TJÄNSTEINDIKATORN, 18 AUGUSTI 2009, RAPPORT: "OPTIMISMEN HÅLLER I SIG I FLERA TJÄNSTEBRANSCHER INFÖR HÖSTEN" Tjänsteproduktionen föll med knappt fyra procent under första halvåret, jämfört med den höga produktionsnivån ett år tidigare. Från den djupare nivån fjärde kvartalet förra året har tillväxten i tjänstesektorn redan vänt uppåt under de två senaste kvartalen, om än svagt. Nu indikerar Tjänsteindikatorn att tillväxten mellan andra och tredje kvartalet blir klart starkare. Nu ligger tjänstesektorn före varuproducenterna i återhämtningen, vilket är ovanligt historiskt sett. Företagens optimism om det närmaste halvåret inom flera delbranscher håller i sig, och har förstärkts jämfört med deras svar i våras. Almegas arbetsmarknadsindikator tyder på att sysselsättningen i tjänstesektorn under tredje kvartalet fortsätter att minska jämfört med den höga nivån motsvarande kvartal förra året. Vändningen uppåt för Tjänsteindikatorn under tredje kvartalet talar emellertid för att en inbromsning av fallet i sysselsättningen kan komma redan mot slutet av året, då arbetsmarknaden normalt släpar efter utvecklingen för produktionstillväxten. Almegas bedömning är att sysselsättningen i tjänstesektorn kommer att krympa i betydligt mindre omfattning än i övriga ekonomin. Företagens försäljningspriser liksom vinstmarginaler fortsätter att pressas. Även under andra kvartalet föll produktiviteten inom tjänstesektorn. En så lång period med fallande produktivitet, tre år, är också mycket ovanlig.
Almega är de svenska tjänsteföretagarnas arbetsgivar- och intresseorganisation. Almega har cirka 9 450 medlemsföretag i sju förbund som tillsammans representerar ett 60-tal branscher inom tjänstesektorn. Medlemsföretagen har sammanlagt cirka 455 000 anställda. Förbunden arbetar med de frågor som rör respektive bransch. Arbetsgivarförbunden ingår i Svenskt Näringsliv och bildar tillsammans Almega. Almega Samhallförbundet Almega Tjänsteförbunden Almega Tjänsteföretagen Bemanningsföretagen IT&Telekomföretagen inom Almega Medieföretagen (fd MIA) Vårdföretagarna Tjänsteindikatorn är en kvartalsbaserad konjunkturindikator som belyser den sammantagna utvecklingen i den privata tjänstesektorn. Indikatorn består av ett antal delindikatorer som bland annat mäter efterfrågan, produktion, företagens anställningsbehov och priser i olika branscher. Från och med andra kvartalet 2006 täcker Tjänsteindikatorn cirka 80 procent av den totala privata tjänstesektorn. Den bygger bland annat på primärdata som samlas in av Konjunkturinstitutet från cirka 3 200 tjänsteföretag. Tjänsteindikatorn har ett högt prognosvärde för den faktiska utvecklingen av såväl produktion som priser och arbetsmarknad och ligger ett till två kvartal före publiceringen av den faktiska statistiken. Den är en snabb och tillförlitlig signal på konjunkturförändringar i branscher som tillsammans väger tungt i Sveriges totala produktion, dvs. BNP. Tjänsteproducenterna inom näringslivet svarar totalt för 43 procent av BNP, och 44 procent av den totala sysselsättningen. Almegas tjänsteindikator ger med andra ord en tydlig signal om utvecklingen i tjänstesektorn och är väl lämpad för att på ett tidigt stadium pricka in vändpunkterna i konjunkturen. Ytterligare upplysningar om Tjänsteindikatorn: Lena Hagman, chefekonom, Almega, tel. 08-762 69 61, 0761-08 52 51, lena.hagman@almega.se 2
Innehåll Sammanfattning Fakta om tjänsteindikatorn Tjänsteindikatorn Arbetsmarknadsindikatorn Prisindikatorn Fakta om tjänsteindikatorn Almegas tjänsteindikator togs fram 2001 och utvecklades av Owe Danemar, dåvarande chefekonom för Almega. Indikatorn bygger på Konjunkturbarometern från Konjunkturinstitutet, och täcker in cirka 80 procent av den privata tjänstesektorn. Tjänsteindikatorn är ett instrument för kortsiktiga konjunkturanalyser, och för att tidigt förutspå vändpunkter i konjunkturen för tjänstesektorn. Tjänsteindikatorn bygger på långa tidsserier för de flesta delbranscher inom den privata tjänstesektorn, som uppdateras