Avsnitt 2, introduktion.

Relevanta dokument
Introduktion. Exempel Övningar Lösningar 1 Lösningar 2 Översikt

Avsnitt 1, introduktion.

Avsnitt 4, introduktion.

ger rötterna till ekvationen x 2 + px + q = 0.

Introduktion. Exempel Övningar Lösningar 1 Lösningar 2 Översikt

Avsnitt 3, introduktion.

Introduktion. Exempel Övningar Lösningar 1 Lösningar 2 Översikt

Introduktion. Exempel Övningar Lösningar 1 Lösningar 2 Översikt

Ekvationslösning genom substitution, rotekvationer

Algebra och rationella uttryck

vilket är intervallet (0, ).

TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och summor

KOKBOKEN 1. Håkan Strömberg KTH STH

Moment 1.15, 2.1, 2.4 Viktiga exempel 2.2, 2.3, 2.4 Övningsuppgifter Ö2.2ab, Ö2.3. Polynomekvationer. p 2 (x) = x 7 +1.

Här studera speciellt rationella funktioner, dvs kvoter av polynom, ex:.

Avsnitt 5, introduktion.

Övning log, algebra, potenser med mera

Sidor i boken V.L = 8 H.L. 2+6 = 8 V.L. = H.L.

TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och olikheter

Algebra, exponentialekvationer och logaritmer

Repetitionsuppgifter inför Matematik 1. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2013

Sidor i boken

Talmängder. Målet med första föreläsningen:

Komposanter, koordinater och vektorlängd Ja, den här teorin gick vi igenom igår. Istället koncentrerar vi oss på träning inför KS3 och tentamen.

Andragradsekvationer. + px + q = 0. = 3x 7 7 3x + 7 = 0. q = 7

LÖSNINGAR TILL ÖVNINGAR I FÖRBEREDANDE KURS I MATEMATIK 1. Till detta kursmaterial finns prov och lärare på Internet.

Algebra, kvadreringsregler och konjugatregeln

Introduktion. Exempel Övningar Lösningar 1 Lösningar 2 Översikt

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1

Ekvationer och olikheter

DOP-matematik Copyright Tord Persson. Potensform. Uppgift nr 10. Uppgift nr 11 Visa varför kan skrivas = 4 7

Repetitionsuppgifter inför Matematik 1-973G10. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014

DOP-matematik Copyright Tord Persson. Gränsvärden. Uppgift nr 10 Förenkla bråket h (5 + h) h. Uppgift nr 11 Förenkla bråket 8h + h² h

sanningsvärde, kallas utsagor. Exempel på utsagor från pass 1 är

Talmängder N = {0,1,2,3,...} C = {a+bi : a,b R}

Repetition kapitel 1, 2, 5 inför prov 2 Ma2 NA17 vt18

Ekvationer och system av ekvationer

Polynomekvationer. p 2 (x) = x x 3 +2x 10 = 0

Sidor i boken , , 3, 5, 7, 11,13,17 19, 23. Ett andragradspolynom Ett tiogradspolynom Ett tredjegradspolynom

4 Fler deriveringsregler

Allmänna Tredjegradsekvationen - version 1.4.0

Räta linjens ekvation & Ekvationssystem

SAMMANFATTNING TATA41 ENVARIABELANALYS 1

Övningar - Andragradsekvationer

Studieplanering till Kurs 2b Grön lärobok

1 Addition, subtraktion och multiplikation av (reella) tal

Lektionsanteckningar. för kursen Matematik I:1

DOP-matematik Copyright Tord Persson Övning Bråkräkning. Matematik 1. Uppgift nr 14 Addera 9. Uppgift nr 15 Addera 3. Uppgift nr 16 Subtrahera

NpMa2b vt Kravgränser

Linjära ekvationssystem. Avsnitt 1. Vi ska lära oss en metod som på ett systematiskt sätt löser alla linjära ekvationssystem. Linjära ekvationssystem

Lösa ekvationer på olika sätt

MVE465. Innehållsförteckning

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs B, kapitel 2

Avsnitt 4, Matriser ( =

Sidor i boken f(x) = a x 2 +b x+c

lim 1 x 2 lim lim x x2 = lim

6 Derivata och grafer

DOP-matematik Copyright Tord Persson Potenser. Matematik 1A. Uppgift nr 10 Multiplicera

Tisdag v. 2. Speglingar, translationer och skalningar

Sammanfattningar Matematikboken Y

Kvalificeringstävling den 30 september 2008

Lösningar och kommentarer till Övningstenta 1

4. Vad kan man multiplicera x med om man vill öka värdet med 15 %?

Läsanvisningar till kapitel 6 i Naturlig matematik. Avsnitt 6.6 ingår inte.

