Verksamhetsberättelse 2015 Kommunledningssektorn

Innehållsförteckning 1 Verksamhetsöversikt... 4 2 Sammanfattning... 6 3 Volymer... 7 3.1 Chefer i förvaltningen... 7 3.2 Kommunala fastigheter... 7 4 Måluppföljning... 8 4.1 Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov (Strategiska förutsättningar)... 8 4.1.1 Effektiva kommungemensamma processer... 8 4.1.2 Attraktiv arbetsgivare... 9 4.1.3 Underhåll på trygg och säker nivå... 10 4.1.4 Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande... 11 4.2 I Kungälv finns arbete åt alla... 12 4.2.1 Förbättrat näringslivsklimat... 12 4.3 Attraktivt boende... 14 4.3.1 Antalet bostäder för unga, funktionshindrade, flyktingar och äldre skall öka... 14 4.3.2 Antalet bostäder skall öka. Antalet detaljplaner skall öka.... 15 4.4 Minskad segregation... 16 4.4.1 Barnfattigdomen ska minska... 16 4.4.2 Genomför åtgärder enligt funktionshinderpolitiskt program... 17 5 Ekonomi... 19 5.1 Utfall för hela sektorn (Tkr)... 19 5.2 Nettokostnad per verksamhet... 19 5.3 Kommentar till utfall... 19 6 Personal... 21 6.1 Anställda... 21 6.2 Antal arbetade timmar... 21 6.3 Sjukfrånvaro... 21 6.4 Sjuklönekostnad... 22 6.5 Kommentar till utfall... 22 3(22)

1 Verksamhetsöversikt Kommunledningssektorns mål är att samla ett professionellt sektorsövergripande stöd till kommunledning och politik när det gäller frågor som upprätthållande av demokrati, verkställande av beslut, ekonomi, humana resurser/hr, samhällsutveckling, utredning och planering. Sektorn arbetar på uppdrag av helheten varför många processer redovisas både med utgångspunkt i helheten och i sektorn specifikt, medan vissa andra redovisas var och en för sig. En del saker inom sektorn har direkt återkoppling till medborgare/brukare medan annat fungerar mer som stöd inåt i organisationen. Sektorn består av sex enheter: Enheten för utveckling, planering och uppföljning, Enheten för kommunkansli och juridik, Enheten för Humana Resurser/HR, Enheten för ekonomi och upphandling, Kommunikationsenheten och Enheten för samhällsutveckling. Varje enhet har enhetschef. 4(22) Enheten för utveckling, planering och uppföljning/upu Målet för enheten är att genom breda kunskaper och professionellt förhållningssätt stödja utvecklings- planerings och uppföljningsarbete/processer i kommunen som helhet. Enheten utgörs av personer med uppgift att utveckla övergripande frågor och ta strategiska grepp bland annat inom områden som beredskapssamordning, strategiska IT-frågor, projektledning, utredning, socioekonomiska investeringar, folkhälsa, brottsförebyggande arbete, intern säkerhet, styrning och ledning, kommunplanering, försäkringsfrågor, förvaltningens inre arbete samt verksamhetsutveckling med stöd av extern finansiering samt utveckling av externa relationer. Enheten för kommunkansli, juridik och överförmyndare Målet för enheten är att genom väl grundade kunskaper och professionellt förhållningssätt tillhandahålla stöd och service till kommunledning och politik i frågor gällande dokument- /ärendehantering och juridik såväl som annat som i förlängningen skall komma medborgarna till del i den demokratiska processen. Överförmyndarenheten uppdrag består i huvudsak i att verka för att samhällets svagare och mest utsatta personer inte drabbas av rättsförluster. Detta sker genom att verksamheten kontrollerar de ställföreträdare som utsetts för att hjälpa dessa personer. Enheten för ekonomi och upphandling Ekonomi- och upphandlingsenheten utgör kommunens samlade enhet för ekonomiadministrationoch upphandling. Huvuduppgiften är att stödja förvaltningen och den politiska organisationen, samt att styra och samordna alla ekonomiadministrativa processer och upphandlingar. Exempel på dessa processer är budget, årsbokslut, uppföljning, prognoser och inköpsprocessen. Enheten svarar också för det operativa (och till stor del strategiska) ansvaret för kommunkoncernens finansfunktion med bank och kreditmarknadsrelationer och för kommunens ekonomisystem. Enheten ansvar för styrning och samordning av kommunens upphandlingar, ramavtal, gemensam utveckling och utbildning i upphandlingsfrågor samt informationsteknologiskt stöd inom området. Enheten för humana resurser/hr HR-enheten är kommunens samlade enhet för strategiska personalfrågor. Huvuduppdraget är att ge förvaltningen och den politiska organisationen stöd inom kompetensområdet. Det innebär bland annat att omvärldsbevaka, följa och analysera utveckling och förändringar i förvaltningens bemanning, hälsostatus med mera och att initiera insatser för att stödja verksamhetsutveckling och attraktivitet och trygg bemanning. Exempel på aktuella områden är personalförsörjning, lönepolitik med löneöversyner, arbetsrätt, arbetsmiljöfrågor med hälso- och rehabiliteringsfrågor och ledar- och