varje kvartal. Utifrån dessa tidsserier över företagens barometersvar har Owe Danemar konstruerat en skattning av produktionen inom tjänstesektorn för det närmast kommande kvartalet. Motsvarande skattning har även gjorts för delbranscher. Skattningen utgår från sambandet mellan företagens förväntningar om det kommande kvartalets efterfråge- och produktionsutveckling och den faktiska utvecklingen av tjänsteproduktionen enligt de svenska nationalräkenskaperna. Tjänsteindikatorn kan anta värden mellan 0 och 100, där värden över 50 anger ökad produktion, och under 50 följaktligen minskad produktion. Även en arbetsmarknads- samt prisindikator har tagits fram av Owe Danemar, som bygger på historiska tidsserier från Konjunkturbarometern. Samtliga tre nämnda indikatorer har visat ett högt prognosvärde ett till tre kvartal framåt. Förutom att ange riktningen för produktion, sysselsättning och priser under det kommande kvartalet, analyseras barometerindikatorerna i relation till den faktiska utvecklingen i kvantitativa termer enligt annan statistik, exempelvis de svenska nationalräkenskaperna. 3
Sammanfattning Vår förra tjänsteindikator från juni för andra kvartalet tydde på att produktionen i den privata tjänstesektorn skulle ligga kvar på ungefär samma nivå som under första kvartalet, vilket också blev utfallet enligt SCB: s nya siffror från nationalräkenskaperna, som kom den 31 juli. Jämfört med motsvarande kvartal förra året föll produktionen med 3,8 procent, lika mycket som under första kvartalet. Från den låga nivån i slutet av förra året har produktionen emellertid börjat öka, om än svagt, då förändringen mellan kvartalen rensas för säsongvariationer och kalendereffekter. Tjänsteindikatorn visar dessutom att tillväxten lägger in en högre växel under tredje kvartalet, och att produktionsökningen mellan andra och tredje kvartalet bör bli betydligt starkare än mellan de närmast föregående kvartalen. Produktionen kommer fortfarande understiga nivån för ett år sedan, men en fortsatt förbättring av orderingången till flera tjänstebranscher talar definitivt för en fortsatt återhämtning under andra halvåret. Tjänsteproducenterna ligger härmed före varuproducenterna i återhämtningen, vilket är ovanligt historiskt sett. Tjänstesektorn var sist in i lågkonjunkturen, och är ändå först ut ur den. För varuproducenterna har förädlingsvärdet fortsatt att falla under första halvåret, vilket hör samman med en kraftig lagerneddragning och anpassning till den globala nedgången i efterfrågan. Almegas arbetsmarknadsindikator tyder på att sysselsättningen i den privata tjänstesektorn fortsätter att falla under tredje kvartalet jämfört med motsvarande kvartal förra året. Normalt ligger utvecklingen på arbetsmarknaden efter förändringen av produktionstillväxten. Vändningen uppåt för tjänsteindikatorn under tredje kvartalet talar därmed för en ovanligt snabb inbromsning av fallet i sysselsättningen, redan mot slutet av året. Almegas bedömning är att sysselsättningen i tjänstesektorn kommer att minska i betydligt mindre omfattning än inom den övriga ekonomin. Räknat i antal sysselsatta personer är vår senaste bedömning från april, en nedgång med cirka 60 000 under 2009-2010. Frågan är om den prognosen är för pessimistisk. 1 Almegas prisindikator tyder på att priserna på privata tjänster sammantaget faller under tredje kvartalet. Indikatorn är nu nere under tidigare bottennivåer, vilket tyder på att priserna pressas extra hårt. Den fortsatta prispressen hör samman med både lågkonjunkturen och hårdare konkurrens om kunder. Vinstmarginalerna pressas också, eftersom produktiviteten fortsatt att falla inom tjänstesektorn. Företagens uppfattning om deras lönsamhet har försämrats ytterligare. 1 I oktober kommer Almega med en ny bedömning om Sveriges ekonomi och arbetsmarknad. 4
