EKORREN gillar maskiner och teknik. Olstorpe Skoogh Johansson Lundberg. Bilder av Tomas Karlsson STEG 1. Grundbok 1B

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "EKORREN gillar maskiner och teknik. Olstorpe Skoogh Johansson Lundberg. Bilder av Tomas Karlsson STEG 1. Grundbok 1B"

Karl Ivarsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 MATTE MOSAIK EKORREN gillar maskiner och teknik. GRÄVLINGEN funderar noga på allting. Olstorpe Skoogh Johansson Lundberg Bilder av Tomas Karlsson BÄVERN är duktig på att tillverka saker. STEG 1 Grundbok 1B TVILLINGARNA har alltid lika många av allting. HERR MELIN tycker bäst om femmor och tior. STORA PADDAN har alltid dubbelt så många som Lilla Grodan. LILLA GRODAN har alltid hälften så många som Stora Paddan. NOLLHAREN går det alltid tokigt för. Kapitel 1 ur Matte Mosaik Grundbok 1B, best.nr Copyright Liber AB och författarna. Almqvist & Wiksell

2 INNEHÅLL Taluppfattning Beräkning Vardagsräkning KAPITEL 1 sidan 3-24 Ramsräkning Taljämförelser 0-20 Lilla Minus, moment M-P +1, -1 till 100 +/- 1, 2 och 3 till 20 Räknesagor Vägning KAPITEL 2 sidan Hundrahus Positionssystem Taljämförelser Lilla Minus, moment Q-S +/-1, 2 och 3 till 40 Längdmätning Räkna med pengar Växla Räcker en tia? KAPITEL 3 sidan Taljämförelser Jämna och udda tal Ramsräkning i tiosteg till 100 Lilla Minus, moment T-X Öppen utsaga +/-1, 2 och 3 till 50 Mätning av volym Räknesagor Räkna och växla med pengar Dela upp Saftkalaset KAPITEL 4 sidan Tiotalsräkning till 100 Femhopp till 50 Taljämförelser till 20 Generaliserad räkning i talområdet 10-20: Lilla Plus, mom A-F Lilla Minus, mom M-Q Räkning med hela tiotal Öppen utsaga 0-20 Klockans hel- och halvtimmar kvart i, kvart över Räkna med priser Växla pengar Räkna i skogen KAPITEL 5 sidan Jämna och udda tal 0-50 Fem- och tiohopp 0-50 Generaliserad räkning i talområdet Lilla Plus, mom G-H Lilla Minus, mom S-U Addition o subtr med femtal Ta tior så det räcker Lätt multiplikation Undersökning av skostorlek Formarbete med rektangel, kvadrat och triangel Längdmätning med tabellarbete 2

3 KAPITEL 1 Låt barnen berätta vad bilden handlar om. - Vad tycker älgen är tyngst att lyfta, stenen eller de fem mössen? Finns det andra sätt att ta reda på svaret? 3

4 Arbeta tillsammans Berätta räknesagor. Dra streck till rätt skylt. Räknesagor 5 2 = = = 4 4 Låt barnen berätta om minushändelser som de hittar i bilden och sedan dra streck till det räknespråk som passar till bilden.

5 Arbeta tillsammans Skriv och rita en egen räknesaga 6 2 = = = 8 Låt barnen arbeta tillsammans i små grupper och hitta på egna räknesagor, rita och skriva. 5

6 Ett mindre Minus noll ändrar ingenting Nu börjar vi träna Lilla Minus Jag tar en! Jag tar ingen! 4 1= 1 0= 2 1= 5 0= 4 0= 6 1= 6 0= 10 1= 7 1= 4 0= 9 1= 2 0= 4 1= 10 0= 7 0= 8 0= 3 0= 8 1= 3 1= 7 1= Skriv talens grannar Öva ramsräkning baklänges från 10 som stöd för Ett mindre. Räknesagan är den bästa hjälpen när det gäller att förstå varför Minus noll inte ändrar någonting.

