, som håer I or x 50 kvm., finnas 26 ängsgående rutrader, samt i 3 st. undersökta tarader af tisammans 303 m:s ängd finnas inaes 218 rutor. 2 Förbandet uppgifves i ett protoko af den 21 aug. r889 ti r x I m. För såvidt numera kan skönjas, ha emeertid på afdeningen, hvars ängd är 98 m., funnits 55 tvärgående rutrader, hviket simie göra ett me:eafstånd mean dessa af! 178 m. Hur många rutor, som i verkigheten funnits i hvarje rad, kan numera omöjigen på 1arken utrönas.

50 N:r: Nr- Afdeningens Der Abteiung Kutursätt Kuturmethode Trädsag Hozart Anta träd pr hektar inom oika centimeterkasser Anzah Bäume pro Hektar in verschied. Centimeterkassen o s 9 1o S:ma träd Sa. Bäume Tota-] bestånd Gesamt- bestand 1 v\ VI vn VIIIIi Tab. I. Jämförande tabå öfver beståndets beskaffenhet å oika afdeningar af Vergeichende Tabee iiber die Beschaffenheit des Bestandes in verschiedenen Abteungen der 34S 140 3, o _s J= Bredsådd utan Ta (Kiefer) 1,1961 markberedning Gran (Fichte) 452 1j' (V osaat obne ' Bodenbearbeitung) Björk (Birke) 24.;:; -;:: Radsådd utan T., 24S " markberedning G 277 :ro > (Riefensaat ohne.:g Bodenbearbeitung) B ;!:;'>_,... ":;: ""' 'ö ts Rutsådd utan markberedning (P1attensaat ohne Bodenbeatbeitung) Rutsådd med markbeedning (Pattensaat mit Bodenbearbeitung) Bredsådd utan markberedning (V osaat ohne j Bodenbearbeitung) Rads&dd med m,.e markberedning rg!i::j (Riefensaat mit =E > Bodenbearbeitung).o bn Rutsådd med. markberedning H (Pattensaat mit z Bodenbearbeitung) Ö Strecksådd med markberedning (Strichsaat mit Bodenbearbeitung) T. G. B. T. G. B. T G. B. T. G. B T. G. B. T, G. B. I!52 2S 44 1, S Si ] S 16S ] S 920 S j == s s:: 1,:11 : 1,2:: 1,1::1,:6 : : 6 o J =sj } soo 1,000 1,3SO 1, ,4SO 2,9SO ,473 ::[ 624 9SS 919 4S ,220 1, , SO 20[ f /( 1!i -:o o o -;o/ o = / = 1, , , S 5, ,24S S 9,020 3, ,257 1, ,520 1,140 i' 7SO - ") ;. 5,10S i - 2> 1 5,s 2) III 1,2 2) Ii ' 6,020 2) 12,420 '')J 8,352 Tab. II. Jämförande tabå öfver beståndets beskaffenhet å oika afdeningar af Vergeichende Tabee iiber die Beschaffenheit des Bestandes in verschiedenen Abteiungen der Bredsådd utan Ta (Kieier),OS S : s s - 1,6S3 I markberedning Gran (Fichte) ) (Vosaat ohne ' Bodenbearbeitung Björk (Birke) 6S S 2,332 6,360 Radsitdd utan T. 1,320 1,5SO 1,6SO !=: 1. markberedning G I '" (Riefensaat ohne ,100 2) 1 Jj Bodenbearbeirung) B ,480 III (;;:t:::nhe G ;:', Rutsådd utan T S 12 S SI ) Bodenbearbeitung) B 2S ,132 Rutsådd med T: SO J = = = = = = = = 3,740 - IV Btr;;t;r : : -:o = = : 4,9: v 1\! :=::: :.. 2,:: I,:Y:2 o :s 2 o o =_ -- 6,::: : 1j' Bo.ienbearbeitung) B _ - - j ,412 =='i'==ic""""""'==""'==#='====io==='===i==='=='c==\o=='=='===\=\==\= ===I Radsitdd med T. 5,9SO 7,7SOI6,S60 4,220 1,720 1, = = 28, ,a...o markberedning G 60. O J1 VI "" ( R iefensaat mit. 7, = --: - -- ) t; Bodenbearbeitung) B. 1, ,820 37,490 1 VII{ S markberedning -- j -o (P1attensaat mit G. 1, , ,602 2; _ Bodenbearbeitung) B S 12,6 1 Ruts!dd med T. 1,3541,4562,0592,!651,5S11, ] ,446 1 B!{tLI f: 1\:rr: 2 : 1 =r 0 ] : 0 1 o 0 1 or = = 1 = = :;! IS,2;1; ) Borde stått i en centimeterkass 14. 2) Taet i öfre raden är medetaet för aa granarnes höjd i denna centimeterkass, taet i

51 Trädens medeängd m. oika centimeterkasser Sista 5:åriga ängdtiväxten-i m. i oika centimeterkasser I\1ittere Länge der Bäume in m in verschie. Centimeterkassen Letzter 5-jähr. Längenzuwachs in m in verschied. Centimeterkassen o j s ]1o ]11 ]12 ]n o s ]1o ]11 12 ]13 försöksyta n:o 131. Försöksytan anagd våren 1889, reviderad hösten Versuchsfäche Nr Die Versuchsfäche im Priihing 1889 angeegt, revidiert im Herbst ,15 1,8412,26 2,6-± 3,07 3,37 3,4913,83 4,40 - ;:! 1,90-3,, ! 1,- 2,80-2, ,25 1,92 2,35 2,72 3,22 3,45 3,64 4,22 4,43 4,10 - ' 0, ,69,os ,45 1,67,G7 1,7G 2,- 2, ,48,tJ - 2, J 13 1,7-1, 2,09 2,45 2,83 3,24 3,59 3,70-0, ,so 3,so - 4,7o 5,- S,so -,os o 75-2, ,-- - 5,50 6,- - i 1:27 1,93 1,63 :o:7912,6o 2,34 2,74 3,to3,47 3,69 4,o4 4, = = 301 = 40 = = 6::: ,26 3,ss so s.- 1s-_,s2 ss 6o 1,20 2,3013,40-4,50 4,50-5, ,52 2,2012,76 3,30 3,65 4,01 4,25 4,42 4,81 4,90\ - 0,69 2 ' 1,02, , ,57 0,91 1,11,3o,43 1,57 1,77 1, , ,90 2, ,70 2, ,63 0,84 1,07 1,26 1,39 1,47 1,54 1,73 1,60 - = 11 os 0,93!o = = 1.-:o =!o = O o T5 = O, so 1, ,51 2,14 2,69 3,16 3,60 4,02 4,39 4,42 4,68 4, ,58 Q,90 1,21 1,41 1,53 1,72 1,85 1,83 1,78 1,76 - g 1, ,45 0,90 - o: ss 2,34 3,10 4,13 3,70 5,40-5,50-6, ,50-11,37 2,11 1 2,18 3,4o 3,62 4,17 4,44 4,74 4,90 5,11 5,25 5,6o - - 0,66 0,92 1,29 --'s 1-_ "111-_,85 1,f4 2,04 1 "912-_,o4 1,90 1,8o - 1,75: - - = = :,o2 2,9f]2,85 4,77 4,so 5,30 5, ,so försöksyta n:o 132. Försöksytan anagd våren 1890, reviderad hösten Versuchsfäche Nr Die Versuchsfäche im Priihing 1890 angeegt, revidiert im Herbst ,94 1, Hi 2,52 2,84 3,40 4,35 3,0-0,47 0,60 0,87-1,21,BI ,87 3,40 3, ,45 0,76 1, 20 = = = =i= = = = 0,99 1,75 2,11 2,54 3,o913,s2 3,57 3,ss 4,so - O,so ,90-4, o, 721 ' 0, ,181!,88 2,38 2,83 3,2113,6113,72 4,30 - O,es , ,96 0,96 1,70 3, ,2311,9112,39 2,8713, :.".3 4 "114-_,25,os 1,so 2,23 2,5s 3,25-0, ,82 o, 74-2, ,ss 2,os 2,63 3,12 3,51 3,92 4,o9 4,so 5,40-0,52 1,04,ss - 3,5o , ,- - 5) ö::: = 1,05,o..,, 1,SJo2,so 3, Ö;!: 2,o5 ;2,64 3,o8 3,53 3,78 4,17 4,6o S,2o S,2o == == g;: 2,3713,45 4, ,53 O,n 1,11 1,35 1,39 2,- 2,10,so - - 0,32 O,so ,6o 0,93 1,26 1,4u 1,78 1,sg 2,02 1,uo - - 0, ,51 0,88 1,11 1,37 1,!37 1,67 1,73 1,50 2, , O,m,tf 1,so 1, ,10 1, I: ö:: - o, o , ,48 1,- - 2,10 -,so,55 1,7o,82[1,8"11,9o 1=,921 1,09 1,21 I,so ,70 0,99 1,24 1,49 1,58 1,77 1,91 1,91 1, ,45 - == undre raden medehöjden hos dem, där äfven sista 5:rstiväxten kunnat mätas. 31 Öfre raden afser ytans fasta de, undre den vattensjuka.