Tecknen på återhämtning allt starkare Almegas tjänsteindikator i juni prickade in utfallet för tjänsteproduktionen, som kom den 31 juli, dvs. tjänsteproduktionen inom näringslivet föll med 3,8 procent jämfört med andra kvartalet 2008. Fallet under andra kvartalet i år var därmed i samma storleksordning som under första kvartalet, vilket var vår tolkning av tjänsteindikatorn för andra kvartalet. Almegas tjänsteindikator bygger på en skattning mot nationalräkenskapernas utfall, och ger en indikation om riktningen för den totala privata tjänsteproduktionen två till tre månader innan utfallet enligt nationalräkenskaperna. Diagram 1 Tjänsteindikatorn och den faktiska tillväxten i tjänstesektorn Tjänsteindikatorn tyder på att det djupaste fallet i tjänsteproduktionen kom under fjärde kvartalet förra året, som uppgick till 4,3 procent. 2 Nu visar vår indikator att produktionsfallet under tredje kvartalet i år kan väntas bli klart mindre än tidigare, vilket speglar den fortsatta trenden av ökad efterfrågan och optimism inom flera branscher sedan andra kvartalet. 2 Förändringstalen är korrigerade för olika antal arbetsdagar under kvartalen som jämförs mellan åren. 5
Vår indikator tyder med andra ord på att tjänstesektorns produktionsnivå tredje kvartalet i år visserligen kommer att ligga lägre än den höga nivån under motsvarande kvartal förra året, se diagram 2, men att produktionsökningen mellan andra och tredje kvartalet kommer att vara betydligt starkare än mellan de närmast föregående kvartalen. Tjänsteproduktionen kommer alltså fortsätta att röra sig uppåt mot den tidigare höga nivån, och i en högre växel. Tjänstesektorn har legat efter varuproducenterna i konjunkturnedgången, som för dessa inleddes redan under andra kvartalet 2008, se diagram 2. Återhämtningen har däremot kommit tidigare för tjänsteproducenterna, medan förädlingsvärdet har fortsatt att falla för varuproducenterna. Detta är en ovanlig utveckling historiskt sett, dvs. att tjänstesektorn vänder upp före varuproducenterna efter en allmän konjunkturnedgång. Diagram 2 Utvecklingen av förädlingsvärdet för tjänste- respektive varuproducenter, miljarder kronor, fasta priser, säsongrensade tal Det nya mönstret denna gång kan sannolikt förklaras av flera faktorer. Bland annat av att exportindustrin drabbats särskilt hårt av den globala finanskrisen och raset i efterfrågan på Sveriges stora exportmarknader, inte minst för fordonsindustrin. Däremot har tjänsteexporten hållits uppe relativt väl, där exporten av IT-tjänster väger tungt. Dessutom dras produktionsnivån ned bland varuproducenter till följd av en kraftig lagerneddragning, som fortsatt under första halvåret, för en anpassning till den lägre 6
efterfrågan. Samtidigt har stora delar av tjänstesektorn med inriktning mot inhemsk efterfrågan gynnats av de olika stimulansåtgärder som sats in, som bland annat infrastrukturinvesteringar, skattesänkningar samt de låga rörliga bolåneräntorna. Dessutom har den kraftigt försvagade kronan gynnat konsumtion i Sverige. Även om en återhämtning nu inletts i tjänstesektorn när det gäller produktionen, kan sysselsättningen väntas fortsätta att falla, vilket är ett normalt mönster. Utvecklingen på arbetsmarknaden följer normalt produktionstillväxten med en viss eftersläpning. Det tyder Almegas Arbetsmarknadsindikator också på, se diagram 3, som är en indikator för utvecklingen av sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn. Under årets tredje kvartal visar den en fortsatt försämring, medan produktionen går åt motsatt håll. Diagram 3 Tjänste- och arbetsmarknadsindikatorn, index Vändningen för produktionstillväxten inger ändå hopp om en ganska snabb efterföljare när det gäller efterfrågan på arbetskraft inom tjänstesektorn. Normalt följer arbetsmarknadsindikatorn tjänsteindikatorn för produktionen med endast ett kvartals eftersläpning. Det skulle i så fall tala för att nedgången för sysselsättningen kommer att bromsas upp redan i slutet av 2009. Almegas senaste prognos från april är en nedgång för sysselsättningen i den privata tjänstesektorn med cirka 60 000 personer under perioden 2009-2010. Hittills i år har sysselsättningen där knappt minskat, eftersom den 7
