Årsrapport 2013 Facknämnder. Trafiknämnden

Årsrapport Facknämnder Trafiknämnden

Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 2(70)

Innehållsförteckning 1 Uppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattning... 5 2 Verksamhetsanalys... 7 2.1 Väsentliga händelser och verksamhetsutveckling... 7 2.1.1 Fotgängare... 12 2.1.2 Cyklister... 14 2.1.3 Kollektivtrafikresenärer... 17 2.1.4 Bilister... 19 2.1.5 Näringslivets transporter... 22 2.1.6 Viktiga framtidsfrågor... 24 2.1.7 Uppdrag från nämnden... 27 2.2 Fördjupad analys beträffande ekonomi... 29 2.2.1 Analys av årets utfall... 29 2.2.2 Uppföljning av vissa kostnader för förvaltning av anläggningstillgångar... 37 2.2.3 Investeringar och nya leasingavtal... 38 2.2.4 Exploateringsinvesteringar... 43 2.2.5 Västsvenska Paketet... 45 2.3 Värdering av eget kapital... 47 2.4 Utveckling inom personalområdet... 48 2.4.1 Särskild fråga om stöd till chefernas kommunikation... 48 2.4.2 Övrig utveckling inom personalområdet... 49 2.5 Uppföljning av särskilda beslut och uppdrag... 50 2.5.1 Intern kontroll... 50 2.5.2 Sponsring... 50 2.5.3 Övriga beslut och/eller uppdrag... 51 3 Uppföljning av kommunfullmäktiges budget... 52 3.1 Sammanfattande resultat av uppföljningen av kommunfullmäktiges prioriterade mål... 52 3.2 Kompletterande uppföljning av vissa av kommunfullmäktiges prioriterade mål... 56 3.2.1 Jämställdheten i stadens verksamheter ska öka... 56 3.2.2 Det hållbara resandet ska öka... 56 3.2.3 Osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor ska minska... 57 3.2.4 Upphandling av tjänster med sociala hänsyn ska öka... 57 3.3 Sammanfattande uppföljning av kommunfullmäktiges uppdrag... 57 Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 3(70)

3.4 Kompletterande uppföljning av vissa av kommunfullmäktiges uppdrag... 58 3.4.1 Andelen miljömåltider ska öka till minst 50 procent under mandatperioden... 58 3.4.2 Av den arbetade tiden i Göteborgs Stad ska max fem procent utföras av timanställd personal. Gäller för mandatperioden.... 58 3.4.3 Under 2014 ska minst 50 procent av stadens tjänsteupphandlingar göras med sociala hänsyn... 58 4 Nyckeltalsredovisning... 59 5... 60 5.1 Sammanfattande analys... 60 5.2 Resultaträkning... 60 5.3 Balansräkning... 61 5.4 Noter... 62 Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 4(70)

1 Uppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattning Historisk förändring av resandet Det senaste året har färdmedelsfördelningen för göteborgarnas resor ändrats med en ökad andel cykel och kollektivtrafik samt en minskad andel biltrafik. Förändringen är historisk och beror på en rad olika åtgärder såväl av infrastrukturell karaktär som attitydpåverkande åtgärder. Västsvenska paketet har skapat förutsättningar med bland annat byggande av kollektivtrafikkörfält, pendelparkeringar och plattformsförlängningar samtidigt som utbudet inom kollektivtrafiken utökats och trängselskatt införts. Stadens satsning på att öka cyklandet har också fortsatt under. Andelen kollektivtrafik är 28 procent, cykel 7 procent, till fots 24 procent och bil 41 procent. Resandet i kollektivtrafiken har ökat med 10 procent, antalet cykelpassager (åtta punkter) har ökat med 22 procent och samtidigt har bilresandet minskat med 4,6 procent. Klimatpåverkan minskar Förändringen av resvanor under med anledning av trängselskatt och förbättringar för kollektivtrafiken och cykel är stora och betydelsefulla ur klimatsynpunkt. För att trafikens klimatmål ska kunna klaras är en minskning av biltrafiken en viktig del i arbetet. Minskningen av biltrafiken med 4,6 procent (de 28 punkterna) är därför mycket viktig av två skäl. Dels för att de minskade klimatutsläppen från trafiken sannolikt är de största som skett under ett år. Dels för att förändringen till stor del är beroende på lokala åtgärder och inte är styrda av omvärldsfaktorer. Trafiksäkerhetsarbetet siktar mot nollvisionen De senaste åren har antalet skadade och omkomna personer i göteborgstrafiken varit relativt konstant. I relation till trafiksäkerhetsmålet har dock gapet mellan mål och verkligt utfall successivt blivit större. För innebär trafiksäkerhetsmålet färre än 180 skadade personer och färre än 9 omkomna. Antalet skadade uppgår till 258 personer och antalet omkomna till 8 personer. Ekonomi Årets resultat blev ett underskott om 0,3 miljoner kronor. Nämndens egna kapital uppgår till 19,2 miljoner kronor. Målet för det egna kapitalet bör vara 30 miljoner kronor. Investeringarna uppgår till totalt 1 009,1 miljoner kronor fördelat på 742,9 miljoner kronor för trafiknämndens egna investeringar respektive 266,2 för exploateringsrelaterade investeringar. Kompetensförsörjningen och lokalfrågan en kritisk faktor Under har 30 personer nyanställts på tillsvidareanställningar och nio medarbetare har slutat sin anställning. Detta innebär totalt 169 anställda vid slutet av december. Rekryteringsbehovet är fortsatt stort vilket innebär ett intensivt arbete inför och i samband med rekryteringar. Det växande kontoret ställer organisationen på prov och kräver ett aktivt arbete med nya arbetssätt, utveckling av ledar- och medarbetarskap samt ett fortsatt stort fokus på behovet av kontors- och möteslokaler. Viktiga framtidsfrågor Trafikkontoret har en viktig roll i utvecklingen av staden. Vårt ansvar för drift och underhåll av anläggningarna är centralt för att upprätthålla funktionen, vidmakthålla säkerheten och för en ökad nöjdhet hos de som rör sig i Göteborg. Kommande års investeringsvolymer kräver utökade medel för drift och underhåll för att bibehålla god kvalitet i de investerade anläggningarna. För att nå en god måluppfyllelse för verksamheten framhålls en framtida balanserad finansiering av verksamheten när det gäller såväl drift och underhåll som personalresurser och investeringar. Som den viktigaste interna framtidsfrågan ser kontoret behovet av en utvecklad styrning, ledning och uppföljning i en växande organisation. Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 5(70)

Västsvenska paketet kräver resurser Trafikkontoret har beräknat att insatserna för det Västsvenska paketet 2015 uppgår till 33 årsarbeten som tillsammans med konsultinsatser motsvarar ett behov om 35 miljoner kronor. Underhållsinsatserna minskar Den drift- och underhållsbudget som förelåg för räckte inte för att vidmakthålla underhållsverksamheten på en önskvärd nivå utan underhållsbehovet ökade med ytterligare 115 miljoner kronor under året. Tack vare den milda vintern har ändå medel kunnat flyttas från tillsyn och skötsel till planerat underhåll, främst av beläggningar. Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 6(70)

2 Verksamhetsanalys 2.1 Väsentliga händelser och verksamhetsutveckling Historisk förändring av resandet Det senaste året har färdmedelsfördelningen för göteborgarnas resor ändrats med en ökad andel cykel och kollektivtrafik samt en minskad andel biltrafik. Förändringen är historisk och beror på en rad olika åtgärder såväl av infrastrukturell karaktär som attitydpåverkande åtgärder. Västsvenska paketet har skapat förutsättningar med bland annat byggande av kollektivtrafikkörfält, pendelparkeringar och plattformsförlängningar samtidigt som utbudet inom kollektivtrafiken utökats och trängselskatt införts. Stadens satsning på att öka cyklandet har också fortsatt under. Färdmedelsfördelning, Göteborgs invånare 2012 2011 Till fots 24 % 25 % 25 % Cykel 7 % 6 % 6 % Kollektivtrafik 28 % 26 % 26 % Bil 41 % 44 % 44 % Färdmedelsfördelning är ett mått på hur privatpersoners resande oberoende av resans längd fördelar sig på olika färdmedel: bil; kollektivtrafik; cykel och gång. Kunskapen fås genom frågor riktade till allmänheten där de redogör för sitt resande i en så kallad resvaneundersökning. De år ingen resvaneundersökning genomförs används trafikutvecklingen för de olika transportslagen för att beräkna förändringen. Ökningen av resandet i kollektivtrafiken har stabiliserats efter sommaren och är 10 procent för. På samma sätt har minskningen av biltrafiken också stabiliserats under hösten och uppgår till närmare 5 procent. Detta var en väntad utveckling då det tar tid innan resenären hittar sitt sätt att resa efter trängselskatten införande och det ökade utbudet i kollektivtrafiken. Antalet passager i de permanenta cykelmätstationerna har ökat med 22 procent under jämfört med 2012. Ökningen av cyklandet var störst under hösten bland annat för att vädret var gynnsamt för cyklisten. Ökningen ses i samtliga mätstationer men var störst på Redbergsvägen och vid Älvsborgsbron. Resandeförändring Till fots i.u. Cykel + 22 % * Kollektivtrafik + 10 % Bil (28 fasta punkter) - 4,6 % *Jämförelsen är gjord mellan 8 mätstationer med data från helår 2012 och. Trängselskatt Det första året med trängselskatt visar på en överrensstämmelse med de normala årstidsvariationerna för trafiken. Trafiken ökar från årsskiftet och fram till början på juni därefter minskar trafiken under semesterveckorna för att sedan öka i augusti. Under hösten ligger trafiken på en relativt jämn nivå för att under december minska. En jämförelse vecka för vecka 2012 mot visar att trängselskattens effekt på trafikminskningen har dämpats något fram till vecka 26. Under vecka 26 var trafikdämpningen 12 procent under betalperioden jämfört med 19 procent i vecka 4. Under betaltid i oktober minskade biltrafikflödena genom betalstationerna med 11 procent (75 000 fordon) jämfört med oktober förra året. Under förmiddagens Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 7(70)

högtrafiktimmar 06.30-08.30 var minskningen 10 procent (12 400 fordon). Dygnstrafiken minskade med 10 procent (77 700 fordon) jämfört med oktober förra året. Kollektivtrafik Trafikkontorets kollektivtrafikansvar Under har vi utvärderat de nya samverkansformerna för kollektivtrafik. Arbetet kommer att fortgå under 2014 och förslag till förändringar och förbättringar kommer att presenteras för det regionala kollektivtrafikrådet. Det delregionala och regionala kollektivtrafikrådet har under året bland annat behandlat Målbild för tåg 2035 och Pris och sortimentstrategi. Stadstrafikforum har antagit ett projektdirektiv som beskriver Målbild för kollektivtrafikens stomnät i Göteborg, Partille och Mölndal. När det gäller spårvagnstrafiken har staden fortfarande ansvar för utförandet. Vilket inkluderar trafiken, vagnar och depåer samt bana i form av drift, underhåll och kapitalkostnad för investeringar. Under året har vi inom staden diskuterat formerna för uppdraget och hur samverkan ska ske med Västra Götalandsregionen, Västtrafik och Göteborgs Spåvägar. Leverans och tillgänglighet av spårvagn M32 Leveransen av samtliga vagnar (40 + 25) har slutförts under och vagnarna har tagits över av staden. Vagntypen är behäftad med ett antal fel och året har präglats av många och intensiva förhandlingar med leverantören för att komma till rätta med felen. Vagnsleverantören har inte tillmötesgått de krav på åtgärder som framförts vilket resulterat i beslut om att hemställa hos kommunstyrelsen att bevilja trafiknämnden rätt att ansöka om skiljedomsförfarande. Som ett resultat av lägre vagntillgänglighet har trafikkontoret inte kunnat leverera den av Västtrafik efterfrågade trafikvolymen. En god samverkan och dialog har förts för att minimera konsekvensera för resenärerna. Bland annat har omplanering av trafikutsättningen och vagnsdisponeringen gett en relativt god trafiklösning som resulterat i ökat antal resor. Upphandling av nya spårvagnar M33 Staden har påbörjat upphandling av nya spårvagnar och projektet leds av Göteborgs Spårvägar som skickade ut ett förfrågningsunderlag under hösten. Ett omtag har Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 8(70)

dock gjorts då det visade sig att ställda krav på bankgarantier inte ansågs vara rimligt. Trots detta ligger projektet i fas med uppsatt tidplan. Projektet resulterar även i diskussioner om behovet av längre vagn och möjligheterna att trafikera spårvägsbanan med dessa. Trafikkontoret har tagit initiativ till en utredning som visar att det är möjligt att på de flesta ställen klara en längre vagnslängd (39-43 meter) med hjälp av ombyggnationer och justeringar av bland annat hållplatser. Spårvagnsdepå I enlighet med uppställda mål för bland annat kollektivtrafiken, miljön och tillgängligheten, och för att möta resandeefterfrågan, anskaffas fler spårvagnar. Som en följd av detta behövs det ytterligare en spårvagnsdepå. Arbetet med att etablera en ny depå intensifierades under året. Målet är att samordna leverans av ny spårvagn med byggnationen av depån. Placeringen på Ringön är strategisk bland annat ur sårbarhetsperspektiv men även lämplig ur trafikeringssynpunkt. Älvskyttlar På uppdrag av Västtrafik byggs två nya älvskyttlar i Finland som kommer att levereras runt årsskiftet 2014/15. Vid leverans kommer skyttlarna att vara utrustade med dieselelektrisk drift samt en så kallad teknikplattform som ska användas för test och stegvis driftsättning av ny miljöanpassad teknik. Det upplägg man valt med traditionell dieseldrift initialt gör att färjorna kan drivas enligt högt ställda krav på tillförlitlighet, samtidigt som en övergång till ny miljöanpassad teknik kan förberedas. Trafiksäkerhet I trafiksäkerhetsprogrammet för 2010-2020 sattes ett utmanande mål att minska antalet måttligt och allvarligt skadade i trafiken från 300 till 75. Målet innebär en halvering på femårsperioder och samma minskningstakt gäller också för antal omkomna. 2020 ska inte fler än tre personer omkomma i trafiken i Göteborg. Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 9(70)

De senaste åren har antalet skadade och omkomna personer i göteborgstrafiken varit relativt konstant. I relation till trafiksäkerhetsmålet har dock gapet mellan mål och verkligt utfall successivt blivit större. För innebär trafiksäkerhetsmålet färre än 180 skadade personer och färre än 9 omkomna. Antalet skadade uppgår till 258 personer och antalet omkomna uppgår till 8 personer. Utfall 2012 2011 2010 2009 Måttligt och allvarligt skadade 258* 253 249 239 307 Omkomna 8** 8 10 7 10 * Preliminära siffror 2014-01-14 ** Preliminära siffror 2014-01-07 Miljö Förändringen av resvanor under med anledning av trängselskatt och förbättringar för kollektivtrafiken och cykel är stora och betydelsefulla ur klimatsynpunkt. För att trafikens klimatmål ska kunna klaras är en minskning av biltrafiken en viktig del i arbetet. Minskningen av biltrafiken med 4,6 procent (de 28 punkterna) är därför mycket viktig av två skäl. Dels för att de minskade klimatutsläppen från trafiken sannolikt är de största som skett under ett år. Dels för att förändringen till stor del är beroende på lokala åtgärder och inte är styrda av omvärldsfaktorer. Två nyckelfrågor för en fortsatt positiv utveckling inom förändrade resvanor är åtgärder som minskar efterfrågan på arbetsplatsparkering samt att utvecklingen mot en snabb, enkel och tillförlitlig kollektivtrafik fortsätter. För stadens egen bilflotta och egna transportupphandlingar går utvecklingen åt rätt håll. Miljöbilsandelen ökar, bilarna blir snålare och andelen förnybart drivmedel ökar. Ett förbättringsområde är att öka klimatprestanda på de infrastrukturanläggningar som projekteras och byggs. Göteborg fortsätter att ha problem med luftkvalité och överskridande av miljökvalitetsnormen för kvävedioxid. För partiklar klarar Göteborg miljökvalitetsnormen, men halterna är ändå inte bra ur hälsosynpunkt och miljökvalitetsmålet till 2020 beräknas inte klaras utan extra åtgärder. Bullerfrågan blir allt viktigare i stadsbyggandet. För att kunna möjliggöra för fler som arbetar och bor i central Göteborg behöver bullernormen användas flexibelt, vilket ställer ännu större krav på verksamma bulleråtgärder. Ekosystemtjänster är vidare ett område där trafikmiljön i Göteborg kommer att behöva anpassas. Det gäller exempelvis buffring av dagvatten vid kraftiga regn samt fler gröna ytor för att minska buller. Utvecklingen gällande trafikkontorets egna tjänsteresor går åt rätt håll. Klimatkostnaden har minskat jämfört med 2012. Samtidigt domineras kostnaderna av kontorets flygresor, vilka kan variera stort mellan åren beroende på engagemang i olika projekt. Beräknade kostnader för klimatkompensation Fördelning (tkr) (1kg CO2=1.50SEK) * 2012* 2011* Flygresor, totalt 69 000 139 500 46 500 Bränsle (inköpt via ramavtal) 8 178 5 601 8 178 Tjänsteresor med privat bil 1 180 900 i.u. Totalt 78 358 146 001 54 472 * Siffrorna för respektive år avser de resor som gjorts föregående år. Antal flygresor * 2012* 2011* Flygresor under 50 mil 0,5 1 11 * Siffrorna för respektive år avser de resor som gjorts föregående år. Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 10(70)