Linnéuniversitetet Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Per-Anders Svensson

Polynomekvationer. p 2 (x) = x x 3 +2x 10 = 0

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs C, kapitel 1

M0043M Integralkalkyl och Linjär Algebra, H14, Integralkalkyl, Föreläsning 4

Notera att tecknet < ändras till > när vi multiplicerar ( eller delar) en olikhet med ett negativt tal.

där x < ξ < 0. Eftersom ξ < 0 är högerledet alltid mindre än Lektion 4, Envariabelanalys den 30 september 1999 r(1 + 0) r 1 = r.

Repetitionsuppgifter i Matematik inför Basår. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014

av envariabelfunktionen g(t) och flervariabelfunktionen t = h(x, y) = x 2 + e y.)

Repetitionsuppgifter i matematik

2 Derivator. 2.1 Dagens Teori. Figur 2.1: I figuren ser vi grafen till funktionen. f(x) = x

En samling funktionspussel för gymnasienivå

ASYMPTOT. Horisontal (lodrät) Vertikal (vågrät) Sned och Hål

Namn Klass Personnummer (ej fyra sista)

vilket är intervallet (0, ).

Lösningsförslag TATM

Konsten att lösa icke-linjära ekvationssystem

Matematik för sjöingenjörsprogrammet

5B1146 med Matlab. Laborationsr. Laborationsgrupp: Sebastian Johnson Erik Lundberg, Ann-Sofi Åhn ( endst tal1-3

Föreläsning 3: Ekvationer och olikheter

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs A, kapitel 4. b) = 3 1 = 2

Mälardalens högskola Akademin för utbildning, kultur och kommunikation

Uppföljning av diagnostiskt prov HT-2016

MAA7 Derivatan. 2. Funktionens egenskaper. 2.1 Repetition av grundbegerepp

Matematik 3 Digitala övningar med TI-82 Stats, TI-84 Plus och TI-Nspire CAS

Teori :: Diofantiska ekvationer v1.2

Matematik 2b 1 Uttryck och ekvationer

Bråk. Introduktion. Omvandlingar

Lösandet av ekvationer utgör ett centralt område inom matematiken, kanske främst den tillämpade.

Inga vanliga medelvärden

TATA42: Föreläsning 7 Differentialekvationer av första ordningen och integralekvationer

Repetition av matematik inför kurs i statistik 1-10 p.

2-4: Bråktal addition-subtraktion. Namn:.

Fler uppgifter på andragradsfunktioner

Uppfriskande Sommarmatematik

Minimanual CASIO fx-9750gii

Transkript:

KTHs Sommarmatematik Introduktion 2:1 2:1 Bråkstreck Avsnitt 2, introduktion. Gemensamt bråkstreck. Två fall: Ingen gemensam faktor i nämnarna (Ex: ) Se Exempel 1 Gemensam faktor i nämnarna (Ex: ) Se Exempel 2 Huvudbråkstreck. Två fall:, Se Övning 1d, och Ekvationslösning Observera följande skillnad mellan ekvationslösning utan resp. med parametrar: I det senare fallet behöver man alltså införa en parentes och bryta ut variabeln x för att komma vidare. Se Exempel 3 Bråkstreckshantering i ekvationer: Ibland är det gynnsamt att sätta uttryck på gemensamt bråkstreck i ekvationer och ibland inte. Övning 2b är ett exempel på att gemensamt bråkstreck behövs, medan Övning 2a visar ett fall då detta inte behövs (p.g.a. nollan i högerledet).

KTHs Sommarmatematik Introduktion 2:2 2:2 Avsnitt 2, introduktion (forts.): Grafer y = ax + b y = (x-c) 2 Parameteruttryck i x och y ska man se som en mängd av kurvor där parametervärdena påverkar kurvornas utseende. Till vänster står y = ax + b för en mängd räta linjer där a anger linjens lutning. Två exempel är plottade (y=-x + 1 och y=2x - 1 ). Till höger ser man två representanter för parablerna som kan skrivas y = (x-c) 2. (y=(x+0.5) 2 och y=(x-1) 2 ). Här anger c läget på x-axeln för parablernas minimipunkter. Exemplen visar hur en lösning till en ekvation kan representeras grafiskt på olika sätt. Till vänster ser man hur roten till ekvationen y = e -x - x = 0 framtråder som x-koordinaten för skärningspunkten mellan funktionsgrafen för y = e -x - x och x-axeln. Till höger har graferna för y = e -x och y = x plottats och lösningen till samma ekvation återfinns som x-koordinaten för de två grafernas skärningspunkt. y = e -x - x y = e -x, y = x

KTHs Sommarmatematik Exempel 2:1-2 2:3 Exempel 1 Sätt följande uttryck på gemensamt bråkstreck: Den minsta gemensamma nämnaren är alltså här (x+1)(x-1). Mönstret är : 3/a + 7/b = (3b+7a)/ab Konjugatregeln kan användas i nämnaren. Uttrycket på enklast möjliga form. Exempel 2 Sätt följande uttryck på gemensamt bråkstreck: För att hitta den minsta gemensamma nämnaren faktoriserar vi första nämnaren. Här ser man att minsta gemensamma nämnaren är (x+1) 2 (x-1) Mönstret är : k 1 /AB + k 2 /A 2 = (k 1 A + k 2 B)/A 2 B. I täljaren kan man exempelvis skriva x-termerna för sig och konstanttermerna för sig. Nämnaren skrivs enklast i faktoriserad form.

