Beslut och verksamhetsrapport

Öringe Montessoriförening ane1eh80@hotmai1.com efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling vid Öringe Montessoriförskola, Öringe Montessoriförening

1(16) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. En beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat och Skolinspektionens bedömningar i sin helhet följer nedan. Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att förskolechefen vid Öringe Montessoriförskola, Öringe Montessoriförening, säkerställer att personalen har kunskap om uppdraget och att det finns strategier för arbetet med att stödja de flerspråkiga barnens språkutveckling. Förskolechefen skapar också förutsättningar för personalen att bedriva arbetet genom att personalen får möjlighet till den kompetensutveckling som de behöver och att de har gemensam tid för planering, reflektion och erfarenhetsutbyte. Personalen stimulerar och stödjer de flerspråkiga barnens språkutveckling både i svenska och modersmålet vid strukturerade aktiviteter. Utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att utvecklingsarbete behöver genomföras inom följande prioriterade områden: Förskolechefen och personalen behöver, vid mottagandet av barnen på förskolan, utveckla kartläggningen av barnens erfarenheter, kunskaper och intresse i syfte att bättre kunna anpassa utbildningen till barnens behov. Personalen behöver i högre grad uppmuntra och stödja barnens språkutveckling i både svenska och barnens modersmål i den fria leken. Uppföljning Huvudmannen ska, senast den 12 januari 2017, inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång.

2(16) Huvudmannen ska därefter senast den 16 november 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska vid uppföljningen efter tolv månader redovisa hur granskningens resultat används övergripande i hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Redogörelser skickas via e-post, till skolinspektionen.lund@skolinspektionen.se eller per post till Skolinspektionen, Avdelning Nordväst, Box 156, 221 00 Lund. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr 400-2015:7428) i de handlingar som sänds in. På Skolinspektionens vägnar Maria Kärrman Enhetschef/Beslutsfattare Ulrika Rosengren Utredare/Föredragande

3(16) Verksamhetsrapport Inledning Skolinspektionen genomför under hösten 2016 en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet med kvalitetsgranskningen är att belysa om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina språk. Granskningen av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling genomförs i 35 förskolor med både enskilda och kommunala huvudmän. Förskolan Öringe Montessoriförskola, Öringe Montessoriförening ingår i urvalet av förskolor. Öringe Montessoriförskola, avdelning Solen, besöktes den 27 och 28 september 2016, då observationer och intervjuer genomfördes. Ansvariga utredare har varit Ulrika Rosengren och Litza Aschan. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Bedömningar inom varje område görs i fyra graderingar; hög grad, ganska hög grad, låg grad och ganska låg grad. En närmare beskrivning av bakgrund och syfte finns i bilaga 1. Bakgrundsuppgifter om Öringe Montessoriförskola Öringe Montessoriförskola är en fristående förskola som drivs av Öringe Montessoriförening. Förskolan är belägen mitt i byn Öringe och delar lokaler med Öringeskolan. På förskolan finns det 40 barn inskrivna uppdelade på tre avdelningar: Stjärnan för de yngsta barnen, Solen för barn mellan 2-3 år och Månen för barn 4-5 år. Det finns totalt sex flerspråkiga barn på förskolan. Vid Skolinspektionens besök på avdelning Solen är 13 barn inskrivna varav 2 barn är flerspråkiga. På förskolan finns det vid tiden för Skolinspektionens besök 3 legitimerade förskollärare som alla har montessoriutbildning, 2 montessorilärare, 3 barnskötare samt 6 resurspersoner varav 1 person är nästan klar förskollärare.