Kompetensförsörjning och lokaler Under har 30 personer nyanställts på tillsvidareanställningar och nio medarbetare har slutat sin anställning. Detta innebär totalt 169 anställda vid slutet av december. Av dessa är fyra anställda på begränsad tid samt tre timanställda. Rekryteringsbehovet är fortfarande stort. Enligt beslutad budget ökas kontorets personalresurser med femton tjänster under 2014. Det innebär ett fortsatt intensivt arbete inför och i samband med rekryteringar. Det växande kontoret ställer organisationen på prov och kräver ett aktivt arbete med nya arbetssätt, utveckling av ledar- och medarbetarskap samt ett fortsatt stort fokus på att lösa lokalbehovet. Vi har under flera år sett en stor brist på kvalificerade trafiktekniker och projektledare inom bygg och anläggning vilket ofta lett till långdragna rekryteringsprocesser. Efterfrågan på dessa kompetenser är stor i hela regionen och effekten är dels ökade konsultkostnader, dels stort tryck på våra medarbetare. Dessutom påverkas ingångslönerna av konkurrenssituationen. Under de senaste månaderna har vi sett en ljusning med fler intressanta sökande till våra utlysta tjänster. Investeringar och stora projekt Trafiknämndens investeringsvolym har ökat de senaste åren och är nu drygt 1 miljard kronor. Flera av de pågående och planerade projekten är stora, komplicerade och löper över lång tid, exempel är Hisingsbron, Gamlestaden och Södra Älvstranden. Utöver detta tillkommer projekt där staden inte är huvudman, men som medför stor påverkan och kräver omfattande planeringsinsatser. Detta gäller bland annat Västlänken, Marieholmsbron och Marieholmstunneln. Projekten ställer stora krav på såväl organisation som styrning, ledning, planering och uppföljning. Förvaltningsledningen har studerat hur styrningen behöver utvecklas för att klara de utmaningar som såväl en hög investeringsvolym som flera stora projekt medför. Trafikkontoret har därför sett över hanteringen av de stora projekten och beslutat att särskilt fokusera på de tio största projekten som påverkar stadsutvecklingen, oavsett om staden är huvudman eller inte. För dessa har en gemensam styrgrupp och likartade projektstruktur bildats. Arbete pågår med att etablera formerna för utökad ledning och styrning av dessa. Underhåll av anläggningarna Trafikkontorets underhållstrategi kräver långsiktighet, god planering, inventering, rätt åtgärd vid rätt tidpunkt och full kontroll på de olika anläggningsdelarnas livscykelkostnader. Tidigare år har trafiknämnden fått utökat kommunbidrag under löpande budgetår för satsningar på underhåll. Detta har inte skett under, varför det ackumulerade underhållsbehovet ökar. Ökade volymer i samband med utvidgningar och nyexploateringar samt ökade krav vid utformning av gator och torg leder till ökade kostnader för drift och underhåll av det offentliga rummet. Samtidigt har kostnadsutvecklingen inom branschen varit betydligt högre än för samhället i övrigt, vilket inte återspeglas i utvecklingen av de tillgängliga resurserna. Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 11(70)

2.1.1 Fotgängare Med avstamp i stadens samlade analyser kring stadsliv och fotgängarperspektiv (till exempel Stadslivet i centrala Göteborg och Mellanstadens utbyggnadspotential) har trafikkontoret påbörjat en identifiering av Göteborgs stadslivsnät. Stadslivsnätet ska öka attraktiviteten för gående mellan stadsdelar och målpunkter och därmed bidra till en mer sammanhållen stad, så väl rumsligt som socialt. Stadslivsnätet pekar ut vilka gator som idag kan ses som väl fungerande stadslivsstråk och vilka stråk som idag förvaltas dåligt, vilket skapar ett underlag för att initiera framtida åtgärder på rätt plats. Trafikkontoret har medverkat till budgetmålet för som anger att Barns fysiska miljö skall bli bättre genom hastighetsdämpande åtgärder i bostadsområden. Vi har fortsatt med att genomföra planen för 30-enklaver, det vill säga rekommenderad hastighet 30 km/h och gupp i bostadsområden. Trafikkontoret har fått utökat statsbidrag för trafiksäkerhetshöjande åtgärder och det har tillsammans med trafiknämndens egen budget inneburit att vi under har kunnat genomföra åtgärder för drygt 5 miljoner kronor. Det har gett ungefär 100 genomförda åtgärder, främst hastighetssäkrade bostadsgator, kollektivtrafikhållplatser och övergångsställen med hjälp av farthinder. Inför fick kontoret ett tydligt uppdrag att ta ett större helhetsgrepp på barns skolresor för ett hållbart och säkert resande. Trafikkontoret ska bejaka och stödja initiativ som ökar barns rörlighet och trafiksäkerhet. För att genomföra uppdraget genomför trafikkontoret i samverkan med stadsdelsförvaltningar projektet Barns fysiska miljö där vi ska upprätta ett strukturerat arbetssätt för att kunna förbättra barns fysiska miljö. Arbetssättet ska resultera i att trafikkontoret i samverkan med förvaltningar kontinuerligt arbetar med att identifiera och förbättra den fysiska miljön där det vistas många barn. Det kan vara platser eller resvägar mellan två målpunkter. I projektet ingår inventeringar och analyser både ur barnperspektiv och barnens perspektiv på trafiken och möjligheten att själv gå till exempel skola eller fritidsaktivitet. Projektets syfte är på lång sikt att skapa en tryggare och tydligare miljö så att fler barn lättare och tryggare ska kunna röra sig på egen hand i sin stad. På kort sikt är projektets syfte att etablera ett strukturerat arbetssättt för att arbeta med barnens trafikmiljö. Under hösten har trafikkontoret formerat en grupp för utveckling av fotgängarfrågor. Gruppen har hittills fokuserat på: Omvärldsbevakning Trafikstrategin och fotgängaren - internremiss Funktionsanalys hur ska vi arbeta systematiskt med fotgängarfrågan? Fotgängaren och trafiksäkerhet Under våren och hösten har gångflöden inventerats på platser som är extra intressant inför de byggprojekt som planeras i staden framöver. Bland annat har gångflödena under vardagar inventerats runt Centralstationen, Brunnsparken, Korsvägen, Hjalmar Brantingsplatsen, Heden samt gångbroarna över Vallgraven. Färdmedelsfördelning Till fots Resandeförändring Till fots Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 24 % 2012 2011 25 % 25 % i.u. 12(70)

Trafiksäkerhet Det största antalet, av de som skadas i trafikmiljön i Göteborg, gör det som gående i en fallolycka. I drygt 70 procent av fallen sker det på fritiden. Av de skadade i fallolyckorna är 60 procent mellan 18 och 64 år. Vintrar med mycket halka och snö syns tydligt i utfallet, notera åren 2010-2011. Utfall 2012 2011 2010 2009 Lindrigt skadade i fallolyckor 237* 256 317 312 137 Måttligt skadade i fallolyckor 209* 246 269 398 131 Allvarligt skadade i fallolyckor 12* 17 15 20 26 Omkomna i fallolyckor 0** 1 0 1 0 * Preliminära siffror 2014-01-14 ** Preliminära siffror 2014-01-07 Fotgängare som blir påkörda av något fordon är färre men med svårare skador och flera med dödlig utgång. Utfall * 2012 2011 2010 2009 Lindrigt skadade i konflikt med fordon 48 56 52 52 52 Måttligt skadade i konflikt med fordon 19 15 15 17 24 Allvarligt skadade i konflikt med fordon 9 10 9 10 18 Omkomna i konflikt med fordon 1 5 2 4 4 * Preliminära siffror 2014-01-14 Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 13(70)

2.1.2 Cyklister Trafikkontoret har under året arbetat med att genomföra de åtgärder som finns med i kontorets Handlingsplan för cykel. Under året har åtgärder genomförts inom områdena framkomlighet, tillgänglighet, trafiksäkerhet, trygghet och standard. Exempel på genomförda åtgärder: Västra Hamngatan, i höjd med Domkyrkan, har byggts om till en cykelfartsgata. Ny mobilapplikation för felanmälan av cykelbanor har tagits fram. Två stycken Cykelträd och ytterligare 100 stycken vanliga cykelparkeringar har tillkommit vid Drottningstorget. Cykelturer har anordnats för trafikkontorets personal i syfte att förbättra medvetenheten om hur det är att cykla i staden. Göteborgs cykelvänligaste arbetsplats, Norconsult, har utsetts. Tjänsten som trafikplanerare med fokus på cykel har tillsatts. Arbetet med Göteborgs nya Cykelprogram pågår. Intresset för cykling är stort. Det visar sig i medias bevakning, i antalet inkomna ärenden och synpunkter som är cykelrelaterade samt i våra cykelräkningar. Antalet passager i de permanenta cykelstationerna har ökat med 22 procent under året. Under september månad var ökningen hela 30 procent. Den stora ökningen av antalet cykelresor under året är troligtvis ett resultat av flera faktorer så som trängselskatten, bra väder och en cykeltrend i samhället i stort. Trafikkontoret har dessutom aktivt informerat och kommunicerat cykelfrågor med medborgarna, bland annat genom Lätta ditt cykelhjärta. Det finns dessutom ett relativt väl utbyggt nät av cykelvägar i staden vilket erbjuder många möjligheten att cykla trafiksäkert. Det ökade antalet cyklister ställer dock krav på trafikkontoret att förbättra standarden på våra cykelbanor för att erbjuda tillräcklig yta och god framkomlighet. Detta är frågor som behandlas i handlingsplanen till det kommande Cykelprogrammet. fick trafikkontoret 10 miljoner kronor extra från kommunfullmäktige till underhåll av cykelbanor. För dessa extra driftmedel har utökade underhålls- och driftåtgärder av cykelbanor genomförts i form av bland annat beläggningsarbeten, snöröjning, belysningsupprustning och komfortmätning av stadens cykelvägnät. Under året fick trafikkontoret även 10 miljoner kronor extra från kommunfullmäktige till investeringar i cykelbanor. Den utökade investeringsramen har använts för att färdigställa fler prioriterade cykelprojekt utifrån trafikkontorets bruttolista. Färdmedelsfördelning Cykel 7 % 2012 2011 6 % 6 % Resandeförändring Cykel Jämförelsen är gjord mellan åttata mätstationer med data från helår 2012 och +22 % Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 14(70)

Cykelmått Antal Totalt antal kilometer cykelväg 793 Antal kilometer ny cykelväg 12 Antal kilometer cykelväg med ny beläggning ca 9 Antal cykelställ totalt ca 10 000 Antal nya cykelställ 420 Cykelpassager Under sommarhalvåret passerade det i genomsnitt 14 procent fler cyklar i de permanenta mätstationerna jämfört med samma tidsperiod 2012. Ökningen var störst på Götaälvbron, Pustervik och Redbergsvägen med över 500 passager fler per dag. På Älvsborgsbron är den procentuella ökningen stor men i antal cyklister räknat är det 260 fler per vardag. Vid Skeppsbron är det troligen en ökning, men då data från förra året saknas går det inte att uttala sig om hur stor ökning är. Cykelpassager vardagar per mätstation åren och 2012 Mätstation Antal Antal 2012 Artillerigatan 930 740 Dag Hammarsköldsleden i.u. 2 240 Delsjövägen 2 520 2 330 Guldhedsgatan 1 590 1 390 Gullbergs Strandgata 1 080 1 000 Götaälvbron 3 300 2 780 Hjalmar Brantingsgatan i.u. 1 000 Karlavagnsgatan i.u. 770 Kungsten 1 720 1 520 Marieholmsbron 1 270 1 160 Pustervik 3 470 2 900 Redbergsvägen 2 620 2 070 Skeppsbron 4 600 i.u. Skeppsbron, färjeläget 1 780 i.u. Säröleden 860 740 Södra Vägen 2 310 2 030 Ullevigatan 3 460 3 330 Vasagatan i.u. 3 610 Älvsborgsbron 1 390 1 140 Örgrytevägen i.u. i.u. Antal cykelpassager avser medelvärde för kvartal 2 och 3 för och 2012. Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 15(70)

Styr & Ställ Sedan lånecykelsystemet Styr & Ställ infördes 2011 har öppettiderna utökats och systemet utvidgats. Under 2011 och 2012 öppnade systemet i slutet av mars och stängdes i mitten av oktober. Under öppnades det i början av mars och stängdes den sista november. Antalet utlån har mellan 2012 och mer än fördubblats. Detta beror på flera faktorer, bland annat på att säsongen är längre och att systemet har utvidgats i år jämfört med tidigare år. Styr & Ställ 2012 2011 Sålda säsongsabonnemang 6 840 2 260 1 920 Sålda tredagarsabonnemang 17 800 15 770 20 920 Totalt antal stationer i drift 60 49 48 Totalt antal utlånade cyklar 420 500 201 200 180 500 Trafiksäkerhet Antalet skadade cyklister varierar något över åren. Det är ovanligt att singelolyckor får dödlig utgång, men under har två personer omkommit i den olyckstypen. Under har antalet passerande cyklister i de permanenta cykelstationerna ökat och lånecykelsystemet har använts i mycket högre utsträckning, vilket sannolikt påverkat antalet skadade personer. Utfall * 2012 2011 2010 2009 Lindrigt skadade i singelolyckor 150 161 146 123 140 Måttligt skadade i singelolyckor 99 97 94 68 86 Allvarligt skadade i singelolyckor 11 11 4 8 12 Omkomna i singelolyckor 2 0 0 1 0 Lindrigt skadade i konflikt med andra 71 59 47 41 56 Måttligt skadade i konflikt med andra 25 29 22 28 29 Allvarligt skadade i konflikt med andra 5 2 8 9 7 Omkomna i konflikt med andra 0 2 1 0 0 *Preliminära siffror 2014-01-14 Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 16(70)

2.1.3 Kollektivtrafikresenärer Totalt har antalet delresor i Göteborg ökat med 10 procent mellan åren 2012-. För delresor med spårvagn var ökningen 11 procent, för buss 9 procent och för färjetrafiken 6 procent. Den främsta orsaken till resandeökningen är införandet av trängselskatt och de stora satsningar på expressbusstrafiken som genomfördes i samband med trängselskattens införande. Även det fortsatta arbetet med påverkansåtgärder såsom provåkarkampanjer, företagsbearbetning/-försäljning och arbetet med Gröna transportplaner påverkar resandet. Det faktum att fler väljer att resa med periodkort, istället för med enkelbiljett eller kontoladdning, leder även det till en ökning av resandet. Resandeökningen med kollektivtrafiken visar att satsningarna inom kollektivtrafiken har gett bra respons hos resenärerna. Kollektivtrafikresor per fordonslag 2011- De utökade busskörfälten har lett till att expressbussarna i allt högre grad kunnat hålla restiderna enligt tidtabell. Andra åtgärder i vägnätet har kortsiktigtt försämrat restiderna, till exempel påverkades Knutpunkt Korsvägen av spårarbetena på Avenyn. Även för stombussar och pendeltåg har punktligheten varit högre under de flesta månaderna än under 2012. Den förmån som ger folkbokförda i Göteborg som fyllt 65 år avgiftsfri kollektivtrafik i lågtrafik har per december månad ca 78 000 registrerade användare. Av de kort som skickats ut de senaste sex månaderna är fördelningen 56 procent kvinnor och 44 procent män, vilket är oförändrat jämfört med 2012. Antal tillgänglighetsanpassade hållplatslägen ökar. Inom både spårvagn och buss fortsätter arbetet med att öka tillgängligheten. Färdmedelsfördelning Kollektivtrafik 28 % 2012 2011 26 % 26 % Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 17(70)

Resandeförändring Kollektivtrafik + 10 % Tillgänglighetsanpassning av hållplatslägen Andel tillgänglighetsanpassade hållplatslägen för spårvagn 83 % Andel tillgänglighetsanpassade hållplatslägen för stombuss 100 % Andel tillgänglighetsanpassade hållplatslägen för vanlig buss 43 % Antal kvarvarande prioriterade hållplatslägen för vanlig buss med >100 påstigande/dag som ska tillgänglighetsanpassas 66 st 65+ kort * 65+ kort - Beställda och utskickade kort till män 34 401 65+ kort - Beställda och utskickade kort till kvinnor 43 324 65+ kort - Beställda och utskickade totalt 77 725 * Per december månad Trafiksäkerhet Varje år skadas ett relativt konstant antal personer vid resa med buss och spårvagn. Många skadas när de färdas stående i fordonet. Dock har ingen person dödats. Utbudsökningen i kollektivtrafiken och resandeökningen inom kollektivtrafiken under är en faktor som kan påverka antalet skadade personer. Utfall * 2012 2011 2010 2009 Lindrigt skadade på buss och spårvagn 50 43 50 26 49 Måttligt skadade på buss och spårvagn 10 9 13 5 9 Allvarligt skadade på buss och spårvagn 2 1 5 2 4 Omkomna på buss och spårvagn 0 1 0 0 0 * Preliminära siffror 2014-01-14 Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 18(70)

2.1.4 Bilister Trendbrott i biltrafikens utveckling Biltrafiken har minskat under jämfört med föregående år och det har skett en omflyttning av trafikflödena. Detta kan förklaras av införandet av trängselskatt, andra åtgärder i vägtrafiknätet samt utbudsökningar inom kollektivtrafiken. Även arbetet med att genomföra parkeringspolicyn, med bland annat högre avgifter för arbetsplatsparkeringar, bedöms ha påverkat. Den generella trafikutvecklingen (28 fasta punkter) har 2012- minskat med 4,6 procent. Trafikflödena är på samma nivå som i början av 2000-talet. Historiskt sett har trenden varit ökande med en topp 2005 för att sedan börja avta. 2011-2012 var minskningen 0,4 procent. I centrala staden har flödena minskat kontinuerligt sedan början av 1990-talet och den trenden fortsätter. Även trafiken i kommungränssnittet minskar och minskningen 2012- är 1,9 procent. Året innan ökade trafiken med 0,5 procent. Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 19(70)