KTHs Sommarmatematik Exempel 2:3 2:4 Exempel 3 Lös följande ekvation: Ekvationen skall lösas med avseende på x. Korsmultiplicering gör att bråkstrecken försvinner. (Egentligen multiplicerar man båda leden med (x+b)(x+1). Observera steget mellan (3) och (4) som ibland vållar problem. Man måste alltså skjuta in en parentes i vänsterledet i (4) för att komma vidare och lösa ut x. Lösningen (5) gäller inte om nämnaren a-b = 0. Vad som händer i fallet a=b behandlas här. Försök gärna själv först!

KTHs Sommarmatematik Exempel 2:4 2:5 Exempel 4 Lös följande ekvation: Ekvationen skall lösas med avseende på x. Nämnaren i vänsterledet flyttas över till högerledet. (Egentligen multiplicerar man båda leden med nämnaren.) I steget från (1) till(2) stryks termen 3x i bägge led och termen +1 i högerledet övergår till -1 i vänsterledet för att få bråkuttrycket ensamt i högerledet. Observera övergången från (3) till (4) där teckenväxlingen som orsakas av faktorn (-1) tas om hand. Resterande steg är rutinmässiga. Noggrannare undersökning visar att ekvationen saknar lösning då a= ± 1, men vi går inte in närmare på detta.

KTHs Sommarmatematik Övning 2:1-2 2:6 Övning 1 Sätt följande uttryck på ett gemensamt bråkstreck: Observera att i (c) fungerar inte den vanliga korsmultipliceringen eftersom nämnarna innehåller en gemensam faktor. (Jfr Exempel 2.) För att upptäcka detta måste man först faktorisera högra nämnaren. I (d) måste man behärska multipla bråkstreck. Huvudregeln är att, där huvudbråkstrecket har skrivits vågrätt. Övning 2 Lös följande ekvationer med avseende på x: Dessa uppgifter är konstruerade så att eventuella x 2 - termer alltid försvinner och den återstående ekvationen blir av första graden. Du behöver här inte undersöka om lösningarna existerar för alla värden på de ingående parametrarna.

KTHs Sommarmatematik Extra övningar 2:1 2:7 Extra övning 1 Extra 1 Sätt följande uttryck på gemensamt bråkstreck (och förenkla): Svar Extra 1

KTHs Sommarmatematik Extra övningar 2:2 2:8 Extra övning 2 Extra 2 Lös följande ekvationer: Svar Extra 2 Anm: Ovanstående svar gäller inte utan inskränkningar vad gäller värden på de ingående parametrarna. Man kan exempelvis visa att svaret på e) gäller endast om a är skilt från 0,-3/4, -3/5 och -9/10.

KTHs Sommarmatematik Övning 2:1ab lösningar 2:9 Övning 1a, lösning. Det är en smaksak om man skall svara med nämnaren i faktoriserad form eller inte. Det går bra vilket som. Övning 1b lösning Observera tecknet framför 15 i täljaren. Observera minustecknet framför bråket i svaret.

KTHs Sommarmatematik Övning 2:1c lösning 2:10 Övning 1c, lösning Lägg märke till att det finns en gemensam faktor i nämnarna. Den minsta gemensamma nämnaren erhålls därför inte genom vanlig korsmultiplicering. Den blir i stället (x-2) 2 (x+2).

KTHs Sommarmatematik Övning 2:1d lösning 2:11 Övning 1d lösning Nämnarna i undre bråken flyttas upp ovanför huvudbråkstrecket. Efter division får man det enklare svaret:

KTHs Sommarmatematik Övning 2:2a lösningar 2:12 Övning 2a, lösning. Övning 2a, lösning. Här behöver man inte sätta vänsterledet på gemensamt bråkstreck. Det är enklare att flytta över ett bråk till högerledet för att sedan bli av med bråkstrecken. Samla alla x-termer i vänsterledet och alla konstanttermer i högerledet.

KTHs Sommarmatematik Övning 2:2b lösningar 2:13 Övning 2b lösning Här bör man sätta vänsterledet på gemensamt bråkstreck. x 2-3x kan nu strykas i bägge leden. Observera hanteringen av tecknen i svaret.

KTHs Sommarmatematik Övning 2:2cd lösningar 2:14 Övning 2c, lösning Ett bra sätt att få ned antalet bråkstreck är att flytta nämnaren i ena ledet till täljaren i det andra. Nu måste man dock sätta högerledet på gemensamt bråkstreck. Observera: 2ab - b = -b(1-2a). Övning 2d lösning Här ser det ut som en andragradsekvation, men x 2 -termerna går som synes bort.