4(16) Förskolan leds av en förskolechef som tillträdde i augusti 2016 och även är rektor på Öringe skola. Förskolan arbetar enligt montessoripedagogiken. Intervjuer genomfördes med förskolechef, tre personer ifrån arbetslaget, en fokusgrupp med två personer från förskolans övriga två avdelningar samt en intervju med en språkhandledare centralt anställd i Laholms kommun. Resultat Säkerställer förskolechefen att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i ganska hög grad säkerställer att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Uppdraget är väl känt av personalen och förskolechef tillsammans med personal granskar regelbundet sitt förhållningssätt till flerspråkighet. Förskolan behöver dock genomföra kartläggning av barnens erfarenheter på ett strukturerat sätt för att bättre kunna anpassa verksamheten till de flerspråkiga barnens behov. Uppdraget väl känt av personalen Av huvudmarmens inskickade dokument framgår att förskolan sedan ett par år tillbaka i tiden har riktlinjer för hur förskolan ska arbeta med flerspråkighet. Det finns även mål i avdelningens arbetsplanering som berör mångkultur. I intervjuerna uppger både fokusgruppen och arbetslaget att de väl känner till läroplanens uppdrag om att förskolan ska stödja utvecklingen av barnets alla språk. De uppger vidare att personalen diskuterar uppdraget på förskolans arbetsplatsträffar. Förskolechefen uppger i intervjun att hon även lagt in träffar med förskollärarna som ytterligare ett forum för att diskutera förskolans uppdrag. Enligt förskolechefen upplever förskollärarna uppdraget kring flerspråkighet svårt men angeläget.

5(16) Såväl fokusgruppen som arbetslaget uppger att förskolechefen, trots den korta tid hon varit anställd, redan har väl satt sig in i verksamheten genom samtal med personal, inläsning av dokument och verksamhetsbesök. Vidare berättar fokusgruppen och arbetslaget att de sedan tidigare arbetat med de flerspråkiga barnens språkutveckling och att det nu i samband med en kompetensutvecklingsdag vid terminsstart tagit ny fart. I intervjuerna med förskolechefen, fokusgruppen och arbetslaget berättar de att de på arbetsplatsträffarna läser Skolverkets stödmaterial Flerspråkighet i förskolan tillsammans. Arbetslaget tillägger att de även läser vad som finns på Skolverkets hemsida. Förhållningssättet granskas kritiskt I den självskattning som personalen har gjort inför Skolinspektionens besök svarar de att de är "ganska bra" på att reflektera över hur de kan stimulera de flerspråkiga barnens språkutveckling. På frågan om personalen kritiskt granskar sitt förhållningssätt så berättar fokusgruppen att de gör det i samband med att de använder BRUK (självskattningsverktyg för systematiskt kvalitetsarbete) på vissa planeringsdagar där området flerspråkighet ingår. Förskolechefen säger att normer och värderingar är något "vi andas hela tiden" och att "språk och identitet hör nära ihop" och det är viktigt att vara normkritisk. Förskolechefen berättar vidare att hon gjort en del förändringar i arbetssättet kring de flerspråkiga barnen under terminen och bland annat gett utökad tid för språkhandledare i verksamheten (se vidare under avsnitt Uppmuntrar personalen flerspråkighet...). Förskolechefen säger att samtidigt som hon ser positiva effekter av språkhandledaren i sin verksamhet så ser hon generella utmaningar med att ha språkhandledare utan pedagogisk utbildning in i förskolan. Förskolechefen lyfter fram att uppdraget som språkstödjare är komplext och ett uppdrag som rimligtvis kräver en utbildad lärare. Det gäller därför att ha rimliga förväntningar på vad språkhandledarna kan bidra med i verksamheten och vad de kanske inte riktigt kan förväntas axla.

6(16) Det kritiska förhållningssättet kommer även fram när fokusgruppen, arbetslaget och förskolechefen resonerar kring hur de ska organisera barngrupperna, vilka för- och nackdelar det är att sära respektive sätta samman barngrupper utifrån flerspråkighet. Fokusgruppen och arbetslaget säger att det är en trygghet för barnen med samma språk att vara tillsammans och barnen kan stötta varandra i språket men att de tidigare sett att det har gått fortare för barnen att lära sig svenska om de oftare sätts med barn som pratar bra svenska. Förskolechefen berättar "Jag tänker att skulle det t.ex. vara bra för de arabisktalande barnen att vara tillsammans - eller blir det kontraproduktivt? Det är förmodligen både och. Det finns en tillhörighet när de är tillsammans med andra med samma språk. Bilden av mig själv kan bli förstärkt. Men samtidigt så särskiljer man de barnen i en annan grupp, som annorlunda.... Det är inte ett mål i sig att särskilja den gruppen men det skulle vara ett sätt att nå ett annat mål. Kartläggning av barnens erfarenheter genomförs inte på ett strukturerat sätt I intervjuer med fokusgruppen och arbetslaget framgår att personalen vid behov använder sig av en tolk när ett nytt flerspråkigt barn kommer till förskolan. Personalen samtalar då med föräldrarna om barnets språkutveckling, vad barnet är intresserat av och om familjens bakgrund. Detta skrivs ner och används i planeringen och senare vid uppföljningar. Men både fokusgruppen och arbetslaget uppger att de inte har något strukturerat sätt att arbeta med att kartlägga barnens erfarenheter, kunskaper och intressen utan det är lite olika vad som tas upp i dessa samtal. Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i hög grad skapar förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolechefen erbjuder personalen möjligheter till den kompetensutveckling som krävs för att arbeta språkutvecklande med flerspråkiga barn. Förskolechefen säkerställer också att det finns tid och former för planering samt informations- och erfarenhetsutbyte gällande arbete med flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolechefen och personalen utvärderar regelbundet verksamheten tillsammans.