5(22) kompetensutveckling. Kommunikationsenheten Kommunikationsenhetens roll är att stötta, styra och samordna kommunikationsarbetet i organisationen, både internt och externt. Det innebär både att se till att det kommuniceras och hur och var det kommuniceras. Enheten utbildar organisationen i intern och extern kommunikation samt i mediakontakter. Enheten ansvarar också för kanalerna hemsida och intranät avseende både drift och utveckling samt har huvudansvar för kommunens officiella närvaro i sociala medier. Andra kanaler för kommunikation som produceras av enheten är exempelvis Årsredovisning, pressmeddelanden och platsannonser. I uppdraget ingår också att skapa goda relationer med massmedia genom att ge professionell service och genom att vara tillgängliga. Kommunikationsenheten förser organisationen med spetskunskap inom information och kommunikation, webb, rörlig bild och foto. Enheten för samhällsutveckling Samhällsutveckling har ansvaret att strategiskt stödja, styra, samordna, utveckla, planera, följa upp innehålls och kvalitetsfrågor inom ramen för förvaltningens tillväxtuppdrag. Arbetet är organiserat i linje-, process-, projekt- och uppdragsform. Övergripande kan funktioner och processer beskrivas enligt följande: Ansvar för innehållsfrågorna i Kommunplaneringen Ansvar för nätverket av samhällsutvecklingsstrateger och processerna som stödjer kommunplaneringen Ansvar för rollen som fastighetsägare (mark och lokaler) Ansvar för strategi och bostadsplanering/bostadsförsörjningsprogram Ansvar för Näringsliv- och besöksnäringsrelaterade frågor inklusive evenemang och marknadsföring av destinationen Ansvar för samordning av strategisk markförsörjning och genomförande av översiktsplanen Ansvar för lokalförsörjningsfrågor. Ansvar för investeringsplanering, genomförandet och förvaltningens produktionsplan Ansvar för Investeringsgenomförandet förvaltningens produktionsplan Ansvar för beställarfunktion gentemot samhällsbyggnadssektorn, servicesektorn och SOLTAK genom samordning och utveckling av serviceråden SLA.

2 Sammanfattning Sektormålen som avser balans mellan ekonomi, kvalitet och behov samt målet att genomföra åtgärder i enlighet med det funktionshinderpolitiska programmet bedöms ha god måluppfyllelse på aktivetetsnivå och målen anses vara uppfyllda. Arbetet med sektormålen attraktiv arbetsgivare, underhåll, lokalutnyttjandet näringslivsklimat och arbetet med att minska barnfattigdomen har kommit en bit på väg men ytterligare fokusering på dessa mål krävs kommande år. Sektorn ser en ökning av antalet bostäder för olika grupper av komminunvånare men inte i relation till det ökade behovet och behöver ha ett fortsatt starkt fokus. Det ökade antalet äldre, flyktingar och ensamkommande barn har gjort att behovet av bostäder för dessa grupper har ökat kraftigt och har under hösten prioriterats. Sektorn fortsätter det pågående arbetet med att se över arbetssätt och lösningar utifrån den ständigt förändrade omvärlden. Den 1 januari 2015 genomfördes en organisationsförändring där viss verksamhet flyttades till kommunledningssektorn från sektor Skola, sektor Arbetsliv och Stöd och Samhällsbyggnadssektorn vilket gjort att antalet anställda inom sektorn har ökat. Sektorn har totalt sett en minskad frånvaro. Den korta frånvaron har minskat men den långa sjukfrånvaron har ökat. Sektorn har flera långvariga sjukskrivningar. På sektorn redovisas övergripande kommungemensamma kostnader. Dessa kostnader redovisar i bokslutet en kostnadsökning på -18,8 mkr jämfört med den budget som planerats. De största kostnadsökningsposterna är hänförliga till ökade driftskostnadskonsekvenser men anledning av ITinvesteringar samt ökade kostnader för uppstarten av SOLTAK AB och den implementering av löne- och ekonomisystem som startats upp under hösten. Sektorns enheter redovisar sammanlagt ett överskott. 6(22) Kommunfullmäktiges (KF) Strategiska mål Sektormål Effektiva kommungemensamma processer Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov (Strategiska förutsättningar) Attraktiv arbetsgivare Underhåll på trygg och säker nivå Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande I Kungälv finns arbete åt alla Attraktivt boende Minskad segregation Minskad miljö och klimatpåverkan Gör rätt från början investera i barn och unga Förbättrat näringslivsklimat Antalet bostäder för unga, funktionshindrade, flyktingar och äldre skall öka Antalet bostäder skall öka. Antalet detaljplaner skall öka. Barnfattigdomen ska minska Genomför åtgärder enligt funktionshinderpolitiskt program

3 Volymer Färgmarkeringen till volymtalen visar avvikelse mellan plan och prognostiserat utfall på helår. Volymtalet får grönt om avvikelsen är mindre än 2 procent, Gult om avvikelse är 2 till 5 procent. Rött vid mer än 5 procent avvikelse. Röd färg indikerar alltså endast avvikelsen från planen och inte nödvändigtvis att resultatet är dåligt. Trendpilen visar förändring av utfall jämfört med föregående år. 7(22) 3.1 Chefer i förvaltningen Volymtal Utfall Plan Prognos helår Plan helår Antal chefer i förvaltningen 156 164 156 164 Antal nyanställda chefer i förvaltningen, sedan ett år 43 43 43 43 Sammanställningen av antalet chefer vid årets slut visar på ett lägre antal än vid redovisningen vid tertial två. Det beror på att flera tjänster vid beräkningstillfället var vakanta och kommer att tillsättas i början av 2016. För kommunledningssektorn innebär ökad omsättning av chefer att behovet av introduktion, stöd och kompetensutveckling. 3.2 Kommunala fastigheter Volymtal Utfall Plan Prognos helår Plan helår Elförbrukning (MWh) 16 802 16 700 16 800 16 700 Bruksarea (BRA), egna fastigheter, m2 227 831 223 625 224 000 223 625 Bruksarea (BRA) inhyrda fastigheter, m2 30 685 30 079 33 500 30 079 Utfall för elförbrukning stämmer bra med prognos. Fler inhyrda lokaler än prognos beroende på flyktingsituationen. Mer lokalyta än prognosen beror på att en större fastighet har inköpts och som ska byggas om till Arbetsliv och stöds verksamhet.