fortfarande ökade, med 15 000 personer, under första kvartalet. Den minskade i ungefär samma omfattning under andra kvartalet. Frågan är om prognosen är för pessimistisk. Att sysselsättningen inte fallit mer hittills har i viss mån varit förbryllande, eftersom produktiviteten fallit ovanligt länge inom tjänstesektorn och i hela näringslivet, tre år i rad. Det finns sannolikt flera förklaringar, men en kan mycket väl vara att företagen nu är fullt medvetna om de stora pensionsavgångar som redan inletts, och en krympande tillgång på arbetskraft som matchar de yrkeskunskaper som krävs. Därför har företagen sannolikt en större benägenhet att behålla den kvalificerade arbetskraften nu för att kunna möta efterfrågan då konjunkturen förbättras. Produktionen fortsätter att falla för datakonsulter under tredje kvartalet, men fallet som inleddes så sent som under andra kvartalet i år, ser ut att redan bromsa upp. En betydligt mindre andel av företagen har rapporterat minskad efterfrågan under andra kvartalet, och det är ännu färre som väntar sig minskad efterfrågan under tredje kvartalet. Optimismen ökar dessutom för resten av året, då hela 44 procent av företagen räknar med ökad efterfrågan under det närmaste halvåret, och en marginell andel med minskad efterfrågan. Därmed kommer återhämtningen historiskt snabbt för branschen, som ligger sent i konjunkturcykeln. Medan delar av branschen drabbats hårt av minskad efterfrågan från främst fordonsindustrin, har efterfrågan hållits uppe från andra branscher. Den har också i vissa fall ökat då företag lagt ut uppdrag på externa ITkonsulter för att effektivisera och dra ned på interna kostnader. Dessutom ser nu företagen ut att märka en växande efterfrågan i samband med en återhämtning också inom industrin. Diagram 4 Aktiviteten i några delbranscher enligt tjänsteindikatorn 8
Diagram 5 Aktiviteten i några delbranscher enligt tjänsteindikatorn Däremot ser produktionsfallet ut att bli än djupare för redovisning och bokföring samt för reklamverksamhet under tredje kvartalet, som också är två branscher som ligger sent i konjunkturcykeln. Normalt brukar redovisnings- och bokföringsuppdrag påverkas relativt kraftigt av lågkonjunkturer och visa på djupare produktionsfall än vissa andra branscher som levererar företagstjänster, vilket också stämmer med den innevarande nedgången, se diagram 5. Det är emellertid intressant att notera att anställningsplanerna inom branschen ökar under tredje kvartalet, se tabell 2, sidan 15. Nu räknar en femtedel av företagen med att öka antalet anställda under innevarande kvartal, trots att produktionen fortsätter nedåt. En förklaring kan vara att en större andel av företagen räknar med ökad efterfrågan mot slutet av året, och tänker nyanställa för att klara att möta efterfrågan längre fram. Tjänsteindikatorn tyder också på att produktionsnedgången för reklamverksamhet blir djupare än vid de tidigare konjunkturnedgångarna, i början på 1990-talet samt 2001-2002, se diagram 5. Det är möjligt att den djupa finanskrisen medfört att företag drar ned extra kraftigt på olika kostnader, som exempelvis för reklam och marknadsföring. Vi ser ju också en omfattande nedgång i näringslivets investeringar totalt sett. Under första halvåret i år var de drygt 20 procent lägre än motsvarande period förra året. Motsvarande nedgång var inte alls lika djup under 2001-2002, då näringslivets 9
investeringar drogs ned med 5 procent. Däremot minskade de betydligt kraftigare under 1991-1993, med 38 procent, men reklamverksamhet verkar alltså drabbas hårdare av neddragningar under innevarande lågkonjunktur. Reklambranschens försäljningspriser pressas och företagens lönsamhet fortsätter att försämras. Konjunkturbarometern visar fortsatta personalneddragningar för branschen under tredje kvartalet. En ljusning är emellertid i sikte, eftersom företagen räknar med ökad efterfrågan mot slutet av året. Drygt 40 procent av företagen inom branschen räknar med ökad orderingång under det närmaste