Kvalitetsredovisning läsåret 2006/2007...1 Beskrivning av Högsby center...1 Personal...1 Elever...1 Antal elever i program 06/07 - inriktning...2 Antal elever i program 03/04 06/07...3 Elever slutbetyg, högskolebehörighet m.m...3 Nationella prov...4 Mål...5 Delmål som vi har haft under läsåret...5 Pedagogiskt koncept...5 Måluppfyllelse/Aktiviteter...6 Resurser (mänskliga och materiella)...18 Utvärdering/Åtgärder...19 Vi kommer läsår 2007/2008 att satsa på följande områden...34
Kvalitetsredovisning läsåret 2006/2007 Beskrivning av Högsby center Skolan är ett integrerat utbildningscenter med Ungdomsgymnasium med följande program: Barn och Fritidsprogrammet med inriktningarna: Fritid, Pedagogisk och social verksamhet Handelsprogrammet med inriktningarna: Turism och resor, Handel och service Samhällsprogrammet med inriktningarna: Samhälle, Kultur, Ekonomi Individuella programmet med inriktningarna: IV, Specialutformat industriprogram - SMIP, RSS Lärlingsutbildning Grundläggande vuxenutbildning GRUV Kommunal vuxenutbildning på gymnasienivå KGY Svenska för invandrare SFI Utbildning för vuxna utvecklingsstörda SÄRVUX Kommunal Uppföljning KUP I de olika verksamheterna har vi ca 145 elever engagerade i studier/praktik (07-06-11). I denna kvalitetsredovisning ingår endast verksamheten på ungdomsgymnasiet. Rapporten bygger bl.a. på inlämnade uppgifter från arbetslagen i de olika programmen. Vi har läsåret 2006/2007 kontinuerligt arbetat med kvalitetsredovisning i all verksamhet för att implementera denna i det dagliga skolarbetet och därmed få en ännu högre grad av måluppfyllelse och kvalité. Personal Personalen på HUC består av 32 personer varav 1 skolledare, 1 SYV, 1 adminassistent, 1 vaktmästare (0,5 tjänst), 1 cafeteriabiträde (plusjobb), 25 lärare (16,87 lärartjänster varav 4,23 tjänst i vuxenundervisningen) och 2 elevassistenter (1,6 tjänst). Under läsåret anställdes 2 lärare på IV på 1,5 tjänst. Elever Elevantalet på gymnasiet steg under året från 143 elever till 149 - se elevstatistiken sid. 2, 3.
Elevstatistik Antal elever i program 06/07 - inriktning Vid datum: 2007-06-11 Inriktning Åk 1 06 Åk 2 05 Åk 3 04 Summa BF Åk 1 (ej inriktning) 0 0 Fritid 3 3 Pedagogisk och social verksamhet 4 1 5 Specialutformat 0 Priv 1 1 S:a 4 5 9 HP Åk 1 (ej inriktning) 9 9 Handel och service 5 2 7 Turism och resor 10 10 Specialutformat 1 1 Priv 3 4 7 S:a 9 8 17 34 SP Åk 1 (ej inriktning) 26 26 Ekonomi 2 7 9 Samhälle 5 5 10 Kultur 3 2 5 Specialutformat 7 8 15 Priv 0 0 S:a 26 17 22 65 IV Koek 19 19 RSS 9 9 IV-HUC 9 9 IV-SFI 4 4 S:a 41 Summa Gy-elever 76 29 44 149 2
Antal elever i program 03/04 06/07 Elev Elev Elev antal antal antal 04/05 05/06 06/07 Barn- och fritidsprogrammet 20 14 9 Handels- och administrationsprogrammet 36 33 34 Samhällsvetenskapsprogrammet 62 68 65 Antal elever på individuella program 17 24 37 Antal elever med reducerade program 0 0* 0* Antal elever med utökade program 4 5* 9* Antal elever med specialutformat program 6 18* 9* Elever som efter 3 år (slutbetyg) läser upp 6 1 7 betyg Individuella program IV-SFI 19 0 4 RSS 6 3 9 Summa elever i gymnasiestudier 166 143 156 *elever i åk 3 Elever slutbetyg, högskolebehörighet m.m. 04/05 05/06 06/07 Totalt antal elever som slutat år 3 33 40 44 Antal elever med slutbetyg 32 37 43 Antal elever med samlat betygsdokument 1 3 1 Antal behöriga till högskolan 31 33 37 Medelbetyg för elever i åk 3 (utan idrott) 12,78 12,76* 13,88* Medelbetyg SP** 16,28 14,33* 14,30* Medelbetyg HP 11,06 12,26* 13,45* Medelbetyg BF 11,03 11,82* 12,26* Antal elever som bytt program och börjat 1 0 0 skola i annan kommun Interkommunala ersättningar elever från 14 10 11 andra kommuner *elever i åk 3 som är behöriga till högskolan ** gäller även elever på SM som läser med Sp 3
Nationella prov Procent BF Antal IG G VG MVG 06/05 3 MA A 33,3 66,7 0 0 5 SVB 40 60 0 0 4 ENA 25 75 0 0 1 EN B 0 100 0 0 HP SP 06/05 6 MA A 33,3 66,7 0 0 17 SVB 18 53 29 0 9 ENA 11 55 34 0 4 EN B 0 50 50 0 06/05 24 MA A 0 45 33 20 11 MA B 55 45 0 0 12 MA C 50 25 8,3 16,7 21 SVB 10 43 38 10 226 EN A 0 46 50 4 16 EN B 12,5 50 25 12,5 4
Mål Skolans mål är att erbjuda en personligt utformad utbildning som ger eleverna möjlighet att inskaffa de kunskaper, insikter, förmågor och färdigheter som krävs för att kunna leva och verka i framtidens mångkulturella och demokratiskt uppbyggda samhälle. Eleven får den undervisning han/hon verkligen behöver genom en individualisering av studierna. Delmål som vi har haft under läsåret 1. Utvärdera och åtgärda skolverkets synpunkter på vår verksamhet 2. Öka elevernas kunskaper 3. Se till att alla elever på HUC är orienterade om vad värdegrundsfrågor innebär 4. Infärgning av kärnämnen till de olika programmålen 5. Utveckla internationaliseringen Följande mål har under året prioriterats av kommunen (Barn- och nämnden) 1. utvärdera och åtgärda skolverkets synpunkter på vår verksamhet 2. öka elevernas kunskaper 3. arbeta med värdegrundsfrågor enligt BUN Lokalt prioriterad på HUC är 4. Infärgning av kärnämnen till de olika programmålen 5. Utveckla internationaliseringen Pedagogiskt koncept Det pedagogiska konceptet bygger på en kunskapssyn som utgår från en individualiserad flexibel utbildning då det gäller tid, rum och kravnivå samt tillgång till en modern IT-miljö där vi använder datorn som ett pedagogiskt redskap. Utbildningen bygger på ett problembaserat tvärvetenskapligt förhållningssätt med synen på ett elevaktivt arbetssätt som grund med mål att arbeta tematiskt och i projektform. Detta innebär att verksamheten bygger på olika slags pedagogiska metoder där variationen av metoder skall genomsyra undervisningen och eleverna skall varje läsår delta i minst ett större ämnesintegrerat projekt och 2 st kursrelaterade projekt. Viktiga redskap som stöd för elevers lärande är IT, handledning, utvärdering, individuella studieplaner och utvecklingssamtal. Eleverna skall aktivt medverka vid planeringen och vid utvärderingen av kurserna. Lärarna arbetar i arbetslag organiserade efter programstruktur. 5
