STBTENS. S~OGSfÖRSö~S8f4STBLT MEDDELANDEN. i9ii HÄFTET 8. MITTElLUNGEN A US DER FORSTLICHEN VERSUCHSANST ALT SCHWEDENS FRÅN 8.

Transkript

1 MEDDELANDEN FRÅN STBTENS S~OGSfÖRSö~S8f4STBLT HÄFTET 8 i9ii MITTELUNGEN A US DER FORSTLICHEN VERSUCHSANST ALT SCHWEDENS 8. HEFT {:3~~ -----~ CE~TRALTRYCKERTET, STOCKHOLM 1912.

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. IN HALT. Redogörese för verksamheten vid Statens skogsförsöksanstat under år IgiO. Bericht uber die Tätigkeit der Kg. Forstichen Versuchsanstat Schwe dens im Jahre I. Skogsafdeningen (Forstiche Abteiung)... II. Botaniska af deningen (Botanische Abteiung)... 4 EDVARD W!BECK: Om jungbränning för skogskutur... 7 Uber das Brennen der Caunaheide zur Aufforstung (I) TORSTEN LAGERBERG: Pestaozzia hartigi Tubeuf. En ny fiende i våra pantskoor g5 Pestaozzia hartigi Tubeuf, ein neuer Parasit in schwedischen Saat- und Pfanzkämpen (V) ALEX. MAASS: Kubikinnehået och formen hos taen i Sverige I og Schaftinhat und Schaftform der Kiefer in Schweden (VII) TORSTEN LAGERBERG:: En märgborrshärjning i öfre Daarna 15g Eine V erheerung durch Markkäfer in Daarna (XI) GUNNAR SCHOTTE: Skogsträdens frösättning hösten Igii Die Samenertrag der Wadbäume in Schweden im Herbst 191 I (XIII) ALEX. MAASS: Erfarenhetstabeer för taen. Ett bidrag ti kännedomen om normaa tabestånd... 1g7 Ertragstafen fur die Kiefer. Ein Beitrag zur Kenntnis normaer Kiefernbestände (XV) GUNNAR SCHOTTE: Om oika metoders betydese vid undersökning af barrträdsfrös grobarhet Uber die Bedeutung verschiedener Methoden bei der Untersuchung der Keimfähigkeit der Nadehozsamen (XXI). Sid.

3 MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT Om oika metoders betydese vid undersökning af barrträdsfrös grobarhet. Af GUNNAR SCHOTTE. I det för treårsperioden I go g-i 9 I I faststäda arbetsprogrammet för Statens skogsförsöksanstat är b. a. upptaget på skogsafdeningens program att»frågan om barrträdsfröet, särskidt med afseende på Norrand, ska underkåstas en så vidt möjigt kritisk och asidig utredning». - För en he de dyika jämförande undersökningar måste gifvetvis fröets grobarhet först pröfvas, hviket också är nödvändigt för att bedöma fröets värde för rent praktiska ändamå. I sistnämnda hänseende har emeertid sedan änge band skogsmännen kagats öfver att oika och ofta ti synes feaktiga groningsresutat erhåas från de skida frökontroanstaterna. skogsförsöksanstaten har därför ansett ämpigt att kommande undersökningar rörande barrträdsfröet föregås af en utredning om de oika metoder, som användas vid pröfning af barrträdsfrös groning. I brist på ämpiga okaer har emeertid ej vid skogsförsöksanstaten kunnat i större utsträckning utföras jämförande groningsundersökningar eer där utpröfvas de bästa metoderna. I stäet har jag för att söka sama den erfarenhet, som på oika hå hittis vunnits i frågan, vändt mig ti samtiga andets. frökontroanstater med begäran om uppgifter på de kontrometoder, som numera användas vid respektive anstater. Mycket värdefua uppysningar ha härvid erhåits från de festa frökontroanstaterna, för hvika jag härmed vi uttrycka min tacksamhet. - Dessutom har från skogsförsöksanstaten genom. en vid densamma anstäd tjänsteman ti frökontroanstatej.:na ur ett mindre p~rti tafrö öfversändts prof för anaysering, hvarom mera ängre fram. För frågans vidare beysande torde dessutom en kort sammanfattning af den rika itteraturen i ämnet vara på sin pats. Vi äga visserigen en på vidyftiga itteraturstudier grundad framstäning af professor B. JöNsSON (II) om»frökontroens nuvarande ståndpunkt och utvecking inom utandet, jämte dess förhåande ti fröhanden», men som denna utredning endaist i förbigående behandat skogsträdens; frön och ej tagit Medde. fr. Stat~ns Skogsförsöksmzstat I C) I I. 20

4 GUNNAR SCHOTTE. hänsyn ti den rika skogiga itteraturen på området i fråga, vija vi i den föjande itteraturöfversikten hufvudsakigen just håa oss ti hvad som härom omnämnts i skogsitteraturen. Kort historik. Som fröanaysens fader betecknas skogsbotanisten, professor F. NOBBE i Tharandt, Sachsen, hviken var den förste, som offentigt (i maj år I86g) uttaade sig om fröanaysens betydese och framade sina paner på upprättandet af en frökontroanstat. Redan tidigare är dock dansken E. M0LLER-HOLST haft sina tankar riktade härpå, ehuru han först i januari I 870 utsände ett upprop i frågan uti den af honom utgifna» Ugeskrift for Landma:nd». I augusti I 86g kunde emeertid försöksstationen vid forstakademien i Tharandt erbjuda andtmännen sin hjäp vid inköp af utsäde. Härefter inrättades i rask föjd frökontroanstater i fera andra änder, såsom år I 870 i Österrike, I 871 i Danmark, I 87 5 i Nordamerikas förenta stater och Begien, 1876 i Schweiz och Ryssand samt I 877 i Sverige och Hoand. Sistnämnda år funnas 29 frökontroanstater på oika patser i Tyskand. Sedermera ha dyika anstater inrättats i nästan aa Europas änder samt i J apan, Brasiien och på J av a. År I 894 anger J ÖNSSON (II) frökontroanstaternas anta, frånsedt de svenska, ti I03, men i denna förteckning saknas några skogsförsöksanstater, som utföra anayser af skogsfrö. - Redan år I876 hade professor NOBBES stora verk»handbuch der Samenkunde» utkommit och anses det fortfarande som det förnämsta arbetet på sitt område. Första uppsaget ti inrättande af frökontroanstater i Sverige utgör Kung. Landtbruksakademiens cirkuär af år 1874 tiandets hushåningssäskap, hvari dessa uppmanas vidtaga åtgärder för åstadkommande af kontro öfver handen med utsädesfrön. Detta cirkuär hade dock ej direkt ti föjd införandet af någon ordnad frökontro. Däremot kom en af hushåningssäskapet i Haand utsedd kommitte, som hade i uppdrag att inom änet öfvervaka och kontroera handen med gödningsämnen, att år I 87 5 hos hushåningssäskapet hemstäa det kommittens kontroverksamhet måtte utsträckas ti i handen utbjudna fodermede och frösorter. År I 876 bevijade hushåningssäskapet ansag härti, och den första svenska frökontroanstaten bef grundad. Den förades ti Nydaa utanför Hamstad och fick AuG. LYTTKENs ti föreståndare. Föjande år tikomma ytterigare 3 frökontroanstater därigenom att frökontroundersökningar anordnades vid de i oktober 1877 öppnade