De 28 fasta punkterna används för att följa den generella trafikutvecklingen i Göteborg. Punkterna är jämt fördelade över huvudvägnätet och omfattar både större och mindre vägar. Den procentuella minskningen 2012- var 4,6 procent. Biltrafiken minskade över Kommungränssnittet med 1,9 procent jämfört med 2012. Sedan 1993 har trafiken i Kommungränssnittet endast minskat vid två tillfällen, 2008 och 2009. De ingående vägarna är mer eller mindre påverkade av omfördelningar av trafiken efter att trängselskatten ifördes, de utgör ett alternativ till att resa igenom betalstationerna. Göta älvsnittet har minskat med 7,4 procent till 211 500 fordon per dygn. Detta är den lägsta nivån sedan 2001 Biltrafiken över Centrala Stadssnittet fortsätter att minska, 11,9 procent, en minskning som har pågått sedan slutet av 1980-talet. Under minskade antalet fordon med 29 500 per dygn till totalt 218 700 per vardagsdygn. Den största procentuella förändringen 2012- hittar man i Citysnittet där trafiken minskat med 18,6 procent (9 100 fordon/dygn). Flödena har minskat de senaste 25 åren från 96 200 till dagens 39 800 fordon per vardagsdygn. års nivå motsvarar en fjärdedel av områdets trafikmängd på 1970-talet. Den stora minskningen i city har ett antal olika förklaringar. Dels införandet av trängselskatten och utökad kollektivtrafik men också ombyggnationerna vid Södra vägen i höjd med Trädgårdsföreningen, Rosenlundsgatan samt Södra Hamngatan söder om Stora Badhusgatan. Ombyggnationerna har omfördelat trafiken så att en ökning ses framförallt på Norra Hamngatan men det påverkar även Surbrunnsgatan och i någon mån Kungsportsavenyn och Slussgatan. Minskad biltrafik har också gett högre framkomlighet och restiderna har förbättrats. För att denna utveckling ska kunna fortsätta är genomförandet av parkeringspolicyn i kombination med stärkt utbud på kollektivtrafiken och bättre framkomlighet för cyklister väsentligt. Färdmedelsfördelning 2012 2011 Bil 41 % 44 % 44 % Resandeförändring Bil - 4,6 % Avser de 28 fasta mätpunkterna Bilinnehav i Göteborg 2012 2010 2000 1990 1980 1970 Personbilar per 1 000 invånare 340 341 355 374 313 275 Miljöfordon Miljöfordonsarbetet har kommit ytterligare ett steg på väg, då 93 procent av stadens lätta fordon nu är miljöfordon. Andel miljöfordon i Göteborgs Stads fordonsflotta 2012 2011 2010 2009 Andel lätta miljöfordon 93 % 92 % 90 % 90 % 87 % Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 20(70)

Bilpooler Bilpoolsutvecklingen har börjat ta fart. Vid årsskiftet fanns det drygt 15 000 kommunala såväl som privata medlemmar i bilpooler i Göteborg. För att stärka utvecklingen behöver insatser främst riktas mot: Att bevaka möjligheterna att tilldela bilpoolsplatser på gatumark. Skulle den möjligheten försvinna behöver tilldelningen av tomtmarksparkering intensifieras. Att Göteborg stad ser till att stadens egna bilpoolsbilar kompletteras med privata bilpoolsbilar som kan hyras ut till allmänheten. Att gynna bilpoolsbilar vid nybyggnation genom att ge möjlighet till sänkta p- tal. Att minska körningen med egen bil i tjänsten i främst stadsdelarna genom tillämpning av riktlinjer för resande samt tillhandahållande av bilpoolstjänst. Antal bilpoolsanvändare i Göteborg Privata medlemmar 4 318 Företagsanslutna medlemmar 11 461 Totalt antal medlemmar 15 779 Antal bilar 552 per januari Trafiksäkerhet Det totala antalet skadade personer har minskat under jämfört med åren 2009-2012. Den största minskningen har skett för skadade i personbil och gäller då främst upphinnandeolyckor. De skadade inom denna grupp är oftast lindrigt skadade. Faktorer i vår omvärld som påverkar utfallet är införandet av trängselskatt vilket har lett till minskad biltrafiken under samt fordonsindustrins satsningar på bättre fordonssäkerhet. Utfall * 2012 2011 2010 2009 Lindrigt skadade personbilsförare 285 377 345 345 378 Måttligt skadade personbilsförare 11 19 17 25 21 Allvarligt skadade personbilsförare 7 6 11 7 10 Omkomna personbilsförare 1 0 3 0 1 Lindrigt skadade personbilspassagerare 85 116 125 140 167 Måttligt skadade personbilspassagerare 3 8 4 12 12 Allvarligt skadade personbilspassagerare 2 4 2 1 7 Omkomna personbilspassagerare 0 0 3 1 2 * Preliminära siffror 2014-01-14 Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 21(70)

2.1.5 Näringslivets transporter Den i särklass viktigaste händelsen under är arbetet med trafikstrategin där näringslivets transporter har fått stort utrymme, dels i strategin Göteborg som Nordens logistikcentrum och dels under kapitlet varudistribution i tätort under strategin Stadsrum. Som tillämpning till trafikstrategin ska ett godsprogram tas fram med näringslivets transporter i fokus. En annan viktig händelse under är implementeringen av det nya distributionskonceptet Stadsleveransen som har ägt rum inom Vallgraven. Stadsleveransen är en optimeringsåtgärd för att minska antalet fordonsrörelser till butiker och kontor som då resulterar i ökad samhällsnytta men också ökad service till näringsidkarna. Efter ett år är cirka 160 butiker och kontor anslutna till systemet. Sedan tidigare finns ett liknande koncept, distributionssystem med elfordonsdrift, på Lindholmen och ytterligare ett planeras mellan fiskhamnen och Feskekôrka. Samordnade varuleveranser Antal företag anslutna till Stadsleveransen 160 Antal företag anslutna till Lindholmsleveransen 13 2012 2011 i.u. i.u. 7 7 När det gäller Terminal Campus Lindholmen så bör det påpekas att exempelvis. Göteborgs Stad räknas i statistiken som ett företag men i praktiken består av flera olika verksamheter. Bland annat ingår sex gymnasieskolor, Studium och Backa Teater. Göteborgs Stads del av underlaget för nätverket uppgår till cirka 40 %. Trafikkontoret har sedan ett antal år ett väletablerat lokalt godsnätverk, där majoriteten av intressenterna är representanter från det privata näringslivet. Här fångas olika frågeställningar upp som är kopplade till varudistribution i tätort. Etableringar av denna typ av nätverk med privata näringslivet är av yttersta vikt i den ständiga förändringsprocess som staden befinner sig i. Med avstamp från detta resonemang planeras det inom kort ytterligare en dialogplattform i form av ett strategiskt godsnätverk tillsammans med BRG. Ett utvecklingsområde ur ett logistiskt perspektiv, som är kopplat till varudistribution i tätort, är att undersöka möjligheten för staden att använda älven i större utsträckning. Konsekvensen av ett sådant genomförande skulle ge en tydlig avlastning av det befintliga vägnätet mellan fastlandet och Hisingen. Under våren 2012 och genomfördes undersökningar, inom ramen för Västsvenska paketet, riktad till godsdistributörer. Syfte med undersökningarna var att undersöka hur de 2012 tror och hur de ser att godsdistribution påverkas av trängselskatter, Marieholmstunneln samt Initiala åtgärder. Undersökningarna baserades på ett antal intervjuer med åkerier, speditörer, varuägare, lastbilscentraler och en branschförening. Resultaten visar att de svarande upplever att trafiken och trängselnn har minskat. Detta påverkar möjligheterna till godsdistribution positivt, men det finns en rädsla för att effekterna är övergående. Generellt är uppfattningen mestadels positiv om trängselskatten, såväl före som efter införandet av denna. Att utländska transportörer slipper att betala trängselskatt är något som fortfarande upplevs mycket negativt. Önskan om att tillåta lastbilar att köra i kollektivtrafikfälten finns kvar och har delvis ökat. Kunskapsnivån om Västsvenska paketet har inte ändrats sedan den tidigare studien och är fortfarande relativt låg. Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 22(70)

Tung trafik Andelen tung trafik skiljer sig åt mellan olika vägar beroende på vägens funktion. Högst andel tung trafik i Göteborgsområdet (där trafikkontoret har mätningar) har Kungälvsleden med 14 procent. Detta kan förklaras av att där går trafiken till och från hamnen och till och från godsterminalen i Bäckebol. På Gråbovägen, Älvsborgsbron och Torslandavägen är andelen cirka 10 procent. Något lägre andel, cirka 6-8 procent, har ett flertal vägar bland annat Högsboleden, Alingsåsleden, Lundbyleden och Hjalmar Brantingsgatan. På Säröleden är andelen tung trafik 4 procent. Det är svårt att säga att flöden av den tunga trafiken förändrats generellt efter införandet av trängselskatten. Det är både ökningar och minskningar mellan åren vid en jämförelse mellan november 2012 och november. Ombyggnationen av Lindholmsmotet har troligen påverkat valet av färdväg för den tunga trafiken då Lundbyleden är en viktig led. Förändringarna av flöden i mätplatserna beror sannolikt mer på förändrade färdvägar till följd av vägbyggen än förändringar till följd av trängselskattens införande. En observation av flöden för tunga fordon över 15 meter uppvisar stor variation över veckan. Till exempel visar mätpunkterna på Älvsborgsbron, Lundbyleden och Oscarsleden på betydligt lägre flöden av fordon på fredagar. Sannolikt har det att göra med variationer kopplad till verksamhet på Västra Hisingen. En annan observation är att den medeltunga trafiken (sannolikt till stor del distributionstrafik) ser ut att ha sina toppar mitt under veckan. Antal handlagda ärenden 2012 2011 2010 Nyttoparkeringstillstånd (1-års och tillfälliga) 1 162 1 004 1 239 1 379 Nyttoparkering (3 års) * i.u. 547 718 714 Dispens specialtransporter ** 1 570 1 598 1 289 771 * För nyttoparkering Miljö var sista ansökningsdag 120630. ** Dispens specialtransporter avser både kommunintern handläggning samt remissvar till Trafikverket. Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 23(70)

2.1.6 Viktiga framtidsfrågor Viktigaste interna faktorn - sådant som nämnden till övervägande del rår över själv eller har möjlighet att påverka genom samverkan med andra. Trafikkontoret står inför stora utmaningar med kraftigt ökade investeringsvolymer, både vad gäller infrastruktur och bostadsbyggande. Den ökade komplexiteten i stadsbyggnadsprocessen, vad gäller såväl samverkan som finansiering, ställer höga krav på organisationen. Trafikkontorets organisation växer dessutom med många nya medarbetare som behöver ledning och stöd. För att nå en god måluppfyllelse finns det därför ett behov av en utvecklad styrning, ledning och uppföljning av verksamheten. Viktigaste externa faktorn - sådant som nämnden själv inte kan påverka eller endast har mycket begränsad möjlighet att påverka. Trafikkontoret har en viktig roll i utvecklingen av staden. Vårt ansvar för drift och underhåll av anläggningarna är centralt för att upprätthålla funktionen, vidmakthålla säkerheten och för en ökad nöjdhet hos de som rör sig i Göteborg. Kommande års investeringsvolymer kräver utökade medel för drift och underhåll för att bibehålla god kvalitet i de investerade anläggningarna. För att nå en god måluppfyllelse för verksamheten framhålls en framtida balanserad finansiering av verksamheten när det gäller såväl drift och underhåll som personalresurser och investeringar. Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 24(70)

Resursbehov Västsvenska paketet Åtgärderna i det Västsvenska paketet finansieras i enlighet med det nu gällande blockavtal 2. I detta avtal har parterna fastlagt vilka kostnader som skall täckas genom medel från paketet samt vilka kostnader som respektive part själv får stå för. De kostnader som inte är berättigade till ersättning är bland annat, kostnad för egna personalresurser eller motsvarande köpta resurser som erfordras för medverkan i Västsvenska paketets lednings-, styr- och arbetsgrupper samt övervägande andel av kostnader för detaljplanläggning. Därutöver behövs resurser för övergripande, ledning, planering, samordning och administration. För att täcka dessa kostnader har trafikkontoret erhållit kommuncentral finansiering. För 2011 skedde finansieringen genom ett utökat kommunbidrag om 10 miljoner kronor. För 2012 och har dessa medel samlats hos finansförvaltningen och avropas efter redovisning. För 2012 tilldelades trafikkontoret 18 miljoner kronor, kontorets kostnader uppgick till minst 18,5 miljoner kronor. För beräknades trafikkontorets kostnader uppgå till 24 miljoner kronor. Trafikkontoret erhöll i kommunfullmäktiges budget 16,5 miljoner kronor i kommuncentral finansiering samt 8 miljoner kronor i höstens kompletteringsbudget, totalt 24,5 miljoner kronor. Kostnaderna blev 29,4 miljoner kronor för. Trafikkontoret har flera roller i det Västsvenska paketet: Drivningsanvar inom Göteborg Stad där staden är utförande part, dvs kontoret ansvarar för genomförande av ett flertal stora och komplexa stadsutvecklingsoch infrastrukturprojekt som delfinansieras med medel från Västsvenska Paketet. Dessa stora projekt är mycket komplexa. Aktuella projekt är: o planering för Kvilleled och ny gatuförbindelse under Bohusgatan (projekt 303) o fortsatt arbete med planering, projektering och byggnation av kollektivtrafikknutpunkt vid Gamlestadstorg (projekt 405 och 407) o planering för Bangårdsförbindelsen (projekt 408) o planering för kollektivtrafikknutpunkt vid Korsvägen (projekt 409) o ombyggnad av hållplatsläget vid Chalmers (projekt 412) o planering och projektering av ny Hisingsbro (projekt 501) Utförare av deluppdrag där Trafikverket är utförande part. I detta ingår att svara för delar av åtgärderna inom Marknad, incitament och tjänster (MIIT), Transportinformatikåtgärder (DART), Kommunikation samt Uppföljning, utvärdering och analys. Trafikkontoret svarar här såväl för genomförande av vissa åtgärder som projektledning. Kostnaderna för detta ersätts av Trafikverket som utförande part. I de många projekt där Trafikverket är utförande part involveras Trafikkontoret i många frågeställningar som väghållare och lokal väghållningsmyndighet. Detta ger en stor volymökning av kontorets basuppgifter. Trafikkontoret bidrar också stort i arbetet med planering till stöd för anläggandet av Västlänken dels med bland annat trafiktekniska kompetenser, utredningar och dels med att tillhandahålla delprojektledare för vissa detaljplaner. Kontoret deltar därutöver aktivt i arbetet med de stadsutvecklingsplaner som tas fram för områden runt Västlänkens stationer. Kostnader för detta ersätts inte fullt ut inom Västsvenska paketets ram. Bistå med stödresurser för ledning, samordning, ekonomistyrning och administration med anledning av stadens deltagande i paketet. Kostnader för detta ersätts inte inom Västsvenska paketets ram. Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 25(70)

Kontoret står nu inför en mycket stor planerings- och samordningsuppgift inte minst när det gäller koordinering av trafikflöden vid många och stora samtidiga anläggnings- och byggprojekt och evenemangshändelser i Göteborg. Stor kraft behöver också läggas på att fortlöpande informera och kommunicera om sådant som påverkar framkomligheten i staden. Egen hantering, samordning, information/kommunikation, planering, administration, analys mm av de åtgärder som krävs för genomförandet av paketet. Inför 2015, samt tiden därefter, behövs fortsatt resurser för att finansiera de kostnader som inte täcks genom Västsvenska paketet. Trafikkontoret har därför gjort en beräkning av vilka insatser som bedöms erfordras de kommande åren. För 2015 bedöms 33 årsarbetare samt konsultinsatser om 8 miljoner kronor. Totalt kommer 35 miljoner kronor att behövas för att genomföra åtgärderna (se tabell nedan). Över tid så kommer arbetet att successivt övergå från ett inledande arbete med tillståndsprocesser till arbete med detaljprojektering och genomförandefrågor. Behovet bedöms öka successivt och uppgå till 42 miljoner kronor 2016, 46 miljoner kronor 2017, respektive 47 miljoner kronor för 2018, till följd av ökad volym och komplexitet av frågor inom kontorets ordinarie basverksamhet. Trafikkontoret kommer att göra fördjupade studier för behoven från 2016 och framåt. Enligt besked från stadsledningskontoret skall nämnderna fatta separata beslut i frågan. För trafiknämndens del har trafikkontoret valt att hantera denna i anslutning till årsrapporten. Sammanställning totala belopp (mnkr) Tillkommande kostnader Västsvenska Paketet (+) Erhållet/budgeterat kommunbidrag- /kommuncentral finansiering i KF budget (-) Erhållet kommunbidrag/kommuncentral finansiering i kompletteringsbudget (-) Summa erhållet/budgeterat kommunbidrag/kommuncentral finansiering (-) Utfall 2012 Utfall 2014 Bedömning 2015 Bedömning 2016 Bedömning 2017 Bedömning 2018 18,5 29,4 28,0 35,0 42,0 46,0 47,0 10,0 16,5 28,0 8,0 10,0 24,5 28,0 Specifikation av ingående kostnader Utfall 2012 Utfall 2014 Bedömning 2015 Bedömning 2016 Bedömning 2017 Bedömning 2018 Paketövergripande (förvaltning) 6,6 8,6 7,7 11,5 15,5 18,8 19,2 Initiala + Fortsatta åtgärder 6,8 8,6 2,6 1,8 1,8 1,9 1,9 Hisingsbron 0,0 0,0 2,9 3,3 5,5 6,9 7,1 Västlänken 1,9 5,0 8,9 10,8 11,7 10,9 11,2 Centralenområdet 0,0 0,0 2,9 2,9 2,5 2,6 2,7 Korsvägen 0,0 0,3 1,8 1,8 1,8 1,9 1,9 Gamlestaden 3,2 4,2 1,2 1,2 1,3 1,3 1,3 Pendelparkering 0,0 2,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Blockavtal 2, annan utförande part - - - 1,7 1,7 1,7 1,8 Summa 18,5 29,4 28,0 35,0 42,0 46,0 47,0 Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 26(70)

