2014-08-15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Inledning Agnebäckens förskola 2014/15 Bestämmelser i Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:567) ställer krav på att varje verksamhet som omfattas av lagen bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Detta arbete ska återspeglas i en plan mot diskriminering och kränkande behandling som årligen skall upprättas i verksamheten. I planen ska framgå hur arbetet för att främja likabehandling genomförs, hur arbetet med för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling genomförs och rutiner för det åtgärdande arbetet. På Agnebäckens förskola finns ca 95 barn, fördelat på fem avdelningar. Under verksamhetsåret 14/15 har grupperna ändrats från 1-5-grupper till en 1-5-avdelning, två avdelningar för 1-4-åringar och två avdelningar med 2-5-åringar. Nästa år kommer det att vara 1-3 och 3-5 års avdelningar. Vi förändrar grupperna för att på ett bättre sätt skapa goda lärmiljöer för barnen. Goda lärmiljöer för att skapa förutsättningar för barnens lärande och utveckling och att på ett bra sätt kunna arbeta med läroplanens intentioner när det gäller normer och värden och barnens delaktighet. Vision Under året 12/13 implementerades en ny helhetsidé i kommunens förskolor och grundskolor. Rubriken är Rötter och Vingar, trygghet utmaningar, och en underrubrik som Agnebäckens förskola har tagit fasta på i likabehandlingsarbetet är Demokrati; Goda möten med barn och ungdomar ska prägla våra verksamheter. Mångfaldsperspektivet ska alltid beaktas. Då lägger vi grunden för tolerans och solidaritet mellan människor En annan underrubrik som känns viktig i detta arbete är Social kompetens; Vi ska ge barnen och ungdomarna trygga rötter som får dem att stå stadigt på jorden och utveckla omtanke om sig själv och andra. Slutligen vill vi ge barnen Mod och självkänlsa. Agnebäckens egen helhetsidé är; PÅ AGNEBÄCKEN MÖTS VI TILLSAMMANS I ETT LUSTFYLLT LÄRANDE. Bärande begrepp är Demokrati, Goda Möten med omtanke, vi-känsla och självkänsla. 1
Främjande arbete Det goda mötet och att skapa goda relationer är ett mycket viktigt arbete på Agnebäckens förskola. Det är i det dagliga mötet mellan vuxen och barn som de grundläggande värderingarna kommer upp till ytan. Detta kommer till uttryck genom samtal med barnen i vardagssituationer, vid konfliktlösning, genom att medvetandegöra barnen om betydelsen av att lyssna på varandra och att stödja dem att ta ansvar för sina egna handlingar. En viktig del i det främjande arbetet är att barnen blir delaktiga och att de vet att det finns en plan som bygger på olika lagar. Pedagogerna arbetar med att vara goda förebilder i verksamheten. Genom att dela in barnen i mindre grupper skapas ökade möjligheter att se och möta varje barn respektfullt. Alla på Agnebäckens förskola ska arbeta för ett respektfullt förhållningssätt i alla led; vuxen - vuxen, vuxen - barn, barn barn och att de vuxna är verktyget för att förmedla viktiga värden till barnen. Uppföljning och kartläggning Inga diskrimineringsärenden har uppkommit under året. Vårt mål för 13/14 var Att synliggöra mångfalden för barnen, olika kulturer, språk, genus etc. och höja resultatet på brukarenkäten. Förskolechefen och pedagogerna ansvarar för arbetet under året och förskolechefen ansvarar för uppföljning. Våra strategier: Att läsa litteratur som belyser detta Samtala om det i vardagen och i samlingar med barnen Att synliggöra arbetet för pedagoger och föräldrar Planen togs upp på brukarråd våren 2013 för att få vårdnadshavares delaktighet Indikator; Genom pedagogisk dokumentation och genom att lyssna på barnen ska vi ta del av deras tankar om mångfald och se om barnen fått mer förståelse om olika livsbetingelser. Vi ska se om resultatet har höjts på brukarenkäten från 2013 till 2014 Vi arbetar kontinuerligt med en reflektionsmall G gjort, T och L tänkt och Lärt och U utveckla. I det systematiska kvalitetsarbetet reflekterar pedagogerna kontinuerligt över verksamhetens kvalitet, där också likabehandlingsarbetet ingår. I maj 2014 gjordes en större sammanställning och utvärdering av årets likabehandlingsarbete Gjort Under året har vi delgett varandra våra erfarenheter av barn och pedagoger från andra länder, barn med