Måluppfyllelse/Aktiviteter 1. Utvärdera och åtgärda skolverkets synpunkter på vår verksamhet Generellt för gymnasiet: Följande synpunkter lämnades av skolverket. Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden: - Skolan bör analysera resultaten på BF och HP för att skapa förutsättningar för en högre måluppfyllelse. - Skolan bör analysera resultaten på nationella prov i relation till slutbetygen och om behov finns vidta relevanta åtgärder. - Skolan bör skapa förutsättningar för att fler elever inom det individuella programmet kan gå över till ett nationellt program. - Individuella programmet bör förbättras så att samtliga delar förbereder för att nationellt program. - Skolan bör arbeta för att fler lärare skall ha utbildning för den undervisning de bedriver. - Skolan bör förbättra möjligheterna att utföra de laborativa momenten i naturkunskap. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast skall åtgärdas. - Elever som är i behov av studiehandledning på modersmål får inte det (8 kap. 5 gymnasieförordningen). - Modersmålsundervisning erbjuds inte (5 kap. 7 gymnasieförordningen). - Svenska som andraspråk erbjuds inte (5 kap. 2 gymnasieförordningen). - Skolan följer inte lagens krav när det gäller specialutformat program (5 kap. 4a skollagen). - Skolans organisation av kurser innebär att utbildningen överstiger 2500 poäng vilket inte är i överensstämmelse med skollagen (1 kap 2, 5 kap 22, gymnasieförordningen). Vi har i de olika programmen på olika sätt arbetat med förbättringsåtgärder på alla punkter där det fanns brister enligt inspektörerna i utbildningen - se nedan i programmens rapportering. Se även utvärdering /åtgärder i slutet av kvalitetsredovisningen. Det fanns däremot några felaktigheter i inspektörernas rapport: Svenska som andraspråk erbjuds inte (5 kap. 2 gymnasieförordningen). Här har vi under flera år arbetat med Sv 2 och dessutom givit betyg i kursen. Skolans organisation av kurser innebär att utbildningen överstiger 2500 poäng vilket inte är i överensstämmelse med skollagen (1 kap 2, 5 kap 22, gymnasieförordningen). Vi har endast erbjudit elever på olika program att läsa mer än 2500 p - det har ej varit obligatoriskt. 6
Barn och Fritidsprogrammet Skolan bör analysera kursplanemål och betygskriterier så att de lokala bearbetningarna kan skapa förutsättningar för en likvärdig betygssättning. Tid har avsatts på konferenser där dessa frågor har diskuterats. Dessa diskussioner har bl.a. resulterat i fler resursdagar där elever fått individuell handledning. Kurser på BF-programmet har lästs i block. Handelsprogrammet Skolan bör analysera resultaten på BF och HP för att skapa förutsättningarför en högre måluppfyllelse. HUC-affären Eleverna i åk 2 och 3 på Hp har tillsammans arbetat med att utveckla den elevaffär som finns på HUC. Läsåret började med att eleverna gjorde en nulägesanalys och lämnade förslag på åtgärder för att sedan genomföra dem på lämpligt sätt. Arbetet har skett övergripande i flera handelskurser och eleverna har varvat teori med praktik genom arbete med t.ex.: 1. Renovering av affären 2. Planering och inköp av nya varor 3. Prissättning - lönsamhet 4. Marknadsföring - happenings 5. Försäljning öppet en halvtimma varje skoldag APU För att få en lämplig APU-plats har eleverna inför sin APU fått tillfälle att kontakta och besöka olika arbetsplatser. Åk 1 har haft en veckas APU och för åk 2 och 3 har den varit förlagd till fredag under hela läsåret. Skolan har haft kontakt med handledarna och besökt elevernas APU-platser. Diskussioner, uppgifter och uppföljning av arbete i anslutning till APU-platsen har gjorts varje vecka i olika handelskurser, både individuellt och i grupp. Projektarbete/UF-företag Under året har ett UF-företag bildats av HP-elever och en grupp har arbetat med att arrangera studentbalen 2007. Dessa projekt har bidragit till nyttiga kunskaper och erfarenheter för eleverna och är goda exempel på projektarbete i andan företagsamt lärande, dessutom innehåller de flera moment som ingår i handelskurserna. Skolan bör analysera kursplanemål och betygskriterier så att de lokala bearbetningarna kan skapa förutsättningar för en likvärdig betygssättning. För att skapa förutsättningar för en, i så stor grad som möjligt, likvärdig betygssättning har det inletts en rad diskussioner om problematiken kring utvärdering av elevers prestationer och betygsättning. 7
Skolan bör analysera resultaten på nationella prov i förhållande till slutbetygen och om behov finns vidta relevanta åtgärder. Undervisande lärare har grundligt diskuterat nationella provens betydelse för betygssättningen. Skolverket skriver i sina bedömningsanvisningar (Engelska A) bl.a. att: Alla delmålen i kursplanen kan inte prövas i ett nationellt prov, utan provet utgör ett komplement till lärarens kontinuerliga bedömning av elevernas kunskaper. Betygsresultatet på nationella provet behöver således inte vara slutbetyget på kursen. Har en elev inte nått sitt betygsmål på provet har han/hon haft möjlighet att visa sina kunskaper och färdigheter genom att genomföra andra/likvärdiga uppgifter för att försöka nå sitt mål. Dessutom har de nationella proven en tiogradig (1-10) bedömningsskala som inte visas i den statistik man använder sig av vid jämförelse av provresultatsbetyg slutbetyg. Exempel: en elev med 33 poäng rapporteras som IG-elev medan en med 34 poäng får betyget G. En sådan gränsdragning finns mellan alla betygssteg. Elever i gränsområdet påverkar naturligtvis statistiken och det medverkar till att det blir skillnader mellan provresultatsbetyg slutbetyg. Samhällsprogrammet Följande punkter rör samhällsprogrammet och kommer här att behandlas. - Skolan bör analysera kursplanemål och betygskriterier så att de lokala bearbetningarna kan skapa förutsättningar för en likvärdig betygssättning. - Skolan bör analysera resultaten på nationella prov i relation till slutbetygen och om behov finns vidta relevanta åtgärder. - Skolan bör förbättra möjligheterna att utföra de laborativa momenten i naturkunskap. Under läsåret har vi haft ett antal samlingar där betygssättning har diskuterats. Ämneskonferens 7/9, då samlades undervisande lärare i respektive ämne och diskuterade undervisning och betygssättning. Möte med Mönsteråsgymnasiets lärare (där vi diskuterade undervisningsformer och kunskapsbedömning. Återkommande tips på litteratur och nätinformation från rektor gällande betygsättning och bedömning. Gällande bristen på laborativa möjligheter inom ämnet naturkunskap har materiell köpts in som t ex mikroskop och övrig laboratoriematerial. 8