2.1.7 Uppdrag från nämnden Uppdrag enligt mål- och inriktningsdokumentet En kartläggning av resursfördelning utifrån kön ska tas fram i varje nämnd och bolag. Trafikkontoret får i uppdrag att arbeta fram en modell på hur investeringarna ska kartläggas för att redovisa hur mycket resurser som genom investeringar kommer kvinnor respektive män tillgodo. För att minska klimatpåverkan ska nämnderna planera för energieffektiva och energiproducerade bostäder i kollektivtrafiknära lägen. Tematiska områden för etablering av hållbar energiproduktion ska tas fram. För att nå klimatmålet är minskad hastighet för biltrafiken av stor vikt, därför ska ett sådant arbete inledas. Bland annat ska ett pilotprojekt genomföras med sänkt hastighet på alla gator i något flerbostadsområde. Gemensamt fokus är att åstadkomma fler bostäder, med prioritet för hyresrätter. Dag Hammarskjölds boulevard är ett prioriterat projekt för att få till en större mängd bostäder i mellanstaden. Parkeringskostnaderna ska redovisas separat vid byggnation. För att få fram billigare bostäder ska de tre nämnderna samarbeta för att utveckla pilotprojekt för bilfria bostäder. Vid ungdoms- och studentbostäder ska p-talen hållas nära noll. Utökning av lånecykelsystem till fler stadsdelar. En utökning av systemet till Hisingen behövs så fort som möjligt. Hur kan systemet utvecklas vidare till fler stadsdelar? Ett icke reklamfinansierat system vore att föredra, ett flytande lånecykelsystem såsom det som finns i Köpehamn vore en intressant lösning även för Göteborg. Hemställa hos regeringen om möjligheten att skapa cykelfartsgator. Förvaltningens kommentar Lägesrapport i TN -12-18 321. Att kartlägga resursfördelning utifrån kön inom trafikområdet mot investeringsnyttor är komplext då det bl.a. saknas erfarenheter och forskning på området. Det finns svårigheter i att beskriva dagens reseskillnader på planerade investeringar när dessa har en framtida samhällsfunktion att fylla i mellan 20 och 120 år. För att få hjälp i att beakta möjligheter och problem har trafikkontoret tagit kontakt med forskare på Göteborgs universitet som jobbar med trafik, genus och kopplingen till planerade åtgärder. Under 2014 kommer vi samarbeta med Göteborgs Universitet för att ta fram en modell för analys av vilka investeringar som kommer män respektive kvinnor tillgodo. Ingen ytterligare redovisning i TN. Uppdraget hanteras inom ramen för ordinarie arbete. Beräknad lägesrapport i TN 2014-03-13 eller 2014-04-23. Ingen ytterligare redovisning i TN. Uppdraget hanteras inom ramen för det ordinarie arbetet. Lägesrapport i TN -10-04 222. Stadsbyggnadskontoret genomför förstudie med fokus på volymfrågor och sedan september månad deltar trafikkontoret i arbetet. Under 2014 förväntas beslut om ny utbyggnadsplanering och trafikstrategi. Dessa kommer att ligga till grund för en utbyggnadsordning och möjligheter att utveckla trafiksystemet. Beräknad lägesrapport i TN 2014-03-13. Fastighetskontoret ansvarar för genomförandeavtalen med exploatörerna. Eventuellt går det i samband med avtalen att ställa krav på att parkeringskostnaden redovisas separat. Fastighets-, stadsbyggnads- och trafikkontoren driver ett antal pilotprojekt där parkeringstalen är lägre än de antagna parkeringstalen. Bordlagt i TN -12-18 307. Beräknat beslut i TN 2014-01-16. En utökning av befintligt lånecykelsystem kräver ny upphandling. Reklamintäkter kommer inte att räcka som enda finansieringskälla. Förslag på att utreda ett demonstrations- och utvecklingssystem med flytande lånecyklar på Norra Älvstranden. Lägesrapport TN -10-30 250 med beslut om att brev ska sändas till regeringen för att redogöra för de positiva erfarenheter Göteborgs Stad har av den förändrade utformningen av Västra Hamngatan. Beslut om brevets lydelse på TN 2014-02-06. Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 27(70)

Uppdrag enligt mål- och inriktningsdokumentet Förvaltningens kommentar Skapa ett parkeringsgarage för cyklar i anslutning till Centralstationen/ Drottningtorget. Arbetet med att färdigställa och implementera cykelplanen är prioriterat. Nybyggnation och underhåll ska planeras utifrån den nya cykelplanen och fokus bör ligga i centrala staden. En cykeljour ska skapas, kopplad till medborgarservice. Till den ska cyklister kunna ringa under dagtid med akuta problem som ska lösas, helst samma dag. Exempel på sådana problem kan vara grus- eller snövallar som felaktigt skottats upp på cykelbanan eller entreprenörer som felaktigt ställt byggbyschor på cykelbanan. Fiktiva parkeringsköp ska testas som modell vid ett pilotprojekt. Förslag kring hur boendeparkerare kan få tillgång till parkeringshusen ska ta fram, detta för att driva arbetet med genomförandet av p-policyn. Trafikkontoret får i uppdrag att utreda möjligheter för och konsekvenser av att minska buller och miljö- och hälsoproblem genom generellt sänkta hastigheter i staden. En utredning ska göras om stadsbana är en möjlighet för en mer effektiv kollektivtrafik på ett stadsmässigt attraktivt vis. Beräknad lägesrapport i TN under våren 2014. Planering för en eller flera större parkeringsanläggningar för cykel i centralområdet i form av torn pågår. Beräknad lägesrapport i TN 2014-03-13. Arbetet med att färdigställa planen pågår. Uppdrag fullgjort TN -09-04 175. Uppdrag fullgjort TN -10-04 208. Beräknad lägesrapport i TN 2014-03-13. Trafikkontoret tillsammans med Parkeringsbolaget arbetar med frågan och återkommer med underlag under våren 2014. Uppdrag fullgjort TN -10-04 206. Lägesrapport i TN -09-04 173. Intensifiera arbetet med Gröna transportplaner. Beräknad lägesrapport i TN 2014-03-13. Män och kvinnors resvanor ska kartläggas och utvärderas. Resandeaspekten för grupper som äldre, barn, ungdomar, funktionsnedsatta och utlandsfödda är också viktigt att beakta. Trafikkontoret får i uppdrag att identifiera behovet av mer kunskap både om barns resvanor, men också om barns anspråk på rörlighet, den resan man vill göra men inte gör av något skäl. Trafikkontoret ska ta ett större helhetsgrepp på barns skolresor för ett hållbart och säkert resande. Trafikkontoret ska bejaka och stödja initiativ som ökar barns rörlighet och trafiksäkerhet. Uppdrag fullgjort TN -10-30 242. Lägesrapport i TN -10-30 259. Trafikkontoret har genom undersökningar av barns resvanor i åldersgrupperna 6-12 år och 15-18 år ökat kunskapen inom dessa frågor. Undersökningen av resvanorna för åldersgruppen 6-12 år ska följas upp och kompletteras med frågor kring barns anspråk på rörlighet. Lägesrapport i TN -10-30 258. Trafikkontoret driver i samverkan med stadsdelsförvaltningarna Norra Hisingen och SDN Örgryte-Härlanda projektet Barns fysiska miljö. Syftet med projektet är att, med stöd i stadsdelsförvaltningarnas kunskapsbas om barn, testa och utvärdera ett nytt arbetssätt genom att genomföra förbättringsåtgärder i trafikmiljön i de två stadsdelarna. Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 28(70)

2.2 Fördjupad analys beträffande ekonomi 2.2.1 Analys av årets utfall Resultaträkning Belopp i tkr Avvikelse 2012 2011 2010 Intäkter 1 503 613 1 478 982 +24 631 1 450 091 1 367 862 1 252 648 Kostnader -1 962 817-1 937 882-24 935-1 890 861-1 875 515-1 727 281 Kommunbidrag 458 900 458 900 +/- 0 435 800 485 400 464 835 Resultat -304 0-304 -4 970-22 253-9 797 Eget kapital 19 227 19 531-304 19 531-4 859 17 394 (Värden inom parantes () nedan avser 2012 års bokslut) Trafiknämndens kostnader för års verksamhet uppgick till 1 962,8 miljoner kronor (1 890,9 miljoner kronor) och intäkterna, inklusive kommunbidrag, blev 1 962,5 miljoner kronor (1 885,9 miljoner kronor). Detta innebär att årets driftresultat blev ett underskott på 0,3 miljoner kronor (-5,0 miljoner kronor). Trafiknämndens egna kapital vid utgången av uppgår därmed till 19,2 miljoner kronor (19,5 miljoner kronor). Resultat per verksamhetsområde I detta avsnitt lämnas en redovisning av intäkter respektive kostnader per verksamhetsområde. Först lämnas en samlad sammanställning av intäkter respektive kostnader, därefter följer en mer detaljerad redovisning per verksamhetsområde för de områden där det finns större avvikelser eller där det av annat skäl är lämpligt att lämna en fördjupad redogörelse. Där differenser redovisas används tecken "+" eller "-" för att ange om det är en ökad intäkt respektive kostnad (+) eller minskad (-). Intäkter Verksamhet Parkering, tillstånd/dispenser Ledningsers och övr ersättningar Differens - 2012 2011 229,4 241,0-11,6 231,2 236,0 55,5 45,5 +10,0 59,0 45,4 Offentlig plats 26,2 24,0 +2,2 24,3 23,0 Ersättning från Västtrafik 993,0 1 036,8-43,8 926,2 887,3 Frakttrafik 14,8 8,4 +6,4 9,1 9,3 Övriga intäkter 170,0 112,1 +57,9 185,5 153,6 Kommunbidrag 458,9 458,9 +/-0 435,8 485,4 Summa Intäkter 1 947,7 1 926,6 +21,1 1 871,1 1 840,0 Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 29(70)

Parkering, tillstånd/dispenser Beskrivning Differens - 2012 Differens bokslut /2012 Parkering, tillstånd/dispenser 229,4 241,0-11,6 231,2-1,8 Förklaring av differenser, bland annat: Intäkter avgiftsparkering 125,9 138,0-12,1 126,7-0,8 Intäkter felparkering 58,5 60,0-1,5 62,4-3,9 Intäkter boendeparkering mm 43,5 40,9 +2,6 40,4 +3,1 För området parkering, tillstånd/dispenser är intäkterna 11,6 mnkr lägre än budget samt 1,9 mnkr lägre än 2012. Intäkterna från avgiftsparkering är lägre än såväl budgeten som utfallet 2012. I budgen för bedömdes att intäkterna skulle öka, bland annat med hänsyn till justering av taxan. Så blev inte fallet. Kontoret bedömer att bland annat den intensiva bygg- och evenemangsverksamheten bidrar till de minskade intäkterna när centrala parkeringsplatser tas i anspråk, vilket har motverkat effekterna av taxejusteringen. Intäkterna från felparkering är lägre än såväl vad som har budgeterats som utfallet för 2012. Detta bedöms dels bero på att andelen rätt parkerade fordon har ökat, dels på att färre betalar sin felparkeringsavgift. Antalet fordon med fler än 20 felparkeringsavgifter per år har ökat de senaste åren och betalningsviljan/moralen i denna grupp är låg. Intäkterna från boendeparkering är högre än såväl budget som utfallet 2012. Detta beror på att antalet betalande boendeparkerare ökar, bland annat som följd av att inga nya gratis parkeringstillstånd för miljöfordon utfärdas. Ledningsersättningar och övriga ersättningar Beskrivning Ledningsers. och övr. ersättningar Förklaring av differenser, bland annat: Differens - 2012 Differens bokslut /2012 55,5 45,5 +10,0 59,0-3,5 Ersättning trafikskador 11,0 4,0 +7,0 13,4-2,4 Ledningsupplåtelse, nyttjanderättsavtal 29,1 27,0 +2,1 26,9 +2,2 Ledningsersättningar samt övriga ersättningar är totalt sett 10,0 mnkr högre än budget, och 3,5 mnkr lägre än 2012. Detta förklaras dels av högre ersättningar för trafikskador från Trafikförsäkringsföreningen och försäkringsbolagen. Även kostnaderna för dessa har ökat. För 2012 erhölls retroaktiva ersättningar, efter en avgörande dom i Högsta domstolen, då försäkringsbolagen åter igen började lämna ersättning för trafikskador. Även ersättningar för ledningsupplåtelse och nyttjanderättsavtal är högre än budget. Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 30(70)

Offentlig plats Beskrivning Differens - 2012 Differens bokslut /2012 Offentlig plats 26,2 24,0 +2,2 24,3 +1,9 Intäkterna från upplåtelse av offentlig plats är 26,2 mnkr, 2,2 mnkr högre än budget och 1,9 mnkr högre än 2012. Omfattningen av upplåtelserna ökar vilket förklarar de ökade intäkterna. Ersättning från Västtrafik Beskrivning Differens - 2012 Differens bokslut /2012 Ersättning från Västtrafik 993,0 1 036,8-43,8 926,2 +66,8 Förklaring av differenser, bland annat: Spårvagnstrafik, inkl leasing 718,0 747,0-29,0 680,8 +37,2 Drift och underhåll av banan 203,3 218,0-14,7 173,2 +30,1 Kapitaltjänstkostnader 64,5 64,1 +0,4 60,6 +3,9 Färjetrafikanläggningar 7,2 7,7-0,5 6,4 +0,8 Ersättningen från Västtrafik för spårvagnstrafik, drift och underhåll av spår och hållplatser samt färjetrafikanläggningar är lägre än budget, dels på grund av besparingskrav från Västtrafik, dels till följd av att kostnaderna för spårvagnstrafiken har blivit lägre än budgeterat, bland annat på grund av att färre spårvagnar har varit i trafik. Kostnaden för drift och underhåll av spårvagnsbanan har också blivit lägre än budget. Generellt är kostnaderna högre än 2012. Ersättningen från Västtrafik ska motsvara kostnaderna för verksamheten. Förändringarna har därmed ingen resultatpåverkande effekt då intäkterna balanseras av motsvarande kostnader för spårvagnstrafik, drift och underhåll av spår och hållplatser, kapitaltjänstkostnader samt kostnader för färjetrafiken. Frakttrafik Beskrivning Differens - 2012 Differens bokslut /2012 Frakttrafik 14,8 8,4 +6,4 9,1 +5,7 Förklaring av differenser, bland annat: Frakttaxor 3,0 2,7 +0,3 3,1-0,1 Stadsbidrag 11,8 5,7 +6,1 6,0 +5,8 Intäkterna från frakttrafiken är högre än såväl budget som utfallet för 2012. Frakttrafiken finansieras dels av intäkter från godstransportörerna, dels av statliga driftbidrag. Ersättningen från transportörerna är i stort sett oförändrad, men de statliga bidragen har tillfälligt ökat till följd av ökade kostnader för trafiken. Den högre nivån på statsbidrag kan inte påräknas i längden och om verksamheten ska vara självfinansierad så bör en översyn av godstaxan ske. Posten har ingen resultatpåverkande effekt då denna har motsvarande kostnader. Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 31(70)

Övriga intäkter Beskrivning Differens - 2012 Differens bokslut /2012 Övriga intäkter 170,0 112,1 +57,9 185,5-15,5 Förklaring av differenser, bland annat: Drift- och investeringsrelaterad vidarefakturering Västsvenska paketet, EUprojekt, Trygg, vacker stad mm 55,2 20,0 +35,2 42,7 +12,5 114,8 92,1 +22,7 142,8-28,0 I posten övriga intäkter ingår bland annat drift- och investeringsrelaterad vidarefakturering, medfinansiering från staten (t ex Västsvenska paketet) och EU, de stadsövergripande projekten Trygg, vacker stad och Utveckling Nordost samt övriga ersättningar. Intäkterna är högre än budget men lägre än 2012. Differensen har i huvudsak två förklaringsposter. Drift- respektive investeringsrelaterad vidarefakturering har totalt sett blivit högre än budgeterat. Intäkterna har motsvarande kostnader och påverkar inte resultatet för verksamheten. Posten avser åtgärder som trafikkontoret samordnar och utför, men där kostnaderna skall bäras av någon annan. Trafikkontorets omfattning av driftprojekten inom Västsvenska paketet, annan medfinansiering, EU-bidrag samt intäkterna från de stadsövergripande projekten Trygg, vacker stad och Utveckling Nordost har sammantaget blivit högre än budgeterat, men lägre än 2012. Även dessa intäkter är kopplade till motsvarande kostnader. Kommunbidrag Beskrivning Differens - 2012 Differens bokslut /2012 Kommunbidrag 458,9 458,9 +/-0 435,8 +23,1 Förklaring av differenser: Kommunbidrag enligt KF budget Tillägg 2012, underhåll av anläggningarna Tillägg, justering skatteväxlingseffekt 428,4 428,4 +/-0 405,8 +22,6 0 0 +/-0 30,0-30,0 25,0 25,0 +/-0 0,0 +25,0 Tillägg, Västsvenska paketet 8,0 8,0 +/-0 0,0 +8,0 Återredovisning utredning spårväg -2,5-2,5 +/-0 0,0-2,5 Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 32(70)