halvåret. Ljusningen som kom under andra kvartalet för hotell och restauranger, resebyråer och researrangörer samt livsmedelshandeln håller i sig under tredje kvartalet, se diagram 6. För fastighetsmäklare vände det lite uppåt redan under första kvartalet, och aktiviteten ser ut att gå ned något under tredje kvartalet. Tjänsteindikatorns index för branschens produktionsutveckling ligger kring 50, vilket indikerar ungefär oförändrad produktion jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Diagram 6 Aktiviteten i några delbranscher enligt tjänsteindikatorn Livsmedelshandeln har gått bäst bland dessa branscher, och pekar mot ännu högre tillväxt under tredje kvartalet. Det är ändå en bit kvar till den senaste toppnivån första kvartalet 2008. Försäljningsvolymen väntas öka stadigt för cirka 60 procent av 10
företagen under andra halvåret, och drygt 30 procent räknar med oförändrad volym. Branschen har knappast någon brist på personal, och räknar med en viss personalneddragning under tredje kvartalet. För hotell och restauranger samt resebyråer och researrangörer fortsätter den positiva trenden med en uppbromsning av produktionsfallet. Produktionsnivån är emellertid ännu klart lägre än under de starkare konjunkturåren 2004-2007. Den positiva trenden nu hör samman med en ökning av utländska besökares konsumtion i Sverige och den svagare kronan jämfört med ett år sedan, samt en positiv utveckling av de reala disponibla inkomsterna för svenska hushåll totalt sett. Ökningstakten för utländska besökares konsumtion i Sverige har stigit hittills i år jämfört med förra året, och legat på ungefär samma takt som år 2007, enligt nationalräkenskaperna. Den senaste Konjunkturbarometern från juli visar dessutom att de svenska hushållen fortsätter att se ljusare på utvecklingen i sin egen och i svensk ekonomi, vilket återspeglas i en fortsatt uppgång i detaljhandelns försäljning. Den har ökat tre månader i rad sedan april, jämfört med motsvarande period förra året. Hushållens ökade optimism och konsumtion har troligen också gynnat hotell och restauranger samt resebyråer. För juridisk uppdragsverksamhet samt organisations- och informationskonsulter väntas aktiviteten vända upp under tredje kvartalet, se diagram 5, dvs. produktionen kommer att ligga något högre än nivån ett år tidigare, enligt tjänsteindikatorn. Efterfrågan förbättrades redan under andra kvartalet och tredje kvartalet ser efterfrågan ännu starkare ut. Dessutom väntas den trappas upp ytterligare mot slutet av året för båda branscherna. För arkitekterna fortsätter aktiviteten att falla under tredje kvartalet, men det ser ut att bromsa upp, se diagram 4. För branschen kom avmattningen först under tredje kvartalet 2008 och produktionen började minska under första kvartalet i år, enligt tjänsteindikatorn. Drygt en tredjedel av företagen räknar nu med ökad efterfrågan under det närmaste halvåret, vilket är en snabb förbättring jämfört med deras motsvarande svar i april. För tekniska konsulter ser det ännu starkare ut än för arkitekterna, då 45 procent av företagen räknar med ökad efterfrågan under det närmaste halvåret. Det är också en klar förbättring jämfört med deras tidigare förväntningar om det närmaste halvåret. Tjänsteindikatorn tyder nu på att produktionen för branschen kommer att öka något under tredje kvartalet jämfört med motsvarande kvartal förra året, se diagram 4. Både arkitekter och tekniska konsulter gynnas av ökat byggande inom offentlig verksamhet och infrastrukturinvesteringar. Utsikterna för byggmarknaden ser också något ljusare ut nu än för ett kvartal sedan, men byggandet totalt sett ser ut att fortsätta minska, vilket förklaras av förväntningar om fortsatt minskat bostadsbyggande. Det är ännu en övervägande andel av företagen inom byggindustrin som räknar med sämre utsikter under det närmaste året än de som räknar med en ljusning. Även optimismen inom bemanningsföretagen håller i sig inför hösten. Redan inför andra kvartalet märktes en ökad optimism. Nu räknar en ännu större andel, dvs. drygt 11