5 (425*) OLIKA METODER VID UNDERSÖKNING AF BARRTRADSFRÖS GROBARHET. 247 kemiska stationerna i Kamar, Skara och Västerås. I det af Kung. Maj:t den I5 december I876 utfärdade regementet för de med understöd af statsmede inrättade kemiska stationerna föreskrefs nämigen,.att de skue på begäran verkstäa ))undersökningar å föremå såsom sädesarter och frön)). Vid I 893 års sut funnos enigt LYTTKENs (I) inaes 2 I frökontroanstater, däraf I8 med understöd af statsmede. För närvarande äro, sedan anstaten i Göteborg från och med år Igo6 bifvit indragen, de statsunderstödda frökontroanstaterna I 7 och föragda ti Stockhom, Uppsaa, Linköping, Jönköping, Kamar, Kristianstad, Lund, Hamstad, Borås, Skara, Mokom (Värmand), Örebro, Västerås, Gäfe, Härnösand, Östersund och Lueå. Förutom dessa frökontroanstater arbetar den.af skogsvårdsföreningen inrättade och speciet för barrträdsfrö afsedda frökontroanstaten. Uppsaget ti startande af denna anstat togs, såsom jag tidigare omförmät i skogsvårdsföreningens tidskrift (SCHOTTE II), af byråchefen J. 0. AF ZELLEN (I) genom hans föredrag vid skogsvårdsföreningens årsmött;: den 6 apri 1905, och från och med år rgo6 trädde denna anstat i verksamhet. Vid denna ha under årens opp utförts en mängd anayser, särskidt på grund däraf, att domänstyresen föreskrifvit, att staten tihörigt skogsfrö ska undersökas vid nämnda.anstat. De med statsunderstöd understödda frökontroanstaternas organisation. För de med understöd af statsmede inrättade frökontroanstaterna utfärdade Kung. Maj:t den I 2 november I886 regemente, hviket fortfarande är gäande, med undantag af att de funktioner, som i detsamma tiagts andtbruksakademiens förvatningskommitte numera tikomma andtbruksstyresen. Enigt detsamma hafva dessa anstater ti ändamå att befrämja den inhemska fröodingen. och fröhanden genom meddeande af uppysningar, och råd samt medest undersökningar af i handen förekommande frö med afseende på deras värde såsom utsäde. Hvarje anstat står under uppsikt af en styrese af minst tre edamöter, hvika utses för den tid och i den ordning, som bestämmes af det eer de hushåningssäskap eer andsting, hvika bidraga ti anstatens underhå. - Föreståndare för anstaten antages af styresen,. sedan andtbruksstyresen meddeat yttrande om den sökandes kompetens och skickighet. Föreståndaren åigger b. a. att på begäran och mot ersättning efter af andtbruksstyresen faststäd taxa verkstäa fröunder-

6 GUNNAR SCHOTTE. (42 6*) sökningar, att i afseende på metoder för anaysernas utförande äfvensom i fråga om grunderna för bokföring och för affattande af anaysattester m. m. stäa sig ti efterrättese de föreskrifter, som bifvit faststäda af andtbruksstyresen, att åt enskida jordbrukare och fröhandare på begäran meddea uppysningar och råd rörande de fordringar, som böra stäas på en fugod utsädesvara, samt att företaga resor inom området för anstatens verksamhet för att meddea uppysningar och råd om odings-, rensnings- och öfriga förfaringsmetoder för vinnande af fugod utsädesvara. Nu gäande instruktionerr' för de med understöd af statsmede inrättade frökontroanstaterna utfärdades af andtbruksstyresen den 26 juni Vid utarbetandet af dens~mma togs särskid hänsyn ti åstadkommande af ikformighet i frökontroen inom de skandinaviska änderna. I detta syfte hade före instruktionens utfärdande förts underc handingar med representanter för frökontroen i Danmark och Norge. ~ Denna instruktion innehåer detajerade föreskrifter om äkthets-, renhetsoch viktsbestämning, pombering, bokforing m. m. Beträffande groningsundersökningarna föreskrifves, att 6oo utari urva afräknade frön äggas ti groning antingen i tre serier om 200 frön i hvarje serie eer i sex serier om 100 frön i hvarje serie. Medetaet utaf groningsresutaten för de två serier, hvika utvisat de festa grodda fröna, om tre serier användts, eer af de fyra serier, hvika utvisat de festa grodda fröna, om sex serier användts för samma ändamå, ska anses vara procenttaet grodda frön af det rena fröet. Om groningen utfaer så, att skinaden mean de två serier, hvika utvisat de festa grodda fropa, då tre serier användts, eer, då sex serier användts, mean å ena sidan medetaet för de två serier, hvika utvisat de festa grodda fröna samt å andra sidan medetaet för de två serier, hvika därnäst utvisat de festa grodda fröna, uppgår ti 8 eer därutöfver, ska ny groningsbestämning företagas. Skue äfven i detta fa groningen utfaa ika oregebundet, ska den af de två groningsbestämningarna, som utvisat de. festa grodda fröna~ äggas ti grund vid bestämmandet :af mängden af i varan förekommande rent, grodt frö. Groningsmidersökningarna skoa afsutas efter 30 dygn för frö af ta-, gran- ;,och ärksäktena. Beträf(anqe groningsmetoder anföres end as t:»ti groningsundersökning användas de metoder med afseende på apparater, temperatur m. m. som för hvarje särskidt frösag bifvit af Landtbruksstyresen föreskrifna.» Huruvida sådana speciaföreskrifter verkigen ämnats är mig ej bekant. Åtminstone synes så ej vara faet beträffande groningsförsök med ta- och granfrö, då metoderna härför f. n. växa högst betydigt, hviket framgår af det föjande.

7 (427*) OLIKA METODER VID UNDERSÖKNING AF BARRTRÄDSFRÖS GROBARHET. 249 Nuvarande koitrometoder för barrträdsfrö vid de svenska frökontroanstaterna. På de förfrågningar, som'utsändes från skogsförsöksanstaten med begäran om uppysningar angående de!i metod och temperatur, som användes vid undersökning af ta och- granfrö erhöos svar från föjande anstater. Vid.frökontroanstaten i Uppsaa uppräknas mi.nst 2:ne serier, stundom fera, a 2oo st.. frön i h varje. Sedan de uppräknade profven fått undergå bötning i vatten ---'- i vaniga fa under c: a r 2 timmar - inäggas de utbredda i fuktadt, hvitt äskpapper, som paceras i vaniga, vä rengiorda och i kokande vatten desinficerade gasbunkar, som öfvertäckas med gasskifvor. För att så mycket som möjigt undvika mögesporer i profven uppräknas och antecknas de grodda fröna ej oftare än hvar 3:dje dag, första gången dock först 4:de dagen efter inäggningen. Skue möge visa sig i något prof, uttagas fröna och inäggas i nytt papper. Profven få vanigen ej igga ängre tid än 30 dygn.. Det sutiga groningsresutatet angifves genom medegrobarheten af de båda serierna eer af de båda bästa serierna, om fera serier än 2 inagts. Groningen sker vid vanig rumstemperatur, då. den visat sig vara den ämpigaste. Af synnerig vikt anses vara, att fröet erhåer agom stöpning före inäggningen. Tiden härför anses böra modereras efter fröets beskaffenhet. Då fröna äggas ti groning utan föregående bötning ha nästan atid sämre groningsresutat erhåits. Gammat, hårdt frö har ofta visat sig behöfva ängre bötningstid än 12 timmar, som annars befunnits ämpigast.. Likaedes torde ärkfrö behöfva stöpas ängre, men det har ytterst säan undersökts vid anstaten. Vid stöpningen namt vid fuktarrdet af groningspapper~t har det mången gång visat sig förmånigt att använda jumt vatten, särskidt om fröet varit tröggrodt. Grobarhetsbestämningen vid Kamar.frökontroanstat utföres, med eer utan föregående stöpning i vatten, i '»J acobsens kockor», h varvid temperaturen i vattenbadet håes under cirka 5 timmar dagigen vid 36 C, och under den öfriga deen af. dygnet vid rumstemperatur. Groningstiden är 30 dygn. Vid Mamöhus äns frökontroanstat i Lund användes samtidigt oika metoder för att få fram det bästa resutatet. Såunda användes des den Jacobsenska groningsapparaten med konstant temperatur (cirka 28 C), des samma apparat med seriernas utfyttande hvarannan dag i kat vatten och i kat rum, des vattenbad med vattnets upphettning dagigen ti 36 C. och sedan ångsam afsvaning och sutigen des äfven serier i konvout vid rumstemperatur.