Kostnader Verksamhet Differens - 2012 2011 Kollektivtrafik 743,0 772,0-29,0 680,8 658,1 Drift av spår och hållplatser 77,5 94,4-16,9 71,4 79,2 Underhåll av spår och hållplatser Drift och underhåll färjetrafik Drift av infrastruktur (exkl bana) Underhåll av infrast (exkl bana) Parkering, tillstånd, dispenser 128,9 126,6 +2,3 104,8 100,8 7,2 7,7-0,5 6,4-179,6 189,0-9,4 182,9 182,5 142,7 128,9 +13,8 190,7 211,9 84,7 83,1 +1,6 86,4 92,8 Reglering; styrning 70,4 68,2 +2,2 68,3 83,8 Planering/utredning 81,5 68,4 +13,1 79,5 63,6 Frakttrafik 14,8 8,4 +6,4 10,5 9,3 Verksamhetsövergripande 151,4 142,6 +8,8 131,7 110,9 Kapitalkostnader, exkl bana 147,4 143,3 +4,1 155,2 164,7 Kapitalkostnader, bana mm 64,5 64,1 +0,4 60,6 54,5 Trygg, vacker stad 12,4 21,4-9,0 16,6 17,4 Övriga verksamhetskostnader 56,9 20,0 +36,9 44,6 45,8 Finansnetto -14,8-11,5-3,3-14,5-13,2 Summa kostnader 1 948,0 1 926,6 +21,4 1 876,1 1 862,3 Resultat -0,3 0,0-0,3-5,0-22,3 Ingående eget kapital 19,5 19,5 +/-0 24,5 17,4 Utgående eget kapital 19,2 19,5-0,3 19,5-4,9 Kollektivtrafik Beskrivning Differens - 2012 Differens bokslut /2012 Kollektivtrafik 743,0 772,0-29,0 680,8 +62,2 Förklaring av differenser, bland annat: Reglering skatteväxlingseffekt 25,0 25,0 +/-0 0,0 +25,0 Spårvagnstrafik (GSAB 648,4 670,0-21,6 615,4 +33,0 Leasing av spårvagnar 69,5 77,0-7,5 65,3 +4,2 I posten kollektivtrafik ingår kostnader för att utföra spårvagnstrafiken, i huvudsak det uppdrag som Göteborgs Spårvägar utför samt kostnader för leasing av spårvagnar (M31 och M32). Kostnaderna är 29,0 mnkr lägre än budget men 62,2 mnkr högre än 2012. En väsentlig del av detta är den engångsersättning som Göteborgs Stad betalat till Västtrafik för slutlig reglering av skatteväxlingseffekter om 25 mnkr. Kostnaden finns i den justerade budgeten men stör jämförelsen med 2012. Om denna räknas bort så är kostnaderna 37,2 mnkr högre än 2012. Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 33(70)

Kostnaderna för spårvagnstrafiken är 21,6 mnkr lägre än budget men 33,0 mnkr högre än 2012. Den huvudsakliga förklaringen till de lägre kostnaderna är att flera vagnar har stått stilla till följd av rostskador. Ersättningen till GS Spårvagn AB baseras bland annat på hur mycket trafik som levereras. Kostnaderna för leasing av spårvagnar är cirka 7,5 mnkr lägre än budget men 4,2 mnkr högre än 2012. Alla vagnar är slutlevererade under, varför leasingkostnaden är högre än 2012. Samtidigt har bland annat ett gynnsamt ränteläge gjort att leasingkostnaden blivit lägre än budgeterat. Drift och underhåll av spår och hållplatser Beskrivning Drift och underhåll av spår och hållplatser Förklaring av differenser, bland annat: Drift av spårvagnsbanan och hållplatser Underhåll av spårvagnsbanan och hållplatser Drift och underhåll av industrispår Differens - 2012 Differens bokslut /2012 206,4 221,0 +16,9 176,2 +30,2 76,7 92,4-15,7 70,6 +6,1 126,6 125,6 +1,0 103,1 +23,5 3,1 3,0 +0,1 2,5 +0,6 I trafiknämndens uppdrag att leverera spårvagnstrafik till Västtrafik, ingår även bland annat drift och underhåll av spårvagnsbana och hållplatser. I kostnadsposten ingår även drift och underhåll av industrispår. Kostnaderna för är totalt sett lägre än budget men högre än 2012. Driftkostnaderna för spårvagnsbanan är lägre än budget, främst beroende på att Västtrafik begärt att trafikkontoret skulle sänka kostnaderna för trafiken, vilket också genomförts. Kostnaderna är lägre främst vad avser vinterväghållning, likriktarstationen och spåranläggningar. Underhåll av spårbanan har utförts i enlighet med plan, men på en betydligt högre nivå än föregående år. Det ökade slitaget, bland annat till följd av ökad trafik, kräver ökade underhållsinsatser. Drift av infrastruktur (exkl bana) Beskrivning Drift av infrastruktur (exkl. bana) Förklaring av differenser, bland annat: Differens - 2012 Differens bokslut /2012 179,6 189,0-9,4 182,9-3,3 Vinterväghållning 53,6 59,2-5,6 59,8-6,2 Barmarksrenhållning 20,4 22,4-2,0 24,7-4,3 Gatubelysning 34,6 37,0-2,4 33,1 +1,5 Övriga kostnader 71,0 70,4 +0,6 65,3 +5,7 För drift av infrastrukturen (exkl bana) blev utfallet 179,6 mnkr, 9,4 mnkr lägre än budget och något lägre än 2012. Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 34(70)

De tre största kostnadsposterna avser vinterväghållning, barmarksrenhållning samt gatubelysning. Alla dessa har lägre kostnader än budgeterat för. Vinterväghållningen har den största avvikelsen, främst till följd av en mild avslutning på. Ytterligare sammanställning av drift och underhållskostnader finns i tabell i avsnitt 4.2.1. Underhåll av infrastruktur (exkl bana) Beskrivning Underhåll av infrast (exkl. bana) Förklaring av differenser, bland annat: Differens - 2012 Differens bokslut /2012 142,7 128,9 +13,8 190,7-48,0 Beläggningsunderhåll 48,9 39,8 +9,1 75,9-27,0 Gatubelysning 46,3 37,9 +8,4 55,4-9,1 Byggnadsverk (broar, stödmurar, kajer mm) 28,7 29,3-0,6 40,5-11,7 Övriga kostnader 18,8 21,9-3,1 19,0-0,2 Kostnaderna för underhåll av infrastrukturen (exkl. bana) uppgick till 142,7 mnkr, 13,8 mnkr högre än budget samt 48,0 mnkr lägre än 2012. Under löpande verksamhetsår har det getts möjlighet till omprioriteringar inom verksamheten, vilket gjort det möjligt att i viss utsträckning utföra underhållsåtgärder utöver de budgeterade. Detta har framför allt satsats på beläggningsunderhåll och underhåll av gatubelysningsanläggningar. Inom dessa områden finns större möjligheter att göra snabba omprioriteringar genom korta åtgärdstider utifrån tidigare upphandlade ramavtal. Jämfört med föregående år har underhållsinsatserna genomförts på en lägre nivå. 2012 beslutade kommunstyrelsen om ytterligare resurser (30 mnkr) till trafiknämnden för att satsa på underhåll av infrastrukturen. Detta var välgörande för verksamheten och innebar att det ackumulerade underhållsbehovet för infrastrukturen (exkl. bana) hölls i stort sett oförändrad på nivå 2012. För bedöms det ackumulerade underhållsbehovet att öka med 115 mnkr till 620 mnkr. Planering/utredning Beskrivning Differens - 2012 Differens bokslut /2012 Planering/utredning 81,5 68,4 +13,1 79,5 +2,0 Planering/utredning omfattar kostnader för bland annat förstudier, trafikförslag samt utredningar inom områdena miljö, trafiksäkerhet, kollektivtrafik samt trafikant/marknad och analys. Totalt uppgår kostnaderna till 81,5 mnkr, 13,1 mnkr högre än budget, men i nivå med föregående år. Av dessa kostnader är cirka 41,9 mnkr finansierade med intäkter (återfinns under övriga intäkter ovan), merparten från Västsvenska paketet eller kommuncentral finansiering för Västsvenska paketet. Nettokostnaden för verksamheten överensstämmer i huvudsak med budgeten. Prioritering i verksamheten har skett till förmån för planeringen av genomförandet av Västsvenska paketet, varför andra utredningar inom området i vissa fall har fått stå tillbaka. Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 35(70)

Verksamhetsövergripande Beskrivning Differens - 2012 Differens bokslut /2012 Verksamhetsövergripande 151,4 142,6 +8,8 131,7 +19,7 Förklaring av differenser, bland annat: Lönekostnader 97,9 107,3-9,4 87,4 +10,5 Köp av tjänster 20,2 10,4 +9,8 15,5 +4,7 Övriga verksamhetskostnader 33,3 24,9 +8,4 28,8 +4,5 Under rubriken verksamhetsövergripande ryms kostnader för bland annat nämndverksamheten, personal, lokaler, IT mm. Kostnaderna uppgår till 151,4 mnkr 8,8 mnkr högre än budget och 19,7 mnkr högre än för 2012. Stora satsningar har under året gjorts för resursförstärkning på personalsidan (se nedan under personal/medarbetare). Lönekostnaderna är lägre än budgeterat på grund av vakanser, men högre än för 2012 till följd av ökat antal medarbetare. Vakanserna har i viss utsträckning kompenserats genom köp av konsulttjänster vilka är högre än budget. Övriga verksamhetskostnader är också högre än budget. Dessa avser bland annat kostnader som är förknippade rekryteringar och Västsvenska paketet. Kapitalkostnader, exkl bana Beskrivning Differens - 2012 Differens bokslut /2012 Kapitalkostnader, exkl bana 147,4 143,3 +4,1 155,2-7,8 Kapitaltjänstkostnaderna (exkl. bana) uppgår till 147,4 mnkr och är 4,1 mnkr högre än budget. Övriga verksamhetskostnader Beskrivning Övriga verksamhetskostnader Differens - 2012 Differens bokslut /2012 56,9 20,0 +36,9 44,6 +12,3 Övriga verksamhetskostnader avser direkt vidarefakturerade kostnader till annan part. Motsvarande intäkter finns under posten övriga intäkter. Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 36(70)

2.2.2 Uppföljning av vissa kostnader för förvaltning av anläggningstillgångar Objekt Volym Tillsyn och skötsel Utfall/budget i tkr per objekt Reparatio ner Planerat underhåll Gatubelysning ca 90 000 st 34 588 37 000 37 049 30 320 9 262 7 580 Trafiksignaler 257 anläggn 973 2 000 6 710 6 400 1 678 1 600 Trafikanordningar *) 5 262 5 900 7 087 8 700 Byggnadsverk *) 17 296 18 088 8 297 8 594 20 397 21 128 Dagvattenavledning *) 8 730 8 400 2 837 2 550 501 450 Gröna ytor uppgift saknas 1 072 1 900 Hårdgjorda ytor ca 13 500 000 m2 75 030 82 500 19 549 15 920 29 323 23 880 Varav: - beläggningar - barmarksrenhållning - vinterväghållning ca 13 500 000 m2 **) ca 13 500 000 **) 20 352 22 400 ca 13 500 000 m2 **) 1 061 900 19 549 15 920 29 323 23 880 53 617 59 200 Spårytor 98 km 77 451 94 400 39 022 89 880 89 176 Varav: - spårvagnsbanan 80 km 57 547 68 900 36 712 37 424 89 880 89 176 - barmarksrenhållning 98 km ***) 11 539 11 500 - vinterväghållning 98 km ***) 7 596 12 000 - industrispår 18 km 769 2 000 2 310 1 000 SUMMA 225 407 250 188 120 551 109 908 151 042 143 814 Tabellen redovisar sammanställda kostnader enligt stadsledningskontorets anvisningar, varför de totala kostnaderna beloppen inte helt kan jämföras med de som redovisas i avsnitt 2.2.1 "Analys av årets resultat". Anmärkningar *) Många olika typer av anläggningar, går inte att ange ett enhetligt mått. **) Vinter- och barmarksrenhållning förutsätts ske på hela den hårdgjorda ytan. ***) Vinter- och barmarksrenhållning förutsätts ske på alla spårytor. När resurserna är begränsade behöver tillsyn och skötsel och reparationer prioriteras på bekostnad av det planerade underhållet. Detta för att så långt som möjligt behålla funktionen på kort sikt. Den drift- och underhållsbudget som förelåg för räckte inte för att vidmakthålla underhållsverksamheten på en önskvärd nivå. Tidigare år har medel för planerat underhåll utöver budget tillskjutits under året. På så vis har man kunnat bromsa ökningen av underhållsskulden. Detta skedde inte under varför det ackumulerade underhållsbehovet har ökat med ytterligare 115 miljoner kronor under året. Tack vare den milda vintern har ändå medel kunnat flyttas från tillsyn och skötsel till planerat underhåll, främst av beläggningar. Ackumulerat underhållsbehov per 31/12 (mnkr) 2012 2011 2010 2009 Beläggningar 255 220 205 210 170 Broar, kajer, tunnlar 200 110 105 115 85 Belysning 100 105 120 130 115 Spåranläggning 65 70 0 10 0 Summa underhållsbehov 620 505 430 435 370 Vid inspektion under har ett stort underhållsbehov upptäckts i Gullbergskulverten samt spårvägstunnel i Frölunda, sammanlagt beräknat till 80 mnkr. Detta förklarar ökningen i ackumulerat underhållsbehov för broar, tunnlar och kajer. Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 37(70)

2.2.3 Investeringar och nya leasingavtal Investeringar och leasing Belopp i tkr 2012 2011 2010 Investeringar - - - - - Inkomster 488,0 458,5 404,8 83,0 14,5 Utgifter -742,9-850,0-771,0-239,2-172,3 Summa nettoinvesteringar Nya leasingavtal värde -254,9-391,5-366,2-156,2-157,8 86 078 --- 407 228 182 125 789 848 De investeringar som trafiknämnden gör ska bidra till att det blir enklare, säkrare och mer tillförlitligt att transportera sig i Göteborg med tyngdpunkt på gång, cykel och kollektivt resande men även transporter och resande med andra färdmedel. Vi ska anpassa stadens trafik till framtidens behov genom att förenkla för göteborgaren att hitta nya, bättre vägvanor. Insatserna inom det västsvenska paketet bidrar i hög grad till att kunna anpassa staden genom att möjliggöra investeringar för en ökad kollektivtrafik och miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder både på kommunalt och statligt vägnät. Med bruttobudget avses den totala investeringsvolymen som trafikkontoret har, oberoende av vem som finansierar investeringen. Med nettobudget avses den del som staden själv finansierar. för investeringar Bruttobudgeten för trafiknämnden är 514,5 mnkr (exklusive Västsvenska paketet), nettobudgeten är 362,0 mnkr. Västsvenska paketets bruttobudget uppgår till 335,5 mnkr där nettodelen utgörs av 29,5 mnkr. Den totala investeringsvolymen för trafiknämndens investeringar uppgår till 850,0 mnkr där nettodelen är 391,5 mnkr (exklusive exploateringsinvesteringarna som redovisas separat nedan). Utfall för investeringar Vid rapporteringen i oktober månad redovisade trafikkontoret en prognos på cirka 795,4 mnkr brutto, cirka 338,7 mnkr netto. Utfallet för landade på totalt 742,9 mnkr brutto och cirka 254,9 mnkr netto. Då ingår utfallet från Västsvenska paketet med 340,0 mnkr brutto och 29,0 mnkr netto (för trafiknämndens egna medel för utredning och projektering av Hisingsbron samt Bangårdsförbindelsen). Notera att utfallet i redovisningssystemet kommer att divergera eftersom vissa kostnader inom Västsvenska paketet inte bokförs som investering. Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 38(70)

Vid jämförelse mellan årsbudget och årsutfall ligger mycket av förklaringen till differensen i de stora projekten. Vi hade en budget på 850,0 mnkr och landade på ett utfall på 742,9 mnkr, en differens på 107,1 mnkr. De två enskilt största förändringarna är Skeppsbron samt Cykelcentrum på Drottningtorget. De tillsammans står för 101,6 mnkr av differensen. Resterande avvikelser i årsbudget och årsutfall står att finna i justeringar inom de flesta av våra investeringsområden. I tårtdiagrammet nedan visas fördelningen av våra investeringar under. Prognos för mandatperioden 2011-2014 Trafiknämndens totala budget för perioden 2011-2014 uppgår brutto till 2 122,0 mnkr, netto 795,4 mnkr. Prognosen visar på en ökning på cirka 162,8 mnkr till 2 284,8 mnkr. Cirka 147,7 mnkr av dessa är kopplade till Västsvenska paketet. Eftersom blockavtal 2 nu är framme innebär det en ökad tilldelning av medel från Västsvenska paketet på ca 118,0 mnkr. Nedsänkningen av E45 Götaleden i samband med Hisingsbron ökar prognosen med 44 mnkr. Vi minskar prognosen för trafiknämndens del av Bangårdsförbindelsens. Under 2014 finns det medel inom Västsvenska paketet och vi kommer inte behöva ytterligare finansiering i nuläget. Resterande förändringar kommer från mindre justeringar inom investeringsområdena. Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 39(70)