4 Måluppföljning 8(22) 4.1 Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov (Strategiska förutsättningar) 4.1.1 Effektiva kommungemensamma processer Målet kommer från Kommunstyrelse Tolkning Kommunledningssektorn skall arbeta för att utveckla och rationalisera övergripande gemensamma processer för bättre hushållning. Det innebär att kommunledningssektorn tillsammans arbetar för att optimera, synkroniserar och tydliggöra processerna. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar av utfall De flesta aktiviteterna har genomförts. Några är pågående men försenade och förskjuts till 2016. Arbetet med att ta fram en kommungemensam definition för "process" är klar. Nästa steg är att ta fram viktiga gemensamma principer, definiera roller och ansvar och föreslå organisation för hur vi inom förvaltningen ska arbeta med processutveckling. Kommunplaneringens processer vidareutvecklas. Fler deltar i nätverket. Tidsplanen för investeringsprocessen har förtydligats i årshjulet och organisationen har setts över med utgångspunkten att skapa närhet i processen. Bostadsförsörjningen analyseras i syfte att leverera målsättningen om 2000 bostäder under mandatperioden. Arbetet med tillämpning av förvaltningens projektmodell pågår. Styrgruppen för kommunplanering har startat upp. Den ökade digitaliseringen och införandet av digitala möteshandlingar påverkar ärendeprocessen och gör att behovet av ett enhetligt arbetssätt ökar. Kanslienheten har implementerat digitala möteshandlingar i de politiska instanserna i syfte att arbeta effektivare och ge medborgarna bästa möjliga service. Digitalisering av politiska möteshandlingar har minskat energi- och pappersförbrukning samt är ytterligare ett steg i att förbereda förvaltningen for ett framtida E-arkiv. Analys Målet bedöms som grönt. Alla aktiviteter har startat upp och de flesta har avslutats. Kommunledningssektorns aktiviteter tar sikte på uppdraget att samordna, styra och synkronisera kommungemensamma processer. Aktiviteterna förväntas fortsätta utvecklingen som påbörjades förra året. Processerna i en förvaltning ska bli effektivare och skapa förutsättningar för enhetschefer och medarbetare i sektorerna att fokusera på sina uppdrag. Roller och ansvar i organisationen ska bli tydligare. Så här går vi vidare Sektorn arbetar på enligt plan, med någon tidsförskjutning. Förvaltningen har konstaterat att det behövs utveckla arbetssätt inom program- portfölj- och projektstyrning. Arbetet fortsätter under 2016. Kommunledningssektorn arbetar brett med digitaliserad dokumenthantering i förvaltningen och förbättrar därmed möjligheterna till styrning, uppföljning och effektivisering. För att möta de utmaningar och behov som finns i samhället behöver vi ta vara på de möjligheter som digitaliseringen ger. Kungälvs kommuns digitala agenda syftar till att förenkla kontakten

9(22) mellan kommun och medborgare, öka tillgängligheten, bidra till en öppnare kommun och en effektivare administration. Budget och årsplanearbetet kommer att kartläggas under 2016 för att utveckla ekonomistyrningen. Aktivitet Definition process Översyn av styrdokumenten Stärka KLS som en sektor Implementering av Move Kommunplanering för en förvaltning Kartläggning av sektorns processer. Bilda analysgrupp med uppgift att hitta sätt att systematiskt följa processer genom hela förvaltningen för medveten styrning och ökad samordning. Pågående med avvikelse Pågående med avvikelse 4.1.2 Attraktiv arbetsgivare Målet kommer från Kommunstyrelse Tolkning Kungälvs kommun är en arbetsgivare som lockar till sig nya medarbetare och där medarbetare trivs och vill stanna. Attrahera- behålla- avsluta i positiv anda. Arbete pågår/målsättning håller Kommentar av utfall Kvinnornas medelsysselsättningsgrad har närmat sig männens. Yrkesambassörsverksamheten arbetar fortsatt framgångsrikt med flera nya yrkeskategorier och flera nya uppdrag. Arbetet med hälsoinspiratörer har under året intensifierats och gruppen har utökats med många nya medlemmar. Kungälvs kommun är 2016 åter igen nominerad som en av Sveriges mest attraktiva arbetsgivare av attitydföretaget Universum. Analys Att vara en attraktiv arbetsgivare är ett ständigt pågående arbete och för närvarande fokuseras arbetet på ledarskap. Att antalet sökande per tjänst har minskat tyder på att det idag är fler yrkeskategorier som är svårrekryterade vilket leder till färre ansökningar per tjänst. Inom vissa personalkategorier som chefer, ingenjörer och socialsekreterare är omsättningen hög. Precis som i övriga Sverige fortsätter sjuktalen att öka. Att kvinnornas medelsysselsättningsgrad närmar sig männens får ses som ett resultat att de kvinnor som anställs i förvaltningen själva fått önska sysselssättningsgrad enligt beslutet om "önskad sysselsättningsgrad" Så här går vi vidare

10(22) För att få en röd tråd och en gemensam strategi i arbetet med attraktiv arbetsgivare har det utarbetas ett Personalpolitiskt program som utgör en bred grund att arbeta utifrån. Genom ett fortsatt strukturerat abete med yrkesambassadörsgruppen, bland annat via GRs övergripande nätverk utvecklas arbetet vidare. Inom kommunledningssektorn pågår ett arbete med att utveckla hur vi annonserar efter ny personal, bland annat genom digitala platsannonser. Indikator Utfall Målvärde Antal sökande per ledig tjänst 17 29 Sjuktal 6,9% 5,6% Sysselsättningsgraden för kvinnor 92,6 96,8 Andel timanställda 11,3% 11,4% Yrkesambassadörer 2 2 Rankning Universums undersökning 16 14 Personalomsättning 11,5 9 Hälsoinspiratörer 10 10 Chefsutveckling 25 15 Öka NMI och/eller HME från X-Y 73% 66% Aktivitet Utveckla arbetet med yrkesambassadörer Delta i Universums studentundersökning Alternativa utvecklings- och karriärvägar Introduktionsplan för medarbetare och chefer Ledaruppdrag Utveckla arbetet med hälsoinspiratörer Chefsföreläsningar Medarbetarenkät med avvikelse Pågående med avvikelse 4.1.3 Underhåll på trygg och säker nivå Målet kommer från Kommunstyrelse Tolkning Det vi äger och brukar ska vi sköta och vidmakthålla så att kapitalförstöring undviks Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar av utfall För 2015 delades budget för planerat underhåll ut på både Servicesektorn och sektor Samhällsbyggnad. Åtgärderna på byggda fastigheter är genomförda enligt plan. Åtgärderna för grönytor intill våra verksamhetslokaler har inte helt arbetat upp avsatta medel. Statusrapportering