funktionshinder och barn som behöver extra stöd, hur vi arbetar och tänker i genusfrågor. Varje förskola fick ett bokpaket med böcker hösten 2012, som tar upp olika genus- och könsrolls- frågor. Denna litteratur har vi haft med oss hela året 2013/14 På ett APT under hösten -13 samtalades det om mångfald utifrån ett inspel av en specialpedagog från stödenheten. Ett tips vi fick var att hänga upp en världskarta, så att det blir lite mer konkret för barnen var olika länder ligger. Världskartan hänger på alla avdelningar - när barnen är på semester tittar vi på kartan och de får visa var de har varit. I vardagen tittar barnen ofta på kartan och det uppstår olika samtal. I vårt temaarbete Bäcken har vi försökt att synliggöra för barnen olika mångfald. - Vi forskade tillsammans med barnen om olika vattenfall runt om världen - Vi har samtalat kring olika maträtter från olika länder då vi sitter vid måltiderna. 2
- I vårt arbete med våra tittskåp har vi tittat hur det ser ut i vår närmiljö och jämfört det med hur det kan se ut i andra länder även i vulkanprojektet. Vi har pratat om olika hud-/och hårfärger och har försökt förklara för barnen varför det är så. På FN-dagen pratade vi mycket om olika kulturer och utseenden på människor. Vi försökte också framhäva de barn på avdelningen som har annan kulturell bakgrund. Vi sjöng sånger på olika språk och vi smakade på mat från olika länder. Vi har haft en del massage för att barnen ska ta på varandra. (bl.a. pojkar och flickor) Detta gynnar gruppen då sammanhållningen i gruppen blir bättre. Den man masserar slår man inte. Efter vinsten i Eurovision fick vi även ta en del diskussioner om transvestiter och tjejer med skägg. Vi diskuterar ofta barnens frågor om jämlikhet, utseenden, kulturer m.m. Katten Findus har också visat regnbågsflaggan i samband med Pride-veckan. Sveriges och Burundis elförbrukning/person under ett år jämfördes. Under vårterminen har vi haft en kvinna, kallad L från Burundi hos oss och hon berättade hur de har det i hennes land. Vi jämförde hur det är i Burundi och hur vi använder el i Sverige. Vilka skillnader finns? Och varför? Hon har även berättat hur man säger olika saker på hennes språk tex. vatten, banan m.m. Barnen är intresserade av varför L är här i Sverige och varför hon har slöja. Vad äter de för mat i Burundi?, är en fråga som barnen haft och fått svar på av L. Mycket av det dagliga arbetet dokumenteras i Pluttra, vårt digitala dokumentationsverktyg. Där finns en blogg, där föräldrarna kan följa vårt arbete och våra projektarbeten. Pluttra är bra för att förmedla verksamheten till föräldrarna. För att få djupare kunskap om jämställdhetsarbete och normkritiskt förhållningssätt åkte en pedagog och förskolechefen på Den rosa pedagogiken. Fortbildningen var två dagar och en del av innehållet förmedlades på APT, arbetsplatsträffar. Det var 7 personer i vårt förskoleområde som åkte och en grupp startades för att fördjupa och följa upp kunskapen. Dessa pedagoger har mandat att vara kritiska vänner och utmana alla pedagogerna med normkritiska frågor. 3
Tänkt och Lärt Barnen har blivit mer nyfikna på likheter/olikheter kring våra länder. Barnen frågar mer, många varför-frågor. Barnen har också visat en förståelse för att vi tex använder mer el än i Burundi. Vi hör av föräldrarna att barnen pratar om detta hemma. Föräldrarna har följt arbetet via Pluttra och våra dokumentationer i tamburen. Det är viktigt att vi förmedlar vårt dagliga arbete till föräldrar om vi ska höja siffror på brukarenkäten Vi känner att målet finns med i vårt arbete med barnen dagligen dock ser vi att vi skulle kunna ta in mer medveten litteratur. Böcker och filmer om språk, natur och kultur från andra länder. Barnen tycker att det är intressant med olika språk. Gosedjuret Findus är ett bra redskap han kan resa vart som helst och introducera olika saker för barnen.. Platsen där världskartan hänger blir en bra mötesplats för barnen. Och ett bra underlag för samtal mellan barnen eller barn och vuxna. Vi ser att det är lättare att skriva vad vi gjort tillsammans med barnen och vara medforskande pedagog utifrån barnens frågor än att skriva våra normkritiska dilemman. Utveckla Vi vill fortsätta med mångfald för vi känner att vi inte är färdiga med detta mål och vill utveckla det vidare. Vilka likheter/olikheter finns i vårt eget land? Vilka egenskaper finns i vår barngrupp? Ta in mer medveten litteratur. Ha tillbaka Internationella veckan för att belysa olika nationaliteter och kulturer. Ha ett normkritiskt förhållningssätt och utmana oss själva i våra egna normer. Skapa goda lärmiljöer utifrån de nya barngrupperna. Måluppfyllelse Resultatet från brukarenkäten; 2014 upplevde 88 % att förskolan arbetar för att barnen ska få förståelse för kulturell mångfald. 