52 Afdeningens Anta träd pr hektar inom oika centimeterkasser S:ma Tota- Der Abteiung.Trädsag Anzah Bäume pro Hektar in verschied. Centimeterkassen träd bestånd N:r Kutursätt Hozart Sa. Gesamt- Nr. Kuturmethode o o Bäume bestand T ab. III. Jämförande tabå öfver beståndets beskaffenhet å oika afdeningar af Samtiga afdeningar Vergeichende Tabee iiber die Beschaffenheit des Bestandes in verschiedenen Abteiungen der Versuchsfäche Nr. 133, Breds&dd utan. markberedning Ta (Kiefer) 2, ,14 1,466 1, ,795 - I (Vosaat obne G.r:'n (Fihte) I B, denbearbeitung) BJork (Birke) _._ ,816 Radsidd utan T. 1,226 3,426 3,078 1, ,704 ')' 2-:ys mark beredning J G ')' " (Riefensaat ohne - Boden bearbei tung) B ')' ' II "" """ p b/j T. 2,556 1, ,424-4 r51.:9 rrij =B..., Ruts&dd med "'"" markberedning G. 1, ,878 E '>' (Pattensaat mit :..::;- Bodenbearbeitung) B. 1,765 26; , ")' ' "E "'"" Ruts&dd med T. 3,530 1, ,111 - III b IV IX v 4,t 5 2,5 'i) markberedning G '>' :s (Pattensaat mit Ruts&dd med T. :71 : J [ " E """" VI =e Bodenbearbeitung) B ,032")1 markberedning G (Pattensaat mi t Bodenbearbeitung) B. Bredsådd utan markberedning (V osaat ohne Bodenbearbeitung) ,571 - == '>' 35 -, ,697") == T. 1,6401 2,640 2,012,0 1, ,350 G. JO B r ,365 Bredsådd utan T. 4,580 8,960 8,150 6,090 2, ,400 - markberedning G (Vosaat ohne B O 31,480 Bodenbearbeitung) T. 11,825 11,342 8,275 4,458 1, s ,157 Radsdd med markberedning G o (Riefensaat mit b/) Bodenbearbeitung) B ,485 ")i 'i) vu vm 1 i T. 5,896 Ruts&dd med 3,548 2,087 1, ,748 - ts, markberedning G (Pattensaat mit Bodenbearbeitung) B ")' '. Rads&dd med T. 8,296 5,352 3,240 2,328 1, ,728 - markberedning G )f (Riefensaat mit Bodenbearbeitung) 'ab. IV B. s\ si i Z) ,112'')! Jämförande tabå öfver beståndets beskaffenhet å oika afdeningar af Samtiga afdeningar Vergeichende Tabee iiber die Beschaffanheit des Bestandes in verschiedenen Abteiungen der Versuchsfäche Nr. 19. III! Rutsdd utan Ta! (Kiefer)[ 18 45[ [ [ [ 4[ J -:;;- markberedning Gran (Fichte) :! : ') (Piattensaat ohne " Bodenbearbeitung) Björk (Birke) O ? 95 ')1 "... - """" IV :n Ruts&dd med T ,010 :e markberedning G Q ), "' " (Pattensaas mit :=i' Eodenbearbeitung) B. O JO ')f ' J Rutsi.dd. T ,120 'OJ Ljung uppryckt G O 870 v :s (Pattensaat. '>' Heidekraut auf- B s ,o9s 'J\ gerissen) -I 1 r ') Öfre taen gäa för rader bes&dda med 2 de. ta, undre för rader sdda med ]. de ta och de gran. 2) Se anm. 2 ti tab. I

53 Trädens medeängd i m. i oika centimeterkasser Mittere Länge der Bäume in m in verschied, Centimeterkassen Sista 5:åriga ängdtiväxten i m. i oika centimeterkasser Letzter 5-jähr. Längenzuwachs in m in verschied. Centimeterkassen o o In o j s o försöksyta n:o 133 Afd. 1-IY samt IX anagda våren 1889, afd. Y-VIII våren reviderade hösten Abt. -IV u. IX im Priihing 1889, Abt. V-VIII im Priihing 1890 angeegt. Samtiche Abt. revidert im Herbst ,15 1,88 2,39 2,88 3,28 3, = O,so 0,58 051s ,66 31o = 1,72 2,24 2,86 3,46 3,65 4,15 4,37 4,60 4,50 1,46 2,15 2,71 3,29 3,61 3,9.3 4,29 4,39 4,73 4,80 0,82 1,07 I,ss 1,49 1,73 1,79 1,92, 70 0,83 1,10 1,36 1,58 1,64 1,73 1,79 1,77,so 0,43 0,63 0,33 0,48 0,42 1,45 2,02 2,55 3,H 3,63 3,76 4,35 4,- 4,70 0,60 0,76 I,oä 1,38 1,54 1,64 1,87 2,- 2,10 0,19 0,37 0,7" O,os 2,17 3,- - 3,so - 4,60 O,:ö 1,6 [ 2,26 3,05 3,47 3,96 4,13 4,59 5,09 5,40 5,60 5,50 0,84 1,16 1,35 1,64 1,73 1,90 1,89 2,30 2,30 1,90 0,17 0,70 0,40 0,G5 ' T:'" 2.or=9-1,43 2,13 2,72 3,09 3,45 4,01 4,54 4,81 4, ,60 0,82 1, ,5f. 1,73 0,22 - o, 70 -[- ''( O o -- 0, =t=== 1, _.:9123 3, <1401 0_:_" ,98 1, _,_.,2 1_,_.,6110 0,3o = 0, ,23 1,98 2,47 2,96 3,22 3,50 3,43 4,- 0,61 0,84 1,09 1,40 1,46 1,57 1,63 1,so 0.10,HJ 1,n9 2,63 3,06 3,51 3,70 3,95 4,10 0,68 0,81 1,15 1,36 1,53 1,83 2,-, 70,36 2,14 2,45 2,99 3,28 3,50 4,03 4,07 0,68 0 1o1 I,15 1,34 1,34 1,67 1,76 1,75 0,29 0,33 0,5a 0,46 2, ,33 -[ ,23 1,ss j2,so ,15] 3,52 3,75 4,- 0,56 0,76 1,07 1,24 1,47 1,72 1,65 2,- 0,12 J,28 2,01 2,47 2,f ,64 4,50 o. 59 0,82 1,11 1,38 1,57 1, 70 1,72 2,- 0,3-1- O, os =(2 0,81 O,so ,81 2,30-2, =1=1=1 1-0, försöksyta n:o 19. Afd. III-Y anagda våren 1888, afd. I, II samt Y-IX våren reviderade hösten Abt. III-IV im Friihing 1888 angeegt, Abt., I u. VI-IX im Priihing Sämtiche Abt. revidiert im Herbst ,1312,1212,28 2,781 2,97 3,47 3,6213,85 4, ts14,so4,594,o7 5,4511 0,65 0,83,os,3o,49 1,57 1,7011,77 2,os,99,962,13? 1,60 2,32 3,25 3,45 4,- 0,54 0,93 1,45 2,07 2,10 1,90 3,10 3, =12=51 1: ,05,,- ' '" ,801 1,70 3,40 3,10-4,40-5,- 1,93 2,38 2,94 3,43 3,6 i ,tJ7 4,14 4,46 5,- 4,70 0,79 1,11 1,29 1,51 ],59, 70 1,76 I,76 1,90 2,15,so 0,81 1,69 2,64 3,7Q 5,20-6,10 0,51 ],02 1,40 2,70 2,10 2,40 0,93,3o 2,57-5,30-5,45 1,02 1,95 2,21 2,96 31HI ,62 3, ,43 4,87 0,57 O,f.O 1,os 1,32 1,45 1,56 I,sn 1,69 1,84 1,73 2,27 0,81 1,60 2,38 2,95-0,9f. 0,59 0,92 1,37 1,95-3, ,so 5,4o = och n. ') Öfre raden afser B. verrucosa, undre B. odorata. =