7(16) Personalen kompetensutvecklas löpande Förskolechefen berättar i intervjun att den mest centrala kompetensen när man jobbar med flerspråkiga barn är att kunna skapa trygghet och goda relationer. "Att utveckla den flerspråkiga kompetensen, att lära oss ett nytt språk är överkurs", säger förskolechefen och fortsätter med att säga att det är ett komplext uppdrag som kräver mycket nyfikenhet och vilja hos personalen för att skapa goda förutsättningar. Förskolechefen berättar vidare att hon upplever att förskolans personal har dessa kompetenser. Förskolechefen berättar att det på förskolan finns en kompetensutvecklingsplan som innefattar estetiskt lärande. Förskolechefen säger "Det talade språket har stark dominans i vårt samhälle. Det handlar om barns kommunikationsmöjligheter. Men dans, musik, skapande är också viktiga resurser för barnen." Fokusgruppen och arbetslaget berättar att de i början av terminen varit på utbildning om flerspråkighet och mottagande av nyanlända, anordnad av kommunen. Därutöver ska några ur personalen gå på kurs kring flerspråkighet på Göteborgs Universitet. I av huvudmannen inskickade dokument framgår att styrelsen beslutat att öka de ekonomiska resurserna för utbildning och kompetenshöjning inom arbetet med flerspråkighet, vilket även bekräftas i intervjun med förskolechefen. Arbetslaget berättar i intervjun att de privata förskolorna i området inte träffas så ofta och på de få träffar som sker har flerspråkighet hittills inte tagits upp. Men eftersom fler förskolor har påbörjat arbetet med flerspråkighet kan behov av träffar uppstå för att utbyta erfarenheter, säger arbetslaget. Arbetssättet med de flerspråkiga barnen kommer att följas upp Fokusgruppen och arbetslaget berättar att arbetssättet kring de flerspråkiga barnen är nytt och förskolechefen påpekar att de fortsätter vidareutveckla arbetssättet. Fokusgruppen berättar att barnens språkutveckling följs upp både genom Montessorimaterialet som är uppdelat i olika utvecklingssteg och eget material som de utvecklat från TRAS-metoden (Tidig registrering av språkutveckling). Arbetslaget berättar vidare att de gör utvärderingar på arbetsplatsträff arna och att arbetssättet för de flerspråkiga barnens språkutveckling också kommer att utvärderas. Fokusgruppen säger i intervjun att det var nytt för dem när de flerspråkiga barnen började på förskolan. "Vi tänkte vi gör så gott vi kan. Några planer hade vi inte. Nu har det gått ett år och vi kan förfina arbetet."