7 Plus och minus hör ihop 4+1= 5 1= 2+1= 8+1= 1+1= 3 1= 9 1= 2 1= 7+1= 3+1= 5+1= 8 1= 4 1= 6 1= 0+1= 6+1= 9+1= 1 1= 7 1= 10 1= Låt barnen hitta på räknesagor om att tappa och hitta, låna ut och få tillbaka så att de känner sambandet mellan addition och subtraktion. Läxboken s. 2-3 (Läxa 1) 7

8 Dra streck från prick till prick. Börja på den röda pricken. Räkna till Ramsräkningen från 1 till 100 är en påminnelse inför additionen och subtraktionen med 1 på s. 10 och 11.

9 Mer eller mindre Skriv talens grannar = 16+2= 13+3= 18+1= 19+1= 17+2= 15+2= 12+3= 16+1= 15 2= 11 1= 16 3= 19 1= 16 2= 20 1= 14 3= 15 3= 13 2= Talraderna överst på sidan kan användas som stöd för ramsräkningen i additionerna och subtraktionerna. 9

10 trettio fyrtio femtio tjugo 27+1= 21+1= 23+1= 26+1= 45+1= 42+1= 40+1= 48+1= tio 35 1= 38 1= 36 1= 34 1= 51 1= 53 1= 52 1= 59 1= Se upp! 29+1= 40 1= 49+1= 60 1= 10 Uppgifterna bygger direkt på ramsräkning mellan 1 och 100. Djuren skriver sin talrad som stöd för beräkningarna.

11 sextio 66+1= 64+1= 62+1= 67+1= 88+1= 85+1= 87+1= 89+1= sjuttio åttio 79 1= 75 1= 71 1= 73 1= 69+1= 80 1= 93 1= 99 1= 91 1= 100 1= Nu ska du göra ett eget måttband! hundra nittio Låt barnen göra ett eget måttband. Med maskeringstejp på baksidan blir det ett hållbart mätredskap i mätövningarna i Kapitel 2. Kopieringsunderlag finns i Lärarpärmen. Läxboken s

12 Minus allt 8 8= 7 7= 2 2= 3 3= 1 1= 6 6= 6 6= 5 5= 4 4= 9 9= 10 10= 0 0= Jämför. Skriv rätt tecken, < eller > I subtraktion finns det mycket känslor. Man blir snopen när man tappar allt. Saker går sönder och slits ut. Räknesagor ger många möjligheter att förankra subtraktion som begrepp.

13 Minus allt Minus nästan allt 5 5= 7 7= 6 6= 5 4= 7 6= 6 5= 8 7= 9 9= 9 8= 4 4= 4 3= 1 1= 3 2= 2 1= 10 9= Hitta på egna minusuppgifter. = = = = = = = = = Låt barnen hitta på, rita och skriva räknesagor om att vara bussig och ge bort allt, respektive nästan allt. 13

14 Leta och måla Måla Ett mindre gula Minus noll ändrar ingenting röda Minus allt gröna Minus nästan allt blå 14 Uppgiften går ut på att hitta vilket sätt att tänka som passar till uppgiften, inte att finna rätt svar.

15 Undersök Arbeta tillsammans Räkna gärna med miniräknare. 2+1= 12+1= 22+1= 32+1= 42+1= 52+1= 62+1= 72+1= 82+1= 92+1= Är svaren lika på något sätt? Är de här svaren också lika på något sätt? 4+2= 14+2= 24+2= 34+2= 44+2= 54+2= 64+2= 74+2= 84+2= 94+2= Bygg uppgifterna med tior och enkronor. Försök att komma på varför det blir så här. Berätta för varandra. Miniräknaren hjälper till med uträkningarna. När uppgifterna i spalterna är besvarade kommer den väsentliga frågan: Är talen lika på något sätt? Diskutera varför det kan bli så här. Läxboken s. 6-7 (Läxa 2) 15

16 Ett hemligt meddelande = = = = = = = = = = = = = = = Varje svar ger en bokstav. 0 = Ä 4 = N 8 = T 1 = R 5 = K 9 = A 2 = D 6 = T 10 = Ä 3 = H 7 = U Skriv bokstaven i rätt ruta D 16

17 Jämför! Skriv > eller < Hoppa tvåhopp till Öva igen! Öva igen! Kan du hoppa baklänges? Försök att hoppa tvåhopp på udda tal. 1 3 Låt barnen öva att räkna upp de jämna talen till 20 tills de kan dem utantill. Öva 1 tränar Lilla Minus moment M - P. ÖVA 1 8 1= 6 0= 3 3= 6 5= 9 0= 4 3= 7 7= 5 1= 9 8= 10 1= 3 0= 8 8= 17

18 Vikt 18 Låt barnen berätta om bilden och använda ord som dra, släpa, bära, väga, häva. Be dem berätta när de själva varit med om att lyfta och bära tunga saker och hur de klarade detta. Uppmana barnen att ta med paket med hemlig vikt till skolan - se s. 22.

