PEDER CLAESSON. Hur tänker du när du gör ett överslag?

Relevanta dokument
TRÄNING I HUVUDRÄKNING. Schema för systematik och individualisering

I dataåldern kan man redan på mellanstadiet låta eleverna läsa flödesplaner. Samtidigt får de en intensiv huvudräkningsträning.

Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen 0,1 0,5 0,9 0,2 0,8 0,3 0,8 1,1 1,5 1,6 2,1 2,4 1,1 1,4 2,6 3,2 3,8

Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen 0,9 1,1 0,8. 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4

Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen. 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4

DIVISION ISBN Till läraren

Arbetsblad 1:1. 1 a) b) c) d) 2 a) b) c) d) 3 a) 8 b) 42 c) 189 d) a) b) c) d)

En siffra har olika värde beroende på vilken plats i talet den har. 48 = 4 tiotal 8 ental 327 = Alla tal ligger på en tallinje.

Arbetsblad 1:1. Hela tal på tallinjen. Skriv rätt tal på linjen. 7, Bonnier Utbildning och författarna

KURSBESKRIVNING - MATEMATIK

TAL OCH RÄKNING HELTAL

Ett tal kan vara en eller flera siffror men en siffra är alltid ensam. - + Talsort ental, tiotal, hundratal osv siffran 7 är tiotal

med huvudräkning fortsätter du med papper och penna eller miniräknare. Kontrollera sedan dina svar i facit och beräkna poängsumman.

SUBTRAKTION ISBN

Dra streck. Vilka är talen? Dra pil till tallinjen. Skriv på vanligt sätt. Sätt ut <, > eller =

1 Josefs bil har gått kilometer. Hur långt har den gått när han har kört (3) tio kilometer till? km

Matematik klass 4. Vårterminen. Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 1

PP i matematik år 2. Taluppfattning och tals användning.

Sammanfattningar Matematikboken X

MULTIPLIKATION ISBN

Manual matematiska strategier. Freja. Ettan

Arbetsblad 1:10. Avrundning. 1 a) 17,8 b) 156,3 c) 19,09 2 a) 30,49 b) 6,85 c) 49,64

TALSYSTEMET. Syfte Lgr 11

1 Boris stegmätare visar att han har gått steg. Vad visar den när Boris har gått tio steg till? Fortsätt talmönstret.

Matematik klass 4. Vårterminen FACIT. Namn:

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

LIVET I MATTELANDET 2

Matte Direkt Borgen 6 A Läraranvisning punktskrift. Verksnummer: 40270

Räkneflyt 3. Multiplikation och Division. Färdighetsträning i matte. Tabeller 1-10

jämföra/storleksordna talen jämföra/storleksordna talen Jag kan jämföra/storleksordna talen

Steg-Vis. Innehållsförteckning

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs A, kapitel 4. b) = 3 1 = 2

Matematik EXTRAUPPGIFTER FÖR SKOLÅR 7-9

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Matte Direkt Borgen 6A Läraranvisning Textview. Verksnummer: 40270

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

KURSBESKRIVNING - MATEMATIK

Nyckelord Grundläggande matematik. Ord- och begreppshäfte. Elisabet Bellander ORD OCH BEGREPP. Matematik

Matematik Uppnående mål för år 6

Mål Blå kursen Röd kurs

Ur kursplanen för ämnet matematik I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

DIAMANT. NaTionella DIAgnoser i Matematik. Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9. Anpassat till Lgr 11. Löwing januari 2013

3-3 Skriftliga räknemetoder

5.6 MATEMATIK. Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr

1 mindre än 2 > 3 = Hur stor andel är färgad? Sätt ut < eller > Storlek på bråk. Skriv på två sätt. Skriv i blandad form. Skriv som bråk.


Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

Räkneflyt. Addition och Subtraktion. Färdighetsträning i matte. Talområde 11-20

KW ht-17. Övningsuppgifter

SÅ HÄR JOBBAR DU HEMMA INFÖR PROVET I MATEMATIK, åk 6, 8/11

Bruksanvisning för Citizen CX-77

Denna uppdelning är ovanlig i Sverige De hela talen (Både positiva och negativa) Irrationella tal (tal som ej går att skriva som bråk)

Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde

1 Julias bil har har gått kilometer. Hur långt har den gått när den har (3) körts tio kilometer till? km

Pedagogisk planering aritmetik (räkning)

Med tabell menas enligt Nationalencyklopedin en koncentrerad, överskådlig

Vad händer på SÖ? PEDER CLAESSON, LENNART SKOOGH och LENNART WENDELÖV. *jag = utbildningsministern

Planering för kurs A i Matematik

Grundläggande färdigheter en resursfråga?

EKORREN gillar maskiner och teknik. Olstorpe Skoogh Johansson Lundberg. Bilder av Tomas Karlsson STEG 1. Grundbok 1B

1 Julias bil har gått km. Hur långt har den gått när den har körts tio (3) kilometer till? Rita en ring runt det största bråket.