8 GUNNAR SCHOTTE. Vid Borås frökontroanstat får ta- och granfröet gro vid fut dagsjus på äskpapper som grobädd. Det anses ej att temperaturen spear så synnerigt stor ro, bott fröna under groningen kunna utsätta& för växande temperatur. Granfröna tycka bäst om en fuktig grobädd, medan tafröbädden däremot bör få torka ut en eer annan gång. Frökontroanstaten i Skara verkstäer undersökningen af grobarheten hos tafrö vid rumstemperatur (I 8-20 C.) på öppna groningsbäddar (jusgroning} af fitrerpapper, som hviar på ett underag af stickadt bomusgarn. Någon gång har också användts intermittent temperatur i Jacobsens apparat, men resutatet har visat sig bi detsamma. För granfrö användes samma metod med undantag däraf att groningen sker i konvout. Vid Värmands äns frökontroanstat, JI!Iokom, ägges ta- och granfröet ti groning uti papperskonvout vid jämn temperatur (I6-I8 C.). Undantagsvis ha dessutom användts des jusgroning, des växande temperaturer (IS-25 C.). Dessa metoder ha stundom gifvit något afvikande resutat, men vanigen ika. Det synes som om tafrö i vissa fa skue vara mera känsigt för jus och värme än granfrö. De tafröprof, som undersökts under de senaste 3 åren, ha dock i regen grott utmärkt i papperskonvout vid jämn värme. Frökontroanstaten i Örebro undersöker skogsfröet i Jacobsens apparat utan föregående stöpning. Som underag användes äskpapper och fröet täckes endast af gaskupan. En gång dagigen värmes apparaten med en bunsenbrännare ti 36 C. (= 26 på groningsbädden). Då denna temperatur uppnåtts, säckes ågan. Om fröna på groningsbädden efter något mer än en vecka öfverväxas af möge, ombytes groningsbädd, hvarvid endast papperet bytes. Det anses dock bättre, om äfven ny app och veke tages. Fröna få ej beröra hvarandra på bädden, hvarför den afräknade frömängden får rätta sig efter pappersbädden& storek. 200 frön inräknas i hvarje groningsserie, och 3:ne dyika serier äggas. Groningsresutatet anges i hea :% såsom medeta af de 2 högst grodda serierna. De frön som kvarigga, när groningen afsutats, ituskäras, och antaet friska kärnor antecknas. Vid frökontroanstaten i Västerås undersökes ta- och granfröet i papperskonvout (gronrngspapper från Otto Grahns pappershande i Lund) på underag af samma sags papper i zinkådor vid en temperatur af cirka I 5 C. Groningstiden är 28 dagar. Stöpning af fröna före groningen förekommer icke. Ti förhindrande af uttorkning äro zinkådorna täckta med ock, hvarvid dock tises, att uftväxing kan ske obehindrad t. Frökontroanstaten i Gäfe utför groningsförsöken såvä i jord som

9 (429*) OLIKA METODER VID UNDERSÖKNNG AF BARRTRIDSFRÖS GROBARHET. 251 i papperskonvout. I sistnämnda groningsbädd håes temperaturen oika för oika serier. Lägsta använda temperatur är 20 grader, högsta 30 eer något däröfver och den jämförande serien utföres vid ägst I s 0 och högst 20 eer något däröfver. Mycket växande temperatur synes främja barrträdsfrönas groning, och temperaturen bör vissa perioder under groningsprocessens fortgång uppgå ti öfver 30 C. för att ikna motsvarande förhåanden ute i naturen. Vid Västernorrands äns frökontroanstat i Härnösand afräknas af ta- och granfrö två serier a 200 frön, hvika inäggas i papperskonvout af tjockt hvitt fitrerpapper, som fuktas med destieradt vatten och äggas på en fat porsinstarik, öfver hviken sedan stjäpes en iknande tarik. Den första tariken är dränerad med några gama porsinsdegeock med borttagna ögor. Profven omses dagigen, pockas och fuktas. Groningen försiggår vid vanig rumstemperatur, d. v. s. om vintern vid + I8 C. Groningstiden tages ti 30 dygn, såvida ej särskid önskan uttaas om ängre tid. Sådan utsträckt tid synes dock i amänhet ej vara behöfig. Frökontroanstaten i '.Jämtands än åter stöpa skogsfröet under I 2 timmar, h varefter det ägges å en groningsbädd af papper och får gro vid.en temperatur, växande mean I 2 och I S 0 C. Vid Norrbottens äns frökontroanstat, som är förenad med den Kemisk-växtbioogiska anstaten i Lueå, användes en groningsbädd af hvitt fitrerpapper. Af hvarje prof göras tre groningsbestämningar, hvarje med 200 frön. Hvarje sats om 200 frön inägges mean fuktadt papper, som ägges på en tarik, hviken täckes med en gasskifva. Det har visat sig att groningsresutatet bir mycket ojämnt, om de tre paketen med frö äggas ofvanpå hvarandra på samma tarik och täckas med en gasskifva eer en annan tarik. Groningsprofven få stå i vanig rumstemperatur. Efter 7-8 dagar kan den första räkningen af groddar företagas, och då groningen efter 30 dagar afsutats, genomskäras de återstående fröna för undersökning af huru många frön som äro döda eer friska. En skidring öfver den metod som användes vid skogsvårdsföreningens frökontroanstat har jag (II) tidigare infört i skogsvårdsföreningens tidskrift. skogsfröets normavärden. I instruktionen för frökontroanstaterna är vidare föreskrifvet, att i anaysbevisen skoa såsom jämföreseta angifvas det undersökta frösagets normavärde. Med anedning häraf har andtbruksstyresen den 5 juni