19 När man ska väga använder man en våg. Vilka vågar har du sett? Ringa in dem. Dra streck till sådant man kan väga på de olika vågarna. Låt barnen berätta om vägningshjälpmedel de sett i användning och vad man vägde på dem. Läxboken s

20 Hur mycket väger jag, tror du? Ja, sådär 25 gram. 1 gram = 1 g Ett gram känns som en halstablett i handen. Hur mycket väger jag, tror du? 3 hekto! 1 hektogram = 1 hg Man brukar säga ett hekto. Ett hekto känns som ett litet äpple i handen. Hur mycket väger jag, tror du?!0 kg, tror jag. 1 kilogram = 1 kg Man brukar säga ett kilo. Ett kilo känns som ett literpaket mjölk i handen. Hur mycket väger jag? 5 ton ungefär. 1 ton = kg Riktigt tunga saker väger man i ton. En liten bil väger ungefär ett ton. 20 Vi arbetar med kilogram och hektogram i vägövningarna. Gram och ton är medtagna som orientering.

21 Arbeta tillsammans Station 1 Saker att väga Klisterburk, kritask, sax och en penna Väg i händerna och jämför. Ringa in det som känns tyngst. Vi gör en våg Gör en våg av en linjal och ett suddgummi. Lägg suddgummit mitt under linjalen så att den väger jämnt. Väg på linjalvågen. Skriv eller rita det som vägde mest. Jämför Vägde mest saxen Visa barnen hur man tar reda på vad som är tyngst med hjälp av en balansvåg. Uppmana dem att först uppskatta och sedan kontrollera med hjälp av linjalvågen. 21

22 Arbeta tillsammans Station 2 Att göra hemma Gör ett paket med hemlig vikt. Det ska väga mellan 1 hg och 10 hg. Försök att få hela hekto. Skriv ditt namn på paketet. Ta med paketet till skolan. Att göra i skolan Väg paketen på en våg som klarar minst 1 kg. Paketets namn Paketets vikt Vilket paket var tyngst? Hur mycket vägde det? Vilka två paket väger tillsammans så nära 1 kg som möjligt? 22 Uppmana barnen att ta reda på hur många hektogram det går på ett kilogram. Kopieringsunderlag för arbete med kilogram finns i Lärarhandledningen.

23 Hur mycket väger de? Dra streck. 25 ton 25 kg 2 hg 15 g Dra streck till rätt djur. Hälften så tung som Väger lika mycket som Jag väger 5 kg Jag väger 10 kg Jag väger 20 kg Jag väger 25 kg Jag väger 30 kg Dubbelt så tung som Väger lika mycket som och Jag väger 40 kg Låt barnen hitta på egna jämförande uppgifter och ge till kamraterna. Läxboken s (Läxa 3) 23

24 DIAGNOS Skriv talens grannar = 18 1= 54+1= 17+1= 13 3= 36+1= 13+2= 19 2= 48+1= Hoppa tvåhopp! Hur mycket väger de ungefär? Dra streck ton 1 kg 1 hg 1 g 24

Relevanta dokument

Matematik klass 2. Höstterminen. Anneli Weiland Matematik åk 2 HT 1

Matematik klass 2. Höstterminen. Anneli Weiland Matematik åk 2 HT 1 Matematik klass 2 Höstterminen Anneli Weiland Matematik åk 2 HT 1 Minns du från klass 1? Tiokamraterna 10=5+ 10=1+ 10=2+ 10=5+ 10=4+ 10=0+ 10=9+ 10=4+ 10=7+ 10=3+ 10=6+ 10=10+ 10=2+ 10=1+ 10=3+ 10=7+ 10=6+