Individuella programmet - IV Skolverket gjorde en granskning i september 2006 där det fanns punkter som skulle åtgärdas. Vi har under vt07 arbetat för att åtgärda dessa. - Diskussion om bedömning och betygsättning ur ett övergripande perspektiv bör genomföras. Under våren har vi under flera tillfällen diskuterat bedömning och betygsättning i arbetslaget och under gemensamma konferenser. Vi arbetar också för att träffa grundskolans lärare för en diskussion och ett framtida samarbete. Vi behöver diskutera bedömning och betygsättning utifrån ett gemensamt perspektiv. Vad det gäller RSS (Verkstadsskolan) är elevernas arbeten väldigt olika och liknar sällan varandra vilket medför att det automatiskt blir en diskussion om bedömningen och betyget på det utförda arbetet. Utifrån skolverkets synpunkter har vi på IV arbetat för att betygen ska vara likvärdiga genom att vi diskuterat betygen under terminernas gång och utgått från en objektiv syn på betygsgrundande arbeten. - Svenska som andraspråk. På IV har vi under våren arbetat med sv2 i liten grupp. Vi har följt kursplanen för sv2. - Modersmålsundervisning. Under våren har eleverna med annat modersmål än svenska erbjudits undervisning i modersmålet men de flesta eleverna avböjde. En elev önskade undervisning i Thailändska men eftersom det bara var en elev genomfördes ej undervisningen. - Dokumentation av elevernas kunskapsutveckling. Under våren har vi arbetat mycket med dokumentation, lägesbeskrivning, samtal och föräldrakontakt. Vi har arbetat fram handlingsplaner och åtgärdsprogram för varje enskild elev, utifrån elevens individuella behov. - Upprättande av individuell utvecklingsplan för varje enskild elev. Varje enskild elev har fått en individuell studieplanering/utvecklingsplan. Ett framåtsyftande dokument som eleven lätt kan följa och där viktiga utvecklingsområden lyfts fram. 9
2. Öka elevernas kunskaper Generellt för gymnasiet Här har vi med vårt pedagogiska koncept medvetandegjort både mål och betygskriterier för eleverna vilket har medfört en ökad medvetenhet om kunskapernas betydelse både för sitt egenvärde och för betygsbedömningen vilket har lett till en ökad måluppfyllelse och därmed högre betyg för eleverna. Tydligast syns ökningen hos elever i Hp och Bf. Kursutvärderingar som görs varje termin ökar också intresset och möjligheterna för eleverna att höja sitt betyg då de får möjlighet att fördjupa sig i de områden de är mest intresserade av vilket ofta medför ett ökat engagemang och en högre ambition. Vi har också obligatoriska betygsdiskussioner med varje elev i respektive kurs där både betygs- och kunskapsmål diskuteras vilket också leder till ökad måluppfyllelse. Barn och Fritidsprogrammet Vi har haft 1 st temavecka under våren (5 dagar) gemensamt för hela skolan för att träna eleverna i att arbeta tematiskt i projektform (flera kurser integreras). Vi har haft 8 st resursdagar där elever med behov av stöd har kunnat träffa sina lärare och arbeta med sina kurser. Vi har haft resurstid varje vecka i ämnena svenska, matematik och engelska. Vi har dessutom förstärkt dessa kurser på A-nivå i Bf och Hp genom att vara 2 st lärare vid ett tillfälle i veckan i varje kurs. Vi har haft en lärare anställd på ca 20 % som har haft uppföljning av alla elever på skolan som har IG i kärnämnen för att se till att alla får stöd för att nå G i dessa kurser. Alla elever med IG i kärnämnen får handledning av lärare i respektive kurs för att nå betyget G. Kurser på BF-programmet har lästs i block, Kommunikation / Pedagogiskt Ledarskap och Fritidens betydelse / Fritidsverksamhet. Eleverna har då lättare kunnat anknyta till programmål och betygskriterier. Handelsprogrammet Eleverna har arbetat kursintegrerat. Exempel på detta är i karaktärskurserna Praktisk marknadsföring Inköp och varuhantering, Näthandel Webbdesign och Fotografisk bild. Vår övertygelse är att en nära kontakt med verksamheter utanför skolan ökar elevernas kunskaper och förståelse för samhället. Därför har en strävan varit att öka verksamheter såsom studiebesök, besök av gästföreläsare och studieresor. Under året har följande studiebesök gjorts: 1. UF-mässa i Kalmar: alla i åk 2 och 3 besökte den och där var 2 av skolans UFföretag representerade. 2. Fotbollsprofilen har bl.a. varit på tränings- och studieresa i Tyskland. De har även deltagit i Skol-SM samt andra turneringar så väl inomhus som utomhus, t. ex. Västervik och Hultsfred. 3. Åk 3 besökte studentmässan i Malmö och gjorde studiebesök vid Citytunneln. 10
4. Företagsbesök inom kommunen har genomförts, t.ex. hos Högsby Sparbank, Smålandsgruppen och Mittpunkt Högsby. Dessutom har elever arbetat med fältuppgifter i butiker i närområdet. Vi har haft en temavecka under våren (fem dagar) gemensamt för hela skolan för att träna eleverna i att arbeta tematiskt i projektform (flera kurser integreras). Vi har haft åtta resursdagar där elever med behov av stöd har kunnat träffa sina lärare och arbeta med sina kurser. Vi har haft resurstid varje vecka i ämnena svenska, matematik och engelska. Vi har haft en lärare anställd på ca 20 % som har haft uppföljning av alla elever på skolan som har IG i kärnämnen för att se till att alla får stöd för att nå G i dessa kurser. Alla elever med IG i kärnämnen får handledning av lärare i respektive kurs för att nå betyget G. Samhällsprogrammet En strävan på det samhällsvetenskapliga programmet har varit att i hög utsträckning arbeta tematiskt och ämnesintegrerat. Syftet med detta är att åstadkomma en helhetssyn inom kurserna och på detta sätt öka elevernas förståelse och kunskaper. Flera projekt har genomförts, se nedan, med goda resultat. Att anamma ett elevaktivt arbetssätt medför att eleverna får ta ett stort ansvar för sin egen kunskapsinhämtning. Detta arbetssätt anser vi på många sätt gynnar elevernas eventuella framtida studier och yrkesverksamhet. Vår övertygelse är att en nära kontakt med verksamheter utanför skolan ökar elevernas kunskaper och förståelse för samhället. Därför har en strävan varit att öka verksamheten såsom studiebesök, gästföreläsare och studieresor. Följande studiebesök och liknande har genomförts under året. - I samband med valet bjöds representanter från de olika riksdagspartierna in för att informera om respektive parti. I samband med detta hölls också ett skolval. - Den 30/3 besökte årskurs 2 och 3 UF-mässan i Kalmar, där även representanter från HUC deltog. - Den 3 april var årskurs 2 och 3 på besök vid Kalmar tingsrätt inom kursen rättskunskap. - Fotbollsprofilen har deltagit i skol-sm samt andra turneringar såväl inomhus som utomhus, t. ex. Hultsfred, Västervik, Oskarshamn och Vetlanda. - Fotbollsprofilen var mellan den 3-7/5 på tränings- och studieresa i Tyskland. Där besöktes Hamburg SV och matchbesök mellan HSV och Bochum samt egen träning och träningsmatch gjordes. Även olika sevärdheter runt Hamburg besöktes. - Årskurs 2 var den 3/4 på studiebesök i Kalmar och besökte länsmuseet, tingsrätten och deltog i en stadsvandring. - Årskurs 1 var den 2/5 på Bråbygdens naturskola där de fick lära sig om skogen och dess funktion. 11