10 1 84,o GUNNAR SCHOTTE. I go I utfärdat tabe öfver utsädesvarors normavärden. upptager för trädsagen föjande arter och ta: Denna tabe i Trädsag Groning Frisk- vikt af V a tten -~ T arrvikt i Rent Renhet af ~oo I,ooo hat af 1 '?? 0 grodt f ron frön st. fron frö % grodde % gr. % gr. % Gråa, Anus incana Wid. 56,o I 2,o 0,75 9,o 0 1]0 7,o Kibba, Anus gutinosa Grertn. 6o,o 101o 0,90 IO,o o,so Björk, Betua verrucosa E hr h. z6,o 8,o o,r6 6,o 0,15 2,o ::: Gran, Abies excesa Poir,... 98,o 8I,o 5,70 7,o 79,o Lärk, Larix europea Dc....! Ta, Pinus sivestris L ,o ss,o S,xs 7,o 4,8o 83,o 6,o 44,o s,ss IO,o 37,o Dessa siffror hafva erhåits genom att medetaet uträknats för utförda anayser under åren I8gS-I899 Se äfven LYTTKENs (II). Siffrorna förefaa dock ej att vara medetaet för endast svensk vara. Särskid t är I,ooo-frövikten för taen vä hög, sannoikt beroende på att en de prof af utändsk härkomst under de nämnda åren bifvit undersökta. I de serier, som egat ti grund för medetaen, ingå gifvetvis få norrändska prof, ty om dessa skue förekommit i större mängd, skue de i hög grad bidragit att minska I,ooo-kornsvikten. Som jag tidigare påvisat (SCHOTTE I) är nämigen frövikten hos den norrändska taen mycket åg. Jag fann friskvikten växa mean 1,5-4, 3 gram; 33 prof gåfvo i medeta en r,ooo-kornvikt af endast omkr. 2,s gram. Utförda vägningar vid skogsvårdsföreningens frökontroanstat hafva ämnat föjande resutat: ta (Pinus sivestris J år I906 o 45 prof medevikt 4,528 )) )) o I )) 4,662 )) I908 o o o o o I3 )) )) 4,83.) >) I )} )) 4,845 )) o )) >) 4,995 )} 19 I I o o ~ I7 >) )) 4,752 norrändsk ta (Pinus sivestris v. apponia) år rgo6 o 3 prof medevikt 3,476 \) o o o )) )} 2,642 )) rgos )) )) o 7 3,990 )} rgog... ro )} )} 4,396 )) } )) 3,672 )) I9II )} 3,81 I

11 (43 I*) OLIKA METODER VID UNDERSÖKNING AF BARRTRADSFRÖS GROBARHET gran (Picea excesa) från södra och meersta Sverige år 1906 ~ o 44 prof medevikt 4,724 )) 1907 o o 20 ) )) 5,r 59 )) I9o8 o o o 13 )!) 5,on ) r6 ) ) 4,651 )) 1910 o o 5 ) )) 5,467 )) 19II o o 9 )) )) 6,ooS gran (Picea excesa) från norra Sverige år 1907 o. o o o 5 prof medevikt 4,287 ) I )) > 2,s 55 o o o ~ ) I9II o. o 2 )) )) 4,07r Af synnerigt intresse äro de viktta, som af SOBELOFF (I) meddeats om ta och granfrö. Han har efter kängningar å aboratoriet för specie skogsskötse vid skogsinstitutet i Petersburg funnit föjande tusenkornsvikter för ta: från Skottand... 5,so gram med en grobarhet af 70% >> Västnorge... 5,ss )) ) ) )) 92% Frankrike ,6s ) ) )) )) ) 96% Begien ,5o >) )) )) ) )) 86% >> Bayern... 5,95 )) )) ) ) 86% ) Preussen 6,35 )) ) )) )) ) 70% Vikten hos det ryska tafröet varierade mean 3,7o gram från Finand med 70 % grobarhet och 8,z 5 gram från Charkow med 96 % grobarhet. För granfrö meddear han föjande ta: från T yraeraperna vid r,s85 m. ö. h. o o o o o. 4,27 ) ) ) )) 1,750 )) o o 5,36 gr }) >) Sydtyroen (Kärnthen) ) r,653 )) o.' 6,77 )) ) ) ) r,6oo )... 7,67 ) ) Nordtyraen ) 1,300 ) o o. o o 8,42 )) ) )) ) 1,900 ) o 9,82 ) Sydtyroeraperna ) r, roo»... I0,83 )) )) Sydtyroen (Kärnthen) )) 400 ) o o o 14,25 ) Enigt ENGLER visade sig det schweiziska fröet vid r,8oo m:s höjd håa en vikt af 5,I4 gr., vid 545 m. 7,23 gr. Dessa siffror visa tydigen huru svårt det är att uppkonstruera något >>normavärde>> för skogsträdens frön. 1 Fertaet prof af norrändskt granfrö I 908 var samad t i öfre N arrand för en särskid undersökning och ej fabriksmässigt rengjordt, hviket förkarar, att vikten var så ringa.

12 GUNNAR SCHOTTE. (432*) Detta gäer naturigtvis äfven grobarheten, om också ej i samma utsträckning som frövikten. De medegrobarhetsprocenter, som erhåits vid frökontroanstaten i Ziirich, hviken är värdens största frökontroanstat och där årigen undersökas I,8oo-2,ooo fröprof af skogsträd, äro härvidag af intresse. Föjande siffror ange en!. F. G. STEBLER (II) mederesutatet för åren I 876-rgog. Ta (Pinus sivestris) ,426 Gran (Picea excesa).... 7,r8o Larix europrea... : 3,667 eptoepis.... r8g Pinus strobus... ' 100 austriaca.... 1,4201 montana Banksiana... '1 rigida.... Cembra (snitt prof)... Abies pectinata..... basamea....» N ordmanniana.... Pseudotsuga Dougasii i I: r s 52 Picea aba.....» sitchensis... Björk.... Ek (snitt prof)..... Kibba.... Gråa Robinia pseudoacaci'l.... Bok (snitt prof) Annbok >> Am.... Tysk önn Van!. Ask.... Sarothamnns scoparius ss 20 O 26 ro sr z s sr 6o Efterföjande ta ange medeprocenten för säsongen I go8-rgog. Anta Gro- ~""' Gw bar- bar-, prof hets% prof hets % ' A nta i grobar- Mede \ M axt-. \ M' mprof 1 het% mum%.., 1 'num%,- Ta..., 8 5 : I Gran o ~::~~0~,-~~~~~;:::::::::::::::::. :::::::::::::.1 2 ~! ~: :: s!;:::a~.. :::::::::::::::::::::::::::::::::::::: r:: :: ::! Kibba...! 39 z Gråa... i 2 I s

13 (433*) OLIKA METODER VID UNDERSÖKNING AF BARRTRÄDSFRÖS GROBARHET Oika groningsresutat vid skida frökontroanstater. Det är otvifveaktigt ett betydande uppryckningsarbete som de svenska frökontroanstaterna utöfvat på fröhanden, under de 35 år, de varit i verksamhet. Särskidt har detta visat sig beträffande sådana frösorter, som användas i jordbrukets tjänst. Hos dem har också ofta utändsk vara kunnat igenkännas med stor säkerhet på förekomsten af vissa ogräsfrön i fröpartiet. För skogsfröhanden ha däremot af het naturiga skä frökontroanstaterna varit af ringa betydese. V arans äkthet och i viss mån äfven dess grobarhet är här svårare att bestämma, och de oika frökontroanstaterna ha i rege hvar och en fått emottaga endast ett fåta prof ti undersökning och härigenom kanske fått mindre tifäe att ägna dem uppmärksamhet. Mig veterigt har frökontroen ej heer bidragit ti förhindraodet af införse af tyskt frö genom att t. ex. i anaysbevisen påpeka, att en de prof antagigen kunnat vara af utändsk härkomst. Går man igenom ädre anaysresutat i frökontroanstaternas årsberätteser, kan man t. ex. finna uppgifter om fröprof, som med hänsyn ti den höga I,ooo-kornsvikten gifvetvis måste varit af utändsk härkomst. Men äfven beträffande groningsresutaten ha kagomå försports band skogsmännen. För att utröna, om dessa äro befogade, har jag, som nämndt, åtit ur ett och samma parti tafrö utsända prof ti de svenska frökontroanterna samt ti statsanstaten Dansk FnYkontrot i Köpenhamn. De erhåna resutaten hafva sammanförts i efterföjande tabeer. En granskning af tabe I visar, att de erhåna groningsresutaten varierat högst betydigt. År 1910 erhöos så oika grobarhetsprocenter som 9I och 57, 5 ur samma taprof. I år bef variationen hos samma prof, som under tiden förvarats i ett svat rum, ännu större, nämigen 9 2 och 43,7 procent. Att de stora variationerna ej äro att söka i mindre noggrannhet vid undersökningarna utan fast here i de oika metoder, som användas vid de skida anstaterna, framgår tydigt af tabe 2. Denna visar nämigen att samma anstater i amänhet stå högst eer ägst på skaan, när deras anaysresutat inordnas efter faande grobarhetsprocent En jämförese mean de erhåna resutaten och de metoder som användas vid de oika anstaterna synes peka på att de frökontroanstater, som stöpa fröet, åta det gro vid justiträde och något högre temperatur än rumstemperatur uppnå de bästa resutaten. Stor noggrannhet för att hindra profven att möga visar sig äfven mycket fördeaktigt på grobarheten. Att de nämnda faktorerna äro de viktigaste för att nå jämna groningsresutat torde äfven framgå af den i