54 Afdeningens Der Abteiung Trädsag Anta träd pr hektar inom oika centimeterkasser Anzah Bäume pro Hektar in verschied. Centimeterkassen ----'---K- r_t_:_h-äo_t...;e. H_o_z_a_rt----"._o--..:1_ w S:ma Totaträd bestånd Sa. Gesamt Bäume bestand Tab. IV (forts.). Jämförande tabå öfver beståndets beskaffenhet å oika.afdeningar af Samtiga afdeningar Vergeichende Tabee iiber die Beschaffenheit des Bestandes in verschiedenen Abteiungen der Versuchsfäche Nr. 19. "Z" Bredsådd utan Ta (Kiefer) ,576 '-' ,..g )1 I -dbjj markberedning Gran )Fichte) : (V osaat ohne f 8 Bodenbearbeitung) BJork (B!rke) ) ,804')1 a 52 :: = Radsådd utan T ,270 2,280 1,880 1, ,940 - ""' markberedning G ')f - j (Riefensaat ohne Bodenbearbeitung) B O ,813')1 Bredsådd utan T VI = 3,916 - matkberedning G (V osaat oh n e 'J Bodenbearbeitung) B ') ,860 3 ) II,.,... VIII '? Radsådd med T ,209 - " markberedning G 'JI "' d.c (Riefensaat mit : "" b.o Boden bearbei tung) B )1.c ' bjj" ""' vm! = Rutsådd med T ,881 - s markberedning (Pattensaat mit IX G )1 Boden bearbeitung) B ,394')1 Ruts.1dd utan T markberednin G )1 (P1attensaat ohne Bodenbearbeitung) B } ' 2) o. 3) Se förkaringarna å föreg. uppsag. Tab. V. Jämförande tabå öfver använd frömängd i kg. pr hektar samt, beträffande 4,5 gr. och granens ti Vergeichende Tabee ii ber die angewendete Samenmenge in kg pro Hektar sowie, betreffs Kiefer und das der Fichte zu S,s g Kutursätt frö Anv:nd Träd- Använd Träd- Använd o- mängd frö- mängd frö- mängd mangd i% af mängd i% af mängd Yta och afden:s n: r Summa T a G r a n Björk använd - kg:. k!. uts. frön kg. ut s. frön kg:. 131 : Bred<ådd utan Ijungbr., ,2 5,28 O, so 5,28 0,16 2, Radsådd > utan markber., > 7,2 2,88 " O,so 2,88 0,05 1,44 -» 3 Rutsdd» > >» 2,- O, so 0,61 O,so O,o- 0,40 -» 4»»» med '». 2,- 0,80 2,98 O,so 0,81 0,40 - > 5 Bredsådd med ' > 13,2 5,28 0,73 5,28 O,ot 2,64 -» 6 Radsådd '. med mark ber.,» 7,2 2,88,41 2,88 0,55 1,44 -» 7 Rutsådd >» '. > 2,- 0,80 3,52 O,so,oö 0,40 -» 8 Strecksådd» ". >» 3,2 1,28 2,64 1,28 0,49 0,64 - ' 132 : Bredsådd utan jungbr., ,2 5,28 0,14 5,28 0,06 2,64 - > 2 Radsådd > u ta mark ber. 1» 7,'!. 2,88 0,99 2,88 0,20 1,44 -» 3 Rutsådd»» >» 2,- u,so 0,54 0,8o 0,09 0,40 - " 4»» > med» 2- O.so 2,10 O, so 0,52 0,40 - "» 5 Bredsådd med, " > 13,2 ' 5,28 0,52 5,28 0,01 2, Radsådd» > med markber. 1» 7,2 2,88 4,39 2,88 1,39 1,44 - ' 7 Rutsådd > > >» > 2,- 0,80 5,88 O,so 1,10 0,40 -» 8 Strecksådd». > > 3,2 J,28 5,45 1,28 0,99 0,64 - Trädprocenten för ta i medeta