- Årskurs 3 var den 15/5 på Bråbygdens naturskola där de fick lära sig om kulturlandskap och dess betydelse. - Den 21/3 besökte en representant från Sveriges träbyggnadsindustri programmet och föreläste kring klimatfrågan. - Representant från Röda korset besökte den 2/5 programmet för att informera och diskutera om mänskliga rättigheter. - Årskurs 1 gjorde studiebesök på Barometern och Kalmar slott. Skolan har haft 2 st temaveckor gemensamt för hela skolan för att träna eleverna i att arbeta tematiskt i projektform (flera kurser integreras). Vi har haft 8 st resursdagar där elever med behov av stöd har kunnat träffa sina lärare och arbeta med sina kurser. Vi har även haft resurstid varje vecka i ämnena svenska, matematik och engelska. Vi har haft lärare anställd på ca 20 % som har haft uppföljning av alla elever på skolan som har IG i kärnämnen för att se till att alla får stöd för att nå G i dessa kurser. Alla elever med IG i kärnämnen får handledning av lärare i respektive kurs för att nå betyget G. Individuella programmet - IV Skolan har utvecklat en PRIV-klass, med elever som har moment kvar i något ämne från grundskolan och samtidigt läser ett nationellt program. Eleverna har fungerat som en egen klass mentorsvis, men även läst på ett nationellt program i största möjliga mån. Vi har arbetat med basfärdigheter såväl teoretiskt som praktiskt. I undervisningen använder vi tidningar, TV, Internet, film och studiebesök m.m. för att variera och konkretisera undervisningen. Vi arbetar problembaserat och ämnesintegrerat i olika teman, länder i världen, kända personer osv. där vi använder IT som ett viktigt arbetsverktyg. Genom IT-verktyget arbetar vi med kunskapsbank, kalkyleringsprogram, presentationsinstrument och olika språkprogram. Under läsåret har vi gjort många olika studiebesök, vi har bland annat besökt Scania i Oskarshamn, Sveriges Radio i Växjö, Tegelbruket, Sparbanken och Brandstationen i Högsby, Kalmar Slott och Barometern i Kalmar. PRIV-eleverna har också besökt Bråbygdens Natur- och Kulturskola där de gjorde en kulturvandring. Elevernas kunskaper om omvärlden har ökat, vi har ägnat en tid på morgonen åt att titta på nyheter både rikstäckande och lokalt och sedan diskuterat valda delar. Även i engelska, svenska och matematik har kunskaperna ökat. Under vt 07 har vi på IV, förutom IV och PRIV, strukturerat upp undervisningen och arbetat i mindre grupper utifrån varje elevs behov. En Sfi-grupp, Iv-RSS (Verkstadsskolan) och en resursgrupp. Sfi-gruppen med elever som precis kommit till Sverige har haft undervisning av två lärare. 12
En lärare har fokuserat på grammatik och den andra läraren har arbetat med konversation och samhälle. Det har också funnits möjlighet att läsa kurser på RSS (Verkstadsskolan), där eleverna arbetat praktiskt med till exempel svetsning. RSS (Verkstadsskolan) arbetar med de nationella kurser som är aktuella för Industriprogrammet, utifrån de maskinella resurser skolan har. Under läsårets gång har vi arbetat för att alla elever ska få synas och få den tid och hjälp de behövt för att klara av arbetsmomenten och få betyg på det genomförda. Resursgruppen har till stor del bestått av elever på det individuella programmet som under året haft svårigheter att klara av studierna på ett tillfredställande sätt. Det kan vara allt från att inte komma till skolan alls till att verkligen vilja studera men inte kunnat finna sig till ro i den skolsituation som funnits. En del av dessa elever har dessutom på olika sätt varit eller är ärenden hos socialtjänsten. Därför uppstod behov att kunna erbjuda dessa elever en plats där de kunde få lugn och ro att arbeta utifrån sina egna förutsättningar. Dessa grupper har bidragit till att vi fått ett större samspel mellan eleverna och mellan elever och lärare. Vilket i sin tur gjort att eleverna presterat bättre och fått bättre arbetsro i de mindre grupperna. Vi har också arbetat med att knyta de teoretiska kunskaperna till praktiska inslag. Vi har arbetat utifrån individuella studieplaner där eleverna varit med och planerat sina studier. Detta har lett till att eleverna fått insikt i vad de lär sig och vet vad de ska göra. I resursgruppen har eleverna i huvudsak läst kärnämnen men också vardagskunskap såsom nyheter genom tv och tidningar. Vi har också samtalat kring vardagsbekymmer av olika slag och hur man kan lösa dessa. Undervisningen har utförts av en elevassistent, den pedagogiska planeringen har utförts av lärare på IV-programmet. Under våren har vi haft en temavecka ANT där eleverna tränat på att arbeta tematiskt och ämnesintegrerat. Vi har arbetat utifrån litteratur och film som vi sedan diskuterat. På RSS (Verkstadsskolan) har man arbetat med ett projekt/tema bilen under hela läsåret. Vi har tätare kontakt med föräldrar och har individuella samtal med eleverna i större utsträckning samt ett utökat samarbete med Socialen. Eleverna har möjlighet att praktisera en eller flera dagar i veckan vilket gör att eleverna får möjlighet att få kunskaper i olika yrken och få insikt i arbetslivet. Praktiken har sedan vävts in i betygsbedömningen utifrån samtal med handledare och besök på praktikplatsen. RSS (Verkstadsskolan) tar in kundarbeten som ska göras till kundens belåtenhet innan skolan släpper ifrån sig arbetet. Detta medför att eleverna får möjlighet att arbeta med den verklighet och de krav som finns utanför skolan. 13