Investeringar per stadsdel Under året har trafikkontoret kodat alla investeringar med stadsdelsbeteckning och kan därmed följa upp utfallet i investeringar per stadsdel. Det blir missvisande att bara titta på ett enskilt år, men det ger ändå en beskrivning av var våra investeringar sker. Tabellen nedan exkluderar exploateringsinvesteringar som redovisas separat. Vissa investeringar berör flera stadsdelar och hanteras som egna poster. Projekt under året Under året har trafikkontoret färdigställt ett stort antal projekt. Bland annat har vi färdigställt spårvägsprojekten Munkebäckslänken samt vändslingorna vid Östra sjukhuset och Angereds torg. Alla tre projekten tillför viktiga funktioner för spårvägstrafiken. Det största pågående projektet inom spårväg är Skeppsbron där det varit stor aktivitet under året och där två av tre spårvägsetapper är pågående. Vidare har vi arbetat med att försöka begränsa buller från spårväg genom att anlägga gräs i spår. Vi har åtgärdat tre sträckor under, Vågmästarplatsen - Wieselgrensplatsen, Västergatan - Brunnsgatan och Getebergsäng - Fredriksdalsgatan. Inom mindre kollektivtrafikåtgärder har vi tillgänglighetsanpassat 17 hållplatser och arbetat med realtidsutrustning på hållplatser. Gång- och cykelåtgärder har slutförts på ett flertal sträckor. Bland andra GC-bana utmed Guldhedsgatan, GC-väg utmed Ramnebacken, GC-bana längs Västra Tuvevägen samt GC-bana utmed Karl Johansgatan med flera. Vi har även färdigställt första etappen på cykelfartsgatan på Västra Hamngatan. Projektets andra etapp färdigställs under 2014. Under har vi arbetat med att byta ut Gårda dämme. Dämmet har en viktig funktion i regleringen av vattennivån i Mölndalsån. Vi har också slutfört arbetet med en ny kajmur utmed Åvägen vid Focushuset. Vidare pågår planering och projektering av kajmurarna utmed Norra och Södra Hamngatorna. Inom Trygg, vacker stad pågår arbetet med Blomstrande Rosenlund. Den första gatudelen är i stort klart och arbetet med bron över Rosenlundskanalen pågår. Det återstående innerstadsprojekt utmed Kyrkogatan och Drottninggatan är i sin slutfas. Inom UNO (Utveckling Nordost) har vi bland annat arbetat med att rusta upp området vid Teleskopsgatans hållplats i Bergsjön. Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 40(70)

Projekt inom det västsvenska paketet Initiala åtgärder för kollektivtrafik och cykel (projekt 403) Åtgärderna inom projekt 403 börjar nå slutfasen. De fyra utpekade kollektivtrafikstråken Hagastråket, Södra vägen, Nya allén samt NET-stråket (från Kanaltorget till Polhemsplatsen) har varit de dominerande åtgärderna. Bussfunktionen var på plats under 2012 och nu är övriga delar i projekten i stort genomförda. Ett antal projekt har slutförts under och det återstår ett fåtal projekt att slutföra, bland annat en gång- och cykelbro över Hamnbanan vid Inlandsgatan. Gamlestadstorg (projekt 405) Den större pågående entreprenaden inom Gamlestadstorget är arbetet med en provisorisk spårväg längs Gamlestadsvägen. Entreprenaden kommer att resultera i en provisorisk spårväg med anslutningar till både Angereds- och Kortedalabanan via provisoriska broar (militärbroar) över Säveån. Syftet är att möjliggöra den kommande huvudentreprenaden som omfattar nya spårbroar över Säveån samt vidare exploatering inom området med bland annat ett nytt resecentrum för kollektivtrafiken. En stor utmaning inom projektet är de arkeologiska undersökningarna som under var Nordens största pågående utgrävning. Initiala åtgärder för trimning och trafiksäkerhet (projekt 702) De flesta åtgärder inom projekt 702 är färdigställda. Under december slutfördes arbetena med cirkulationsplatsen vid Swedenborgsplatsen på Hisingen. Det var den sista av sju cirkulationsplatser som byggts inom projektet. En åtgärd återstår att genomföra inom projektet och det är Odinsplatsen som kommer att genomföras under 2014. Utredning och projektering av Hisingsbron och Bangårdsförbindelse Trafiknämnden har egna medel för att bedriva arbetet med Hisingsbron och med Bangårdsförbindelsen. Inom Hisingsbron hanteras även nedsänkningen av E45 Götaleden. Arbetet har pågått under framförallt på Hisingsbron med designtävling med mera medan Bangårdsförbindelsen hållit ett lägre tempo. Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 41(70)

Nämndens investeringsprojekt Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 42(70)

2.2.4 Exploateringsinvesteringar De samordnade investeringarna är en följd av, och en förutsättning för, utvecklingen av staden såväl när det gäller bostäder som näringsliv. Omfattningen av investeringarna styrs av exploatörernas investeringsvilja. Exploateringsinvesteringar kan variera i stor omfattning. En del av projekten kan innehålla många delar som berör trafik medan andra kan vara stora i omfattning med ändå vara ringa i trafikavseende. Projekten är många gånger komplexa då det ofta handlar om en samordning med flertalet nämnder/bolag samt med en eller flera exploatörer. Exploateringsinvesteringar 2011-. Utfallet för Älvstranden AB för åren 2010-2012 ingår i utfallet för fastighetskontoret. Fastighetskontoret - För exploateringsinvesteringar kopplade till fastighetskontoret uppgår nettobudget för till 40,1 mnkr och utfallet för året blev 27,3 mnkr. När det gäller exploateringsinvesteringar kan det bli missvisande att bara titta på utfallet för ett enskilt år eftersom faktureringar till olika involverade parter sker löpande under ett projekts livslängd. Det flesta exploateringsprojekten sträcker sig över flertalet år. Vid senaste rapporteringen rapporterade vi en årsprognos på 47,7 mnkr och utfallet landar på 27,3 mnkr, en tillsynes stor förändring. Den beror på en statlig medfinansiering som är en delfinansiering av detaljplanen för Öster om Bellevue. I nettoprognosen har kostnaden från den statliga medfinansieringen varit med, men utfallet ligger som inkomst. Övriga förändringar står att finna i regleringen av faktureringen samt i tid- och kostnadsjusteringar på ett större antal projekt. Älvstranden Utveckling AB - När det gäller inriktningen för exploateringsinvesteringar kopplade till ÄLVAB uppgår den, enligt trafiknämndens beslutade investeringsplan, till 50,0 mnkr för (exklusive Skeppsbroprojektet som redovisas inom ramen för våra vanliga investeringar). Trafiknämnden har inga egna medel i exploateringar kopplade till ÄLVAB (det vill säga nettot är noll). Årsprognosen i Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 43(70)

oktoberrapporteringen var 30,5 mnkr. Bruttoutfallet för året blev 24,6 mnkr. Även här står förändringar att hitta i justeringar i tid och kostnad på ett flertal projekt. Bruttoutfall för för både fastighetskontoret och Älvstranden uppgår till 266,2 mnkr. Investeringar per stadsdel Under året har trafikkontoret kodat aktuella exploateringsinvesteringar med stadsdelsbeteckning och kan därmed följa upp utfallet i investeringar per stadsdel. Som beskrivs ovan bör man titta på flera år för att bilden ska bli mer rättvis. Tabellen beskriver bara exploateringsinvesteringar och beskriver inte de ordinarie investeringarna eller Västsvenska paketet. Exempel på projekt inom exploateringsinvesteringar Angereds Torg Titteridammsvägen Angereds centrum är platsen för offentlig och kommersiell service i nordöstra Göteborg och en viktig knutpunkt för kollektivtrafiken. Under 2012- har vi bland annat anlagt en ny vändslinga för spårvagnstrafiken. Under sensommaren började de fortsatta arbetena med Angereds torg. Det innebär att flytta Titteridammsvägen mot centrum och göra det mer stadsmässig med alléer och cirkulationsplatser. På båda sidor om vägen görs gång- och cykelstråk som knyter ihop bostadsbebyggelsen med centrum. Gröna inslag i form av mittrefuger med ängsblommor, trädalléer och en anlagd parkyta mjukar upp gaturummet. Öster om Bellevue Bellevue är en viktig knutpunkt. Här byggs ett stort antal nya bostäder och det är många som besöker området. Nu ska Bellevue utvecklas och bli trevligare samtidigt som spårvagns- och biltrafiken läggs om. Hållplatserna flyttas en liten bit närmare Kviberg och vändslingan för spårvagnar flyttas till Nymånegatan. Det kommer även blir mer grönska och träd. Arbetena på plats startar i september och kommer pågå till årsskiftet 2014/2015. En större informationskampanj görs för att förbereda de som kommer påverkas. Prioriteringar för cykeltrafiken är gjorde för bästa möjliga framkomlighet under byggtiden. Projektet har delvis statlig medfinansiering. Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 44(70)

Vändslinga vid Nymånegatan En förutsättning för att kunna exploatera inom detaljplanen för Öster om Bellevue så krävs det att vändslingan för spårvägen flyttas. Det hanteras inom ramen för projektet vändslinga vid Nymånegatan. Arbetena blev klara under hösten och slingan togs då i drift. Projektet har delvis statlig medfinansiering. 2.2.5 Västsvenska Paketet Utfall och prognos, Block 1 2010- Block 1 2010- Ack utfall perioden (tkr) Prognos (tkr) Projekt Projektbeskrivning (Upparbetad utgift enligt avtal som har/kan faktureras) (Bedömd total utgift för avtalsperioden som kan faktureras) 102 Västlänken projektering 201 Marieholmstunneln projektering 301 E45 Slakthusmotet 401 Kollektivtrafikåtgärder järnvägsnät 402 Kollektivtrafikåtgärder statlig vägnät 403 Kollektivtrafikåtgärder kommunala anl. 305 692 350 000 404 Kollektivtrafikåtgärder pendelpark. 405 Gamlestadstorget etapp 1 299 866 325 000 406 Kollektivtrafikåtgärder etapp 1 601 E6/E20 Klarebergsmotet etapp 1 602 155 Vädermotet - Syrhåla inkl Sörredsm. 603 Förbättring framkomlighet projektering 701 Trimningsåtgärder statligt vägnät 702 Trimningsåtgärder GBG stads vägnät 124 906 150 000 703 Trimningsåtgärder övr. kommuners vägnät 704 ITS-åtgärder inför trängselskatt 18 207 -- 705 MIT inför trängselskatt 18 958 -- 706 Kommunikation, utvärdering, analys m m 36 058 -- 707 Trimningsåtgärder, projektering och genomförande Totalt 803 687 825 000 Avtalsprojekten 403, 405, 702 är redovisade helt enligt lämnade rapporter till Trafikverket, vilket innebär: 2009 års prisnivå. Ackumulerat utfall för perioden och prognos inklusive Fastighetskontoret och Park och Naturförvaltningen. Avtalsprojekten 704, 705, 706 är redovisade i löpande priser. Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 45(70)

Utgifter som ej finansieras genom avtal Projekt Specifikation av utgifter som ej finansieras genom avtal med Västsvenska paketet alternativt genom avtal med ansvarig/utförande part Ack utfall perioden (tkr) Prognos (tkr) Övergripande Västsvenska paketet 18 355 18 900 101 Västlänken, projektering 6 464 -- 301 Slakthusmotet 117 -- 403 Kollektivtrafikåtgärder, kommunala anläggn 14 358 15 300 404 Kollektivtrafikåtgärder, pendelparkering 2 851 -- 405 Gamlestadstorget, etapp 1 7 359 8 000 407 Gamlestadstorget, etapp 2 58 -- 409 Korsvägen, kollektivtrafikåtgärd 298 -- 412 Hållplats Chalmers 61 -- 702 Trimningsåtgärder, Gbg stads vägnät 4 906 5 300 704 ITS-åtgärder inför trängselskatt 735 -- 705 MIIT, inför trängselsaktt 2 494 -- 706 Kommunikation, utvärdering, analys 1 928 -- Totalt 59 984 47 500 Utgifter för framtida (ej tecknade) avtal Projekt Specifikation/utfall framtida (ej tecknade) avtal Utfall (tkr) 407 Gamlestadstorget, etapp 2 200 409 Korsvägen, kollektivtrafikåtgärd 1 656 412 Hållplats Chalmers 1 346 Totalt 3 202 Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 46(70)

2.3 Värdering av eget kapital 2012 Ingående eget kapital 19 531-4 589 - Varav avsättning för ej upparbetade medel för spårutredning till Backa och N Älvstranden (2012) sberedning 2012, Kompensation för nedskrivning av Tetrasystemet (3 351) +32 190 Återredovisning cykelplan samt spårutredning (2011) -2 830 Årets resultat -304-4 970 Utgående eget kapital 19 227 19 531 Varav avsättning för ej upparbetade medel för spårutredning till Backa och N Älvstranden (2012) 0 3 351 Trafiknämnden hade vid utgången av 2012 ett eget kapital om 19,5 miljoner kronor. Vid rapporteringen av utredningen av spår till Backa och Norra Älvstranden återredovisade trafiknämnden 2,5 miljoner kronor. Detta skedde av stadsledningskontoret genom en minskning av kommunbidraget, varför reserveringen kan tas bort. års ekonomiska resultat är ett underskott om 0,3 miljoner kronor. Detta innebär att det egna kapitalet vid årets utgång uppgår till 19,2 miljoner kronor. Kommunfullmäktige antog den 7 november (KF 20). Regler för budget och uppföljning i stadens nämnder och styrelser. Av dessa framgår att nämnden årligen, i samband med fastställandet av det ekonomiska utfallet i bokslutet, värdera den egna verksamheten utifrån ett risk- och väsentlighetsperspektiv och besluta om nivå på det egna kapitalet. Nämnden ska vid värderingen beakta de rekommenderade riktnivåerna. För trafiknämnden innebär detta att det egna kapitalet rekommenderas att uppgå till 30-50 miljoner kronor. Nämnden bör sträva efter att ha ett eget kapital på en nivå som kan motiveras utifrån verksamheten och de förutsättningar under vilken nämnden verkar och därmed speglar den enskilda nämndens specifika riskbild den så kallade nämndsrisken. Kommunen centralt tar ansvar för risker därutöver det vill säga kommunrisker. De osäkerheter som trafiknämnden har att hantera rör framför allt drift- och underhållsverksamheten, osäkerheter gällande intäkter från parkeringsverksamheten samt i viss utsträckning oväntade händelser bland annat med avseende på extrema väderförhållanden. Vilket kan vara i form av extrema nederbördsmängder av snö eller regn, höga vattenflöden eller vattennivåer samt storm och orkanvindar. Trafiknämnden har tidigare gjort bedömningen att det egna kapitalet utifrån de risker som nämnden har att hantera, bör uppgå till nivån 15 miljoner kronor. Med hänsyn till erfarenheter av osäkerhet och risker i nämndens verksamhet, nämndens möjlighet att hantera dessa inom den löpande verksamheten, samt kommunstyrelsens riktlinjer så föreslår trafikkontoret att målet för nämndens egna kapital ska vara den lägsta inom det intervall som kommunstyrelsen beslutat om, 30 miljoner kronor. Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 47(70)

2.4 Utveckling inom personalområdet Personalstruktur 2012 2011 Antal tillsvidareanställda på heltid 158 137 129 Antal tillsvidareanställda på deltid 4 4 3 Antal tidsbegränsat anställda 4 3 1 Antal timavlönade 3 3 1 Totalt antal anställda 169 147 134 Lönekostnads- och personalvolymsutveckling 2012 2011 Kostnader för konsultarvode 165 841 144 114 123 762 Lönekostnad (exkl arvoden och soc avg) 68 713 61 911 54 338 Årsarbetare - Arbetad tid (personalvolym) 160 149 133 Lönekostnad per årsarbetare 429 416 409 Trafikkontorets verksamhet växer. Stora investeringsvolymer och många projekt inom ramen för Västsvenska paketet och den stora volymen detaljplaner påverkar kontoret i mycket hög grad. Konsultkostnaderna, där tekniska konsulter dominerar, har ökat med 34 procent sedan 2011 vilket främst hänger samman med uppdragen inom Västsvenska paketet. Under har 30 personer nyanställts på tillsvidareanställningar. Nio medarbetare har slutat sin anställning. Vi anställer främst kvalificerade handläggare där beställarrollen och rollen att styra och leda konsulter och entreprenörer är en viktig del. En stor del är rekryteringar som beror på utökad verksamhetsvolym och ökade krav i våra uppdrag, andra ersätter vakanser. Under de senaste åren har vi sett stora svårigheter att hitta de kompetenser vi söker och rekryteringsprocesserna har ibland tagit väldigt lång tid. Under de senaste månaderna har vi sett en viss ljusning när det gäller utbudet av intressanta sökande till kvalificerade och marknadsutsatta tjänster inom trafikplaneringsområdet och bygg- och anläggning. Detta är naturligtvis positivt. Lönenivån för nya medarbetare med hög kompetens och god erfarenhet är ofta hög från början vilket påverkar lönekostnadsutvecklingen. 2.4.1 Särskild fråga om stöd till chefernas kommunikation Under har vi genomfört ett ledarutvecklingsprogram för samtliga chefer inom området coachande ledarskap. Programmet har utgått från tre utmaningar för det växande kontoret, formulerade av förvaltningsledningen. Under året har en gemensam utbildning i coachande samtal och förhållningssätt genomförts liksom enskilda coachingtillfällen för kontorets chefer. Enskilda chefer deltar i olika utvecklingsinsatser utifrån behov. Medieträning och klarspråksutbildning har genomförts för både chefer och medarbetare under. Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 48(70)

2.4.2 Övrig utveckling inom personalområdet Trafikkontoret befinner sig i en spännande tid med stora stadsutvecklingsprojekt och infrastruktursatsningar som alla bidrar till utveckling och omdaning av Göteborg, med målet hållbar tillväxt och attraktiv stad. Vi deltar i många stadsutvecklings- och trafikprojekt, med en struktur och komplexitet som vi inte tidigare varit i närheten av. Vår organisation ställs på hårda prov, inte minst ur ett arbetsmiljöperspektiv. Samtidigt har vi rekryterat många nya medarbetare och haft möjlighet att utöka våra personalresurser, också med helt nya tjänster inom till exempel ledning, styrning och uppföljning. Under har vi fokuserat på olika åtgärder med bäring just på den situation vi som växande kontor befinner oss i. Vi driver gemensamt ledarutvecklingsprogram, införande av nya, gemensamma arbetsätt för stora projekt, arbetet i Gemensam byggprocess (GBP) pågår, liksom Projektet för gemensam projekt- och processutveckling (GEM). Aktivt hälsoarbete har också varit ett tema under året. Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 49(70)