55 j Summa T a G r a n B j ö r k Yta och Kutursätt """'"" fröafden:s Använd Träd- Anvi6T-1'räd- Använd frö- mänrrd frö- mänrrd fröi n:r mängd i %af mängd i % eaf mängd mängd _ = Trädens medeängd i m. i oika centimeterkasser 2-Iittere Länge der Bäume in m in verschied. Centimeterkassen Sista 5:åriga ängetiväxten i m. i oika centimeterkasser Letzter 5-iähr. Längenzuwachs in m in verschied. Centimeterkassen --o -1--,-- -2 'j -3 '! -4-1'5--, ,-i -7-,:-s--.-i -9 -,--1 o-,-1-1, o 'i i 6 7 s i 9 1 o j11 12 ;-! försöksyta n: o 19. Afd" m-v anagda våren 1888, afd., H samt VI-IX våren reviderade hösten 1908" Abt. III-V im Friihing 1888 ange1egt, Abt. I, H u. VI-IX im Friihing Sämtiche Abt. revidiert im Herbst : 12 2.:_"9 23.:_" o 44 4s 5o55 ::: 1,01 1,28 :_::: "-5 1,95 2,02 2,ooj2, 2,so 0,07 - -,05 0,45 o -- -, ö;;; 2,15 2,79 3,34 1 3,06 304,; 4,32 4,25 4,3C; 0,57 0,01 1,24 1,48 1,6011,78 1,85,Ro],O.S 1,05 u 1 : f 3 i 11 0,60-5,15 _ = =, 0,62 1,18 1,52 2,14 _ 1 =, 14, 7 2 2,25 2,H4 2,89 3,1\J 3,44 1 3,ao 4,35 5,- 0,68 O,ue 20,so 1,90 2,20 o, ,49 o, 70 0,98 1,51 0, 7G,D 2 0,5G,so - - 1,23 ' 97 2,0ii 2,80 3,09 3, 3-! 3160! ;3,B1 4,25 4,7si4,5o O,so 0,91 1,15 1,J2 1,39,es,8o, ,20 0,67 J 57 2,30 3,- 1,- O,so ,40 2,10! ,48 1,25, \J 2,67 2,95 3J..Jo5 3,53 3,88 4,- 4,30 4,37 4,8s 5,20 01\JS 1, 23 1,.44 1, 7.2,74 1,se 1,94 2,04 1,81 2,15 2,35 0,67 ' 72 2,40 0,48 0, ,86,U 2,30 3,so4,so o, 70,os 11G6 2, 7 2,"0122 3,16 3,J2 3,64 0,70 0,87 1,17 1,ss 1,55 1,66 1,59,so 0,74,ss 1,02,02 2,24 3,RO - 13,70! O,GS 2, H8: 4,0 3,tH:i 0,48 0,95 i 1)51 ta och gran, öfver trädmängd i % af utsådda frön. Taens frövikt beräknad ti 5,5 gr" pr I,ooo st. frön. Pichte, iiber die Baummenge in % der ausgesäten Samene Das Samengewicht der Kiefer zu 4,s g pro 1,000 St. Samen berechnet.! kg. kg..uts. frön kg. uts. fröd: kg-.! 1891! : Breds!dd utan jungbr., 5,68 1,93 2,52 1,93 1,82-0,00811! " 2 i Radsådd " utan markbcr., 4,50 11 R8 5,12,ss 0,07, 74 -! ' 3a Rutsådd '. med» 3b " > 4,50 " ',ss 4,93,3s O,sG 1, 74 - ' > 4 > > 4,50,ss 1,16 1,38 0,04 " " 1,74 - > 5 1;901 Bredsådd med > 0,11 2,13 6,63 2}13 0,02 0,85 -! ' 6 Rads!dd > > med mark ber., 3,55,3s 12,01,33 O,oG O,su - " " 7 Rutsådd,, ' ' 3,68, 38 4,48 1,38 0,09 0,92 -, 8 Rads!dr.,, " 2,55 0,85 10,97 0,85 o, 29 0,85-9 Bredsådd ,68 1, 93 2,G2 } 93 " " O, o os, 82 - " 4,50,38 4,37 1,38 o, 75, 7! : Bredsådd utan jungbr., ,- 0,19 6,- 0,02-2 Radsådd > > utan markber., 2,,12 2,11 2,12 0,21 - " 3 Rutsådd " ',os 0,3.&- 1,os o, 18-4 > " " med,, 1,26 1,07 1,26 0,37 - > 5, " j. uppryckt, J 26 1 J 11,26 0,38 - " > 6 Breds!dd med " ,- O,:w 6,- 0,06-7 Radsådd med mark ber., 1,5-! 0,9-,54 O/H " -- 8 Rutsådd > > ' ' 1,- 0,85 1,- o, 24 -, 9 " >» frö bott nedkr.,,! 1,20 0,31 1,20 0,05 - " 2, 7-1-, för gran 0,80,

56 6o EDVARD WIBECK. D. Jämförande diskussion öfver resutaten afförsökskuturerna. En hufvudrege vid naturvetenskapiga försök, baserade på jämföreser, är att borteiminera aa skijaktiga faktorer med undantag af tvenne, hvika då ättast kunna jämföras. Denna rege har hvarken bifvit noggrannt föjd i de ursprungiga föreskrifterna om kuturförsöken, - jfr. de båda radsådderna, afd. 2 och 6, i Domänstyreisens promemoria-- och ännu mycket mindre ha dessa grundvikor för en strängare, kritisk jämförese ytorna emean bifvit förverkigade vid ytornas anäggning på fätet. Då de svårigheter, som i detta speciea fa mött vid försöksresutatens tokning, i mer eer mindre grad är att förvänta vid bearbetning af at ädre, utan strängt enhetig edning anagdt försöksmateria, torde det ej vara oämpigt att något utförigare beröra desamma. Om de orsaker, som föranedt Försöksanstaten att het afstå från granskningen af de inom Ängehoms och Svätarrras revir beägna kuturytorna, är redan taadt, vi skoa här endast dröja vid de skä, som jämvä förringa värdet hos de fät, som granskats, och hvika i det föjande bida kärnan af vårt bevismateria. Hindren för en rätt tok ning af och jämförese mean dessa ytor äro trefadiga och igga: 1 :o i den ofuständighet, som genomgående vidåder ädre potoko och uppgifter öfver kuturerna, en brist, som nu, efter c:a 20 år, visst icke varit möjig att i önskvärd omfattning kompettera; 2:o i den oikhet och därmed ofta också ojämförighet, som trots Domänstyreisens promemoria kommit att präga kuturmetoderna på de oika försöksfäten, samt 3:0 i den - ur försökssynpunkt - bristande grad af noggrannhet, hvarmed kuturerna bifvit å marken utförda. G nomgåe'de saknas uppgift om fröets hemort och grobarhet. Redan detta gör, att man strängt taget hvarken kan jämföra de oika revirens ytor eer å samma försökstät parceer, anagda under oika år. Endast om de ti samma försöksfät hörande och under samma år anagda afdeningarna kan man antaga, att utsädet varit af fut ikartad beskaffenhet, hvarför också en fuständig jämförese redan af detta skä - andra oberäknade - måste begränsas ti dessa. Utförigare meddeanden om försökspatsen vid tiden jör ytornas anäggning, framför at beskaffenheten hos det dåvarande jungtäcket samt dettas tidigare behanding, t. ex. genom brand, betning eer jungsåtter, hade varit önskvärda; rörande ytorna på Gaåsen saknas dyika uppgifter fuständigt. Äfven om de oika ytornas behanding och därmed förknippade omständigheter ämna oss protokoen at som oftast i en bekagig okunnighet. Framför at hade det varit af stor vikt att känna tidpunktm JÖr _jungbrämzingen, där

57 OM LJUNGBRÄNNING 'ÖR SKOGSKULTUR. sådan förekommit, jämte markens och det understa vegetationstäckets dåvarande fuktighetsförhåanden samt den däraf betingade fuständighet, hvarmed jungstånd, mosstäcke och eventuet äfven det öfversta myagret bifvit brända. För rad- och rutsådderna saknas oftast uppgift om en så pass viktig sak som den storek resp. bredd, ti hviken rutor och rader bifvit upptagna. Att just på junghedarna med deras i rege så täta och höga risbestånd en variation i berörda hänsende ska ha stor betydese för de unga trädpantornas utvecking, är ätt att förstå, ett faktiskt e.xempe därpå gifver försöksytan n:o I 33, af d. III b och IV. Såsom förut påpekats, ämna protokoen öfver ytorna på Gaåsen ingen uppysning om, huru vida björkfrö öfverhufvud taget bifvit använd t i dessa sådder, ikaså saknas uppgift om viktiga detajer i anäggningen af parceerna III, IV, V, och IX. Som tydigt framgår af Domänstyreisens promemoria, afsåg denna, att kutursättet för 7 af de föreskrifna 8 parceerna skue bifva detsamma på samtiga försöksfät inom de oika reviren, bott beträffande den 8:de parceen ämnades fu frihet i vaet af kuturmetod. Hur oika motsvarande parceer icke desto mindre bifvit behandade på de oika försöksfäten, har redan visats i den speciea redogöresen öfver dessa. Sunnerbo- och Gaås-ytorna jungbrändes samma år som de kutiverades, Töö-ytorna året förut. Endast på ytorna i Sunnerbo har ta- och granfröet, såsom vä varit Domänstyreisens mening, å aa parceer utsåtts hopbandadt; på Töö-ytorna ha i rad- och rutsådderna ta-, gran- och björkfröet antingen utsåtts hvar för sig eer i oika kombinationer i aternerande rader och å Gaåsens försöksfät, sutigen, har fröet af ta och gran, möjigen med undantag aj afd. III, IV och v, håits i sär icke aenast i de rad- och rutsådda, utan äfven i de bredsådda parceerna, h varigenom de sistnämnda kommit att uppdeas i tvenne het skida underafdeningar. Af mindre betydese gentemot dessa grundväsentiga oikheter i ytornas anäggningssätt är den något varierande tokning, som äfven gifvits åt föreskriftert om en utförig specificering af kuturkostnaderna, hvarigenom ej ens dessa kunna direkt jämföras på de oika revirens kuturfät, åtminstone ej Töö-fätets med de öfriga. De som ha någon erfarenhet om den tidsödande noggrannhet vid vaet af pats, samt det pinsamma öfvervakande af arbetets aa detajer, som verkigen kräfves för att en försöksyta ska bifva atigenom korrekt, - d. v. s. fri från sådana fekäor, som kunna sammanfattas under benämningen»tifäiga anäggningsfe», och h vika endast med svårighet sedermera kunna borteimineras ur de resutat, som afäsas på ytan - inse ätt, att försökskuturerna måste brista ansenigt i dessa stycken. Som vi sett, ha såunda afd. V-VIII samt en mindre de af afd. II, aa