Kunden får veta att de inte kan ställa krav på att få arbetena gjorda inom en föreskriven tid utan att det kan ta längre tid än vad de är vana vid. Fem elever har tagit anställning som svetsare under läsåret. Industriföretag har ringt och eftersökt ny personal att anställa. 3. Arbeta med värdegrundsfrågor Generellt för gymnasiet Vi arbetar här med den lilla skolans fördelar där alla elever syns och vi har mentorstid med klassråd varje vecka inlagd på schemat vilket möjliggör värdegrundsdiskussioner både i grupp och individuellt vid behov. Vi har integrerat värdegrundsfrågor i den ordinarie undervisningen i alla kurser. Barn och Fritidsprogrammet Eftersom HUC är en liten skola och det är stor närhet till lärare och rektor tas aktuella värdegrundsfrågor kontinuerligt upp i form av diskussioner med eleverna. Generellt för skolan diskuteras värdegrundsfrågor kontinuerligt under hela skoltiden och specifikt under temaveckan. Undervisningen har genomsyrats av ett demokratiskt arbetssätt där elever och lärare gemensamt har kommit överens om undervisningens innehåll samt arbetsformer. Därtill har arbetet i hög grad skett i mindre grupper. Detta arbetssätt gynnar elevernas förmåga att anamma ett demokratiskt tänkande. På BF har etik och livsfrågor diskuterats i kurserna Kommunikation, Psykosocialt arbete och Utveckling Livsvillkor Socialisation. Handelsprogrammet Eftersom HUC är en liten skola och det är stor närhet till lärare och rektor tas aktuella värdegrundsfrågor kontinuerligt upp i form av diskussioner med eleverna. Generellt för skolan diskuteras värdegrundsfrågor kontinuerligt under hela skoltiden och specifikt under temaveckan. Undervisningen har genomsyrats av ett demokratiskt arbetssätt där elever och lärare gemensamt kommit överens om undervisningens innehåll samt arbetsformer. Därtill har arbetet i hög grad skett i mindre grupper. Detta arbetssätt gynnar elevernas förmåga att anamma ett demokratiskt tänkande. Dessutom har elever möjlighet att delta i och påverka skolans verksamhet genom klassråd på mentorstid, planeringar av kurser och genom sina representanter i elevrådet. 14
Samhällsprogrammet Eftersom HUC är en liten skola och det är stor närhet till lärare och rektor tas aktuella värdegrundsfrågor kontinuerligt upp i form av diskussioner med eleverna. Generellt för skolan diskuteras värdegrundsfrågor kontinuerligt under hela skoltiden och specifikt under temaveckan som detta år behandlade alkohol och droger. En representant från trafiksäkerhetsverket var här och informerade om droger och trafiksäkerhet. Undervisningen har genomsyrats av ett demokratiskt arbetssätt där elever och lärare gemensamt kommit överens om undervisningens innehåll samt arbetsformer. Därtill har arbetet i hög grad skett i mindre grupper. Detta arbetssätt gynnar elevernas förmåga att anamma ett demokratiskt tänkande. Två elever från Sp har i årskurs 2, på samma sätt som tidigare år, deltagit i en antirasistisk studieresa till Tyskland med bl.a. besök på koncentrationsläger. Kunskaper och upplevelser från denna resa redovisades för både elever och personal på HUC. Syftet med resan var att öka förståelsen för andra människor och deras kulturer samt vikten av att främja och bibehålla vårt demokratiska samhälle. Som nämnts ovan var även en representant från Röda korset och informerade och diskuterade kring frågor rörande de mänskliga rättigheterna. Elever från årskurs 2, samt de som önskade från årskurs 3, har haft möjlighet att göra praktik på en valfri arbetsplats. Även detta får anses vara till stor nytta för framtida studier och yrkesliv. Individuella programmet - IV Vi diskuterar värdegrundsfrågor varje dag. En gång i veckan har vi etik och moral på schemat och arbetar då i halvklass. Ämnena har varierat under dessa tillfällen bl.a. har vi tagit upp alla människors lika värde, respekt för andra människor och ansvarstagande. Eleverna har varit engagerade och det har diskuterats flitigt. Vi har också tagit upp kommunens Likabehandlingsplan och diskuterat valda delar. Det är viktigt med ett öppet förhållningssätt vilket vi arbetar för att upprätthålla. Det är viktigt att vi diskuterar aktuella händelser i elevernas närhet och i samhället i övrigt utifrån ett värdegrundsperspektiv. Vi arbetar mycket med elevinflytande och lyfter fram värdet av elevdemokrati. Under våren har vi arbetat mycket med planering av elevernas skolarbete där eleven varit delaktig. Vi har även klassråd en gång i månaden där eleverna lyfter fram olika aktuella frågor. 15
4. Infärgning av kärnämnen till de olika programmålen Generellt för gymnasiet Genom att arbeta tematiskt i projektform och därmed integrerat kärnämnen och karaktärsämnen har det medfört en infärgning av kärnämnena mot programmålen. Eleverna i respektive program har i projektet fått välja inriktning på temat och därmed infärgas också kärnämnet mot programmets innehåll. Vi prioriterade ner målet när gy-07 las ner och det är nu ett naturligt inslag i alla projekt och temaarbeten. Barn och Fritidsprogrammet Vi har arbetat med infärgning genom att samarbeta med kärnämneslärare i de teman som vi har arbetat med i karaktärsämnena och i diskussioner tagit upp hur man kan använda sig av de kunskaper man får från kärnämneskurser och varför. Handelsprogrammet Vi har konstaterat att vi inte har arbetat med infärgning av kärnämnen tillräckligt mycket under detta läsår. I matematikkurserna har vi arbetat med infärgning exempelvis när det gäller procenträkning. Samhällsprogrammet En rad ämnesintegrerade projekt har genomförts inom programmet under läsåret. Nedan följer ett antal exempel på sådana. - Sveriges politiska, ekonomiska och sociala historiska utveckling under 1900-talet. Sp 06 (ShA/HiA) - Argumentation Sp06 (ShA/SvA) - Tema Afrika Sp05 (ShB/HiB/GeA) - Källkritik Sp05 (ShB/HiB) - Internationell politik Sp06 (ShA/DaA) - Rapportskrivning kopplat till historia Sp06 (SvA/HiA) - Argumentation kring hållbar utveckling Sp04 (SvC/GeA) - Tema staden Sp04/05 (GeA/SvB/ShB/Fe/Staden och framtiden) - Temavecka ANT Sp04/05 Samtliga kurser integrerade Individuella programmet - IV Genom att arbeta tematiskt har vi kunnat arbeta ämnesintegrerat. Teman som vi arbetat med är länder i världen, kända personer m.m. 5. Utveckla internationaliseringen Generellt för gymnasiet Vi har ett internationellt projekt på språksidan i tyska där lärare och klass har utbyte med elever i Holland. Vi har även haft elever i språkval spanska som har varit på språkresa på Kanarieöarna hos vänner till läraren. 16