8(16) Förskolechefen vill utveckla förskolans norm kritiska arbetssätt Förskolechefen säger att normkritik inte varit framträdande i förskolans arbetssätt och att hon vill utmana synen kring flerspråkighet. Hon säger att relationerna till familjerna är centrala i arbetet med flerspråkighet och genom att lyfta flerspråkigheten skapas också intresse kring barnens kulturella bakgrund. Styrelsen har, säger förskolechefen, definierat en ekonomisk ram där arbetet med flerspråkighet är en del. Utöver det har förskolan fått riktade kompetensutvecklingspengar för just det språkutvecklande arbetet och integration. Förskolechefen säger vidare att någon direkt omfördelning av resurser inte har skett på grund av de flerspråkiga barnen men att styrelsen vill hålla ner antalet barn i gruppen vilket gynnar alla barn, inte bara de flerspråkiga barnen. Stimulerar och stödjer personalen flerspråkiga barns språk- och kommunikationsutveckling i svenska? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska hög grad stimulerar och stödjer flerspråkiga barns språk- och kommunikationsutveckling i svenska. Barnen erbjuds rika möjligheter att använda olika kommunikativa uttryckssätt som stöds av personalen. Personalen utgår från flerspråkiga barns kunskaper, erfarenheter, bakgrund och intressen för att skapa meningsfulla sammanhang för den språkliga utvecklingen. Personalen utmanar även flerspråkiga barns språkutveckling så att de erövrar nya kunskaper och färdigheter. Personalen behöver dock ta tillvara på tillfällena för språkutveckling i den fria leken utomhus. Barnen erbjuds möjligheter att använda olika kommunikativa uttryckssätt Förskolechefen berättar i intervjun att förskolan erbjuder barnen olika uttryckssätt och uttrycksformer under den dagliga verksamheten. I samlingarna och under måltiderna används sånger och ramsor på ett medvetet sätt för språkutvecklingen. Förskolechefen säger att musik, rytmik och gymnastik är väldigt bra för de flerspråkiga barnen. Genom de strukturerade aktiviteterna ges barnen en tydlig ram som barnen mår bra av "Våra barn känner sig trygga och under dessa [strukturerade] situationer så är det mera på lika villkor".

9(16) Arbetslaget säger att det är viktigt att barnet tränar uttalet och att arbetet med ramsor är viktigt för språkutvecklingen "De vet vad som händer när vi börjar med ramsan. Jag ser hur barnen utvecklas med ramsan, lär sig ett ord i taget." Arbetslaget säger vidare att arbetssättet inom montessoripedagogiken är språkutvecklande och att montessorimaterialet stimulerar barnens språkutveckling i svenska. Arbetslaget säger också att de sitter på golvet med bilder och då kan de flerspråkiga barnen översätta bilden till barnens eget språk. Personalen säger att de arbetar språkutvecklande hela tiden "Under samlingen och under maten, hallen och toaletten, sker språkutvecklande arbete. Det är ett lärande hela tiden". Fokusgruppen berättar att de presenterar olika arbetsmaterial för de flerspråkiga barnen och sitter med dem enskilt. Barnen kan ibland få sitta själva med en lärplatta med bilder som de trycker på och en röst läser upp ordet på svenska. Under Skolinspektionens besök får barnen under arbetspassen själva välja vad de vill göra samtidigt som personal benämner och stöttar barnet i utforskandet av arbetsuppgiften. Det varierar dock mellan personalen hur mycket språkligt stöd barnen får. Vid Skolinspektionens besök observeras hur matsituationen för de äldre barnen innehåller många moment där barnen stimuleras till delaktighet med övriga barn i gruppen. När ett barn vill pausa från ätandet och i stället ägna sig åt ramsor bejakar personalen vid bordet barnets önskemål och frågar vilken ramsa barnet vill att de ska säga. På väggen vid matbordet är ett flertal ramsor uppsatta och barnet pekar på en av dem. Alla barnen följer mer eller mindre med i ramsan. Andra barn är inspirerade till att välja nästa ramsa och så flyter det på tills barnen är redo att äta igen. Personal vid bordet är också lyhörd för vad barnen vill prata om och följer upp deras frågor och kommentarer så en fördjupad dialog utvecklas. Vid samlingen har personalen ett enkelt system för att följa upp att talutrymmet fördelas mellan barnen. Få tillfällen för språkutveckling i den fria leken utomhus Arbetslaget berättar att Montessoripedagogiken går ut på att variera arbetspass med fri lek. De berättar att barnen får mycket stöd och stimulans i arbetspassen inne men att personalen tar en mer observerande roll ute och att den fria leken sker på barnens initiativ. Arbetslaget definierar fri lek som "Fantasi, skapande och [barnen] utforskar det som de sett och lärt sig.... Här ser vi hur de kommunicerar med varandra." Arbetslaget säger vidare att barnen är duktiga på att leka och utveckla den fria leken själva och att personalen hjälper och pushar barnen som