58 6z EDVARD WIBECK. (74*) å yta n:o I 3 r, en från ytans öfriga parceer betydigt afvikande jordmån. Ett dyikt fe är ganska ursäktigt, då ju ofta nog en adees ikartad jungvegetation täcker vidt skida marksag. Likaså förstår man, att en skogsman haft svårt att, såsom ikvä i detta fa bort ske, afägsna de unga sjäfsådda taar, hvika tarikt förekommit och devis ännu förekomma på fera parceer ti ytorna n:o I 3 I, I 32 och I g, och som med åren i form af spärrvuxna»vargar» betydigt skadat det yngre kuturbeståndet. Lättare borde det ha varit, att undvika de ur räknesynpunkt besväriga areaer, som uppkommit genom ofta nog betydiga afvikeser från räta vinkar och bestämda sidornått på parceerna, hviket gjort, att i vissa fa t. ex. parceer om 0,44, 0,4 6, o,4s, o,+9 eer o,sz hektar erhåits i stäet för de åsyftade, o,so hektar stora. Ännu vanigare äro afvikeserna från de i Domänstyreisens promemoria föreskrifna kuturföroanden, hvika anäggningsfe iksom de förutnämnda areafeen adees synas undgått anäggarnas uppmärksamhet; i protokoen öfver dessa kuturförsök uppgifvas såunda vä de bestämda förbanden vara använda, ehuru granskningen på marken, såsom noterna ti den speciea beskrifningen öfver parceerna samt tabeen å sid. 84 visa, nästan genomgående röjt andra förband. Sutigen kan anmärkas, att det varit af vikt att försöksfäten åtminstone under de första ro åren håits het fredade för betning, hviket bott varit faet med Sunnerboytorna, på de öfriga är i rege hvarje uppkommen björk misshandad af rådjur och beteskreatur. Innan några sutsatser dragas af försökskuturerna, bör vidare erinras om, att Junghed, Jungmark etc. äro mycket omfattande begrepp, i det att under dessa benämningar kunna inbegripas patser, som förutom jungtäcket ha föga eer intet gemensamt. Som i synnerhet SeRAGER nyigen visat, kan jungen höja så godt som hyarje sag af våra ösa jordarter. Vidare äro de egendomigheter i afseende på växttäckets detajsammansättning och jordmånens beskaffenhet, som vid en viss tidpunkt karaktärisera en junghed, ingaunda beständigt bundna vid denna pats. Som både SCHOTTE, NILSSON och SeRAGER närmare utveckat, äro de oika former af junghed, hvika beskrifvits under namn af björnmossrika, afrika, massrika hedar etc. i amänhet bott att betrakta såsom oika stadier af samma utveckingsinje. Öfverbicka vi större tidrymder, finna vi, att mången pats, som nu bär jung, förr varit odingsmark eer burit skog, ofta af våra mest fordrande trädsag, och stora areaer nuvarande jungmark skue påtagigen enbart genom naturens egna åtgöranden småningom skogkädas och markens egenart ändras. Ljunghedens betingeser för skogsbörd växa atså mycket, icke bott med patsen, utan jämvä med tiden.

59 (7 s*) OM LJUNGBRÄNNING FÖR SKOGSKULTUR. Då nu samtiga försöksfäten igga på morän, om också å ena sidan Sunnerbo- och å andra sidan Töö- och Gaåsfäten för öfrigt representera tvenne rätt skida marktyper, så inses ätt, att de resutat, som våra ytor framvisa, för ingen de kunna timätas amängitighet. Trots detta och de i det föregående berörda omständigheterna, som förringa värdet af kuturerna, bida dessa, med inaes 34 oika underafdeningar, -atjämt ett betydande materia för jämföreser af oika sag rörande skogskutur på jungmark Den fråga, som i främsta rummet vinner beysning genom försöken, är jungbränningen, som af detta skä fått ett centrat rum i uppsatsen och behandats äfven ur historisk synpunkt. Men äfven andra spörsmå af intresse kunna med stöd af kuturerna beysas, frågor rörande markberedning, oika sags förband, frömängd m. m. * * Rörande de oika trädsagens förhåande vid sådd på jungmark gifva försökskuturerna endast uppysning om trenne: ta, gran och björk. Det visar sig då, att på aa parceer, oafsedt mark och kutursätt, har taen gått ojämförigen bäst ti, under det gran och björk kommit ti korta. Vid en hastigare öfverbick göra kuturerna intryck af att vara rena tabestånd med inga eer ett ringa fåta insprängda granar och björkar. Taen tager atså hufvudparten af intresset vid dessa försök och speciet gäer detta om dess förhåande ti Ijungbränningen. Af skä, som förut bifvit nämnda, äro parceerna ej öfver ag jämförbara. Största motsvarigheten beträffande behandingssätt, anäggningsår och använd frömängd finnes mean 4 par bred- och 2 par rutsådder, nämigen afdeningarna 131: I och V, 132: I och V, 133: I och IX, rg: I och VI samt 131: IV och VII, 132: IV och VII, hviket naturigtvis ej hindrar, att äfven de återstående afdeningarna böra beaktas för ett säkrare fotande af vårt omdöme om jungbränningen. H vad först antaet träd, räknadt i:% af utsådda frön, angår, så vore dessa procenter (se tab. v) på de nyssnämnda 8 parceerna föjande. Obrända parceer Afd. 131: I... 0,30 )) IV... 2, I... o,r4 )) IV... 2,ro 133 I... 2,52 19 I... O,I9 Brända parceer Afd. 131: v... o,73» \'II... 3,52 132: V... 0,52» VII... 5,88 133: IX... 2,62 19 : VI.... 0,29