14 GUNNAR SCHOTTE, (434 *) Tabe I. Erhåna groningsresutat från de oika frökontroanstaterna. In den verschiedenen Samenkontroanstaten erhatene Keimungsresutate Anstat Gronings- Fröets groning hastighet Keimung des Samens. Keimungge---~--c---! schwindigkeit 1~0 [8 s p.. et g. g;~ B o: ~ :: Uppgifter om renhet och groning Angaben iiber Reinheit und Keimung Vikt Gewicht Anteckningar Bernerkungen Groningsförsök 191 O. Keimversuche 191 O. Anstat a.....» b.....» c....» d ,8 88 6' 2» e... 8s,s xo,r f... g.... h... >> i.,.... )) j... Da~~k fr~k ~~ t: Dänische Samenkontroie Groningsförsök Keimversuche Anstat b.....» II IS!6 I IS 8 22,5 I 3,3 29,z o, !O O 9 10 JO ,s ) a )) c....» f....» rn » e n ))»»» h... 8o i o... p..... d..... g... q... r.... ~ ]......". k... O 12 10, <j O J,s O O 10 7 s6,r 27,s I 90,6 89,41 83, ,2,a 13,r 0,7 2 7!Ö I,g I 9 I 3,9 8 J,x 4>53 4>87 4>70 5 4,59 4>83 14,9 o,s 4,64 4,g ,4 4,62 4,go 28,7 1,7 4>45 4, ,7 - s,g I,s - 4,88 :4 i 0,814'5' ~51 15,61 0,614,57 4,871 18,s - 4,43 4,ss 17,9 0,6-4,8o 19-4,56 4,8o s" o, ,6s 6,6 Dii cirka 1/ 3 af de s. k. h&rda fröna är grob~r, kan så s,s unda fr~etsgrobar - 2 bet uppskattas ti 7 o,r 4> o,z o,s o,z 4.3' 4,63 4,6o 4,83, 6,8 2 Frön, som vid groningstidens sut hade frisk kärna och därför kunna anses grobara. s Fröet har egat 1 ti groning i 6o dygn. 4 Försöket utfördes under justiträde vid 23 C. i termostat. 5 Då cirka 1/ 3 af de s. k. hårda fröna är grobar, kan såunda fröets grobarhet uppskattas ti c:a 87 % dygns groningstid. 7 F röet angreps under groningen starkt af möge. Groning~serierna ämnade därför ia öfverensstämmande resutat. Här anförda grobarhetssiffror äro de högst erhåna,

15 43 5 *) OLIKA METODER VID UNDERSÖKNING AF BARRTR_:j.DSFRÖS GROBARHET Tabe 2. Anstat Jämförese mean groningsresutaten år 1910 och 1911 från samma anstater !1 Grodda frön Grodda frön. Anstat Grodda frön Grodda frön i % % % % a... 9I 84 g... 83,3 76,3 b h 82 8o c 88,8 84,3 i 74 8! d j 69,5 ss ""'""""""" e.. ss,s 81 k 57, f '; ';.;.. ~... 84,5 84 medeta 81,4 76, ::::::::::::::: j denna uppsats ängre fram ämnade redogöresen af en de undersökningar rörande dessa faktorer. Emeertid kan gifvetvis ej amänheten vara betjänad af att de skida anstaterna ämna så oika groningsresutat. Skogsfröet säjes ju i rege efter garanterad viss grobarhet, vanigen So eer 85 %- Härvid brukar öfverenskommas, att om frövaran visar sig understiga den garanterade grobarheten med mer än 5 %, minskas. varans pris i proportion härefter. Någon gång medgifves också ökning i priset, om fröet vid anaysering visar sig hafva högre grobarhet än den garanterade. Låt oss taga ett exempe.,en fröhandare förbinder sig t. ex. att everera ti en skogsvårdsstyrese soo kg. tafrö för r 5 kr. pr kg. efter 8o % grobarhet. skogsvårdsstyresen råkar sända fröprofvet för anaysering ti frökontroanstaten k (se tabe z) och får ti svar att fröets grobarhet bott är 57 %- Säjaren däremot sänder fröet ti anstaten a och får 9 r % grobarhet. Han hoppas därför att erhåa 8,530 kr. för partiet i stäet för grundpriset eer 7,soo kr. Skogsvårdssty-. resen åter anser sig med samma rätt endast böra betaa 5,8 ro kr. Man ser hvika konsekvenser häraf kunna uppstå, och iknande fa inträffa ej så säan. Innan jag emeertid framägger försag ti det sätt, på h viket skogsfröundersökningen enigt min. mening bör reformeras, vi jag först het kort redogöra för de anmärkningar mot den nuvarande organisationen, som gjorts från andtbtukshå, och de oika nya organisationsförsag, som sett dagen utan att ännu något positivt åtgjorts i frågan Försag ti frökontroanstaternas omregering. Första gången upptogs frågan om frökontroanstaternas omorganisation af andtbruksstyresen, som i skrifvese den 3 okt. r8go ti Kung. Maj:t framhö oämpigheten af att det ti frökontroanståterna bevijade ansaget fördeades band at för många anstater. Atsedan