Skolan har ett fadderbarn i Tanzania som vi betalar skola och boende för och rektor Kenneth J har personlig kontakt via brev och mail med fadderbarnet och med personer både i Tanzania och i Sverige från organisationen Afrikas barn. Barn och Fritidsprogrammet Läsåret har inte präglats av någon utveckling när det gäller internationalisering. Handelsprogrammet Läsåret har inte präglats av någon utveckling när det gäller internationalisering. Samhällsprogrammet Inom Samhällsprogrammet har det pågått ett projekt inom ramen för EU-projektet Etwinning. Elever som studerar tyska har konfererat, mejlat och chattat med holländska elever med tyska som lingua franca. En elevfilm om HUC har fått stor uppmärksamhet i Holland. Två elever från Sp har i årskurs 2, på samma sätt som tidigare år, deltagit i en antirasistisk studieresa till Tyskland med bl.a. besök på koncentrationsläger. Fotbollsprofilen var på tränings- och studieresa i Tyskland. Där besöktes Hamburg SV och besök på en match mellan HSV och Bochum samt egen träning och träningsmatch gjordes. Även olika sevärdheter runt Hamburg besöktes. Individuella programmet - IV Även här kan vi nämna våra temaarbeten som handlat om länder i världen. Vi ser nyheter och diskuterar dessa varje dag. Vi har ca 7 olika nationaliteter inskrivna på IV och detta har givit många intressanta diskussioner och samtal. 17
Resurser (mänskliga och materiella) Lärarresurserna Dessa har under läsåret i stor utsträckning fokuserats till elevernas lärande, individualisering och flexibla lösningar genom tematiska studier i projektform där vi integrerar och samläser olika kurser. Vi har arbetat med individuella studieplaner, utvärderingar, utvecklingssamtal och att hjälpa elever med behov av särskilt stöd. Vi har arbetat särskilt med inriktning mot att hjälpa elever på IV och ge dem stöd i framförallt kurserna Ma, En och Sv både på grundskolenivå och på A-kursnivå. Vi har startat upp flera olika grupperingar på IV-programmet för att tillgodose de behov som eleverna där har. Vi har haft IV-HUC för de som läser A- kurser parallellt med enstaka grundskolekurser, PRIV för de som går i klass men inte är klar med grundskoleengelskan, IV-Koek för elever som läser upp flera grundskolekurser, IV-RSS för de elever som vill ha praktiska studier, IV-Praktik för de som vill praktisera medan de läser upp enstaka grundskolekurser, IV Lärling för de som vill lära sig ett yrke, IV-SFI för nytillkomna flyktingar som ska introduceras i svenska språket och IV-Resurs för elever som behöver mycket social träning i samband med sina studier. Stort arbete har också lagts ner på att via samtal socialt integrera elever med invandrargrund i skolan och att ge dem stöd i studierna. Materiella resurser Vi har under året fortsatt satsningen på att utveckla IT-användningen på skolan bl.a. genom att förse alla salar med dataprojektorer så att eleverna kan presentera sina arbeten genom t.ex. presentationer med PowerPoint/Impress, webbsidor o. dyl. Vi har också köpt in fler kameror så att eleverna kan använda bilder och film i dokumentation av studiebesök o.d. för att användas i presentationerna. Alla elever i åk 2 får låna varsin bärbara dator under sitt tredje läsår för att även kunna arbeta i hemmet med sina skolarbeten. Resurstid Det har funnits en ansvarig lärare (knapp 20%) som har samordnat resursverksamheten för elever med IG i gymnasiekurser och för de elever som saknar betyg i engelska från grundskolan och varit en länk mellan elev mentor lärare elevvård rektor. Detta för att bland annat få en samlad bild av elevernas studiesituation. Eleverna har också efter EVG 1 fått hjälp med att strukturera upp sina studier med hjälp av samordnaren. Utöver ovan nämnda möjligheter har det under läsåret funnits resursdagar (ca. en per månad), där eleverna har kunnat få enskild hjälp i en eller flera kurser. Vi avslutade också läsåret med en resursvecka för att få eleverna att slutföra sina arbeten och satsa tiden på de kurser där behovet var störst för att nå ökad måluppfyllelse. 1 Elevvårdsgrupp 18
PRIV Sammanfattning PRIV Vi har haft 8 PRIV-elever detta läsår varav 0 elev i åk 1, 3 elever i åk 2 och 5 elever i åk 1 i klass. Priv-eleverna har följt sina klasser och det har funnits en resurslärare 1h/vecka i En. PRIV-klassen IV-HUC med 9 elever har fungerat som en ordinarie klass och läst olika kärnämneskurser. Utvärdering/Åtgärder Vi har utvärderingar och trivselenkäter beträffande vår verksamhet 2ggr/läsår där vi undersöker elevernas och personalens åsikter om all verksamhet under läsåret. Dessa sammanställs och diskuteras i klassråd, i respektive arbetslag och på konferenser. Vi har dessutom kursutvärderingar av varje kurs en gång per termin ungefär i mitten av kursen. Resultaten av dessa skickas in till rektor och diskuteras sedan i kursen mellan lärare och elever. Eleverna har uttryckt att de trivs bra i skolan med både personal och kamrater: 1. Trivs du på HUC? 120 100 99 80 60 40 20 0 3 Ja Nej För det mesta 39 3. Trivs du med lärarna? 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 90 46 1 Ja Nej För det mesta 19
När det gäller information om kurskriterier och planering av lektioner finns det tyvärr elever som upplever att de inte har deltagit i dessa aktiviteter i alla kurser: 8.Har du fått ta del av nationella kursplaner och betygskriterier i dina kurser? 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 95 28 10 Ja Nej I vissa kurser 9. Har du fått medverka i planeringen av kurserna? 80 70 60 50 40 30 20 10 0 67 57 14 Ja Nej I vissa kurser 20
Vid frågorna om lärares insatser för att hjälpa eleverna till minst betyget G finns tyvärr också elever som upplever att de inte får den hjälp de anser att de behöver. När det gäller utvecklingssamtalen med sin mentor når vi ett mycket bra resultat då i stort sett alla anser att de får det (eller ska ha). 11. Har du fått den hjälp du anser att du behöver av dina lärare för att uppnå minst betyg G (Individualiserad undervisning)? 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 81 27 19 12 Ja Nej Av en del lärare Har ej behövt 12. Har du haft individuellt utvecklingssamtal med din mentor denna terminen? 120 100 101 80 60 40 20 0 4 38 Ja Nej Skall ha 21