2.5 Uppföljning av särskilda beslut och uppdrag 2.5.1 Intern kontroll Intern styrning och kontroll Trafikkontoret har under året deltagit i det kommunövergripande arbetet med att se över stadens process för Intern styrning och kontroll. Som en del i det arbetet har kontoret haft fokus på att dels se över och förtydliga vår egen process för intern styrning och kontroll och dels att fokusera på de områden som var utpekade i års kontrollplan. Det har bland annat inneburit att kontorets delegationsordning har genomlysts och uppdaterats. Upphandlingssprocessens olika delar har dokumenterats och riskbedömts och en analys av kontrollmomenten i samband med övergång till nytt ekonomiredovisningssystem har gjorts. I övrigt har kontoret arbetat fram en modell för hur kontoret på bred front ska arbeta med den riskbedömning som ligger till grund för framtagandet av en utvecklad plan för intern kontroll och åtgärdsplan för kommande år. Avdelningar Under våren genomfördes en SWOT-analys och en särskild riskanalys på alla avdelningar. Resultatet används i avdelningarnas nulägesanalys och prioriteringar inför verksamhetsplanering 2014. De viktigaste riskerna skickades även vidare till förvaltningsledningen för bedömning på kontorsövergripande nivå. Stödprocesser Under våren genomfördes en riskanalys för tre av kontorets stödprocesser: rekryteringsprocessen, upphandlingsprocessen och redovisningsprocessen. Resultatet används dels för att åtgärda brister men också för att lyfta in de allvarligaste riskerna i den interna kontrollplanen. Särskilt prioriterade mål Målteamen, för de fyra särskilt prioriterade politiska målen för, genomförde under våren en riskanalys för att identifiera risker för att de prioriterade målen inte ska uppfyllas. Förvaltningsledningen Förvaltningsledningen har gått igenom det bruttomaterial som framkommit från de olika riskanalyserna och har därutöver lagt till de risker som identifierades på en övergripande nivå. Resultatet av årets riskanalys på kontoret blir en kontrollplan samt en åtgärdsplan för verksamheten under 2014. Kontrollplanen består av de moment i verksamheten där särskilda kontroller planeras under året. Av åtgärdsplanen framgår de åtgärder som behövs för att minimera andra risker där det behövs ett särskilt fokus under 2014. 2.5.2 Sponsring Nämnden har inte fattat något beslut om sponsringsåtagande. Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 50(70)

2.5.3 Övriga beslut och/eller uppdrag Uppdrag från kommunfullmäktige/kommunstyrelsen Cykelstaden Göteborg, 10 miljoner kronor extra till underhåll av cykelbanor. Cykelstaden Göteborg, 10 miljoner kronor extra till investeringar i nya cykelbanor. 1,6 miljoner i extraresurser för att säkerställa att inga förseningar i planarbetet uppstår på grund av kompetensbrist. Försök med el-bilar i hemtjänsten, 1,2 miljoner kronor. Upprustning av kajer, 55 miljoner kronor extra. Förvaltningens kommentar De extra resurserna för har används till utökade underhålls- och driftåtgärder av cykelbanor. Genomförda åtgärder är exempelvis beläggningsarbeten, snöröjning, belysningsupprustning samt komfortmätning av stadens cykelvägnät. Den utökade investeringsramen för cykelbanor har använts för att färdigställa fler prioriterade cykelprojekt utifrån trafikkontorets bruttolista. De utökade resurserna har möjliggjort anställning av ytterligare två personer. Genom ett samarbete med Volvo har 43 st elbilar av modellen C30 levererats till staden för användning i stadsdelarnas hemtjänst. Utpekade åtgärder planeras och genomförs under investeringsperioden 2011-2014. Samlad översyn av stadens inre vattenvägar pågår. Bland utpekade projekt kan nämnas Gårda dämme, Norra hamnkanalen samt Drottningtorgsbron. Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 51(70)

3 Uppföljning av kommunfullmäktiges budget 3.1 Sammanfattande resultat av uppföljningen av kommunfullmäktiges prioriterade mål Bedömning av Måluppfyllelse Grön = God Gul = Viss Utveckling åt rätt håll/stark trend/om mätetal finns - tydlig ökning Utveckling åt rätt håll/svag trend/om mätetal finns - ökning. Röd = Ingen Utveckling åt fel håll/ingen alt svag trend/om mätetal finns - ingen ökning alt. minskning. Blå = Svårbedömt Sammanfattning prioriterade mål Mål Göteborgarnas livschanser ska utjämnas Tidigt förebyggande och rehabiliterande insatser ska öka när det gäller barn och unga samt vuxna med missbruksproblem Integrationen mätt utifrån integrationsstyrkortets strategiska områden ska öka Jämställdheten i stadens verksamheter ska öka Sammanfattande resultatredovisning Trafikkontoret arbetar för en god kollektivtrafikförsörjning i alla delar av staden. Antalet kollektivtrafikresor har ökat med 10 procent under jämfört med 2012. Tillgänglighetsarbetet har under främst bestått av löpande åtgärder med en mindre budget för hållplatsombyggnader. Utöver detta så har trafikkontoret under arbetet med att säkra tillgänglighetsaspekterna vid våra anläggningsprojekt, tagit fram tillgänglighetsprogrammet "Trafik för alla", bedrivit pilotprojekt kring enkelt avhjälpta hinder i Majorna-Linné samt arbetat i dialogform med olika intresseorganisationer. Trafiknämnden har inget att rapportera. Trafikkontoret har inom en avgränsad del av verksamheten tittat på likabehandling utifrån kön gällande hanteringen av inkomna ärenden. Någon bristande likabehandling utifrån kön har inte kunnat påvisas. När det gäller inkluderande förhållningssätt utifrån ett medarbetarperspektiv så finns det ingen ny data för. För 2012 var mätetalet 3,2 på en femgradig skala för detta område. Ny medarbetarundersökning genomförs under 2014. Trafikkontoret saknar idag chefer med utländsk bakgrund. Upphandlig med bör-krav på aktuell jämställdhetsplan, jämställdhetsintegrerad medborgardialog på Mariaplan, jämställdhetssäkring av inkomna ärenden på enheten reglering samt könsuppdelad statistik är några av de saker som trafikkontoret arbetat med inom jämställdhetsområdet under. Bedömning av måluppfyllelse Viss Svårbedömd Viss Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 52(70)

Mål Skillnaderna i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper och delar av Göteborg ska minska Barns fysiska miljö ska bli bättre Skolan ska öka barns och elevers möjligheter att inhämta och utveckla kunskaper, förmågor och värden Skolan ska i ökad omfattning kompensera för elevers olika förutsättningar på såväl elevnivå som mellan olika skolor Unga göteborgares möjligheter till en rik och meningsfull fritid ska öka Unga göteborgare ska ges ökade möjligheter att påverka frågor som rör dem Äldres inflytande över sin vardag ska öka Sammanfattande resultatredovisning Genom hastighetssäkring av bostadsområden med farthinder skapas ökade möjligheter att röra sig utomhus. Under året har ca 100 hastighetsdämpande åtgärder genomförts i bland annat Gårdsten, Bergsjön, Angered, Härlanda och Guldheden. Under året har ett samarbete initierats med stadsdelsförvaltningar för att upprätta ett strukturerat arbetssätt för att på lång sikt skapa tryggare trafikmiljöer för barn. För att höja kunskapen om barns resvanor på trafikkontoret har även en resvaneundersökning för ungdomar 15-18 år samt en skolskjutsundersökning genomförts. Trafiknämnden har inget att rapportera. Trafiknämnden har inget att rapportera. Trafikkontoret deltar aktivt i arbetet med att ta fram nya detaljplaner. Genom hastighetssäkring av bostadsområden med farthinder skapas ökade möjligheter att röra sig utomhus. Under året har ett samarbete initierats med stadsdelsförvaltningar för att upprätta ett strukturerat arbetssätt för att på lång sikt skapa tryggare trafikmiljöer för barn. För att höja kunskapen om barns resvanor på trafikkontoret har även en resvaneundersökning för ungdomar 15-18 år samt en skolskjutsundersökning genomförts. Under året har ett samarbete initierats med stadsdelsförvaltningar för att upprätta ett strukturerat arbetssätt för att på lång sikt skapa tryggare trafikmiljöer för barn. Under har kollektivtrafikhållplatser tillgänglighetsanpassats löpande. Utöver detta så har trafikkontoret under året arbetet med säkra tillgänglighetsaspekterna vid våra anläggningsprojekt, tagit fram tillgänglighetsprogrammet "Trafik för alla" och skickat detta på remiss, bedrivit pilotprojekt kring enkelt avhjälpta hinder i Majorna-Linné samt arbetat i dialogform med olika intresseorganisationer. Bedömning av måluppfyllelse Viss Viss Viss Viss Viss Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 53(70)

Mål Göteborg ska minska sin klimatpåverkan för att bli en klimatneutral stad Staden ska bättre möta göteborgarnas bostadsbehov Resurshushållningen ska öka Det hållbara resandet ska öka Sammanfattande resultatredovisning Förändringen av resvanor under med anledning av trängselskatt och förbättringar för kollektivtrafiken och cykel är stora och betydelsefulla ur klimatsynpunkt. För att trafikens klimatmål ska kunna klaras är en minskning av biltrafiken en viktig del i arbetet. Minskningen av biltrafiken i Göteborg med 4,6 procent är därför mycket viktig av två skäl. Dels för att de minskade klimatutsläppen från trafiken sannolikt är de största som skett under ett år. Dels för att förändringen till största delen är beroende på lokala åtgärder och inte är styrda av omvärldsfaktorer. Trafikkontorets viktigaste bidrag till bostadsmålet är att delta aktivt i planoch exploateringsprocessen. Vi har under året medverkat i samtliga startade detaljplaner. För att effektivisera detaljplaneprocessen arbetar vi tillsammans med fastighets- och stadsbyggnadskontoren i projektet GEM vars syfte är att få ner ledtiden från start till färdig plan. Trafikkontoret deltar i projektet SENDSMART som är ett samarbete mellan aktörer inom anläggningsbranschen vars syfte är att effektivare kunna balansera tillgång och efterfrågan av schaktmassor i anläggningsprojekt. Under har en översyn av befintliga miljökrav på byggmaterial i anläggningsprojekt påbörjats. I dagsläget är det svårt att överblicka alla de specifika krav som ställs i olika dokument, varför en översyn och anpassning till entreprenadverksamheten är nödvändig. Mellan 2012 och har det skett förändringar i resandet som en följd av åtgärder bland annat inom det Västsvenska paketet. Ökningen av resandet i kollektivtrafiken har stabiliserats efter sommaren och landade på 10 procent sett över helåret. På samma sätt har minskningen av biltrafiken med 4,6 procent också stabiliserats under hösten. Minskningen av biltrafik gäller generellt på alla vägar och inte bara över betalstationerna. Antalet passager i de permanenta cykelmätstationerna har ökat med 22 procent under helåret. Under året visar antalet cykelpassager på en ökande trend. Cyklandet ökande som mest under hösten, bland annat för att vädret har varit gynnsamt för cyklisten. Bedömning av måluppfyllelse God Viss Viss God Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 54(70)

Mål Den biologiska mångfalden ska främjas Göteborgs näringslivsklimat ska förbättras Arbetsmarknadsinsatser för grupper långt ifrån arbetsmarknaden ska öka Tillgängligheten till kultur ska öka Osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor ska minska Upphandling av tjänster med social hänsyn ska öka Sammanfattande resultatredovisning Inom ramen för Västsvenska paketets kompensationsåtgärder för intrång i natur-och parkmiljöer har trafikkontoret i samarbete med park- och naturförvaltningen genomfört kompensationsåtgärder i Bältespännarparken. Trafikkontoret har under året fortsatt att utveckla de etablerade samverkansforum som kontoret har med näringslivet, bland annat har samarbetet med Högsbo Sisjön företagarförening lett till att den ordinarie kollektivtrafiken förstärks i området av en särskild privatfinansierad buss-skyttel. Trafikkontoret deltar i ett samarbete med Upphandlingsbolaget och Arbetsförmedlingen där en metod för upphandling och genomförande av projekt med social hänsyn har tagits fram. Ett pilotprojekt är planerat att genomföras under 2014 med start i mars månad. Trafikkontorets arbetar inte systematiskt med kulturplanering däremot är vi involverade i planeringen av hur transporterna till och från evenemangen kan och bör ske. Detta arbete är av vikt för att trafikflödena i staden ska fungera i samband med evenemang. Arbetet kommer att kräva mer insatser från trafikkontoret under kommande år. Detta eftersom planeringen runt evenemangen i centrala staden även behöver ta hänsyn till och samordnas med de stora infrastrukturprojekt som ska genomföras. På trafikkontoret uppgår kvinnors medellön till 92 procent av männens medellön. I den löneanalys som trafikkontoret genomförde inför års löneöversyn kunde kontoret inte se några osakliga löneskillnader utifrån kön. Skillnaderna har andra orsaker såsom erfarenhet, kompetens och marknadssituation. Trafikkontoret deltar i ett samarbete med Upphandlingsbolaget och Arbetsförmedlingen där en metod för upphandling och genomförande av projekt med social hänsyn har tagits fram. Ett pilotprojekt är planerat att genomföras under 2014 med start i mars månad. Bedömning av måluppfyllelse Viss Viss Viss Viss God Viss Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 55(70)

3.2 Kompletterande uppföljning av vissa av kommunfullmäktiges prioriterade mål 3.2.1 Jämställdheten i stadens verksamheter ska öka Jämställdhetsintegrerad medborgardialog Metodstödet för jämställdhetsintegrerade medborgardialoger (JiM) ska genom stegvisa råd och frågeställningar säkerställa att stadens medborgardialoger planeras, genomförs och följs upp på ett sätt som bidrar till att medborgare, utan att diskrimineras, kan och vill delta. Trafikkontoret är först ut i staden med att testa metodstödet för JiM. Det gjordes i samband med planeringen av ombyggnaden av Mariaplan. Metodstödet lägger stor vikt vid planeringen inför dialogen för att säkerställa att jämställdhets- och jämlikhetsaspekter tas med redan från början. Av den anledningen gjordes en grundlig målgruppsanalys tillsammans med stadsdelsförvaltningen Majorna-Linné där det kartlades i vilken utsträckning målgrupperna är berörda av de planerade förändringarna samt i vilken utsträckning de generellt är aktiva i dialoger och vilket inflytande de kan tänkas ha. För att JiM också skulle få genomslag i det faktiska trafikförslaget så analyserades de inkomna synpunkterna ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Analyserna gjordes för att se om någon typ av utformning skulle kunna gynna en grupp på bekostnad av en annan och vilka sociala konsekvenser det i sådana fall skulle kunna få. Det tydliga syftet och målet med att genomföra JiM och analysera synpunkterna ur ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv gjorde att trafikkontoret kunde planera den framtida förändringen av Mariaplan på ett bättre sätt än om vi endast sett till behov utifrån trafikslag. Jämställdhetssäkring av ärendehanteringsprocessen En granskning av enheten trafikreglerings ärendehanteringsprocess har gjorts utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Syftet var att undersöka om män och kvinnor behandlades likvärdigt i hanteringen av skrivelser som kommer in till trafikkontoret. Resultatet visade att det var en marginell skillnad på hur män och kvinnor behandlades. Däremot hittades kritiska moment i ärendehanteringsprocessen som är personbundna och som inte finns formaliserade som skulle kunna medföra en risk för ojämlik behandling. Jämställdhetskrav i upphandling Avdelning trafik har infört jämställdhet som avtalskrav avseende kvalitet i vissa upphandlingar av ramavtal som börjar gälla år 2014. Kraven innebär dels att leverantören ska ha en aktuell jämställdhetsplan som ska motsvara artikel 12 i CEMRdeklarationen samt möjlighet till avrop på jämställdhetsanalys i respektive avrop. Uppföljning och eventuell utveckling av att införa jämställdhet i upphandlingar pågår. 3.2.2 Det hållbara resandet ska öka Trafikkontoret arbetar sedan många år aktivt med att öka efterfrågan på hållbara resor, i enlighet med de politiska målen. När det gäller våra medarbetare kan vi konstatera att en övervägande del av våra anställda reser kollektivt, cyklar eller går till arbetsplatsen. En del åker bil till pendelparkering i kranskommun för att därefter fortsätta med kollektivtrafik. Vårt centrala läge på kontoret gör att medarbetarna oftast kan ta sig direkt till arbetsplatsen utan byten. Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 56(70)