2013 var det 63 %. Även om resultatet har höjts är vi inte nöjda med det resultatet. Vi har gjort mycket med barnen, men vi kan göra ännu mera och vi vill att mångfaldsarbetet ska vara en del i allt annat arbete. Nytt mål för 2014/15 blir Att synliggöra mångfalden för barnen, olika kulturer, språk, genus etc. och höja resultatet på brukarenkäten. Förskolechefen och pedagogerna ansvarar för arbetet under året och förskolechefen ansvarar för uppföljning. Planen kommer att tas upp på brukarrådet hösten 2014. Våra strategier: Att läsa ny litteratur som belyser detta Samtala om det i vardagen och i samlingar med barnen Att synliggöra arbetet för pedagoger och föräldrar Utveckla vårt normkritiska förhållningssätt, ta nya tag med gruppen i området som arbetar med jämställdhet och normkritiskt förhållningssätt.. Indikator; 4
Genom pedagogisk dokumentation, GTLU och genom att lyssna på barnen tar vi del av deras tankar om mångfald och ser om barnen fått ännu mer förståelse för olika livsbetingelser. Vi ska se om resultatet har höjts ännu mer på brukarenkäten 2015 Planen kommer att kommuniceras på höstens föräldramöten och brukarrådsmöte. Utdrag ur FN:s barnkonvention Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn har rätt att bli respekterad som den person den är och har rätt att bli lika behandlade och skyddas mot alla former av våld och övergrepp. Följande arbetssätt vill vi gärna ha dokumenterat i likabehandlingsplanen för att ha som underlag i samtal och för att delge nya pedagoger och vikarier Situationer där vi ska vara extra vaksamma: Barnen: - När barnen säger att vi vill leka själva eller vi vill bara leka pojkar - När barnen härmar och skrattar åt andra, tex barns uttal, kläder, egenheter. - I lek vid olika gömställe., i små rum, buskage Pedagogerna: - När det gäller barnens integritet vid blöjbyte och toabesök - Vid samtal över barnens huvud ( hallen, vid maten). Att inte ironisera. Förälder och pedagog: - Vid samtal över barnens huvud ( hallen,). - Att vid lämningar/ hämtningar informeras föräldrar om dagens aktiviteter när det gäller det enskilda barnet. Mer fördjupade samtal sker på utvecklingssamtal. Vi arbetar för att främja likabehandling genom att: Med barnen. - Arbeta medvetet med läroplanens normer och värden. - Vara respektfulla mot varandra. - Stå upp för demokratiska värden och att mångfald berikar. - Samtala med barnen om människors olika förutsättningar. - Inte avbryta vuxna eller barn som samtalar. - Bejaka barnens förslag, för att ge barnen ökat inflytande och delaktighet. - Stötta barnen i att hantera konflikter. - Skapa förutsättningar för goda lärmiljöer ute och inne Pedagoger: - Kontinuerligt samtala i personalgruppen om vårt sätt att förhålla oss i olika situationer. - Utmana oss själva i vuxenrollen våga ta ställning för barnen. - Vara medvetna om hur vi pratar om barnen och föräldrarna. - Samverka med föräldrarna. - Regelbunden kompetensutveckling med t.ex. samtal om värdegrundsfrågor - Ha genustänk vid inköp av lekmaterial. - Informera och samtala med föräldrar om likabehandlingsplanen. 5
Vi arbetar för att förebygga likabehandling genom att: Med barnen: - Prata med barnen på bl a samlingar, läsa böcker om olika familjer och barn, uppmärksamma allas lika värde. - Ställa frågor till barnen så att de blir uppmärksamma på att olikheter är berikande. - Göra barnen uppmärksamma på olika förhållningssätt. - Bryta lekmönster och byta lekgrupper (för att variera och utveckla lek). - Uppmuntra positivt beteende. - Kartlägga trygghet och trivsel - Vara uppmärksam på gården och hur barnen leker i skrymslen och vrår Vad händer i buskagen och i paviljongen eller på den stora gräsplanen om barnen leker själva där. Pedagoger: -.Informera