hälften av företagen, med ökad efterfrågan det närmaste halvåret, att jämföra med 30 procent i början av året, enligt Konjunkturbarometern. Den största förändringen i företagens svar är att andelen som räknar med minskad efterfrågan det närmaste halvåret så gott som blivit obefintlig, från att ha uppgått till 40 procent då de svarade på samma fråga i april. Omsättningen för bemanningsföretagen minskade kraftigt under första kvartalet i år, jämfört med det föregående kvartalet, med 20 procent enligt Bemanningsindikatorn. 3 Särskilt har industrins minskade efterfrågan dragit ned omsättningen från personaluthyrning och rekrytering. Däremot har efterfrågan ökat på omställningstjänster. Sysselsättningen fortsätter att falla, men inbromsning i sikte Almegas arbetsmarknadsindikator fortsätter att försämras, dvs. sysselsättningen i tjänstesektorn väntas fortsätta minska under tredje kvartalet jämfört med motsvarande kvartal förra året, se diagram 7. Indikatorn bygger på uppgifter om företagens anställningsplaner och brist på arbetskraft. Värdet 100 anger genomsnittet för hela den observerade period som indikatorn täcker. Sysselsättningen i tjänstesektorn började minska under andra kvartalet, med 16 000 personer jämfört med andra kvartalet 2008, enligt nationalräkenskaperna. Betydligt mer omfattande var neddragningen inom den varuproducerande sektorn, 54 000 samt offentlig sektor, med 30 000. Totalt sett minskade sysselsättningen i ekonomin med nära 100 000, se tabell 1. Det är industrin som står för den största andelen av neddragningen av den totala sysselsättningen andra kvartalet, över hälften, 55 procent. Den bransch inom tjänstesektorn som står för den största andelen där är företagstjänster av olika slag, som svarade för 15 procent av den totala minskningen av antalet sysselsatta i Sverige andra kvartalet. Neddragningar inom parti- och detaljhandeln kom på andra plats i storleksordning, och omfattade 8000 personer. Nedgången inom företagstjänster och handeln förklarar så gott som hela minskningen inom den privata tjänstesektorn. Ändå har företagstjänster hållit uppe sysselsättningen långt in i lågkonjunkturen. I april noterades en första minskning av sysselsättningen för denna sektor jämfört med motsvarande månad 2008. Minskningen under andra kvartalet är från en hög nivå ett år tidigare, då sysselsättningen i denna bransch fortfarande steg. Att en nedgång i sysselsättningen inom företagstjänster skulle komma var väntat, eftersom det ju är den bransch inom tjänstesektorn där flest drabbats av varsel om uppsägning sedan förra hösten. Omkring 16 procent av det totala antalet som berörts av varsel har kommit inom företagstjänster, en andel som nu ligger nära andelen av den totala minskningen av antalet sysselsatta som företagstjänster svarade för under andra kvartalet. Varslen inom branschen uppgick till totalt drygt 15 000 under förra året. De 3 Se Bemanningsindikatorn från den 29 april, från www.bemanningsforetagen.se. Nästa publicering av denna indikator blir den 26 augusti. 12
steg kraftigt i oktober, men har trappats ned gradvis i år. De toppade på drygt 3500 varslade i december, men var nere på cirka 1400 i juni i år. Den preliminära siffran för juli från Arbetsförmedlingen ligger på drygt 700. Vi har alltså sett en stadig nedtrappning av varslen inom företagstjänster i år. En sektor som går mot strömmen är utbildning, hälso- och sjukvård, där sysselsättningen ökade under andra kvartalet med hela 9000, och motverkade alltså den totala nedgången i sysselsättningen något. Under första kvartalet var ökningen nästan lika stor. Även förra året ökade sysselsättningen där, med drygt 9000. Sysselsättningen uppgick därmed till drygt 185 000 inom privata utbildnings- hälso- samt sjukvårdsföretag under 2008. Vi har tidigare rapporterat att denna del av den privata tjänstesektorn utvecklats relativt gynnsamt under det senaste året. Produktionstillväxten steg, från 1,9 procent år 2007 till 7 procent förra året, och den positiva trenden fortsätter, enligt nationalräkenskaperna. Under första halvåret i år ökade förädlingsvärdet med lite över 8 procent jämfört med motsvarande period förra året. Förädlingsvärdet uppgick 2008 till cirka 82 miljarder kronor, vilket kan jämföras med 17 miljarder 1993. På femton år har branschens förädlingsvärde ökat stadigt och nära femdubblats. Diagram 7 Almegas arbetsmarknadsindikator 13