10 (16) inte har någon att leka med att komma in i leken. Man ska betrakta på håll, det är självständighet, säger arbetslaget. Skolinspektionens observationer av den fria leken utomhus visar att barnen leker fritt i åldersblandade grupper. Det observeras få tillfällen till interaktion mellan barn och vuxna och det ges därmed få tillfällen till språkutvecklande aktiviteter. Det observeras vidare att de flerspråkiga barnen oftast leker själva, med andra flerspråkiga barn eller ser på när andra barn leker. Vid flera tillfällen försöker ett flerspråkigt barn ta sig in i leken med andra (icke flerspråkiga) barn men oftast utan att lyckas. Vid Skolinspektionens observationer lämnar övriga barn lekhuset när ett flerspråkigt barn vill vara med, vid ett annat tillfälle stoppar ett flerspråkigt barn ett annat barn på cykel, men missuppfattas och det cyklande barnet springer iväg. Det förekommer dock några goda exempel där personal utmanar barnens språk genom att följa barnen i leken. Ett exempel är när två barn leker med bilar i sanden och gör vägar för bilarna att köra på. Förskolläraren gör spår vid sidan av och säger "Här gör jag spår och kommer jag med mitt tåg!". Barnen ser på förskollärare och uppskattar en ny deltagare i leken. Förskollärare låter spåret gå i en vid kurva vid sidan av barnens bilväg och säger "Nu går spåret i en stor kurva!". En stund senare frågar förskolläraren "vilket kör snabbast tåg eller bil?" och barnen börjar i samtalet jämföra bilar och tåg. Uppmuntrar personalen flerspråkighet och skapar personalen möjligheter för flerspråkiga barn att använda modersmålet i förskolans dagliga verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i hög grad uppmuntrar personalen flerspråkighet och skapar personalen möjligheter för flerspråkiga barn att använda modersmålet i förskolans dagliga verksamhet. Personalen har ett öppet och positivt förhållningssätt till flerspråkighet och stödjer aktivt barnens modersmål i den pedagogiska verksamheten. Personalen verkar även aktivt för föräldrarnas delaktighet med flerspråkiga barns språkutveckling.

11(16) Barnens modersmål används ofta Vid Skolinspektionens observationer används de flerspråkiga barnens modersmål löpande i verksamheten. Vid alla rutinsituationer, såsom i tambur, måltidsplatser, samlingar, arbetspass och badrum, finns ordlistor uppsatta väl synliga för personalen. På andra avdelningar finns samma typ av listor på språk som är relevanta för respektive avdelning. I tamburen finns även en lista där föräldrar skriver upp viktiga ord för barnen. Dessa listor innehåller ofta använda ord på svenska och barnens modersmål med fonetiskt uttal. Personalen använder ord på barnens modersmål frekvent som stöd vid olika aktiviteter. Till exempel observerar Skolinspektionen då ett flerspråkigt barn ska tvätta händerna där personalen säger "tvätta händerna" på svenska men inte får någon reaktion från barnet. Därefter upprepar personalen uppmaningen på barnets modersmål varpå barnet går in till handfatet och tvättar händerna. På samlingen ingår barnens modersmål på ett naturligt sätt parallellt med svenskan. Personalen börjar samlingen med att hälsa på båda språken och fortsätter genom hela samlingen att benämna saker och händelser på båda språken. Till exempel så benämns dag, månad och väder på barnens modersmål. Förskolechefen säger att sånger på andra språk kan vara utvecklande för alla barn även då man inte har flerspråkiga barn i verksamheten. Ett annat exempel som Skolinspektionen observerar är under en måltid då ett flerspråkigt barn lyfter olika saker och får personalen och barn vid bordet att benämna sakerna på barnets modersmål. Efter en stund övergår ordleken till att barn och personal benämner sakerna på svenska respektive barnens modersmål om vart annat. Utöver arbetspassen går personalen ibland in och arbetar lite extra med språkutveckling tillsammans med ett barn eller en liten barngrupp som har behov av det, säger förskolechefen. Språkhandledare ger god effekt i verksamheten Personalen berättar att de under förra läsåret fick stöd av en språkhandledare som fungerade som tolk och hjälpte personalen i arbetet med de flerspråkiga barnen. Språkhandledaren är centralt anställd i Laholms kommun och har uppdrag i flera olika skolverksamheter i kommunen men förskolechefen arbetsleder insatserna på denna förskola. Förskolechefen utökade vid terminsstart 2016 språkhandledarens tid i verksamheten för att åstadkomma ett mer aktivt samarbete med förskolans personal. Nu sker sagoläsning två gånger per vecka där den svenska förskolläraren och språkhandledaren läser samma saga (så kallade tvillingböcker). De läser parallellt, en sida på svenska och därefter en sida på arabiska.