vikarier var och när de behöver vara extra vaksamma, tex vissa barngrupperingar och platser. - Vara närvarande i barngruppen och vara en god förebild, ha ett pedagogiskt ledarskap. Vara uppmärksam på barnens lekar och samspel. - Vara medveten över sitt förhållningssätt och reflektera över värdegrundsfrågor. - Påminna varandra och vara öppna i arbetslagen för samtal om normkritiskt förhållningssätt och att man i arbetslaget vet hur och har mod att säga stopp/ vänta. - Omedelbart agera mot kränkande behandling. Främjande och förebyggande arbete kan ske genom: - Tema/projekt i syfte att skapa förståelse för olikheter - Sagor rim ramsor, drama - i de estetiska uttryckssätten - I de dagliga situationerna/samtalen på förskolan - Utvecklingssamtal att tillsammans med vårdnadshavarna arbeta för bra förhållningssätt Rutiner för att upptäcka kränkningar - personalen som närvarande pedagoger och kommunikation med barn och pedagoger - genom systematiskt arbete och pedagogisk dokumentation uppmärksammas olika situationer Gällande styrdokument Utdrag ur Skollagen 2010:800 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling 1 Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha 6
blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Utdrag ur Diskrimineringslagen (2008:567) 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Utdrag ur Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. 2 En likabehandlingsplan ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens/elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Utdrag ur Lpfö 98/10 (Läroplan för förskolan 1998/reviderad 2010) Grundläggande värden Förskolan vilar på demokratins grund. Därför skall dess verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom förskolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen. Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som skall prägla verksamheten. Förståelse och medmänsklighet Förskolan ska ta tillvara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs. Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten skall präglas av omsorg om individen och syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors trosuppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra skall stödjas. Definitioner och begrepp I syfte att förtydliga de begrepp som används i denna plan följer här definitioner som de återges i Skolverkets allmänna råd för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (2009). Både begrepp och definitioner kommer från diskrimineringslagen och skollagen. - Diskriminering innebär att ett barn missgynnas direkt eller indirekt av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande indentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. 7
- Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. - Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att det tillämpas en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn utifrån de fem diskrimineringsgrunderna. Man kan i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika. - Likabehandling innebär att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inta att alla barn ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. - Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringslagen innehåller även ett förbud mot sexuella trakasserier. - Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. - Kränkande behandling innebär ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns värdighet. Diskrimineringsgrunderna: Könsöverskridande identitet eller uttryck innebär att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man, genom sin klädsel eller på andra sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet innebär nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Funktionshinder innebär varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning innebär homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Utreda, åtgärda Alla fall av kränkningar utreds, åtgärdas, dokumenteras och följs upp utan dröjsmål. Anmälningsblankett finns på IDA, se bilaga Vid en anmälan är arbetsgången anmälan uppföljning utvärdering åtgärder/åtgärdsprogram att säkerställa systemet. Arbetsgång barn barn Pedagogen samtalar med berörda barn i syfte att förhindra fortsatta kränkningar genom att uppmärksamma barnen på händelsen, att tydligt visa att kränkande beteende inte är acceptabelt, rita och beskriva och använda sig av frågorna: - Hur kände du? - Hur tänkte du? - Hur tror du att den andra kände sig? - Kunde du gjort på något annat sätt? Vidare - Förskolechef informeras. - Vårdnadshavarna informeras. - Förskolechef och pedagog har gemensamt ansvar för att dokumentation genomförs och att uppföljning sker med berörda parter. - Vid behov kontaktas stödenheten eller annan instans och huvudman/registrator - Dokumentationen förvaras inlåst. 8