Tabell 1 Sysselsättningen i Sverige, förändring räknad i tusentals personer Förändring Andel av den 2:a kv 2009/ totala förändringen 2:a kv 2008 i procent Totalt antal sysselsatta -98 Tjänsteproducenter -16 16,2 Varuproducenter -57 58,5 Offentliga myndigheter -30 30,8 Jordbruk, skogsbruk, fiske 1-0,7 Gruvor och tillverkningsindustri. -54 54,9 El, gas, värme, vatten 1-0,7 Byggindustri -5 5,0 Parti- och detaljhandel -8 7,7 Hotell och restaurang 0-0,1 Transport och Kommunikation -1 1,2 Kreditinstitut och för- Säkringsbolag -1 0,9 Fastighetsförvaltning -1 0,7 Uthyrning, data och andra Företagstjänster -15 15,0 Utbildning, hälso- och sjukvård, omsorg 9-9,4 Samh. och pers. tjänster exkl ren.verk 0 0,1 Stat och socialförsäkring -7 7,5 Kommuner -23 23,3 Hushållens icke-vinstdrivande organisationer 5-5,4 Källa: Nationalräkenskaperna, Almega. 14
Som vi nämnde tidigare tyder nu tjänsteindikatorn på att fallet i sysselsättningen kan komma att bromsa upp redan mot slutet av 2009. Konjunkturbarometern visar också att anställningsplanerna inom vissa tjänstebranscher för tredje kvartalet är lite mer positiva jämfört med planerna för andra kvartalet, se tabell 2, vilket anger en indikation om att efterfrågan på arbetskraft håller på att svänga om inom vissa branscher som nu ser ljusare på efterfrågan framöver. Det gäller främst fastighetsförvaltare och mäklare, redovisning- och bokföring, marknadsundersökningsföretag, arkitekter, tekniska konsulter samt bemanningsföretag. Däremot är planerna på att nyanställa fortfarande närmast obefintliga eller ytterst begränsade inom resebyråer samt post- och telekommunikation. Tabell 2 Andel företag inom respektive bransch som planerar att nyanställa 1:a kvartalet 2:a kvartalet 3:a kvartalet 2009 2009 2009 Dagligvaruhandel 13 11 9 Hotell & restauranger 5 20 9 Transporter 13 7 9 Resebyråer 0 1 2 Post och telekommunikation 0 0 0 Fastighetsförvaltare och mäklare 18 15 25 Uthyrningsföretag (exkl. bemanning) 2 8 8 Datakonsulter 19 21 16 Juridisk uppdragsverksamhet 17 19 20 Redovisning och bokföring 24 3 20 Marknadsundersökning 9 7 26 Organisations o informationskonsulter 25 24 23 Arkitekter 4 6 22 Bygg och andra tekniska konsulter 21 26 33 Reklamverksamhet 19 4 8 Bemanningsföretag 15 17 34 Privata tjänster exkl. handel 11 13 14 Källa: Konjunkturbarometern, KI. Bristen på arbetskraft är emellertid ännu liten i flertalet delbranscher i tjänstesektorn, och även för datakonsulter som tidigare utgjorde ett undantag (se diagram 8), där nu endast 14 procent av företagen anger att de har brist på personal. För industrin samt 15
detalj- och sällanköpshandel ligger motsvarande andelar av företagen på långt under 10 procent. Den högsta andelen företag med personalbrist inom tjänstesektorn har tekniska konsulter samt marknads- och opinionsundersökningsföretag. Under andra kvartalet märks faktiskt en viss ökning av andelen företag med personalbrist för ett antal branscher, som för tekniska konsulter, fastighetsmäklare och förvaltare samt bemanningsföretag. Diagram 8 Andel företag med brist på arbetskraft Även om bristtalen nu kommit ned betydligt inom tjänstesektorn betyder det inte att flaskhalsproblemen är bortblåsta. Då efterfrågan åter tar fart kommer problemen att återvända om inte tillgången på den arbetskraft som företagen behöver ökar under lågkonjunkturen, vilket tål att upprepas. 16