12 (16) Barnen lyssnar och ställer frågor som besvaras på olika språk beroende på fråga och vem som frågar. Språkhandledaren berättar även på svenska om hur det arabiska språket är uppbyggt. Språkhandledaren har möte varje vecka tillsammans med förskolläraren där de tillsammans planerar vilka böcker som ska läsas. Språkhandledaren berättar att han tycker att det är bra att de flerspråkiga barnen får bekanta sig med bokstäverna och att det finns bra alfabetsånger på arabiska. Då språkhandledarens arbetssätt är nytt uppger förskolechefen och språkhandledaren att de kommer att utvärdera språkhandledarens insatser i verksamheten, men att de ännu inte bestämt hur utvärderingen ska genomföras. Tryggheten viktig för språkutvecklingen Arbetslaget säger att tryggheten är den viktigaste faktorn för de flerspråkiga barnens språkutveckling. Därefter kommer förtroende "och då kommer språket och kommunikationen", säger de. Arbetslaget säger vidare att all pedagogik på förskolan används språkutvecklande men att de skulle kunna utveckla det ännu mer så att det innefattar alla språken som barnen har på avdelningen. Det är tydligt under Skolinspektionens observationer att de flerspråkiga barnen på avdelningen uppskattar när personalen använder barnens modersmål. Språkhandledaren berättar att samarbetet med personalen på denna förskola fungerar bra och kontakten mellan personalen och språkhandledaren är viktig för barnens språkutveckling. Språkhandledaren säger att personalen måste tro att det är viktigt för barnen att utveckla alla sina språk "Barnen märker om personalen inte har ett bra förhållningssätt till mig, då blir barnen också påverkade av det. Då blir de [barnen] inte positiva till mig och då fungerar det dåligt." Utvecklar samverkan med föräldrarna Både förskolechef och arbetslag säger att kontakten med föräldrarna är central och att de vill utveckla samverkan med föräldrarna. "Är föräldrarna trygga med oss så mår barnen bra" säger förskolechefen. Arbetslaget berättar att de bjudit in föräldrarna för att prata om förskolans verksamhet men att ett begränsat antal familjer kom. Förskolechefen berättar också att hon aktivt arbetar för att engagera mammorna för att skapa förståelse för förskolans verksamhet.

13 (16) Arbetslaget berättar att de på en kompetensutvecklings dag med Migrationsverket fick bra tips om hur man för in flerspråkighet i förskolan, bland annat genom att stimulera föräldrar att läsa sagor på barnens språk och prata om barnens kulturer. Arbetslaget säger att de även vill ta hjälp av föräldrarna för att ta in musik och använda appar på barnens språk Utformar och använder personalen miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i hög grad utformar och använder miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Miljö och material är inbjudande och lätt tillgängligt för barnen och det finns ett medvetet sätt hur materialet utnyttjas i språkutvecklande syfte. Materialet används språkutvecklande Förskolan har allt material inomhus placerat lätt tillgängligt i barnens höjd. På väggarna finns också ordbilder uppsatta runt om i alla rum. Men även om ord på barnens modersmål finns uppsatta för personalen så är ordbilderna som är anpassade till barnen uteslutande på svenska. Förskolechefen säger att Montessorimaterialet som är konkret och tillämpbart för språkutveckling oavsett språk och att de inte har känt behovet av att anpassa lokalen ytterligare för de flerspråkiga barnen. Förskolechefen säger också att de inte har saknat något material i utvecklandet av miljö för de flerspråkiga barnen. Förskolechefen säger att det är viktigt att materialet är i barnens höjd så barnen själva kan välja vad de vill arbeta med. Förskolechefen uppger att hon upplever att personalen har stort friutrymme att utforma sin verksamhet. Fokusgruppen berättar att det överallt på förskolan sitter bokstäver, veckodagar och namnlappar på låg höjd. Fokusgruppen berättar vidare att de tidigare hade bilder på innehållet i leklådorna för att barnen skulle hitta men att personalen nu har minskat bildens storlek och istället har satt tydlig text, t.ex. "Lego", så barnen lär sig ordbilder.