11(22) har gjorts till politiken men inte till förvaltningen. 2015 har budgeten lagts på Samhällsbyggnad och Servicesektorn. Ett nytt arbetssätt prövas därmed. Analys Ett första år med ny arbetsmodell ha varit väldigt nära att lyckas helt. Arbetsprocessen via serviceråd och SLA (Service level agreement) har under året haltat något pga av vakant tjänst vilket resulterat i svårigheter att följa upp på systematiskt sätt. Förvaltningen har arbetat upp tilldelade medel men för att klara uppdraget bör resurserna öka över tid. Så här går vi vidare Tjänsten som ansvarig för servicerådsstrukturen är återbesatt sedan årsskiftet 2015/16 vilket bör leda till att det under 2016 levereras fullt i relation till kommunledningssektorns beställningar. Förvaltningen jobbar vidare med att kvalitetssäkra underhållsplanen utifrån perspektiven att underhållsåtgärderna planeras för genomförande i rätt tid och tillräcklig omfattning. Införandet av komponentavskrivning kommer att medföra att de flesta underhållsåtgärderna kommer att belasta investeringsbudgeten vilket i sig innebär att driftkostnaden för underhållet under kommande år kommer att minska. Aktivitet Statusredovisning av underhållsplan inför tertialrapport 2. 4.1.4 Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande Målet kommer från Kommunstyrelse Tolkning God funktion för nyttjande verksamhet. Ekonomisk effektivitet för utförande verksamhet samt för service, drift och underhåll. Arbete pågår/målsättning håller Kommentar av utfall Kartläggningen av nyttjandet av kommunens lokaler sker sedan 2008 i vårt lokalresursplaneringsarbete och redovisas årligen i vår rapport Lokalbehovsanalys som även är ett budgetunderlag till investeringsbudgetarbetet. Lokalbehovsanalysen är nu en integrerad del i förvaltningsledningens styrning av verksamheten. Skolas totala utfall 2015 ligger högre än målvärdet, men det beror helt på att elevkullarna 7-9 i högstadiet nu är mindre. För klasserna F-6 är Skolas lokaler väl fyllda. 2015 ligger i linje med utfallet för 2014 = Vi har flera äldre inte så yteffektiva boenden. Nu framåt planeras för nya äldreomsorgsplatser ( ca 200 platser ) som kommer att bli yteffektiva och ändamålsenliga från första början. Utfallet för förskolan och arbetsliv och stöd och skolan ligger inom målvärdet. Kostnaderna för hyresfria lokaler och förvaltningsfastigheter har under året blivit dyrare än prognosticerat (T2-4,5 mkr) vilket har flera förklaringar. Funktionen för in-och uthyrning av lokaler har varit vakant under i stort sett hela året. 2015 har präglats av stora händelser, dels den stora flyktingströmmen, dels har ca 600 personer flyttats från externt hyrda lokaler in till Stadshuset med allt vad det innebär i form av evakuerings-och städkostnader, uppsägningar och i vissa fall förlängning och omförhandlingar av avtal. Konsekvenserna som är kopplade till dubbla hyror i

12(22) samband med att Stadshuset färdigställts har inte fullt kunnat beräknas i budget för 2015. Däremot är fördyringen inräknad i beslutsunderlaget för Stadshuset. Lokaler har inte alltid kunnat lämnats i tid och förvaltningen har ofta inte hunnit upprätta hyreskonsekvenser för interna hyresgäster varför internhyror inte alltid debiterats ut. Utfallet från energiförbrukningen är betydligt lägre än budget beroende på dels att 2015 var 10% varmare än ett normalår och dels på för stor budget. Analys Orsakerna till målbedömningen är att ytnyckeltalen för grundskola och äldreboenden ännu inte når sina målvärden samt att organisationen för, och kostnadsutvecklingen av, hanteringen av vårt lokalbestånd behöver utvecklas vidare. En viktig fråga att hantera är verkställigheten av investeringsplanen och de resurser som krävs för att förvaltningen gemensamt ska planera, projektera och följa upp varje investeringsprojekt. Så här går vi vidare Fokus ligger även under 2016 på att Förvaltningen ska genomföra investeringsbudgetens projekt samt underlätta för framtida projekt. Vi arbetar vidare för att utveckla kommunplaneringen inom detta område. Indikator Utfall Målvärde Lokalyta per elev i grundskolan 14,8 12 Lokalyta per barn i förskola 10,2 10 Lokalyta per boende inom vård- och omsorg 77 65 Lokalyta per boende inom arbetsliv- och stöd 56 60 Lokalytor/ invånare 6,1 Lokalytor - antal kvm i egna lokaler 227 831% 224 562% Lokalkostnader i relation till budget 97% 100% Lokalkostnad/ kvm 524 Lokalytor - antal kvm i inhyrda lokaler 31 305 30 000 Aktivitet Stäm av de föreslagna lokalkostnadsindikatorerna mot branschnyckeltal Välj ut fem jämförelsekommuner som är intresserade av att regelbundet följa upp samma indikatorer som vi. Kartlägg nyttjandet av kommunens lokaler Bilda analysgrupp för effektivt lokalutnyttjande 4.2 I Kungälv finns arbete åt alla 4.2.1 Förbättrat näringslivsklimat Målet kommer från Kommunstyrelse Tolkning Ett bra näringslivsklimat skapas av en mängd olika faktorer. Svenskt Näringsliv definierar