16 GUNNAR SCHOTTE, år I 886 har nämigen riksdagen på extra stat stät ti Kung. Maj:ts förfogande ett ansag af Io,ooo kr. att med högst I,ooo kr. för h varje anstat användas ti understöd åt sådana frökontroanstater, som af andsting eer hushåningssäskap, h vart för sig eer i förening, u n derstödjas med minst samma beopp som statsbidraget och hvika anstater vija underkasta sig de vikor och föreskrifter i afseende på anaysmetoder och öfriga förhåanden, som faststäas af Kung. Maj:t. Det skue därför enigt andtbruksstyresens åsikt ända ti större gagn för det amänna, om inom andet funnes ett mindre anta vä utrustade frökontroanstater, hvikas föreståndare vore i tifäe att mera utesutande ägna sig åt frökontroen. Denna framstäning föranedde emeertid ej Kung. Maj:t att vidtaga någon förändring i anstaternas organisation. Sedermera upptogs frågan om bättre utrustade frökontroanstater ti behanding vid ett sammanträde i Stockhom den juni I 898 mean andtbruksstyresen, föreståndare för frökontroanstaterna jämte särskidt inbjudna fackmän. Redan vid detta sammanträde framhös svårigheten att vid ett stort anta små och ofuständigt utrustade anstater vinna öfverensstämmande anaysresutat. Mötet uttaade sig för bibehåandet af det dåvarande antaet frökontroanstater, af hvika dock tre eer fyra borde erhåa bättre och rikigare utrustning. I skrifvese den 11 nov ansöt sig andtbruksstyresen ti sistnämnda åsikt och framhö vikten af att frökontroanstater upprättades med tiräckigt ekonomiskt underag för att deras föreståndare skue kunna mera utesutande än hittis ägna sig åt sin verksamhet vid anstaten och såunda fut ikstäas med föreståndarna vid sådana kontroanstater i Danmark, på vissa stäen i Tyskand. öde som de föregående. Schweiz, Österrike, Frankrike, Begien och Äfven denna framstäning fick dea samma I en ny skrifvese den 22 november 1906 afgaf andtbruksstyresen försag ti en i vissa hänseenden ändrad organisation af frökontroväsendet. Häri föresog andtbruksstyresen, att staten upprättade en fuständig frökontroanstat med en högre och amännare uppgift än de okaa anstaterna och med särskid rättighet att, i händese af oika undersökningsresutat vid de andra anstaterna, med. rättsig verkan efter föregången undersökning ämna uttaande i dyika frågor. Öfver detta försag infordrade Kung. Maj:t yttrande af styresen för centraanstaten för försöksväsendet på jordbruksområdet. Denna styrese föresog den 12 nov. I 907 inrättandet af 4 större frökontroanstater för andet i Mamö, Stockhom, Örebro och Lueå, hvika skue åtnjuta rikiga statsbidrag. Detta försag framades för I go8 års riksdag, men

17 (43 7 *( OLIKA METODER VID UNDERBÖKNING AF BARRTRÄDSFRÖS GROBARHET bef på grund af i ämnet väckt motion afsaget. I den skrifvese, hvari riksdagens besut meddeades, framhös att den nuvarande anordningen med ett reativt stort anta frökontroanstater, spridda. öfver hea andet, vore vä ägnad att göra förmånen af frökontro ätt tigängig för så många som möjigt. Riksdagen ansåg ikvä icke, att dessa kontroanstater vore i stånd att tifredsstäa aa de kraf, som kunde stäas på en sådan anstat. Det åge nämigen i sakens natur, att då ett stort anta anstater upprätthöos, brister måste förefinnas i deras utrustning såvä i fråga om personaens utbidning som beträffande instrumentens beskaffenhet. Dessa brister skue emeertid i det hea bifva afhjäpta, om en centra frökontroanstat upprättades, hvars persona vore fut vetenskapigt utbidad for sin uppgift och utesutande ägnade sig åt densamma samt hade ti sitt förfogande de yppersta hjäpmede. Riksdagen förestäde sig emeertid att en dyik anstat ämpigen skue kunna anordnas i samband med den redan befintiga centraanstaten for försöksväsendet på jordbruksområdet. Den I okt. I go8 föresog emeertid andtbruksstyresen, att en centra frökontroanstat måtte upprättas i Stockhom, hviken skue sortera under andtbruksstyresen. Häröfver yttrade sig styresen för centraanstaten den 6 nov och öfverämnade samtidigt ett yttrande af föreståndaren får afdeningen för andtbruksbotanik vid anstaten, professor J. ERIKSSON, i hviket yttrande styresen devis instämde. Den ansåg ikvä fortfarande att det vore mindre ämpigt att, med bibehåande af de öfriga frökontroanstaterna, under andtbruksstyresen stäa den ifrågasatta centraa kontroanstaten under styresen for försöksväsendet på jordbruksområdet. - Professor ERIKSSON förordade emeertid i sitt intressanta yttrande, att den centraa frökontroverksamheten borde foräggas ti centraanstaten för- försöksväsendet -på jordbruksområdet såsom en ny sjäfständig afdening med en särskid föreståndare, egen tjänstepersona, egna okaer för arbetenas utförande samt bostäder för tjänstemännen. Han framhö att den centraa frökontroanstaten enigt andtbruksstyresens försag skue b. a. utföra praktiska utredningar rörande behandingen af frö och utsädesvaror under oika skördeforhåanden samt metoder för ogräsens utrotande och för utsädesfröns rengöring och sortering, odingsförsök m. m. Dyika undersökningar kunde ej utföras i en uti staden förhyrd våning, utan måste ti anstatens förfogande stäas försöksmark jämte försökshus utanfor staden, en anordning som emeertid måste medföra både kostnad och annan oägenhet. Aa dessa förhåanden taade för att frökontroanstaten i sin hehet ades ti centraanstaten för försöksväsendet.

18 z6o GUNNAR SCHOTTE. I sutet af år rgog inkom en skrifvese ti chefen för jordbruks departementet från aktieboaget J. H. Dieden j:or i Mamö, amänna svenska utsädesaktieboaget i Svaöf, W. Weibu i Landskrona, Skåne Haands utsädesaktieboag, haändska utsädesaktieboaget, aktieboaget Haands frökontor, aktieboaget fröodingens fröhande i Göteborg, George Matton i Lund och Agot Homberg i Norrköping. Häri framböos de svårigheter, som våas dem genom det bristfäiga sätt, hvarpå frökontroväsendet för närvarande är ordnadt och _ instämde de med styresens för centraanstaten försag af år 1907, hviket bef afsaget af tgo8 års riksdag. Öfver den sistnämnda skrifvesen har andtbruks~ styresen afgifvit yttrande och därvid bemött de ofvannämnda anmärkningarna samt förkarat sig vidhåa sin åsikt om önskvärdheten af att en större och bättre utrustad frökontroanstat upprättas, hviken b. a. skue fungera som s~ijedomare i tvister rörande fröundersökningar. - Aa dessa försag ha emeertid ännu ej edt ti något resutat, men tikaade sakkunniga ära f. L hafva frågan under utredning. Sannoikt torde dock en centra frökontroanstat under en eer annan form snart komma ti stånd, hvarvid gifvetvis de starkaste skäen taa för dess föräggning som en afdening ti centraanstaten för försöksväsendet på jordbruksområdet. Härmed är dock ingaunda frågan om anayseringen af skogsfrö öst. Om afnämare och försäj are af andtbruksfrö äro missbeåtna med den nuvarande organisationen, så framgår tydigt af den förestående utredningen, att skogsmännen ha ännu mer skä att vara missbeåtna. Detta har också framhåits af A. ]OACHIMSSON. Vid de många försagen om en eer fera centraa frökontroanstater ha synbarigen vederbörande endast tänkt på andtbruksfrö. Detta framgår b. a. däraf, att öfver de oika försagen ej inhämtats yttrande från någon sakkunnig myndighet på skogsområdet såsom domänstyresen eer skogsförsöksanstaten. På senaste åren har ikvä antaet anayser å skogsfrö titagit högst afsevärdt. Härti kommer, att anaysering af skogsfrö är vanskigast af aa fröundersökningar och fordrar specie sakkunskap. Samma skä som taa för att den föresagna centrakontroanstaten för andtbruksfrö förägges som en afdening af jordbruksförsöksväsendet, peka äfven hä,n på att den hufvudsakiga deen af skogsfröanayserna böra utföras vid Statens Skogsförsöksanstat. Någon särskid afdening behöfver den dock ej kräfva därstädes,.utan torde det vara tiräckigt, om de anf(irtroddes åt en underafdening under närmaste edning af t. ex. en öfverassistent, som dessutom ämpigen kunde ägna sig åt undersökning om förvaring af frö, studier öfver markgroningsprocent under oika förhåanden, undersökningar rörande kängningstekniken m. m.