När det gäller elevernas arbetsinsatser för att nå sina mål har det blivit mycket bättre än föregående år. Det är drygt 94 % som arbetar tillräckligt med sitt skolarbete för att nå sina mål. När det gäller förbättrad trivsel och ökad kvalité i skolan är det 80 % som anser att de aktivt arbetar för det. Detta är en bra siffra och vi fortsätter att arbeta aktivt med att engagera eleverna i skolans förbättringsarbete nästa läsår. 24. Har du själv arbetat tillräckligt mycket med ditt skolarbete för att nå dina mål? 140 120 100 116 80 60 62 40 20 0 11 Ja Nej För det mesta 26. Deltar du aktivt för att förbättra trivsel och kvalitet på skolan? 80 70 60 50 40 30 20 10 0 71 37 27 Ja Nej Ibland 22
Utvärdering av de delmål som vi har haft under läsåret Barn- och Fritidsprogrammet 1. Utvärdera och åtgärda skolverkets synpunkter på vår verksamhet Vi har arbetat speciellt med att öka elevernas kunskaper genom att diskutera med eleverna om hur man lär sig, vad man behöver lära sig och varför man lär sig för att de ska få en ökad måluppfyllelse dvs. att få högre betyg. 2. Öka elevernas kunskaper Summering för läsåret är att vi i mycket stor utsträckning har lyckats nå målen när det gäller att erbjuda en personligt utformad utbildning och att eleven får den undervisning han/hon behöver genom en individualisering av studierna. Skolverket ansåg i sin rapport att eleverna har mycket goda kunskaper om målen för utbildningen och att skolan har goda rutiner för att identifiera elever i behov av stöd och erbjuder varierade stödinsatser. Förslag på åtgärder: * Verklighetsanknyta undervisningen genom tätare kontakter med förskola och grundskola genom att anordna fler friluftsdagar och aktivitetsdagar. 3. Arbeta med värdegrundsfrågor Förslag på åtgärder: * Göra värdegrundsfrågorna till obligatoriska och återkommande diskussionspunkter på mentorstiden. 4. Infärgning av kärnämnen till de olika programmålen Vi har arbetat i projekt med kärnämnen och karaktärsämnen vilket har medfört en ökad infärgning. 5. Utveckla internationaliseringen Här har vi inte lyckats nå målen då inga internationella kontakter har genomförts. 23
Handelsprogrammet 1. Utvärdera och åtgärda skolverkets synpunkter på vår verksamhet HUC-affären Arbetet med affären har varit till stor hjälp när det gäller att uppfylla både programmål och mål i enskilda handelskurser. Enligt elevernas utvärderingar har verksamheten varit uppskattad och den har hjälpt dem att se sambandet mellan teori och praktik samt ökat förståelsen för företagande, därför fortsätter arbetet med affären för elever i åk2 och åk3. Till hösten planerar vi att integrera matematikkurserna genom ett samarbete där eleverna får arbeta mer med praktisk vardaglig matematik. APU Åk 1 hade gärna haft en längre APU-period vilket vi får diskutera med nästa års ettor. Åk 2 och 3 samt även företagen har vid utvärderingen både haft positiva och negativa synpunkter bland annat på hur APU:n varit förlagd. Dessa åsikter kommer vi att diskutera vidare. Under nästa läsår kommer APU:n att vara förlagd till torsdagar och eleverna kommer även ha möjlighet att göra extra APU på fredagar. Vi ska arbeta med att öka förståelsen för APU:ns betydelse såväl hos elever, lärare som handledare genom ökad information och kommunikation. Projektarbete/UF-företag Eleverna kan i andra kurser ha stor nytta av att välja rätt projektarbete. Vi ska fortsätta informera om projektarbetets betydelse och hjälpa till att handleda eleverna. 2. Öka elevernas kunskaper Vi bör analysera kursplanemål och betygskriterier så att de lokala bearbetningarna kan skapa förutsättningar för en likvärdig betygssättning. Vi är övertygade att det inte går att skapa permanenta referensramar för likvärdig betygssättning och ständiga diskussioner kring detta kommer att prägla vår verksamhet. 3. Arbeta med värdegrundsfrågor Arbetet kring värdegrundsfrågorna kommer att genomsyra vår verksamhet som tidigare. 4. Infärgning av kärnämnen till de olika programmålen Till nästa läsår kommer infärgning av kärnämnen bli ett naturligt inslag i och med den blockläsning som kommer att finnas. Därigenom hoppas vi bli bättre på att samarbeta med varandra över kursgränserna. 5. Utveckla internationaliseringen Ett förslag inför nästa läsår är att vissa lärare samt intresserade elever får vara delaktiga i att utveckla internationaliseringen. 24
Detta kan innebära att elever som läser språk samt elever från HP gör gemensamma utlandsvistelser för olika ändamål. Samarbete med andra utländska gymnasier ska bidra till kontakter med elever från andra länder. Samhällsprogrammet 1. Utvärdera och åtgärda skolverkets synpunkter på vår verksamhet Som ovan nämnts har en diskussion kring kursplaner och betygssättning påbörjats såväl inom skolan som med gymnasiet i Mönsterås. Detta får dock anses vara ett mycket komplext och svårhanterligt ämne som kräver än fler tillfällen. En ständig diskussion som såväl inom kollegiet som med lärare utifrån är nödvändigt. Därför krävs att flera studiedagar ägnas åt detta ämne. Ett gemensamt studium av litteratur och material från exempelvis Skolverket får också anses vara nödvändigt för att ha gemensamma referenspunkter att utgå ifrån vid dessa diskussioner. Även ett fortsatt samarbete med Mönsterås gymnasium kommer att ske då bland annat dessa frågor behandlas. Gällande naturkunskapens laborativa möjligheter finns tankar att förlägga vissa lektioner på Fröviskolan där bättre möjligheter för sådan verksamhet finns. Detta kräver dock en samordning av respektive skolas scheman. Dock skulle en sådan åtgärd få anses vara mycket kostnadseffektiv för kommunen i allmänhet och skolan i synnerhet. 