60 EDVARD WIBECK. D. v. s. efter ika stort utsäde ha de jungbrända parceerna genomgående fått fera taar än på motsvarande sätt behandade obrända afdeningar, stundom ända ti 3 a 4 gånger så många. I medeta är trädprocenten på aa resp. obrända och brända ytor å samtiga försöksfäten föjande: Obrända parceer. Brända parceer. Fät n:o r,r7 2,07»» ,94 4,o6»» 133 3,6z 7,Sz»» I g... 0,96 o,6o Såvä på F ägerhuts ( = Sunnerbo-) som Tö/ö-fäten har jungbränningen minst fördubbat trädantaet, under det att förhåandet är OJnvändt på Ga/ås-fätet, Jzvarest de jungbrända afdeningarna gifvit i medeta 1 / 3 färre träd än de obrända. Om dm absouta trädmängden, trädens JÖrdening i oika grof/ekskasser samt deras totaa och sista 5-åriga ängdtiväxt i å ena sidan obrända, å andra sidan brända afdeningar gifva tab. I-IV uppysning. För större åskådighets sku ha dessa förhåanden hos de I 2 förutnämnda, mest jämförbara afdeningarna bifvit grafiskt framstäda i fig. I6-27. Som vi se, taar jämföresen mean parceerna på fäten n:o I3 I och I 32 äfven i detta fa otvetydigt ti förmån för jungbränningen. Såvä totaa antaet träd, som framför at trädantaet i de högre grofekskasserna är högst betydigt större å de brända afdeningarna än å de obrända. Likaedes är medehöjden i motsvarande grafekskasser större på de förra än på de senare, och ännu under sista 5-årsperioden före mätningen, omfattande ungefär sista kvartaet af trädens första 2o-årsperiod, kan någon skadig efterverkan af jungbränningen icke spåras på deras tiväxt. En nedsättning af tiväxten, om också het obetydig, kan däremot förmärkas på Tööfätet<> afd. IX, ehuru äfven här beståndets fördening i grafekskasserna är bättre på den brända än på den obrända parceen. På Gaås fätet åter, har bränningen varit i aa afseenden skadig, med undantag af att den något ökat trädantaet på afd. vr. Äfven om man, beträffande de jungbrända af d. I 3 I: v och VII, vie skrifva dessa ytors gynnsamma förhåande gentemot motsvarande icke jungbrända afdeningar utesutande på de förras afsevärdt bättre jordmån, kvarstå atid de mera jämförbara parceerna å försöksyta n:o 132, hvika peka i adees samma riktning. En summarisk jämförese mean medehöjden - med korrektion för parceernas ådersskinad - och sista s-årstiväxten på å ena sidan

61 (77*) OM LJUNGBRÄ:-.!NNG FÖR SKOGSKULTUR. Jämförese mean tabeståndet å afd. 131: och V. Den förra, icke jungbränd, betecknas med fin inje ---. Den senare jungbränd, betecknas med grof inje ---. Gränsen mehm undertryckta och växtiga träd går ungefär vid Fig. I 8. 1 Trädens anta och.få'rdetning ozka centimeterkass er. Centimeterkass o 4 JO IJ3J: I IJJg6 6oo '40 52 Anta träd : v 624 8o ror g6 40 I J6 Fig. I 7. Trå'dens hsjd och sista s-åriga å'ngdtiväxt ozka centzmeterkasser_ Centimeterkass JO I I2 Trädens : I höjd i m. r3i: V I Sistas-higa, 3 J :I o. 69 ängdti v. i m. r3r :V o r. go r.g6 2. IS J 99 2 '5!.98 z.rs 1 I afsikt att teckningen skue framstå något tydigare, ha å fig. t 6-27, 32, 33 och 34 de båda jämförda kurvinjerna ej agts rakt öfver hvarandra utan något förskjutna i sided. Detta förfarande, som kanske varit mindre yckigt, har medfört den oägenheten, att kurvorna i vissa fa - framför at i fig synas täcka hvarandra mera, än som verkigen är faet.

62 66 EDVARD WJBECK. Jämförese mean tabeståndet å afd. 131: IV och VII. (78*) Den förra icke ungbränd, beteekas med fin inje --- Den senare jungbränd, betecknas med grof inje --- Gränsen mean undertryckta och växtiga träd går ungefår vid Fig. r8. Trädens anta och fördening i oika centimeterkasser. Centimeterkass o Anta träd 1131: IV 1140 '31:vn oo g88 9' " Fig. 19. Trädens zåj'd och sista s-åriga å'ngdtivå'xt i ozka centimeterkasser. Centimeterkass Träd_ens höjd 1'3': IV r.27 I m. 1'3': VII "5' o , '6 3.6o Sista s-riga,31 :IV 0.63 ängdtih. i m. 131 : vrr o. ss o.84 o.go 1.07 I.26 I I " r r.6o 1.83!.78,:61 aa obrända och å andra sidan aa brända parceer på de respektive fäten ger samma resutat, nämigen att bränningen genomgående ökat tiväxten på ytorna n:o IJI och IJ2, men däremot i amänhet ika a.fgjordt minskat den på ytorna n:o I33 och I9. Som het naturigt är, beror den nuvarande höjdskinaden ti förmån eer nackde för de jungbrända parceerna ti hufvudsakig de på en ökning eer minskr.ing i tiväxt under respektive parceers tzdigare år, hvaremot tiväxten under den sista s-årsperioden ickeas eer endast i ringa grad skijer sig på brända och obrända parceer.

63 (79*) OM LJUNGBÄNNING FÖR SKOGSKULTUR. Jämförese mean tabeståndet på afd. 132: I och V. Den förra icke jungbränd, betecknas med fin inje --- Den senare jungbränd, betecknas med grof inje --- Gränsen mean undertryckta och växtiga träd gb.r ungefår vid Fig. 20. Trå"dens anta och fördening i oika centimeterkasser. Centimeterkass Anta tiäd o 132: I : v 12xg o S o.-.:::;:. Fig. 21. r:/. Trädens höj"d och sista =-- - s-åriga ängdtiväxt i!-' - oika centimeterkasser Centimeterkass o I s 6 7 Trädens höjd im. Sista s riga iängdtiv. i m. 132 :I ' 73 2e : v 1 23 r.gr o21 132: I jo.s3 o.gt I.o7 ' 35 ' r.so 132: v r.os 1.36 ' r.82 x.88 r.go Som första resutat af vår undersökning framgår atså otvetydigt, att {jungbränningen under oika förhåanden kan ha en het motsatt verkan, ett faktum, som man i sjäfva verket snarast kunnat vänta sig på grund af sakens omstridda natur. Medde. fr. statens Skogsförsöksanstat I<) II. 6

64 68 EDVARD WIBECK. Jämförese mean tabeståndet på afd. 132: IV och VII. (So*) Den förra icke jungbränd, betecknas med fin inje ---. Den senare jungbränd, betecknas med grof inje --- Gränsen mean undertryckta och växtiga träd går ungefär vid Fig. 22. Trädens anta och fö'rdening i oika centimeterkasser. Centimeterkass o 4 Anta träd I32: IV : VII 840 '354 66o o r :r s Sr ro6r IOO ro o 4'" 250 I04 Fig 23. Trå'dens höj'd och sista s-åriga å'ngdtzhoå'xt i oika centimeerkasser. Centiineterkass Trädens höjd 132: IV i m. 132: VII Sista s-&riga I32: IV ängdtiv. i m. r32: VII o ( 1.18 r r ,21 3.6r z.og 2.46 z.gz o,gt r. t g I.39 ' 55 r !.JO - r T.24 r-49 r.s I.gt I.go Långt vanskigare är att precisera de orsaker, som i ena eer andra faet fört ti så oika resutat, och detta framför at af den grund, att inga samtida anteckningar gifva uppysning om den intensitet, hvarmed branden angrep de oika ytorna.