19 (439*) OLIKA METODER VID UNDERSÖKNING AF BARRTRÅDSFRÖS GROBARHET. 261 Det skue stå i fu öfverensstämmese med utveckingen i andra änder, om vid skogsförsöksanstaten inrättades en sådan afdening för anaysering af skogsfrö och därmed sammanhängande undersökningar. Af de stora amänna frökontroanstaterna utomands är det nämig~n endast den schweiziska och den danska, som i stor utsträckning syssat med skogsfrö. Vid den förstnämnda utgöra exempevis skogsfröna 22 % af anta undersökta prof, och det framhåes i deras berätteser, att största deen af den europeiska tafröskörden ti ett värde af många miioner francs därstädes bifvit undersökt. Vid den danska frökontroanstaten undersöktes en. INGEBORG JACOBSEN under åren rgo cirka 550 prof trädfrön af r 50 oika arter. Särskida stationer för undersökning af skogsfrö ha däremot inrättats tidigast i Frankrike, där I 87 2 en sådan kom ti stånd i Barres-Vimorin. PIERRET har enigt CIESLAR (V) redan år I Sgo uppskattat nyttan af denna frökontroanstat ti några hundra tusen francs. I Wiirttemberg och Sachsen är föreskrifvet, att statsskogsväsendets frö ska undersökas vid en och samma frökontroanstat, nämigen för Wiirttemberg i Hohenheim och för Sachsen i Tharandt. Den som först uttaade sig för skogsfröanayseringens föräggande ti skogsförsöksanstaterna var C. E. NEY, som redan r885 för()rdade en sådan åtgärd. I Österrike inrättades år I88g en kontroanstat för skogsfrö vid skogsförsöksanstaten i Mariabrunn och 1 o år senare bestämdes, att en iknande anstat skue för Preussens de föräggas ti den forstiga afdeningen af skogsförsöksstationen i Eberswade. Frökontroverksamhet kan dock ej utföras i den svenska skogsförsöksanstatens nuvarande okaer, utan först sedan den infyttat i sitt föresagna nya hem vid Brunnsviken, där då också pomberingar af fröpartier kunna ske, i det stora fröpartier mycket vä kunna sändas ti den nya anstaten, då Abano järnvägsstation är beägen i dess omedebara närhet. Ett kraftigt skä att så vidt möjigt a skogsfrökontro bör föräggas ti skogsförsöksanstaten är, att nämnda anstat för sina egna undersökningar nödgas utföra fröundersökningar och därigenom i hvarje fa måste sätta sig in i hithörande ämnen.. skogsfröfrågan kommer nämigen öfver hufvud taget änge att bifva en af hufvudpunkterna på skogsförsöksanstatens arbetsprogram. Just på grund häraf torde man kunna ha rätt att förmoda, att skogs-. försöksanstaten ska ha vissa förutsättningar framför andra institutioner att fya de kraf, som professor C. V. PRYTZ (I) så riktigt uttaat, då han säger: )>For at en Kontroianstat ska kunne bive en vcesentig Faktor i Handeen med Skovfrö, er det en uomgcengeig nödvendig Betingese, at den nyder absout Tiid fra bcegge Sider; d~;n maa Medde. fr. Statens Skogsförsöksanstat U) I 1, 21

20 z6z GUNNAR SCHOTTE. kunne framtr<ede med Autoritet. Derfor er det ogsaa vigtigt, at den har adees bestemte Fremgangsmaader, der föges stadigt, saaedes at Spiringen i Apparaterne staar i et uforandret Forhod ti Spiringen i Panteskoen. )} För att ytterigare visa under hvika vanskiga förhåanden skogsfröanaysen arbetar och huru många spörsmå härom ännu äro, trots en de verkstäda undersökningar, ganska sväfvande, vi jag i det föjande ämna en utredning öfver de faktorer, som särskidt kunna ge anedning ti oikformiga groningsresutat. Äfven ska då också het kort nämnas de oika groningsapparater, som under tidernas opp kommit ti användning för undersökning af skogsfrö. Faktorer, som särskidt inverka på groningsresutaten. Oika principer för fröprofvets afräknande. Vid anaysering af skogsfrö afräknas ett visst anta frön, vanigen 6oo st., hvikas grobarhet pröfvas. En sådan afräkning kan emeertid ske på oika sätt och mycket ätt bifva en hufvudorsak ti oika grobarhetsprocent. En van fröprofvare är sig nämigen snart, att åtminstone på tafrö igenkänna en de frön, som ej äro grobara. Han frestas då ätt att räkna dem ti affa. Så sker exempevis också devis vid Dansk Frökontro, af orsak, att det anses oformigt att profva grobarheten på frön, som man säkert vet ej kunna gro. I många andra fa torde ej sådan urskijning ske, utan fröna afräknas fukomigt jämnt såsom vid skogsvårdsföreningens frökontroanstat. Och i instruktionen för de med understöd af statsmede inrättade svenska frökontroanstaterna föreskrifves, att ti groning ska äggas &6oo utan urva afräknade frön)>. Die technischen V orschriften des Verbandes andwirtschafticher V ersuchsstationen im Deutschen Reiche ftir die Samenpriifungen von Jahre 18g8 ämnar mera detajerade föreskrifter, nämigen att afräkningen af de för groningsförsöken bestämda fröna ska ske med den största noggrannhet och så, att band hvarje roo-ta frön, såvä stora, medestora och små som jusa och mörka och frön af oika mognadsgrad bi företrädda i det förhåande, som de förekomma i det insända profvet. Fröets stöpning. Vid många frökontroanstater åter man skogsfröet igga i vatten timmar innan det ägges ti groning, vid andra anstater före-