14 (16) Även där barnen ska sitta finns det nu både bild på barnet och barnets namn. När barnen är 4 år så känner de igen sina namn, säger fokusgruppen. Ramsorna som är uppsatta vid matplatserna är viktiga för språkutvecklingen och personalen har utvecklat ett häfte med förslag på hur man kan lägga upp en samling där man varvar sång och rörelse. På förskolan finns det flera böcker på arabiska men, enligt förskolechefen, så saknas ännu böcker på några av de flerspråkiga barnens modersmål. Personalen visar och berättar om de så kallade tvillingböckerna som lånas från kommunens bibliotek, där samma saga finns på svenska respektive barnens modersmål. Förskolechefen säger att hon vill att personalen ska utöka förskolans material ytterligare för att visa på mångfald i största allmänhet till exempel genom att inskaffa dockor med funktionshinder. Bilaga 1 Bakgrund och syfte Idag talar var femte förskolebarn i Sverige fler än ett språk. Barn med utländsk bakgrund som får möjlighet att utveckla sitt modersmål har bättre möjligheter att lära sig svenska och även att tillägna sig kunskaper inom andra områden.' Då språket är centralt för att kunna fortsätta det livslånga lärandet i utbildning och arbete, är det viktigt för barnen att de så tidigt som möjligt ges möjlighet att utveckla sina språkliga färdigheter. Det finns annars stor risk för att de inte kan utveckla övriga kunskaper som de förväntas, varken i förskola eller längre fram i grundskolan. Att förskolan har en central roll när det gäller barnens utveckling fastställs i skollagen. Här framgår att förskolan ska ta hänsyn till barns olika behov och ge dem stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. 1 Lpfö98 reviderad 2010 sid 7

15 (16) Förskolan ska också sträva efter att jämna ut skillnader i barnens förutsättningar för att tillgodogöra sig utbildningen.2 Av skollagen framgår också att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.3 I arbetet med att förstå barnens språkliga bakgrund och intressen är samarbetet med hemmet mycket viktigt. Att stimulera barnens språkutveckling förutsätter inte att personalen själva behöver kunna barnens respektive modersmål men flerspråkig personal och lärare i modersmål kan utgöra ett bra stöd för både barn och personal. Det övergripande syftet med kvalitetsgranskningen är att bedöma om försko- Ian medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina språk. För att uppfylla detta syfte granskar Skolinspektionen förskolornas arbete utifrån följande frågeställning: Arbetar förskolorna för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Bedömningsområde 1 Finns strategier och förutsättningar på förskolan för att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling? Under detta bedömningsområde ingår att granska om förskolechefen ger förutsättningar för förskolans språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn samt vilka strategier som finns för detta arbete. Detta kan innebära att förskolechefen organiserar verksamheten så att det finns möjlighet till gemensam planering och kollegialt lärande för personalen. Vidare granskas om det på förskolan finns en gemensam syn och ett medvetet förhållningssätt för att ta sig an uppdraget 2 1 kap. 4 skollagen 3 8 kap. 10 skollagen

16 (16) Bedömningsområde 2 Uppmuntras och skapas möjligheter för flerspråkiga barn att använda svenska och sitt/sina modersmål i förskolans dagliga verksamhet? Under detta bedömningsområde ingår att granska hur uppdraget avseende förskolans medverkan till flerspråkiga barns språkutveckling omsätts i praktiken. I granskningen ingår exempelvis att se hur personalen stimulerar och ulmanar de flerspråkiga barnens utveckling av det svenska språket. Vidare granskas om personalen aktivt stödjer modersmålet genom att integrera det i den dagliga verksamheten. Detta bedömningsområde innefattar dessutom hur personalen utformar och använder förskolans miljö och material för att stödja och stimulera de flerspråkiga barnens språkutveckling.