ARBETSPLAN MATEMATIK

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri

Att förstå bråk och decimaltal

Matematik 1A 4 Potenser

Rationella tal. R. Området består av följande tre delområden: Sambanden mellan delområden ser ut så här: RB Bråk. AG Grundläggande Aritmetik

Hundrarutor, markörer, penna och miniräknare. På följande sidor finns hundrarutor för kopiering.

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Bengt Johansson tar i Nämnaren nr 1

Eva Björklund Heléne Dalsmyr. matematik. Koll på. Skriva Facit

MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN

Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar

Blandade uppgifter om tal

De fyra räknesätten. Ur det centrala innehållet. Förmågor. Problemlösning. Metod

3-5 Miniräknaren Namn:

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs A, kapitel 1

Pedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik.

Läroboken en autolots

Olika sätt att lösa ekvationer

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"

Prata matematik. Bengt Drath. Stöpenskolan i Skövde kommun

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

1Mer om tal. Mål. Grunddel K 1

Taluppfattning Systematisk genomgång tal för tal

Lathund, bråk och procent åk 7

där och väntar på att bli upptäckt. Mönster, statistik, överlevnad, evolution, mopeder innehåller alla

Preliminär version Kopieringsunderlag till IPAn

Min man kommer ursprungligen från

matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall

Bengt Drath. Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun

Delprov A Muntligt delprov

Kapitel 2: De hela talen

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Specifikation av spelen i Rutiga Familjen

Extramaterial till Matematik Y

Skolmatematiktenta 1 LPGG06 Kreativ Matematik Delkurs 1 4 december 2015 kl

Tankar om elevtankar. HÖJMA-projektet

Gränsvärdesberäkningar i praktiken

Transkript:

PEDER CLAESSON Peder Claesson fortsätter här med att visa hur träningen i överslagsräkning kan systematiseras och hur miniräknaren på ett elegant sätt kan användas som ett hjälpmedel vid kontrollen. En skola eller arbetsenhet med en hög ambitionsnivå vad gäller elevernas träning i överslagsräkning har följande mening inskriven i sin arbetsplan: Under det kommande läsåret skall eleverna delta i en väl systematiserad och individualiserad träning i överslagsräkning enligt schemat i nr 1. Hur tänker du när du gör ett överslag? Ex 1 Hur mycket är 4 2,63 på ett ungefär? Förslag 1 4 2,63 4 3 = 12 Svar: 12 Förslag 2 4 2,63 4 3 = 12 men eftersom 3 är störren än 2,63 blir resultatet mindre än 12. Jag chansar med 11! Svar: 11 Förslag 3 4 2,63 4 2 1/2 = 8 + 2 = 10 Svar: 10 Förslag 4 4 2,63 4 2,5 = 10 men så skall jag lägga till 4 0,13 som blir 0,52. Svar: 10,52 Förslag 5 (kort multiplikation utan uppställning) 4 gånger 3 är 12. 2 (skrivs) och 1 i minne. 4 gånger 6 är 24 plus 1 i minne är 25. 5 (skrivs) och 2 i minne. 4 gånger 2 är 8 plus 2 i minne är 10 (skrivs). Decimaltecken efter 10. Svar: 10,52 Alla förslag ovan är bra förslag. Gör man ett överslag kan resultatet oftast inte bedömas rätt eller fel. Däremot kan resultaten vara av olika god kvalitet. Den elev som vill åstadkomma ett precist svar skall givetvis få göra det. Ex 2 Hur mycket är 4,6 7,83 på ett ungefär? Förslag 1 4,6 7,83 5 8 = 40 Svar: 40 Båda talen avrundas uppåt. Resultatet blir för stort och man kan vara helt säker på att det är för stort. Förslag 2 4,6,83 5 7 = 35 Svar: 35 Här har man lämnat de vanliga avrundningsreglerna men man får ett bra resultat därför att man gjort ungefär lika stora relativa avrundningar uppåt respektive nedåt. Det är emellertid svårt att avgöra om resultatet är för stort eller för litet. Täljaren ersätts med närmaste multipel av 7. I det här fallet kan man vara säker på att resultatet är för litet. Förslag 3: Kort division utan uppställning 24 dividerat med 7 är 3 (skrivs). 3 gånger 7 är 21, 24 minus 21 är 3. 30 dividerat med 7 är 4 (skrivs). 4 gånger 7 är 28, 30 minus 28 är 2. 20 dividerat med 7 är nästan 3 (skrivs). Decimaltecken efter första 3-an. Svar: 3,43