65 (8 r*) OM LJUNGBRÄNNING FÖR SKOG!OKULTUR. Jämförese mean tabeståndet på afd. 133 : I och IX. Den förra icke jungbränd, betecknas med fin inje - -- Den senare jungbränd, betecknas med grof inje ---. Gränsen mean undertryckta och växtiga träd går ungefär vid Fig. 24. Trådens arda och fårdening i oika centimeterkasser. Centimeterkass 4 Anta träd '33: I '33: IX r64o r841 2II z64o ] ] O Fig. 25. Tradens höjd och sista s-åriga i'ngdtivå'xt i oika centz'meterkasser. c_en_t_im_e_te_r,k_a_s_s i-o 7 8_1 Trädens höjd '33: I 1' '5. r o ' 4 '7 3 4o i m. :_Ix_+-' _'_2,_._83 2_.2_9 2_._s3 3_.,_2 3_._5_9 3_._4 3 4_._,_o '33: I jo.s8 o.g5 ' '3 I.4I ' 54 "-59 r.66 r.83 ro I '_33 Sista s-åriga ängdtiv. i m. IJ3: IX Oo74 o.g8 ' '3 1,36 I.42 ' 46 I.]O

66 EDVARD WIBECK. Jämförese mean tabeståndet på afd. 19 :I och VI. (Sz*) Den förra icke jungbränd, betecknas med fin inje --- Den senare jungbränd, betecknas med grof inje --- Fig. 26. Tråiens anta ocz fiirdening i ozka centimeterkasser. 19: VI Centimeterkass Anta 19: I träd o II Fig. 27. Trädens h/d oez sista s-åriga äng diz'vå'xt i ozka centimeterkasser. Centimeterkass Trädens höjd i m. 19: I o 0.71 I9 ;VI 1.14 r.sz 2 39 z.gz s.- IO 5,20 II Sista s-åriga ängdti v. i m. 19 :I o.;o 19 :VI o.68 I. OI 1.28 r.so o.g I.38 I s o z.og 2.23 t.go På Sunnerbo-ytorna, som brändes den 26 apri I88g och den 28 apri I8go, torde branden tagit ganska svagt, hvarti möjigen den på dessa ytor befintiga rika vegetationen af mjöonris bidragit. Mjöonriset växer nämigen i utbredda, tätt inti marken tryckta mattor, hvika äro mycket resistenta mot bränning. Någon skinad på jungtäcket jämte föjeväxter i brända och obrända parceer kan numera icke varsebifvas. Af förde för kuturen var, att skogssådden på dessa ytor skedde omedebart efter branden, hvarienom askgödningen verkigen kunde komma de unga pantorna ti godo. Tötö-ytorna brändes i apri I88g, utom afd. IX, som brändes i maj r 888. A mark var emeertid här sedan ång tid tibaka periodiskt jungbränd och j ungtäcket därför myckt;t kort, säkerigen af typen

67 OM LJUNGBRÄNNING FÖR SKOGSKULTUR.» björnmassrik junghed». Enigt uppgift skonades de svagaste fäckarna i jungtäcket vid bränningen, hviket dock ej hindrar att de brända parceerna V-VIII såtivida fortfarande bära präge af branden, att kockjung och tufvor af Leucobryum här förekomma mera tarikt än på andra afdeningar af försöksfätet. Det vi synas, som om de upprepade tidigare bränningarna så försvagat denna mark, att redan en jämföresevis indrig, förnyad bränning bifvit ti skada för skogskuturen. Som feaktigt måste betecknas, att ytorna fingo igga obesådda ett het år efter branden\ hvarigenom de värdefua saterna i askan hunna ösas och bortföras, förrän de kunde tigodogöras af pantorna. Gaås-ytorna befvo sannoikt brända omedebart före kuturen, som ägde rum den 8 maj I 88g. Man kan förmoda, att branden här varit häftig 2 Ännu atjämt förefinnes nämigen en iten, men fut märkbar skinad i vegetationen på de brända och obrända parceerna; de förra ha något kortare och uckigare jung, svagare bottentäcke med inbandning af brännmossor samt möjigen också något rikigare kockjung än de icke jungbrända ytorna. Tabeståndets underägsenhet på de brända ytorna torde i detta fa bero därpå, att branden tagit atför hårdt. En fuständig förståese af de verkningar, som bränningen i oika fa kan ha, förutsätter nödvändigt både omfattande och subtia undersökningar om markens kemiska och fysikaiska beskaffenhet samt dess ägre svamp- och bakterieif såvä före som efter branden, undersökningar atså som i föreiggande fa het naturigt icke kunnat åstadkommas. Resutaten af försökskuturerna, iakttageser på åtskiiga ädre såvä som yngre brandfät i Småand, Haand och Västergötand, jungbrandsitteraturens vittnesbörd samt sutigen muntiga och skriftiga uppysningar af personer 3, som haft stor praktisk erfarenhet af för skogskutur utförda jungbränningar inom Sunnerbo härad af Småand, har edt ti den uppfattning, som i det föjande företrädes. Verkan af en jungbränning är i högsta grad beroende af den styrka, hvarmed branden angriper substratet, resp. den tidpunkt, vid hviken den äger rum. De festa jungbränningar, friviiga såvä som ofriviiga, inträffa under tiden mars-augusti, dock så, att de förra i amänhet utföras under våren och försommaren och, som det vi synas, ofta tidi- 1 Anmärkas bör dock, att detta skett i fu öfverensstämmese med promemorian för ytornas anäggning. 2 Ett protoko af den 2 I aug. I 889 uppyser att branden af våda öfvergick äfven en under föregående år kutiverd parce (afd. II), i hvars stäe en ny fick anäggas. 3 De åsyftade personerna äro jägmästare C. B. CHRISTOFFERSSON, kronojägaren i Ljungby bevakningstrakt, C. G. PETTERSSON, samt bevakaren på Nöttja kronopark, J. ANDERSSON i Bakarp, ti hvika författaren står i stor tacksamhetsskud för uppysningar af mångahanda sag.

68 EDVARD WIBECK. gare i Småand än i haändska kustbygden. De tidiga vårbränningarna drabba i rege föga eer as icke sjäfva marken, som då ännu är käbunden eer åtminstone ka och rik på fuktighet. Efter en dyik brand kvarefver jqngens rotsystem oskadadt och de kvarbifna nedre stamde- Ur Statens skogsförsöksanstats samingar. Fot. förf., september rgo8. Fig. 28. Ljungmark, svagt bränd tidigt på våren 1907, med i form af stubbskott återvändande jungtäcke. Återstoden af vegetationen utgöres hufvudsakigen af mjöonris (Arcostaphyos uva ursi) och fårsvinge (Festuca ovina). Detajbid af det på fig. I återgifna brandfåtet, Tommaryd i Hinneryds s:n, Småand. Heideboden, frih im Friihing 1907 schwach abgebrannt, frische Heidedecke in Form von Sturnpfsprossen. Der Standort ist ein Tei des in Fig. r abgebidetes Fedes. Kirchspie Hinneryd, Småand. arna utså samma år nya adventivskott, som komma från de punktformiga, ofta djupt insänkta s. k. sofvande ögon, hvarmed - som man vid efterseende ätt finner - jungen är särdees rikt utrustad. Ljungen kan på detta sätt tiväxa med inti 1 dm:s ängd om året, och efter