13(22) företagsklimat som "Summan av de attityder, regler, institutioner och kunskaper som finns i företagarens närmiljö". Kommunen råder inte ensam över dem, men kan inom sina ansvarsområden medverka till att näringslivet ges bra förutsättningar. Arbete pågår/målsättning håller Kommentar av utfall Indikatorerna "Näringslivsklimat enligt Svenskt näringsliv" samt "Antalet nystartade företag" visar på ett förbättrat näringslivsklimat. Vi är på rätt väg, men mycket arbete kvarstår. Visar att Kungälv förbättrar sin position på rankingen och att antalet nystartade företag ökar. Indikatorn Insikt visar på ett fortsatt viktigt förbättringsarbete internt i förvaltningen att förbättringsarbetet som pågår i förvaltningen ger resultat, främst då det gäller handläggningstider. Analys Näringslivsklimatet har förbättrats markant de senaste två åren enligt Svenskt näringslivs undersökning. Främst beror detta på ett målinriktat fokus på samverkan, samförstånd och samarbete. Först när kommunen, näringslivet och övriga aktörer i samhället kraftsamlar åt samma håll sker önskad effekt. Detta är nu på gång och arbetet kommer att fortsätta framöver. Kommunen har fortsatt fått lågt betyg i Insikt, dvs Nöjd-kund-undersökningen som SKL genomför. Inom kommunens myndighetsutövande har en hel del förbättringsarbete skett efter det att Insikt genomfördes och det kommer ge resultat framöver. Varför tydligt förbättrad näringslivsklimat-ranking men samtidigt lågt betyg i insikt? Svenskt näringslivs undersökning är en bred attitydundersökning där företag i kommunen får ge uttryck för sin känsla för näringslivsklimatet medan Insikt enbart riktar sig till de företag som haft konkret kontakt med kommunen i ett myndighetsärende. Den allmänna känslan i kommunen är att det är ett gott näringslivsklimat och att de ökade satsningarna på samverkan, samförstånd och samarbete gynnar näringslivsklimatet. Även den stabila kurvan för antalet nystartade företag vittnar om detta. Dock finns det fortfarande en hel del kritiska röster mot kommunen då det gäller kommunens hantering av myndighetsärenden, främst bygglov. Så här går vi vidare. Näringslivsplan för ökad tillväxt 2016-2020 kommer att sjösättas under våren. Med den som grund kommer en tydlig och mätbar handlingsplan tas fram. Indikator Utfall Målvärde Förbättra Kungälv på Svenskt Näringslivs ranking 150 136 Antal nyetablerade företag 271 250 Insikt, förbättra Kungälvs kommuns index 58 66 Aktivitet Skapa arenor och samverkansprojekt Samverka med de lokala näringslivsföreningarna Utveckla Kungälv/Marstrand som destination för besöksnäring, etableringar och inflyttande Stimulera ung företagsamhet och sysselsättning med hjälp av arbetsmarknadspolitiska åtgärder Förbättra den lokala kunskapen om, och det lokala engagemanget för, extern finansiering från regionala- och statliga myndigheter samt EU. Skapa goda förutsättningar för redan etablerade företag med avvikelse Pågående med avvikelse

4.3 Attraktivt boende 14(22) 4.3.1 Antalet bostäder för unga, funktionshindrade, flyktingar och äldre skall öka Målet kommer från Kommunstyrelse Tolkning Under mandatperioden skall antalet färdigställda bostäder öka i takt med förändrat behov Arbete pågår/målsättning håller Kommentar av utfall Indikatorn visar att kommunen inte uppfyller målsättningen. Ett för lågt antal bostäder har producerats om det skulle vara en jämn produktion över mandatperioden. Verkligheten ser inte ut på det sättet. Det finns över 1000 bostäder möjliga att bygga i befintliga detaljplaner. Under sommaren ökade antalet ensamkommande flyktingbarn som kommit till kommunen. Migrationsverket placerar nu barn i landets samtliga kommuner utifrån regelverket. Den fulla effekten av att både klara vårt tidigare uppdrag och samtidigt skapa attraktiva boenden för nyanlända är inte klarlagd. Innan årsskiftet skulle förstudier för upp emot 200 äldrebostäder presenteras. Det sker nu i etapper genom att förstudier redovisas från januari 2016 och framåt. Analys Vi förväntar oss ett successivt ökat antal bostäder i laga kraft-vunna detaljplaner under mandatperioden. Antalet sökta och beviljade bygglov kommer att öka i takt med att genomförandet av detaljplanerna är möjligt. Utmaningen är att genomföra allt som planeras. Här råder inte kommunen fullt ut över situationen. Samhällsengagemanget för flyktingfrågan har förändrats i takt med medias rapportering och den verkliga situationen. Det gör att kommunen nu kan komplettera strategierna för hur vi kan ta emot med ett utökat intresse av att vara olika former av värdfamiljer åt några flyktinggrupper. De snabba förändringarna i behoven gör att långsiktiga handlingsplaner behöver kompletteras med flexibilitet och en kommunal rådighet som är ökad i förhållande till hur det varit tidigare. Direkt efter tertial 2 beslutade Kommunstyrelsen att kommunen i högre utsträckning än tidigare ska hjälpa till med det initiala mottagandet av flyktingar. Den inriktningen har nu medfört att kommunen löst boende för över 150 ensamkommande flyktingbarn. Hur många bostäder som kan produceras är avhängigt ett antal strategiska pågående projekt där det viktigaste är byggnation av nytt vattenverk i Kungälv. Så här går vi vidare I juni 2015 hade förvaltningen en första dialog för att nå 2000 bostäder under mandatperioden. En mer realistisk tidplan är att arbeta vidare i årsplan för 2016 med mer detaljerade objektsbeskrivningar för att kunna ha en gemensam verksamhetsplan i förvaltningen 2016. När de mest akuta behoven är tillgodosedda behöver ytterligare kraft läggas på en mer långsiktig plan där flexibilitet och rådighet är viktiga parametrar. Frågan hanteras planeringsmässigt i förvaltningens produktionsplan 0.75. Behovet av mer permanenta lösningar av god boendekvalitet kvarstår både gruppen unga i Kungälv som för gruppen ensamkommande flyktingbarn. En samlad strategi för bland annat dessa frågor presenteras för kommunstyrelsen i februari 2016.