Vi har kollektivtrafikförmån (Västtrafikkort), stadens cykelförmån och tillsammans med andra centralt belägna förvaltningar en gemensam bilpool. Bilpoolen ska användas vid tjänsteärenden/tjänsteresor vilket gör att behovet att köra egen bil till och från arbetet är litet för merparten av våra anställda. För tjänsteärenden i de centrala delarna av staden har vi Styr och Ställ abonnemang. Vi har som klimatkompensationsåtgärd nyligen köpt in tre elcyklar som de anställda kommer kunna boka för tjänsteärenden. 3.2.3 Osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor ska minska På trafikkontoret uppgår kvinnors medellön till 92 procent av männens medellön. I den löneanalys som trafikkontoret genomförde inför års löneöversyn kunde kontoret inte se några osakliga löneskillnader utifrån kön. Skillnaderna har andra orsaker såsom erfarenhet, kompetens och marknadssituation. 3.2.4 Upphandling av tjänster med sociala hänsyn ska öka Mått Oktober 2012 - oktober Antal upphandlingar av tjänster och entreprenader som har påbörjats/annonserats 85 st - därav med social hänsyn 0 st * * Social hänsyn avser de upphandlingar som görs för att få in personer som står långt från arbetsmarknaden (arbetslösa). Trafikkontoret har etiska krav i samtliga upphandlingar vid t.ex. stenleveranser. Trafikkontoret deltar i ett samarbete med Upphandlingsbolaget och Arbetsförmedlingen där en metod för upphandling och genomförande av projekt med social hänsyn har tagits fram. Ingen upphandling med social hänsyn är genomförd under. Under 2014 kommer ett anläggningsprojekt i Gårdsten (Kryddhyllan 2) upphandlas med social hänsyn enligt den framtagna metoden. Upphandlingen startar i mars 2014. 3.3 Sammanfattande uppföljning av kommunfullmäktiges uppdrag Uppdrag Har uppdraget utförts? Ja/Nej Om uppdraget inte har utförts; kort kommentar om orsaken till det och ev till vilken del uppdraget har genomförts En kartläggning av resursfördelning utifrån kön ska tas fram i varje nämnd och bolag Förvaltningar och bolag ska erbjuda alla tillsvidareanställda heltidstjänster Andelen födda utanför Norden samt andelen kvinnor ska öka på chefsnivå - avseende födda utanför Norden på chefsnivå Nej Ja Nej Att kartlägga resursfördelning utifrån kön inom trafikområdet mot investeringsnyttor är komplext och svårt eftersom det saknas erfarenheter och forskning inom området. Det finns svårigheter i att beskriva dagens reseskillnader på planerade investeringar när dessa har en framtida samhällsfunktion att fylla i mellan 20 och 120 år. För att få hjälp i att beakta möjligheter och problem har trafikkontoret tagit kontakt med forskare på Göteborgs universitet som jobbar just med trafik, genus och kopplingen till planerade åtgärder. Under 2014 kommer vi samarbeta med Göteborgs universitet för att ta fram en modell för analys av vilka investeringar som kommer män respektive kvinnor tillgodo. Vi erbjuder heltidstjänster och har inga ofrivilliga deltidsanställningar. Vi har idag inga chefer födda utanför Norden. - avseende kvinnor på chefsnivå Ja Av kontorets samtliga chefer är för närvarande 62 procent kvinnor. Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 57(70)

3.4 Kompletterande uppföljning av vissa av kommunfullmäktiges uppdrag 3.4.1 Andelen miljömåltider ska öka till minst 50 procent under mandatperioden Mått 2012 Inköpta livsmedel totalt (tkr) 61 67 Andel ekologiska livsmedel (%) 100 100 Andel ekologiskt kött (%) i.u. i.u. Trafikkontoret köper mycket lite livsmedel. Det som köps in är kaffe, te och mjölk och idag är alla dessa produkter ekologiskt och etiskt märkta. Trafikkontoret har marginell extern representation men genomför en del interna konferenser där Upphandlingsbolagets ramavtal följs och ekologiska måltidsalternativ efterfrågas. 3.4.2 Av den arbetade tiden i Göteborgs Stad ska max fem procent utföras av timanställd personal. Gäller för mandatperioden. Mått 2011 2012 Andel arbetad tid utförd av timavlönade 0,24 % 0,45 % 0,85 % De timavlönade vi haft på trafikkontoret är nästan uteslutande timanställda högskolepraktikanter. Vi har under 2012 och framförallt under ökat antalet praktikanter, i enlighet med våra mål. 3.4.3 Under 2014 ska minst 50 procent av stadens tjänsteupphandlingar göras med sociala hänsyn Trafikkontoret deltar i ett samarbete med Upphandlingsbolaget och Arbetsförmedlingen där en metod för upphandling och genomförande av projekt med sociala hänsyn har tagits fram. Under 2014 kommer ett anläggningsprojekt i Gårdsten (Kryddhyllan 2) upphandlas med sociala hänsyn enligt den framtagna metoden. Upphandlingen startar i mars 2014. Bedömningen är att måluppfyllelse inte går att nå under eller 2014 då arbetet fortfarande befinner sig i ett utvecklingsskede. Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 58(70)

4 Nyckeltalsredovisning Utfall De vi är till för Verksamhet/ Processer Medarbetare/ Personal Ekonomi/ägare / målvärde för Utfall 2012 Utfall 2011 Utfall 2010 Resultat efter finansiella poster -304 0-4 970-22 253-9 797 Nettokostnad (tkr) -396 541-397 310-364 826-436 806-402 476 Nettokostnadsutveckling 4,2 % 4,7 % -13,2 % 7,0 % -8,8 % Bruttokostnad (tkr) -1 885 380-1 864 292-1 676 301-1 668 458-1 490 603 Bruttokostnadsutveckling 4,7 % 4,4 % 0,5 % 9,0 % -1,3 % Eget kapital som andel av bruttokostnaden 1,0 % 1,0 % 1,1 % -0,3 % 1,1 % Eget kapital (tkr) 19 227 19 531 19 531-4 859 17 394 Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 59(70)

5 5.1 Sammanfattande analys Se kommentarer och analys under 2.2.1 Fördjupad analys beträffande ekonomi och personal/medarbetare. 5.2 Resultaträkning (tkr) Per Not 2012 Taxor avgifter o ersättningar 1 326 383 335 861 Hyror och arrenden 2 53 972 51 167 Bidrag 3 54 776 76 586 Försäljning av verksamhet o entrepr 4 1 051 883 970 238 Övriga intäkter 1 825 1 437 Summa verksamhetens intäkter 1 488 839 1 435 289 Personalkostnader 5-97 891-92 690 Entreprenader o köp av verksamhet 6-1 179 609-1 221 049 Lokal- och markhyror, fastighets. 7-6 336-5 748 Bränsle, energi och vatten 8-42 363-39 029 Förbrukn mtrl o reparationer 9-7 176-8 318 Köp av entreprenad och tjänster 10-246 490 0 Övriga verksamhetskostnader 11-172 366-309 466 Summa verksamhetens kostnader -1 752 231-1 676 301 Avskrivningar 12-17 -133 149-123 814 Verksamhetens nettokostnader -396 540-364 826 Kommunbidrag 458 900 435 800 Summa finansiella intäkter 18 14 774 14 802 Summa finansiella kostnader 19-77 438-90 746 Resultat före extraordinära poster -304-4 970 ÅRETS RESULTAT -304-4 970 Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 60(70)

5.3 Balansräkning (tkr) Per Not -12-31 2012-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 12 1 024 2 514 Mark, markanläggningar, byggnader 13-16 2 789 775 2 479 438 Maskiner o inventarier 17 4 357 6 209 Summa anläggningstillgångar 2 795 155 2 488 161 Omsättningstillgångar Förråd och lager 20 0 6 Kundfordringar 21 201 542 221 601 Övriga kortfristiga fordringar 22 335 245 331 060 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 23 74 584 57 854 Kassa och bank 78 020 19 612 Summa omsättningstillgångar 689 391 630 133 SUMMA TILLGÅNGAR 3 484 546 3 118 294 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 24 19 531 24 501 Årets resultat 24-304 -4 970 Summa eget kapital 19 227 19 531 Långfristiga skulder Investeringsbidrag, netto 25 154 318 0 Kommunlån 26 2 688 607 2 392 749 Summa långfristiga skulder 2 842 925 2 392 749 Kortfristiga skulder Övriga kortfristiga skulder 27 457 165 568 604 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 28 165 229 137 410 Summa kortfristiga skulder 622 394 706 014 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 3 484 546 3 118 294 Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 61(70)

5.4 Noter Redovisningsprinciper Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagens bestämmelser och god redovisningssed. Om inte annat framgår är principerna oförändrade i jämförelse med föregående år. Reviderad kontoplan för staden från år innebär ändrad klassificering av posterna i Resultaträkningen. Från är investeringsbidrag redovisade i enlighet med riktlinjerna i RKR18. Fordringar Fordringar har tagits upp till det belopp varmed de beräknas inflyta. Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar avskrivs systematiskt över den bedömda ekonomiska livslängden med ett normalt underhåll. Härvid tillämpas följande avskrivningstider: Gator, broar, banor och vägar Kollektivtrafikanläggningar Spåranläggningar Strömledningar Maskiner och inventarier Datorer, FoU (immateriella anläggn) 33 år 20 år 20 år 17 år 5 år 3 år Not 1 Taxor, avgifter och ersättningar 2012 Avgiftsparkering 125 119 126 715 Parkeringsövervakning 58 492 62 403 Boendeparkering 38 898 36 700 Övriga tillstånd och dispenser 5 737 5 414 Ersättning schakt, gatuvärme, trafikskador mm 22 121 20 627 Trygg Vacker stad, ersättning från Park och naturförvaltningen 16 502 17 926 Kolla-projektet, ersättning från Färdtjänsten 0 24 523 Fraktavgifter 2 964 3 071 Övriga avgifter o ersättningar 56 551 38 482 Summa 326 383 335 861 Not 2 Hyror och arrenden 2012 Ledningsavgifter 26 715 26 869 Upplåtelse av offentlig plats 22 957 21 234 Övriga hyror och arrenden 4 299 3 064 Summa 53 972 51 167 Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 62(70)

Not 3 Bidrag 2012 EU-bidrag 2 165 2 471 Statsbidrag frakttrafik 11 823 6 000 Statsbidrag Västsvenska paketet, driftshändelser 35 764 57 664 Övriga statsbidrag 2 912 7 741 Övriga bidrag 2 113 2 710 Summa 54 776 76 586 Not 4 Försäljning av verksamheter och entreprenader 2012 Spårvagnstrafik 731 011 686 376 Drift och underhåll bana 278 769 250 204 Övrig försäljning 42 102 33 658 Summa 1 051 883 970 238 Not 5 Antalet anställda och personalkostnader 2012 Kvinnor 89 74 Män 71 70 Totalt 160 144 Löner och ersättningar till styrelsen och trafikdirektören 1 415 1 412 Löner, ersättningar o förmåner till övriga anställda 69 666 61 817 Sociala avgifter enligt lag och avtal 26 810 24 074 Totalt löner, ersättningar och sociala avgifter 97 891 87 303 Övriga personalkostnader 0 5 282 Summa personalkostnader 97 891 92 585 Not 6 Köp av huvudverksamhet (2012: Entreprenader och köp av verksamhet) 2012 Spårvagnstrafik 648 434 615 442 Drift och underhåll väg/bana 403 822 443 162 Parkering 63 684 63 015 Frakttrafik 13 504 10 370 Tillstånd och dispenser 3 148 3 316 Kundtjänst, Kontaktcenter 576 6 985 Övriga entreprenader 46 440 78 759 Summa 1 179 609 1 221 049 Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 63(70)

Not 7 Lokal- och markhyror, fastighetsservice 2012 Lokalhyror 4 599 4 309 Markhyror mm 1 736 1 249 Driftkostnader, reparationer 0 190 Summa 6 336 5 748 Not 8 Bränsle, energi och vatten 2012 El 37 853 36 216 VA-avgift 22 7 Fjärrvärme 4 483 2 793 Övrig el, drivmedel mm 5 13 Summa 42 363 39 029 Not 9 Förbruknings material och reparationer 2012 Reparationer och underhåll 80 3 230 Kontorsmaterial och trycksaker 5 350 3 512 Förbrukningsinventarier, förbrukningsmaterial 1 746 1 576 Summa 7 176 8 318 Not 10 Köp av entreprenader och tjänster 2012 Köp av anläggningsentreprenader 58 246 0 Konsulttjänster 177 947 0 Köpta tjänster 10 298 0 Summa 246 491 0 Not 11 Övriga verksamhetskostnader 2012 Konsulttjänster 0 144 952 Hyra/leasing 88 504 85 198 Anläggnings- och underhållsmaterial 17 358 18 741 Köpta tjänster 0 15 161 Annonser, reklam, information 14 796 23 771 Försäkringar, riskkostnader, avgifter 14 713 9 807 Skatteväxling Västtrafik, bidrag, föreningar, enskilda m fl 31 695 5 813 Tele-, datakommunikation, post 2 776 4 300 Övriga kostnader 2 523 1 723 Summa 172 366 309 466 Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 64(70)

Not 12 Immateriella anläggningstillgångar -12-31 2012-12-31 Ingående anskaffningsvärde 18 159 17 549 Årets förändringar: - Årets anskaffningar 0 610 - Avgår statsbidrag, övriga intäkter 0 0 - Omklassificerat från pågående 0 0 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 18 159 18 159 Ingående avskrivningar -15 645-13 525 Årets förändringar: - Avskrivningar -1 490-2 120 Utgående ackumulerade avskrivningar -17 135-15 645 Utgående restvärde enligt plan 1 024 2 514 Not 13 Markanläggningar -12-31 2012-12-31 Ingående anskaffningsvärde 7 478 122 6 919 171 Avgår ackumulerade statsbidrag, övr intäkter -2 744 021-2 404 232 Avgår nedskrivning år 2000-144 842-144 842 Årets förändringar: - Inköp 74 080 74 120 - Avgår statsbidrag, övriga intäkter -65 337-33 222 - Omklassificerat (tidigare pågående som avslutats) 354 135 178 263 - Omklassificerat ack anskaffn värde (justering av anläggn gr) 0 0 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 4 952 137 4 589 258 Ingående avskrivningar -2 600 706-2 480 860 Årets förändringar: - Avskrivningar -129 577-119 844 - Omklassificerat ack avskrivn (justering av anläggn gr) 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar -2 730 283-2 600 705 Utgående restvärde enligt plan 2 221 854 1 988 554 Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 65(70)

Not 14 Byggnader -12-31 2012-12-31 Ingående anskaffningsvärde 6 765 6 765 Årets förändringar - Årets anskaffningar 0 0 - Omklassificerat ack anskaffn värde (justering av anläggn gr) 0 0 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 6 765 6 765 Ingående avskrivningar -3 703-3 310 Årets förändringar: - Avskrivningar -230-393 - Omklassificerat ack avskrivn (justering av anläggn gr) 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar -3 933-3 703 Utgående restvärde enligt plan 2 833 3 062 Not 15 Mark -12-31 2012-12-31 Ingående anskaffningsvärde 3 021 3 021 Årets förändringar 0 0 Utgående ack anskaffningsvärde/restvärde 3 021 3 021 Not 16 Pågående nyanläggningar -12-31 2012-12-31 Ingående anskaffningsvärde 484 801 285 407 Årets förändringar: - Årets anskaffningar 1 064 711 945 008 - Avgår statsbidrag, övr intäkter -633 311-566 256 - Avslutade investeringar -354 134-179 358 - Nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 562 067 484 801 Summa utgående värde mark, markanläggning, fast egendom samt pågående anläggningar Not 17 Maskiner och inventarier 2 789 774 2 479 438-12-31 2012-12-31 Ingående anskaffningsvärde 131 600 128 891 Årets förändringar: - Årets anskaffningar 0 1 613 - Omklassificerat från pågående 0 1 095 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 131 600 131 599 Ingående avskrivningar -125 392-123 935 Årets förändringar: - Avskrivningar -1 852-1 455 Utgående ackumulerade avskrivningar -127 244-125 391 Utgående restvärde enligt plan 4 356 6 209 Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 66(70)

Not 18 Ränteintäkter I ränteintäkterna ingår räntebelastning av investeringar. Not 19 Räntekostnader Räntekostnaderna avser ränta på ett långfristigt lån till kommunen. Långfristigt lån avser anläggningstillgångar. Räntan har under året varit 3,0 procent. Not 20 Förråd och lager -12-31 2012-12-31 Gåvor 0 6 Summa förråd och lager 0 6 Not 21 Kundfordringar -12-31 2012-12-31 Kundfordringar 202 218 221 977 Värdereglering kundfordringar -676-376 Summa kundfordringar 201 542 221 601 Not 22 Övriga kortfristiga fordringar Statsbidrag investeringar: -12-31 2012-12-31 - Trafikverket (Vägverket) 101 925 53 044 - G93 Kringen 32 554 11 674 - Västsvenska paketet 44 668 42 988 - Övriga statsbidrag 1 241 900 Avräkning KLAB/Utveckling Nordost AB 13 870 7 899 Avräkningsfordran kund-/leverantörsfakturor Intraservice 95 110 175 606 Övriga kortfristiga fordringar 37 7 Momsfordran 45 840 38 942 Summa 335 245 331 060 Not 23 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter -12-31 2012-12-31 Parkeringsintäkter 15 965 16 272 Förutbetalda kostnader 3 777 11 418 Övriga upplupna intäkter 54 841 30 164 Summa 74 584 57 854 Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 67(70)

Not 24 Eget kapital -12-31 2012-12-31 Ingående eget kapital 19 531-4 859 Varav avsättning för ej upparbetade medel för spårutredning (2012) sberedning 2012, Kompensation för nedskrivning av Tetrasystemet 0 (3 351) 0 32 190 Återredovisning cykelplan samt spårutredning (2011) 0-2 830 Årets resultat -304-4 970 Utgående eget kapital 19 227 19 531 Not 25 Investeringsbidrag -12-31 2012-12-31 Investeringsbidrag, pågående projekt 154 099 0 Investeringsbidrag, aktiverade projekt 220 0 Ackumulerad upplösning, Investeringsbidrag aktiverade projekt 1 0 Summa 154 320 0 Not 26 Kommunlån Lånet i stadskassan avser anläggningstillgångar per -08-31. Räntan har under året varit 3,0 procent. Not 27 Övriga kortfristiga skulder -12-31 2012-12-31 Räntebärande kortfristigt kommunlån 0 100 000 Leverantörsskulder 422 570 443 257 Avräkning leverantörsfakturor, Intraservice 33 709 23 938 Förskott statsbidrag KLIMP 240 240 Övriga förskott och depositioner 646 348 Övriga Statsbidrag 0 821 Summa 457 165 568 604 Not 28 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter -12-31 2012-12-31 Upplupna övriga kostnader 48 791 20 596 Förutbetald intäkt, Västtrafik AB 87 607 85 208 Övriga förutbetalda intäkter 21 807 25 105 Upplupna räntekostnader 0 167 Upplupna personalkostnader 7 024 6 334 Summa 165 229 137 410 Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 68(70)

Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 69(70)

Trafiknämnden, Årsrapport Facknämnder 70(70)