Ex 4 Hur mycket är 43/6,4 på ett ungefär? Förslag 1 43/6,4 42/6 = 7 Svar:7 Resultatet är något för stort eftersom täljaren avrundades nedåt mindre än nämnaren relativt sett. Många tankeformer När man arbetar med att göra överslag kan man givetvis följa givna regler. Jag tycker dock att man ska uppmana eleverna att söka egna vägar. Följer man en given regel löser man kanske 33 42 på följande sätt: 33 42 30 40 = 1200 medan lösningen 33 42 = 33 3 14 100 14 = 1400 visar att man har en helt annan känsla för de tal man arbetar med. Låter man eleverna arbeta parvis kan man få höra många intressanta diskussioner som leder till hög kvalitet på överslagen. Träning i överslagsräkning Med det här numret av NÄMNAREN (s 38 41) följer åtta arbetsblad (kopieringsunderlag) för träning i överslagsräkning. De bygger på det schema för systematik och individualisering som återfinns på s 37. Exempel på svarsblankett och blankett för lärarens anteckningar följde NÄMNAREN 1 Skulle du sakna dessa blanketter kan de rekvireras från Peder Claesson Råbergsgatan 27 B 582 54 Linköping, tfn 013-13 29 59 Arbetsbladen (s 38 41) ska i första hand ses som exempel. Min förhoppning är att eleverna (eller lärarna) vid varje skola gör ett antal arbetsblad som täcker varje ruta i schemat (s 37). Sedan har eleverna möjlighet att träna överslagsräkning av olika svårighetsgrad. Arbetsgång miniräknaren används för kontroll Vid varje träningstillfälle räknar eleverna 10 till 20 uppgifter. Uppgifter och överslag förs in på svarsblanketten. När uppgifterna är lösta beräknar eleven rätt svar med miniräknare och undersöker hur nära han/hon kom med sina överslag. Eventuellt kan eleverna byta lösningar och kontrollera åt varandra. Detta sätt att arbeta på kan man inleda på mellanstadiet. Nivåbestämd färdighetsträning En variant som är mycket uppskattad är att eleven får bestämma hur noggrant han/hon vill räkna. Med hjälp av miniräknaren beräknas rätt svar, absolut fel, relativt fel och slutligen anger man om man nått upp till noggrannhetsnivån. Saxningen ur en svarsblankett överst på nästa sida får tala för sig själv. Några personliga kommentarer Jag har under flera år prövat ovan beskrivna träning i överslagsräkning. Miniräknaren har här kommit till en vettig användning. Många av mina elever har blivit så skickliga att deras relativa fel i beräkningarna oftast ligger under 1 %. Det har varit tråkigt att iaktta hur flera elever misslyckas när de lämnar talområdet 1 100 och börjar arbeta med stora tal (steg 3 och 4) och små tal (steg 5 och 6). På mellanstadiet räcker det att arbeta med steg 1 och 2.

Träning i överslagsräkning Schema för systematik och individualisering MULTIPLIKATION Multiplikation av ett tal mellan 1 och 10 med ett ensiffrigt naturligt tal, typ 7 5,86, 5 9,83 DIVISION Division av ett tal mellan 10 och 100 med ett ensiffrigt naturligt tal, typ mellan 1 och 10, typ 7,36 2,49, 5,3 8,955 Division av ett tal mellan 10 och 100 med ett tal mellan 1 och 10, typ Multiplikation av ett godtyckligt tal större än 1 med jämna 10-tal, 100-tal osv, typ 700 3,84, 50 63,8 300 485, 40 467,5 större än 1, typ 76,8 13,5, 49,3 18, 1,38 4670 Division av ett godtyckligt tal med jämna 10-tal, 100-tal osv med kvoten Division av två godtyckliga tal större än 1, varvid kvoten blir större än 1, av vilka det ena är mindre än 1, typ 0,12 430, 0,035 6800 Division av två godtyckliga tal större än 1 med kvoten mindre än 1, typ Procenträkning. Beräkning av delen när man känner procenttalet och det hela, typ Beräkna 12,5 % av 3700 Procenträkning. Beräkning av procenttalet när man känner delen och det hela, typ Hur många procent är 18 kr av 550 kr? Multiplikation av tre godtyckliga tal, typ 0,12 6000 0,375 Division av två godtyckliga tal Uppgifter av typen

ARBETSBLAD NR 1 MULTIPLIKATION (Steg 1 enligt ARBETSBLAD NR 2 DIVISION (Steg 1 enligt

ARBETSBLAD NR 3 MULTIPLIKATION (Steg 2 enligt ARBETSBLAD NR 4 DIVISION (Steg 2 enligt

ARBETSBLAD NR 5 MULTIPLIKATION (Steg 3 enligt ARBETSBLAD NR 6 DIVISION (Steg 3 enligt

ARBETSBLAD NR 7 MULTIPLIKATION (Steg 4 enligt ARBETSBLAD NR 8 DIVISION (Steg 4 enligt i NÄMNAREN 2 1980/81)