15(22) Indikator Utfall Målvärde Antalet lägenheter i trygghetsboende 29 4.3.2 Antalet bostäder skall öka. Antalet detaljplaner skall öka. Målet kommer från Kommunstyrelse Tolkning Genom en förändrad detaljplan- och bygglovsprocess ska antalet färdigställda bostäder öka. Under mandatperioden skall 2 000 nya bostäder färdigställas, med målet att hälften är hyresrätter. Utgångspunkt för befolkningsökningen är den av KF fastställda översiktsplanen Prioriterade serviceorter: Marstrand, Kungälv/Ytterby, Diseröd Utgångspunkt är antalet bostäder 2014-12-31 Skapa en effektivare, öppnare och tydligare samrådsprocess vid handläggningen av bygglov- och detaljplaner samt kortare ledtider. Kommunen skall ej ha regler som överskrider Boverkets regler Det skall vara en variation av upplåtelseformer Byggande av bostäder kan ske både som nyproduktion och i så kallade omvandlingsområden Arbete pågår/målsättning håller Kommentar av utfall Det sker en successiv förbättring i avseende på volymer under året. Mängden beviljade bygglov överskrider prognosen i både T1 och T2. Mängden slutbevis och därmed inflyttade nya bostäder överstiger även de tidigare prognoser under året. Analys Den ökade volymen bygglov under andra halvan av året bör ge god effekt på antalet slutbevis under 2016. Målsättningen om totalt 2000 bostäder under mandatperioden är möjlig att nå under förutsättning att ytterligare åtgärder vidtas och implementeras samt att marknadsförutsättningarna fortsätter vara gynnsamma. Så här går vi vidare Förvaltningens produktionsplan vidareutvecklas under 2016 för att bli en del av årsplan 2017. Indikator Utfall Målvärde Antal bostäder i lagakraftvunna detaljplaner 16 500 Antalet bostäder i beviljade bygglov 409 500 Antalet bostäder som fått slutbesked 270 500 Aktivitet Dialog mellan förvaltning och politik med syfte att politiken adderar en genomförandeplan till rambudgeten. Pröva en aktivitet för att sänka kostnaderna vid nyproduktion av hyresrätter Utbildning inom ämnet kommunplanering, politik och förvaltning tillsammans Försenad

4.4 Minskad segregation 16(22) 4.4.1 Barnfattigdomen ska minska Målet kommer från Kommunstyrelse Tolkning Sociala investeringar ska beslutas utifrån en socioekonomisk översiktsplan som belyser de förutsättningar som finns i kommunen, i syfte att rikta insatser till områden där utanförskap och barnfattigdom är som störst. Arbete pågår/målsättning håller Kommentar av utfall Efter intern- och extern förankring antogs första steget i social översiktsplan vid kommunstyrelsen den 24 juni. Steg två antogs vid kommunstyrelsen den 16 december. I det andra steget preciseras sju ramar för insats områden, organisering och uppföljning. Förvaltningen fick i uppdrag att arbeta med tredje steg social översiktsplan, innehållande preciseringar och förslag till prioriterade insatser och tidsplan. Vid kommunstyrelsens möte den 16 december godkändes även förslag till projektdirektiv folkhälsoarbete 3.0. Projektdirektivets effektmål var att ge förutsättningar till utvecklat folkhälsoarbete i Kungälvs kommun, som främjar uppbyggnad av ett välfungerande styr- och ledningssystem på lednings- samt operativ nivå. Kommunstyrelsen har beslutat om tre sociala investeringsobjekt. Teknikstöd i skolan startades i mars 2015 och implementeringen av multikompetenta team och riktad drogprevention har inletts. Styrgruppen har under hösten 2015 antagit råd och anvisningar för styrning och ledning av sociala investeringsprojekt. Processen kring social översiktsplan har lett till konkreta initiativ, som exempelvis DUA-ansökan för insatser kring unga utanför arbetsmarknaden tillsammans med Arbetsförmedlingen och insatser för nyanlända. Ikano Bostad AB (Ikano) och Kungälvs kommun (Kommunen) har ingått en avsiktsförklaring i bostadsbyggnation och inleder ett bredare samarbete under åren 2017-2022. Parterna har kommit överens om att samarbeta även specifikt inom social hållbarhet genom ett gemensamt långsiktigt program som skall utmynna i ett antal aktiviteter. Syftet med programmet är att bidra till minskad socialt utsatthet i bostadsområden. Analys Att arbeta med sociala investeringsprojekt är komplext. Det är en process att definiera organiseringen styrningen, uppföljningen av investeringsprojekten ska gå till relaterat linje verksamhet. Samtidigt har bedömning gjorts att för att skapa bra sociala investeringar krävs en koppling till en analys av hur Kungälvs kommuns sociala strukturer ser ut givet de sociala riskfaktorer som till stor del definierar barnfattigdom och utanförskap. I den av kommunstyrelsen antagna årsplanen för 2015 fanns därmed en aktivitet att arbeta fram en social översiktsplan där tanken är att denna ska utgöra ett bra underlag för kommande sociala investeringar och då primärt i samarbete med externa aktörer. Genomförda steg har medfört att Kungälvs kommun via steg ett och Välfärdbokslut 2014 kartlagt generella och riktade behov. Steg två har inneburit att en gemensam struktur för organisering inom folkhälsa, social investeringar, brottsförebyggande mm. har processats fram.