21 (441*) OLIKA METODER VID UNDERSÖKNING AF BARRTRÄDSFRÖS GROBARHET. 263 kommer ej en sådan åtgärd. Fera undersökningar ha visat, att en stöpning af fröet under I 2 timmar är i rege förmånig samt att denna tid bör utsträckas ängre för svårgrodt frö. I 35 i instruktionen för &Dansk Frökontrob föreskrifves, att stöpning af fröet ska äga rum under IO minuter, innan det ägges ti groning, men då man enigt R.OSTRUP (I) kommit underfund med att en sådan stöpning ej påskyndar groningen, användes den numera ej as. Tidigare använde man däremot stöpning under 4 timmar för sädesarterna, I 2 timmar för några gräsarter och ärtväxter samt I 8 timmar för vissa andra frösag. Stöpningens betydese har ATTERBERG (I) ådagaagt genom försök. Han erhö af 9 taprof i medeta efter 30 dygn utan stöpning endast 44,4 % grobarhet, men 58,4 % med stöpning. 4 granfröprof visade 56 % grobarhet utan och 58 % med stöpning. Med anedning häraf framhåer också ATTERBERG, att en föregående stöpning i det stora fertaet fa har haft ett gynnsamt infytande på groningens resutat. Detta infytande anser han vara så stort, )att man måste föreskrifva stöpning såsom ett nödvändigt vikor vid barrträdsfröets äggande ti groning. Stöpning ängre än en natt är dock skadig för groningen.)) I. MOELLER har vid försök också funnit, att granfrö, som egat i vatten ett dygn, förorade i grobarhet cirka I I % (grobarheten sjönk från 77 ti 66 %), samt att svarttaens grobarhet bef 8 % mindre efter så ång stöpning. Ju ängre fröet fick igga i vatten, desto mera aftog grobarheten. De svagaste fröna ansåg han förora grobarheten genom stöpningen, men detta kan å andra sidan vara en förde, då jämnare groningsresutat härigenom kan erhåas. ATTERBERG (I) omnämner, att Kamar frökontroanstat i tvenne fa erhåit högre grobarhetssiffror än andra anstater, samt förmodar, att det är den föregående stöpningen, som stationen atid underkastar barrträdsfröna, hviken förorsakat den högre groningsprocenten. Temperaturen. I ädre tider utfördes aa groningsförsök vid rumstemperatur. På I87o- och x88o-taen voro termostater mycket i bruk. Sedermera hafva vid groningsförsöken ofta användts växande temperatur. ROSTRUP (I) framhåer att forsök för att finna den gynnsammaste temperaturen adrig gifvit afgörande resutat. Han iksom STEBLER (II) i ZUrich rekommenderar en medetemperatur af 19 C., icke högre än 26 och om möjigt ej ägre än I5 C. För barrträdens vidkommande ha emeertid utförts ett ferta försök för utrönande af den ämpigaste groningstemperaturen, och då de gifvit någorunda öfverensstämmande resutat, vi jag i det föjande referera några af d esamma.

22 GUNNAR SCHOTTE. (442*) TIETZ har enigt DETMER funnit att den ägsta groningstemperaturen för taen och granen skue vara 7-8 C., den bästa temperaturen 27 C. och den högsta Mot denna miniroitemperatur anmärker HAACK (IV) att ifsyttringar hos fröet kunna visa sig redan vid en temperatur under + 7 C. Ryssen ]ASCHNOFF fann att frö af Pinus austriaca och maritima gro bättre vid tidvis höjning af temperaturen inti 25 C. än vid vanig rumstemperatur af I 7-20, hvarföre han tirådde att stäa groningsprofven på ett varmt stäe. Däremot fann han, att granfrö gro godt vid rumstemperatur - en stegring af grobarheten med 6 förminskade grobarheten - och groningen ansåg han därför städse böra ske vid rumstemperatur. För frö af vanig ta och bergta skue också vanig rumstemperatur vara nog, äfven om groningen föröper ångsammare än vid något högre temperatur. Vid en temperatur under I 7 gro fröna däremot ångsamt och devis ej as. Han ade tafrö ti groning vid I7, 25 och 38 i Liebenbergska apparaten. Af profvet med den varmaste temperaturen hade efter 13 dygn grott några frön, men de vissnade snart bort. Groningsförsöket vid 2 5 kunde däremot efter i medeta 5, 4 dygn uppvisa 85 % grobarhet, men vid I 7 grodde bott 79,5 % under IO dygn. Enigt NOBBE (V) har föreningen mean försöksstationerna på andthushåningens område i Tyskand fastsagit, att vid anays af skogsfrö ska användas en konstant groningstemperatur af 20 C., endast för a och björk ska groningstemperaturen dagigen under 6 timmar höjas upp ti + 30 C. HAACK {II) har vid det mykoogiska aboratoriet å forstakademien i Eberswade funnit att en temperatur af omkring 24 C. visat sig bäst för den största mängden af undersökta tafrö n. Mindre temperatursvängningar häromkring äro knappast märkbara på groningsresutaten. Om värmen sjunker under 20 bir groningen ångsammare. Om temperaturen höjes ti 30 eer 33 börjar visserigen groningen tidigare än vid 24 C., men den högre värmen skadar åtminstone på en fuktig grobädd de korn, som ha svag groningsenergi. Härigenom bir vid en så hög temperatur det sutiga groningsresutatet sämre än vid + 24 C. Under kortare tid, t. ex. några timmar dagigen, kan dock temperaturen utan skada för de groende fröna få gå upp ti 35 C. Vid bestämmandet af profvens groningstemperatur får man, om de göras i ett rum, som ej är mättadt med vattenånga, taga hänsyn ti temperaturminskningen vid afdunstningen hos t. ex. ett approf, som står fritt i rummet. Groningsbäddens temperatur är gifvetvis afsevärdi ägre än rummets. HAACK (II) har såunda genom noggranna och tarika temperaturafäsn~ngar funnit,

23 (443") OLIKA METODER VID UNDERSÖKNING AF BARRTRÄDSFRÖS GROBARHET att om rumstemperaturen konstant är + 28 C., är temperaturen mean faneapparna på ett fritt stående groningsprof endast C. eer 4-6 mindre än den omgifvande uftens. Vid frökontroanstaten i Triesdorf i Bayern har man trott sig finna, att en växande temperatur af t. ex. I8 timmar med + 25 och 6 timmar med + 30 C. vore bäst. NOBBE fann år I8go växande temperatur af endast gagneig för frö af Anus gutinosa, som vid konstant temperatur grodde 20 %, men vid växande 55 %. SCHWAPPACH (II) har genom undersökningar erhåit bättre groningsresutat vid + 25 C., än vid C. Vid den stora frökontroanstaten i Zurich är också en temperatur af + 25 C. den vanigaste. Vid Mariabrunns kontrostation i Österrike användes enigt ZEDERBAUER c. ATTERBERG (V) har genom fera försök påvisat, att växande temperatur ej inverkar gynnsamt på grobarheten hos ta- och granfrö. Han fann en temperatur af + 20 C. bäst för taens groning, medan granfröet visade sig mindre ömtåigt för de yttre groningsvikoren. INGEBORG JACOBSEN framhåer, att fröna af oika arter eer säkten band barrträden fordra oika hög temperatur. Picea-arternas frön tåa aa uppvärmning ti C. och ikaedes annat smått frö såsom af Chamcecyparis, Larix, Pseudotsuga (dock ej Pseudotsuga macrocarpa), Thuja och fera andra. Äfven småkorniga Pinus-frön anses gro bra vid denna temperatur och t. o. m. några storfröiga arter. Men de mest storkorniga Pinus-arterna tåa icke så hög värme, somiga icke ens rumst~mperatur. Vid danska frökontroanstaten stäas de därför ut på en ouppvärmd gasveranda, där temperaturen bott är några grader högre än ute. På så sätt behandar JACOBSEN också fröet af Pinus Strobus, ehuru det ej har så synnerigt stora korn. Fröna af detta träd hafva också i amänhet våat frökontroanstaterna hufvudbry. I Eberswade åter man dem gro minst 40 dagars groning, och iband har man varit_ nödsakad profva dem ända ti 8o dagar. Sedan ScHWAPPACH emeertid tagit de af den metod, som användes i Köpenhamn för Weymouthstaens frön, ät han (III) utföra ett par jämförande försök med detta frö. I 25 C. i RODEWALD-CIESLARS apparat erhös efter 6o dagar 48 % grobarhet, efter I so dagar 86 %. I ett kat rum vid en temperatur af mean s-w 0 erhös däremot endast I r, 3 % grob;uhet efter 140 dagar. Men då detta samma prof insattes i en temperatur af + 25 C., utveckade sig groddarna så raskt, att efter r 4 dagar hade g8 % grott. Dessa försök komma att fortsättas, men ScHWAPPACH förmodar, att W eumouthstaens frön behöfva för groningen en i hög grad växande temperatur.