Priserna och lönsamheten pressas Almegas prisindikator visar att ännu färre tjänsteföretag planerar att höja priserna under tredje kvartalet i år jämfört med motsvarande andel under andra kvartalet. Indikatorn pekar nu på fallande priser för privata tjänster totalt under tredje kvartalet, se diagram 9. Prisindikatorn är nu nere något under tidigare bottennivåer, vilket tyder på en stark prispress och hård konkurrens om kunder. Almegas prisindikator mäter tjänsteföretagens planer att ändra sina försäljningspriser. I likhet med tjänsteindikatorn kan prisindikatorn anta ett värde mellan 0 och 100. Ett värde på 100 betyder att samtliga företag planerar att höja priserna. Ett värde över 50 innebär alltså att en övervägande majoritet av företagen planerar att höja priserna, och tvärtom om värdet ligger under 50. Ett värde kring 50 kan grovt tolkas som att prisförändringarna totalt sett kommer att vara närmast oförändrade. (Prisindikatorn finns för perioden från mitten av 1995). Diagram 9 Almegas prisindikator, planerade prisförändringar En allt större andel av datakonsulterna drar ned försäljningspriserna, och andelen som drar ned är alltså större än den som anger prisökningar. Det liknar prispressen under tidigare lågkonjunkturer, exempelvis 2002-2003 samt i början på 1990-talet, se diagram 9. Pressen verkar dessutom ännu hårdare nu än 2002-2003. Det beror sannolikt på att 17
det har kommit in allt fler konkurrenter från lågkostnadsländer, både på export- och på hemmamarknaden, som kan erbjuda lägre priser, vilket alltså pressar priserna på ITtjänster överlag. Fortsatt outsourcing till lågkostnadsländer bidrar också till att priserna hålls nere. Prisfallet inom branschen kan också förklaras av svagare efterfrågan jämfört med ett år sedan. För dagligvaror fortsätter priserna att öka, men trenden med allt färre företag som höjer sina priser fortsätter, se diagram 9. Däremot ökar andelen prishöjande företag inom sällanköpshandeln under tredje kvartalet, vilket är ett trendbrott. Branschen ökade sin försäljning i juni, enligt SCB och HUI:s statistik, bland annat av möbler, järn- och byggvaror. Producentpriserna på varaktiga konsumtionsvaror för hemmamarknaden (inhemsk tillgång) låg i juni 6 procent över priserna ett år tidigare, enligt SCB:s statistik. Priserna mellan maj och juni föll, men nu planeras alltså prisökningar mellan andra och tredje kvartalet. Den svaga konjunkturen påverkar priserna nedåt. Dessutom har priserna pressats ned av ett ökat konkurrenstryck. Samtidigt har produktiviteten fallit inom tjänstesektorn sedan år 2007. Den fortsatte att falla under andra kvartalet i år, men mindre än tidigare, nu med 1,5 procent. Almega räknade i sin senaste bedömning med att produktiviteten i den privata tjänstesektorn i år kommer att vara oförändrad. Prognosen utgår ifrån att sysselsättningen kommer fortsätta att falla under andra halvåret, och att produktiviteten upphör att minska. (I oktober kommer vi med en uppdaterad prognos). Diagram 10 Lönsamhetsomdöme, index 18
Almega har tagit fram ett index över lönsamhetsomdömet för ett antal branscher, där index över 50 indikerar att en större andel anser att lönsamheten är god än de som anser motsatsen, och tvärtom för index under 50. Lönsamhetsomdömet har försämrats kraftigt inom flera delbranscher från de tidigare höga nivåerna, då flertalet företag ansåg att lönsamheten var god, vilket var innan finanskrisen. För sällanköpshandeln kom försämringen relativt tidigt, i början av 2007. För livsmedelshandeln däremot startade den först under andra halvåret förra året, sannolikt i samband med kronans försvagning och stigande importpriser, som inte tagits ut till fullo i höjda försäljningspriser, vilket pressat vinstmarginalerna. Diagram 11 Lönsamhetsomdöme, index För tillverkningsindustrin inleddes vinstförsämringen i samband med finanskrisens utbredning sommaren 2007. För uppdragsverksamhet kom försämringen senare, under andra halvåret i fjol. Medan industrins lönsamhetsomdöme nu ligger lägre än vid närmast föregående konjunktursvackor, har nedgången inte kommit lika långt för uppdragsverksamhet. Det märks exempelvis för datakonsulter och arkitekter, som ligger sent i konjunkturcykeln, se diagram 11. 19