17(22) Steg ett och steg två har varit nödvändigt i processen fram till steg tre, som innefattar genomförandet av konkreta aktiviteter. Så här går vi vidare Tidsplan kring steg 3 är förankrad. Målet är att steg tre behandlas i kommunstyrelsen 23 mars. Framtidsgruppen har sina inledande möten under våren 2016. Styrgruppen fortsätter sitt uppdrag med att strategiska samordna processen, definiera förslag till finansiella mål för social investeringar och hur dessa ska effekt- och resultatvärderas. Aktivitet Ta fram en socioekonomisk översiktsplan (Styrgrupp Socioekonomi) Utreda, bereda och genomföra olika socioekonomiska projekt utifrån översiktsplanen (Styrgrupp Socioekonomi) 4.4.2 Genomför åtgärder enligt funktionshinderpolitiskt program Målet kommer från Sektor Tolkning Genomför de åtgärder som fastställts i handlingsplanen för innevarande år Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar av utfall Alla aktiviteter är avslutade. Lansering av kommunens nya hemsida har genomförts och är utformad utifrån e-delegationens webbriktlinjer och webbplatsen har talsyntes i form av FunkaNu:s Talandewebb. Alla texter kommer att produceras utifrån klarspråk och viss information kommer att kompletteras på lättläst svenska och teckenspråk. Inför lansering har 46 teckenspråksfilmer spelats in. Under året har flera föreläsningar anordnats. Föreläsningen kring Psykisk livräddning drog 200 deltagare. Dagen arrangerades i samverkan Anhörgstödet, Personligt Ombud, Navigare och Suicidprevention i Väst. På Seniordagen deltog föreläsare och utställare kring äldres hälsa. Under Psykiatrinsdag deltog föreläsare och utställare kring psykisk ohälsa, nevropsykiatriska funktionsnedsättningar, samt föreläsare från hjärnkoll. Under Ungadagen visades teknikstöd som kan underlätta vardagen för personer med nevropsykiatriska funktionshinder. Analys Aktiviteterna bidrar på olika sätt till att öka kunskapen om olika funktionsnedsättningar eller att underlätta för personer med funktionsnedsättning att delta i samhället. Vi behöver arbeta med förbättringar inom alla områden och på olika nivåer för att utveckla bemötande, tillgänglighet och delaktighet för alla. Så här går vi vidare Under 2016 kommer flera filmer på hemsidan att textas i syfte att öka tillgängligheten. Informationsfilmer kring hur blanketter fylls i kommer att tas fram för att göra det enklare för att förstå. Föreläsningar om olika typer av funktionsnedsättningar kommer att hållas under folkhälsodagarna för personal och allmänhet.

18(22) Aktivitet Översyn av information om allmänna möten och dokument utifrån ett funktionshinderperspektiv Informera nyanställd personal om värdegrund Utreda avtal om teckenspråkstolkar Tillgänglighetsanpassad hemsida Vid upphandling ska det som upphandlas så långt som möjligt vara tillgängligt och användbart för personer med funktionshinder. Föreläsningar om olika typer av funktionsnedsättningar under folkhälsodagarna för personal och allmänhet

5 Ekonomi 19(22) 5.1 Utfall för hela sektorn (Tkr) Volymtal Utfall 2015 Plan 2015 2015 Utfall 2014 Plan 2014 2014 Intäkter (Tkr) 288 353 289 075-722 269 007 261 203 7 804 Personalkostnader (Tkr) -69 610-70 830 1 220-53 473-53 018-455 Övriga kostnader (Tkr) -396 150-396 738 588-369 125-373 930 4 805 Nettokostnad (Tkr) -177 407-178 493 1 086-153 591-165 746 12 155 5.2 Nettokostnad per verksamhet Volymtal Utfall 2015 Plan 2015 2015 Utfall 2014 Plan 2014 2014 Kommunchef (Tkr) -68 314-64 508-3 806-77 177-80 851 3 674 Utveckling, Planering och Uppföljning (Tkr) -16 609-19 061 2 452-36 054-44 133 8 079 Kansli (Tkr) -13 611-13 175-436 -11 521-11 200-321 HR (Tkr) -10 154-11 241 1 087-9 736-10 270 534 Ekonomi o Upphandling (Tkr) -15 612-16 042 430-14 666-15 092 426 Enheten för kommunikation och information -5 102-5 300 198-4 437-4 200-237 Samhällsutveckling -48 004-49 167 1 163 Summa nettokostnad, sektor (Tkr) -177 406-178 493 1 087-153 591-165 746 12 155 5.3 Kommentar till utfall Inom kommunledningssektorn budgeteras övergripande kommungemensamma kostnader för hela förvaltningen. Exempel är Bohus räddningstjänstförbund, SOLTAK och Bagahus med mera. Budget för 2015 är 160,5. Här budgeteras också förvaltningens gemensamma driftskostnadskonsekvenser avseende investeringar 15 mkr och tillägganslaget för sociala investeringar på 3 mkr. Den totala budgeten blir då 178,5 mkr inklusive dessa poster. Utfallet för de sociala investeringar är 735 tkr för 2015. n mot plan är + 2 265 tkr. Nettokostnaderna för kommunledningssektorn 2015 är 177,4 mkr. Kostnaderna avviker med - 16,9 mkr jämfört med sektorns plan på 160,5 mkr (exklusive driftskostnadskonsekvenser enligt ovan) Övergripande kommungemensam verksamhet redovisas ett underskott på sammanlagt -18,8 mkr om man bortser från de 15 mkr som budgeteras för hela förvaltningens driftskostnadskonsekvenser. - 8,5 mkr avser ökade driftskostnadskonsekvenser för IT. Det mesta avser ökade kostnader för vår nya IT-miljö. -4,5 mkr avser ej budgeterade uppstartskostnader för SOLTAK AB som nu implementerar nytt lönesystem och nytt ekonomisystem för de 4 kommuner som valt att delta i samarbetet inom dess områden. Stadskärneprojektet har tagit fart och kostnaderna beräknas bli - 3,5 mkr högre än planerat. -1,7 mkr avser interna personalkostnader i projektet. Övriga delar handlar om konsultkostnader, och kostnader i samband med aktiviteter för att göra stadskärnan attraktivare. På övergripande kommungemensamma verksamhet redovisas också personalkostnader av engångskaraktär -1 mkr, -0,9 mkr avser konsult och utbildningskostnader av generell karaktär

