Öresundsbrev TEMA: Möjligheter och hinder i Öresundsregionen

Öresundsbrev TEMA: Möjligheter och hinder i Öresundsregionen 4/07 INFORMATION FRÅN ÖRESUNDSKOMITEEN skattefrågor pension højkonjunktur børnehave språkbarriär billigere bil a-kasse föräldraledighet dynamik misforståelser möten infrastruktur utveckling löneförhöjning forsinkelser välfärd bankoverførsler integration lønforskel telefonregning kulturutbyte bostadsbrist karriärmöjligheter pendlingsafstand kontinenten utmaningar pensionssystem socialforsikring företagskultur arbetskraftsbrist livsstil öresundspendlare sid 8-9 skattefrågor Räcker arbetskraften? pension højkonjunktur børnehave språkbarriär billigere bil a-kasse föräl- d r a l e d i g h e t dynamik misforståelser möten infrastruktur De to regeringer utveckling fjerner grænsehindringer löneförhöjning forsinkelser välfärd bankoverførsler integration lønforskel telefonregning kul- turutbyte - side 4 bostadsbrist karriärmöjligheter pendlingsafstand kontinenten utma- n i n g a r pensionssystem socialforsikring företagskultur arbetskraftsbrist l i v s s t i l öresundspendlare skattefrågor pension højkonjunktur børne- h a v e språkbarriär billigere bil a-kasse föräldraledighet dynamik misfor- ståelser möten infrastruktur utveckling löneförhöjning välfärd bankoverførsler integration lønforskel telefonregning kulturutbyte pendlingsafstand kontinenten utmaningar pensionssystem socialforsikring företagskultur arbetskrafts- b r i s t livsstil pension højkonjunktur børnehave språkbarriär billigere bil En a-kasse danska föräldraledighet med framgång dynamik i Malmö- sid 10 lønbostadsbrist karriärmöjligheter pendlingsafstand kontinenten utmaningar pensionssystem socialforsikring öresundspendlare...

Framtiden knackar på dörren Många pendlar till jobb på andra sidan Öresund, men ännu fler skulle kunna göra det. Det finns människor som drar sig för att söka jobb, eftersom de vet att det kan medföra krångel. Då syftar jag inte på tågförseningar, utan på de ekonomiska och administrativa problem som förr eller senare dyker upp. Öresundsförbindelsen har funnits i drygt sju år och efter en försiktig start är integrationen på väg med stormsteg. Våra två länders arbetsmarknadsministrar har lovat att se över de krångliga reglerna och vi ser med spänning fram emot resultatet. Det verkar finnas en nymornad vilja att faktiskt göra något åt hindren, vilket förstås är mycket positivt. Öresundskomiteens arbete under ett decennium har varit en viktig faktor för att kunna lämna hindren och se möjligheterna. Det fortsatta arbetet i kommittén är utomordentligt betydelsefullt, inte bara som lobbyverksamhet gentemot våra regeringar, utan också som en egen viktig aktör för Öresundsregionens utveckling. Öresundskomiteen har nyligen tillsatt tre arbetsgrupper: en om kultur som regional utvecklingsfaktor, en för att främja föreningslivet och det kommunala samarbetet, och en för mediatäckningen i Öresundsregionen. Dessa arbetsgrupper spelar en indirekt men mycket viktig roll även för en integrerad arbetsmarknad. Vardagslivet påverkar i vilken omfattning invånarna vill flytta och arbeta på den andra sidan. Därför är mina förväntningar stora på dessa arbetsgrupper. Om kommunerna samarbetar mera, kommer föreningarna och invånarna också att samarbeta. Om kulturen får vara den gränsöverskridande verksamhet som jag anser den ska vara, kommer också invånarna närmare varandra. Kommer man närmare varandra och ökar samarbetet är det också mycket lättare att ta steget att arbeta på den andra sidan sundet. Och då, om inte förr, tvingas regeringarna göra något åt de krångliga hinder som finns. Redan i dag är det arbetskraftsbrist i Danmark, och relativt snart kommer bristen på arbetskraft också att bli ett problem på den svenska sidan. Det ligger därför i Öresundskomiteens intresse att titta närmare på denna viktiga och gemensamma framtidsfråga, eftersom det handlar om en fortsatt positiv tillväxt i Öresundsregionen. Ett problem är våra länders olika inställning till invandrare. Jag hoppas och tror att Öresundskomiteen kan vara en viktig brygga i denna diskussion, att vi kan diskutera möjligheterna och problemen med invandring utan att stänga öronen för varandras argument. Vi lär behöva fler händer i arbete, oavsett vilken bakgrund och vilket land händerna kommer ifrån. Hur löser vi det utan att fastna i politiska skyttegravar? Det är en utmaning, ett problem, men framför allt en möjlighet! Katarina Erlingson, ledamot i Öresundskomiteen och Öresundskomiteens verkställande utskott, Regionråd i Region Skåne Öresundsbrev 4/07 Information från Öresundskomiteen Ansvarig utgivare Torben Aaberg Redaktion Susanna Christensson och Elsebet Fristed Redaktionen avslutad december 2007 Layout Mikael Forth Foto (på sid 11): Hans Henecke: fotograf Lars Owesson. Vibeke Storm Rasmussen: fotograf Tinie W Rasmussen. Jan Hendeliowitz: fotograf Peter Thornvig. Öresundskomiteens medlemsorganisationer: Från dansk sida Region Hovedstaden Region Sjælland Københavns Kommune Frederiksberg Kommune Bornholms Regionskommune Kommunekontaktråd Hovedstaden Kommunekontaktråd Sjælland Från svensk sida Region Skåne Malmö stad Helsingsborgs stad Lunds kommun Landskrona kommun Øresundsbrevet kan även läsas på www.oresundskomiteen.dk 2 Öresundskomiteen, Gammel Kongevej 1, DK-1610 København V, Tel +45 33 22 00 11, Fax +45 33 22 00 23, info@oresundskomiteen.dk