2. Öka elevernas kunskaper Summering för läsåret är att vi i mycket stor utsträckning har lyckats nå målen när det gäller att erbjuda en personligt utformad utbildning och att eleven får den undervisning han/hon behöver genom en individualisering av studierna. Skolverket ansåg i sin rapport att eleverna har mycket goda kunskaper om målen för utbildningen och att skolan har goda rutiner för att identifiera elever i behov av stöd och erbjuder varierade stödinsatser. Framtida undervisning på HUC kommer kännetecknas av så kallad blockläsning där en ökad ämnesintegrering kommer att ske. Syftet med detta arbetssätt är att ge eleverna ett helhetstänkande och på detta sätt öka deras förståelse för respektive ämne. Detta arbetssätt leder även till träning i att samarbeta, kunskapsökning, kritiskt tänkande och muntlig presentation. Då det samhällsvetenskapliga programmet i huvudsak är ett studieförberedande program får sådan träning vara betydelsefullt för de kommande högskolestudierna. Det kommande läsåret kommer också kännetecknas av att fredagar kommer vara lektionsfria. Detta medför en ökad träning i eget ansvarstagande för sina studier, dessa dagar ska också ses som en möjlighet för elever att få extra möjlighet till hjälp att nå kursernas mål. Som nämndes tidigare i verksamhetsberättelsen har en återkommande nära kontakt förts med verksamheter utanför skolan. 25
Detta ser vi som något mycket positivt för elevernas kunskapsutveckling och det nya arbetssätt som skall prägla HUC nästkommande läsår kommer att medföra att möjligheterna till studiebesök och liknande än mer underlättas. 3. Arbeta med värdegrundsfrågor Att skolans verksamhet ständigt ska genomsyras av arbete med värdegrundsfrågor anser Skolverket mycket betydelsefullt. Detta får därför ses som ett område som ständigt måste diskuteras och utvecklas. Det gångna läsårets arbete har, som beskrivits tidigare, ständigt kännetecknats av ett demokratiskt arbetssätt bland eleverna. Att lära sig detta arbetssätt anser vi är en förutsättning för att sedan kunna gå vidare i arbetet kring värdegrundsfrågor. På samma sätt genomfördes en temavecka med temat alkohol, narkotika och tobak. Under denna vecka besöktes även skolan av Trafiksäkerhetsverkat som informerade och diskuterade kring frågor om droger och trafiksäkerhet. Även här vill vi framhålla möjligheterna med nästkommande läsårs arbetssätt då stora möjligheter till arbete med och kring värdegrundsfrågor får anses ges. De teman som ska arbetas fram måste därför återkommande hämta inspiration från områden som rör värdegrundsfrågor. Detta ställer krav på såväl lärare som elever vid planeringen av dessa teman. 4. Infärgning av kärnämnen till de olika programmålen Gällande detta mål har ett antal genomförda projekt nämnts tidigare i rapporten. Här anser vi dock att mycket arbete återstår. Framförallt har en önskan varit att kunna integrera fler kurser inom respektive tema. Detta läsårs projekt har många gånger enbart integrerats av två eller tre kurser, med vissa undantag. Problemet har varit att det många gånger varit svårt att hitta gemensam tid för planering. Återigen vill vi lägga en stor tilltro till det kommande läsårets förändring, då bland annat fredagar till viss del kommer att vara vigda åt planering av teman. På grund av ett lågt elevantal nästkommande termin kommer samläsning i hög grad ske i de olika programmen inom årskurs 1. Detta medför en stor utmaning för lärarna på Huc gällande undervisningens koppling till respektive programs programmål. Här kommer krävas hög grad av samarbetet mellan lärare och en ständig koppling till styrdokument. 5. Utveckla internationaliseringen Projektet Holland-Schweden kommer att analysera det hittillsvarande arbetet och dra lärdom av de erfarenheter som har gjorts. Ett nytt diskussionsforum har skapats på HUC med egen server för att kringgå de begränsningar som ETwinning har. De holländska eleverna kommer att göra en film om sig själva och om deras skola för att intensifiera intresset hos våra elever. De holländska eleverna kommer att besöka Högsby 19-23 maj 2008. Våra elever kommer därefter att besöka Holland. 26
Den antirasistiska studieresa som genomförts har varit mycket uppskattad och presentationen av resan för övriga skolan får anses mycket lyckad. Diskussioner förs dock inom arbetslaget om att, för något år, byta studieresa. Dock har inget konkret resmål spikats. För övrigt får mycket arbete kring internationalisering av skolan anses återstå. En strävan är att en återkommande längre studieresa kommer att ske för årskurs 3 varje år. Denna studieresa ska i sådana fall föregås av en längre tids förarbete samt efterarbete och ska då ingå i ett visst ämnesövergripande tema. Ett sätt att få fart på detta arbete kan vara att en eller flera lärare specifikt blir ansvariga för just internationaliseringen av skolan. En ökad internationalisering får också anses vara önskvärd med tanke på den alltmer ökade konkurrens som förväntas ske med de kommande möjligheterna till frisök bland årskurs 9 elever. IV 1. Utvärdera och åtgärda skolverkets synpunkter på vår verksamhet Under våren har vi under flera tillfällen diskuterat bedömning och betygsättning i arbetslaget och på gemensam konferens med övriga lärare på HUC. Vi arbetar också för att träffa grundskolans lärare för en diskussion och ett framtida samarbete. Vi behöver diskutera bedömning och betygsättning utifrån ett gemensamt perspektiv. På IV har vi under våren arbetat med sv2 i liten grupp. Vi har följt kursplanen för sv2. Vi kommer i fortsättningen arbeta med Sv2 i liten grupp. Under våren har eleverna med annat modersmål än svenska erbjudits undervisning i modersmålet men de flesta eleverna avböjde. En elev önskade undervisning i Thailändska men eftersom det bara var en elev genomfördes ej undervisningen. Eleverna kommer även under nästa läsår 07-08 erbjudas detta. Vi har arbetat mycket med dokumentation, lägesbeskrivning, samtal och föräldrakontakt. Vi har även arbetat fram handlingsplaner och åtgärdsprogram för varje enskild elev. Varje enskild elev har fått en individuell studieplanering/utvecklingsplan. Ett framåtsyftande dokument som eleven lätt kan följa och där viktiga utvecklingsområden lyfts fram. Detta kommer vi att fortsätta att utveckla och arbeta utifrån även under läsåret 07-08. 2. Öka elevernas kunskaper För att vi ska kunna öka elevernas kunskaper och se till varje elevs behov tillgodoses behöver vi utveckla ett bättre samarbete med grundskolan. Överlämningarna från grundskolan har varit bristfälliga och behöver bli tydligare och mer konkreta. Detta är något vi kan förbättra genom ett bättre samarbete mellan grundskolan och gymnasiet. 27