20(22) samt - 0,4 mkr för nationaldagsfirandet utöver budget. Överförmyndarverksamheten har en avvikelse med -0,9 mkr jämfört med budget. Behovet av fler handläggare vid överförmyndarverksamheten har ökat, vilket hänger ihop med det ökade antalet ensamkommande flyktingbarn. Arvodeskostnaderna har också ökat jämfört med budget. Arvodet till gode män har fördubblats. Arvodesnivån var den lägsta i regionen och kommunen hade svårt att rekrytera gode män och förvaltare till uppdragen. Detta kompenseras något av att det inom övriga delar av kommunkansliet funnits vakanser under året. Övriga enheter redovisar överskott. Det råder stor återhållsamhet inom sektorn, flera vakanser har inte återbesatts, sektorn har flera långtidssjukskrivningar och övriga kostnader har hållits till ett minimum. Samhällsutveckling är en ny enhet som består av Näringslivsenheten, Mark och Exploatering och Kommunens fastigheter. En översyn görs avseende kommunens subventionerade och hyresfria fastigheter. Förvaltningens målsättning är att dessa lokaler skall säljas eller hyras ut. Kostnaderna för hyresfria lokaler och förvaltningsfastigheter har under året blivit dyrare än prognosticerat -4,5 mkr vilket har flera förklaringar. Funktionen för in-och uthyrning av lokaler har varit vakant under i stort sett hela året. 2015 har också präglats av händelser som inte förutsetts exempelvis omfattningen av flyktingströmmen. Cirka 600 personer har flyttats från externt hyrda lokaler in till Stadshuset med allt vad det innebär i form av evakuerings-och städkostnader, uppsägningar och i vissa fall förlängning och omförhandlingar av avtal. Konsekvenserna är kopplade till dubbla hyror i samband med att Stadshuset färdigställts och har inte fullt kunnat beräknats i budget för 2015. Däremot är fördyringen inräknad i beslutsunderlaget för Stadshuset. Lokaler har inte alltid kunnat lämnats i tid och förvaltningen ligger efter med att upprätta hyreskonsekvenser för interna hyresgäster på grund av vakanser. Bland annat beroende på en varm vinter har kommunens energikostnader blivit lägre än budgeterat +5,5 mkr..

6 Personal 21(22) 6.1 Anställda Beskrivning Mätdatum är: för T1 1/4, för T2 1/8 och för T3 1/11. Antal anställda = antal personer med fastställd sysselsättningsgrad. Antal årsarbetare = sysselsättningsgraden omräknat till heltid. Volymtal Utfall 2015 Plan 2015 2015 Utfall 2014 Plan 2014 2014 Antal anställda 104 83 21 87 87 Antal årsarbetare 102 81 21 86 86 6.2 Antal arbetade timmar Beskrivning Visar utförda arbetstimmar av månadsavlönad personal respektive timavlönad personal. Volymtal Utfall 2015 Plan 2015 2015 Utfall 2014 Plan 2014 2014 Månadsavlönade 159 334 123 800 35 534 123 809 123 809 Timavlönade 3 390 2 385 1 005 2 385 2 385 Under 2015 utfördes 2 procent av all arbetad tid av timanställda medarbetare. Motsvarande siffra för kommunen är 11,3 procent. 6.3 Sjukfrånvaro Beskrivning Sjukfrånvaron redovisas som andel sjuktimmar av ordinarie antal arbetstimmar. Varav sjukfrånvaro >=60 dagar. Den långa sjukfrånvarons andel av den totala sjukfrånvaron. Volymtal Utfall 2015 Plan 2015 2015 Utfall 2014 Plan 2014 2014 Sjukfrånvaro (%) av ordinarie arbetstid 7 8,5-1,5 8,46 8,46 Sjukfrånvaro- Kvinnor 8,99 10,5-1,51 10,57 10,57 Sjukfrånvaro - Män 2,18 2,9-0,72 2,96 2,96 Ålder <= 29 år 8,94 6,8 2,14 6,83 6,83 Ålder 30-49 år 5,61 3 2,61 2,95 2,95 Ålder >= 50 år 8,61 12,6-3,99 12,66 12,66 Varav sjukfrånvaro >60 dagar eller mer 73,9 65 8,9 64,99 64,99

6.4 Sjuklönekostnad 22(22) Beskrivning Här redovisas arbetsgivarens kostnad för de första 14 dagarna samt 10% till dag 90. Ger ingen fullständig bild av kostnaderna för sjukfrånvaro. Volymtal Utfall 2015 Plan 2015 2015 Utfall 2014 Plan 2014 2014 Sjuklönekostnad Kronor 622 133 471 000 151 133 513 416 513 416 Beräknat PO (personalomkostnader) kronor 245 494 200 000 45 494 202 594 202 594 Summa 867 627 660 000 207 627 716 010 716 010 6.5 Kommentar till utfall Förändringen av antalet anställda beror på organisationsförändringar. Verksamhet har flyttats över från Kultur o Samhällsservice, Arbetsliv och Stöd och Samhällsbyggnadssektorn Sektorn har totalt sett en minskad frånvaro. Den korta frånvaron har minskat men den långa sjukfrånvaron har ökat. Sektorn har flera långvariga sjukskrivningar.