Observera Pågående utredning eller åtgärder skall inte diskuteras med barn eller vårdnadshavare som inte är berörda av kränkningarna. Offentlighets- och sekretesslagen skall följas. Arbetsgång vuxen barn - När en vuxen, personal eller vårdnadshavare, kränker ett barn måste den som upptäcker detta agera utan dröjsmål. - Ta den vuxne åt sidan och ställa hur - frågor samt hänvisa till diskrimineringslagen. - Förskolechefen informeras. - Förskolechefen ansvarar för att utreda, åtgärda, dokumentera och följa upp kränkningen. - Kontakta förskolechefen stödteam, huvudman/registrator Dokumentera, följa upp Dokumentationen är ett viktigt stöd i arbetet med att följa upp åtgärderna och eventuellt förändra dem eller sätta in nya åtgärder. Det är även en rättsäkerhetsfråga eftersom den ger berörd personal, barn och vårdnadshavare möjlighet till insyn. Följande arbetsgång är avsedd att användas som underlag för dokumentation och uppföljning av händelser som kan relateras till planen mot diskriminering och kränkande behandling. Det finns en dokumentationsmall att använda vid anmälningar av diskrimineringsärenden. 1. Vad har hänt? 2. På viket sätt kan detta beteende kritiseras utifrån planen mot diskriminering och kränkande behandling? 3. Vem har anmält? 4. Vilka åtgärder har vidtagits med omedelbar verkan? 5. Vad kommer att ske ytterligare? Tidpunkt. 6. Berörda som har informerats i ärendet: Personer. Tidpunkt. På vilket sätt. 7. Tid för uppföljning. 8. Deltagare vid uppföljningen. 9. Dokumentation lämnas till förskolechef som skickar vidare till registrator Fredrik Larsson som sedan skickar anmälan vidare till den sociala myndighetsnämnden och verksamhetschef. Nämnden sammanträder varannan vecka. Sociala myndighetsnämnden i Härryda kommun ansvarar för myndighetsutövning mot enskild på socialtjänstens och utbildningsväsendets område. Det innebär bland annat att det är den sociala myndighetsnämnden som tar emot rektorers och förskolechefers anmälningar om att barn och elever anser sig ha blivit utsatta för kränkande behandling i samband med verksamheten. Skolinspektionen är tydlig med att det är barnets eller elevens upplevelse som ska anmälas. 9
Sektorn för utbildning och kultur Lämnas till förskolechef/rektor Anmälan till förskolechef/rektor om att barn/elev upplever sig blivit utsatt för kränkande behandling Förskola/skola som anmälan gäller: Rapportörens namn: Följande har observerats (datum, personuppgifter, kort om de misstänkta händelserna): Enligt 6 kap 10 skollagen och punkt B.1.1 i delegationsordningen ansvarar förskolechef/rektor för att skyndsamt utreda omständigheterna i fall av misstänkt kränkande behandling. 10
11 (11) Sektorn för utbildning och kultur Datum: Till registrator UTK Anmälan till huvudman om kränkande behandling En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen 6 kap. 10 Skollagen Förskolechef/rektor skickar anmälan till registrator UTK som diarieför och skickar vidare till Sociala myndighetsnämnden och verksamhetschef för kännedom. Uppgifter som fylls i av förskolechef/rektor För och efternamn på den elev som anser sig ha blivit kränkt: Elevens årskurs: Elevens ålder: Förskola/skola som anmälan gäller; Förskolechefens/rektors namn: Till förskolechefs/rektors kännedom följande datum: Vad som kommit till förskolechefs/rektors kännedom Redogör nedan för vad som kommit till förskolechefs/rektors kännedom exempelvis genom samtal med barn/elev, vårdnadshavare eller personal (datum för händelsen, kort om de misstänkta händelserna) Enligt 6 kap 10 skollagen och punkt B.1.1 i delegationsordningen ansvarar förskolechef/rektor för att skyndsamt utreda omständigheterna i fall av misstänkt kränkande behandling. 11