69 (ss*) OM LJUNGBRÄNNING FÖR SKOGSKULTUR, 73 6, ja i undantagsfa ända ned ti 3 år, kan på detta sätt behandad jungmark ha återtagit ungefär samma utseende som före branden. Fig. 28 återgifver en dyik tidigt på året bränd pats med ett hufvudsakigen genom stubbskott återväxande jungtäcke; fig. 29 visar några jungstånd tagna på samma brandfät. En bränning af detta sag gagnar i de festa fa en efterföjande tasådd. Trädpantorna äro efter branden för en tid befriade från det tryck och den konkurrens om näringen och vattnet, som ett kvarstående jungbestånd skue utöfvat, och ha ti på köpet fått en smua askgödning1. Något ingrepp på markens näringskapita har icke skett, då myan ej bifvit bränd, h viket genom va af tidpunkt för bränningen kan undvikas. Brä11ningen har i detta fa tvärtom temporärt skänkt trädpantorna vissa fördear, hvika i a synnerhet koj1i71w ti synes på mager mark. För att rätt utnyttja askgödningen bör kuturen ske samma år som bränningen, i annat fa ututas askan och de värdefua saterna tvättas bort. En annan, men säkerigen mindre förde vinner man åter genom att dröja något år med kuturen, i det att under tiden en he de jungrötter på brandfätet dö och börja mutna, hvarigenom marken bir mera ättarbetad. Att jungbränningen öfverhufvudtaget medför stora ättnader och därmed besparingar i kuturarbetet inses omedebart. Är jungen, eer åtminstone det mesta däraf borta, bir arbetet med skogshackan mindre tungt, hvarti kommer, att man i så fa kan så i smärre gropar eer -- såsom i Sunnerbo revir f. n. mycket brukas - i smaare streck, utan risk att jungen faer öfver pantorna. I ett annat afseende åter kräfva kuturer på brandfät större uppmärksamhet än andra, de hotas mera af beteskreatur. Detta ti föjd af den ökade gräsoch örtvegetation, som under några år frodas på brandfäten och gör dessa ti eftersökta betespatser. Det gifves fa, då icke ens en bränning af den indriga art, som här skidrats, är tirådig, nämigen på ös, sandig mark, som skue öpa 1 Enigt E. HENRY, Les sos forestiers, rgo8, kan torrt jungris beräknas ämna ungefär r,25 % af sin vikt i kväfve och 2 % i aska. Af de betydesefuare växtnäringsämnena innehåer jungaska föjande mängder i %: kai... 7,oo-12,8g kak ,oo-25,2o magnesia gas-19,24 fosforsyra ,43-10,76 svafvesyra og- 8,24 kisesyra ,35-29,66 Genom att på en mindre area, t. ex. några kvadratmeter, aftaga, torka och uppväga jungen kan man med tihjäp af dessa siffror bida sig en ungefärig förestäning om storeken af den askgödning eer om mängden af något visst, i askan ingående ämne, som genom jungtäckets fuständiga afbrännande skue tiföras marken.

70 74 EDVARD WIBECK. (86*) risk att bryta upp, om det skyddande vegetationstäcket borttoges, och på mycket grund, s. k.»skarp» mark, som behöfver a den beskuggning och det växtatra den kan få. Tvifveaktigt synes det ock vara, om man öfverhufvudtaget med förde kan bränna på jungark, som saknar U r Statens skogsförsöksanstats samingar. Fot. förf., september tgo8. Fig. 29. Ljungstånd från mark afbränd tidigt på våren 1907 med 1-2 vegetationsperioder gama stubbskott. Ljungstån1en från samma brandfät, som återgifves i fig. I och 28. Tommaryd i Hinneryds s:n, Småand. Heidekraut von Boden, der Anfang des Friihings 1907 gebrannt ist, mit zahreichen r-2 Vegetationsperioden aten Stumpfsprossen. standort das in Fig. I und 28 abgebidete Fed. bottenvegetation eer där denna - i motsats ti de Hyocomium-rika ( = mossrika) junghedarna, som dock bida den öfvervägande majoriteten - hufvudsakigen består af afvar och s. k. brännmossor. Att värdet af bränning äfven bir mindre och i vissa fa kan så öfver ti skada på fuktig mark ska närmare beysas på ta om starkare former af jungbränning.

71 OM LJUNGBRÄNNING FÖR SKOGSKULTUR. 75 Som vi ha sett, sama sig aa de ankageser, som både förr och senare gjorts mot jungbränningen, kring en centra punkt, som med orätt ofta håits för en nödvändig verkan af densamma, nämigen markens eer rättare det öfversta jordagrets förbränning. Det är visserigen att förmoda, att oika sags mark med växande myhat, porositet, värmeedningsförmåga etc. äfven under adees ikartade yttre förhåanden ska förhåa sig ganska oika gentemot bränning, men ti några säkra sutsatser i denna riktning berättiga icke våra iakttageser. Äfven om en rent teoretisk utredning häröfver föreåge, befve den för öfrigt atid svår att i praktiken tiämpa. En verkig jordbränning, och i a synnerhet en upprepad sådan, edsagas emeertid irege af den markförsärnring, hvarom så många af våra skogsförfattare och senast HEMBERG och ROLLGREN taat, och bör därför sorgfaigt undvikas. Ti markbrand öfvergår jungbränningen endast atför ätt, om den utföres vid oämpig tidpunkt, t. ex. atför sent på våren eer på försommaren, då ej bott käen för änge sedan gått ur jorden, utan denna också befinner sig i ett reativt torrt och brännbart tistånd. Så har uppenbarigen ofta, ja kanske oftast, varit faet äfven vid de afsiktigt anagda jungbränningarna för att ej taa om aa de häftiga vådedar, som utbrutit under tork- och. värrneperioder, vanigen under årets varmaste de. Det första tecknet på, att branden i dyika fa haft en annan verkan än den förut beskrifna, ger sjäfva jungen, som nu ej ängre förrnår att återvända i form af stubbskott. Efter ett eer annat år inkommer den visserigen äfven mi genom frösådd, men denna bir mera ojämn och ofta bir - de. första årens efemära gräs- och örtvegetation oberäknadt - en annan vegetation för. många år framåt fäckvis rådande, framför at kockjungen Erica tetraix. Så var t. ex. faet på det i fig. 8 afbidade haändska brandfätet och äfven på andra närbeägna brandfät af ädre datum. Som GRAEBNER, RAUNKIER m. f. framhåit, tå kockjungen afgjordt mera fuktighet än den vaniga jungen, dess naturiga pats i terrängen är därför på en ägre zon än den senare, framför at på punkter med periodiskt starkt växande fuktighet. Kockjungens och några andra arters, Leucobryum, Moinia coeruea m. f., amänna uppträdande på brandfät står säkerigen i samband med den ökade fuktighet, som åtminstone tid vis karaktäriserar dessa. H var och en, som efter regn beträd t en junghed, vet, i huru hög grad jungen under dyika förhåanden 'väter. Detta visar, att jungtäcket uppfångat en betydande de af nederbörden, som atså adrig hinner ti marken, utan afdunstar direkt från jungen. Då vidare en suten jungvegetation måste taga en de för dess transpiration behöfigt vatten från jorden, ha vi här tvenne samverkande

72 EDVARD WIBECK. (88*) omständigheter, som öka den kaa jordens vattenhat. Möjigtvis kan jungtäcket å andra sidan i fa af ångvarig torka skydda marken från en fuständig uttorkning, hest om ett utbidadt. bottenskikt af ägre Ur Statens Skogsförsök.:.anstats samingar. Fot. förf., september rgo8. Fig. 30. Brandfät på starkt kuperad f. d. jungmark på kippgrund. Fätet afbrändes den 9 apri 1906 och är nu efter 3 vegetationsperioder hufvudsakigen beväxt med diverse gräs (Aira jexuosa, Carex piuifera, Agrostis m. f.); jungen saknas ännu nästan fuständigt. Gaåsens kronopark, Västergötand Brandfed au{ hugeigem Fesboden. Das Abrennen am 9 Apri rgo6 vorgenommen. J ctzt hauptsächich mit Gras bewachsen, Heide feht fast vöig. Staatsforst Ga1åsen, \;Västergötand. växter finnes. Ljungen utjämnar atså ytterigheterna i vattenhaten på den jord, hvarest den växer, och hämmar tiika hastigheten och vådsamheten vid ytvattnets afrinning. Dessa förhåanden äro af mindre