Hvis regionen skal blomstre, skal der løsningsforslag på bordet Integrationen over Øresund har fået et ordentligt skub i den rigtige retning det seneste år. Flere pendler, arbejder, bosætter sig og studerer på den anden side. Dette medfører en række problemer, som må løses og processen er godt i gang. I foråret var der stort nationalt fokus på grænsehindringer i Øresundsregionen. Cristina Husmark Pehrsson, svensk samordningsminister for nordiske spørgsmål, deltog i marts i en høring som Region Skåne arrangerede i samarbejde med regeringskansliet. I maj deltog den svenske arbejdsmarkedsminister Sven Otto Littorin og den danske beskæftigelsesminister Claus Hjort Fredriksen på Öresundskomiteens Øresundsting, hvor de underskrev en deklaration om To lande et arbejdsmarked, det foreløbige højdepunkt i en proces sat igang af Öresundskomiteens formandskab, som i månederne forud havde taget initiativ til møder med begge ministre. Öresundskomiteen deltager aktivt i det nationale arbejde Öresundskomiteeen forsyner den nationale arbejdsgruppe med dokumentation, cases og netværk til regionale eksperter og myndigheder på dansk og svensk side. Sammen med Region Skåne har Öresundskomiteen udarbejdet en bruttoliste med barrierer som opdateres og kvalitetssikres løbende. Den har været sendt til høring hos borgere, virksomheder, myndigheder m.m. og derefter videresendt til de to regeringer. Denne liste danner grundlag for Christina Husmark Pehrssons og den dansk-svenske arbejdsgruppes arbejde. Arbejdsgruppen fokuserer i første omgang på barrierer for tryghed og arbejdskraftmobilitet, herunder arbejdsløshedsforsikring, revalidering, praktikmuligheder og muligheder for at arbejde i begge lande (se side 4). Öresundskomiteens formand, Jerker Swanstein er glad for det arbejde der pågår. - Jeg håber, at vi er på vej til at tage et yderligere skridt mod en grænsehindringsfri Øresundsregion, siger han og tilføjer: - Jo friere flow af mennesker, varer, kapital og idéer der er over Øresund, desto større muligheder har vi for sammen at se vores region blomstre også i fremtiden. Mange aktører involveres i arbejdet Öresundskomiteen har i år ledt projektet: Grænsehindringer synliggørelse og implementering af løsninger, som er delfinansieret af Nordisk Ministerråd. I projektet arbejdes der målrettet med at løse barrierer, både med det nationale og det regionale niveau. En række barrierer forsøges løst i den nationale arbejdsgruppe som det fremgår ovenfor, mens andre drives gennem Öresundskomiteens sekretariat. - Vi har blandt andet genoptaget en konstruktiv dialog med arbejdsmarkedets parter i Danmark og Sverige om problemer med pension på tværs af Øresund. Det har bl.a. ført til en interessetilkendegivelse hos parterne for at finde løsninger, der hvor pensionssystemerne på tværs er helt urimelige, siger projektleder Anja Storgaard. Et andet problem og løsningsforslag som belyses via sekretariatet er problemer for 3. landsstatsborgere med bopæl i Sverige med at arbejde i Danmark. - Man kan vel sige, at Öresundskomiteen med politikerne i front - fungerer som et link mellem virkeligheden og reglerne. Dvs. mellem de regionale aktører som myndigheder, borgere, virksomheder og øresundsorganisationer som Øresunddirekt og problemernes ejere, som ofte er regeringerne og styrelser, siger Anja Storgaard. Vi har også styrket dialogen med andre grænseregioner og de nordiske aktører, da der her er gode erfaringer og løsningsprocesser i gang. Det samme gælder EU. Öresundskomiteen arbejder for at: 1. muliggøre arbejde for både en svensk og en dansk arbejdsgiver samtidig 2. muliggøre visse arbejdsmarkedspolitiske instrumenter over Sundet, fx praktikpladser 3. muliggøre deltidsarbejde, vikariater og timeansættelser over Sundet ændre regler for a- kasse mm 4. muliggøre at tredjelandsborgere kan arbejde på den anden side af Sundet 5. Forbedre muligheden for at få indkomstrelateret erstatning ved langtidssygdom og barsel 6. Skabe tryghed omkring pensioner på tværs af Øresund I 2008 fokuseres på erhvervslivsintegration og studentermobilitet. For mere info: www.oresundskomiteen.dk 3

De to regeringer fjerner grænsehindringer Interview med Departementschef i Beskæftigelsesministeriet, Bo Schmidt. Han deler formandskabet for arbejdsgruppen med statssekretær i Arbetsmarknadsdepartementet, Eva Uddén Sonnergård. Hvad er der sket siden Øresundstinget? I forbindelse med Øresundstinget den 10. maj aftalte de to ministre, at der på et møde i december skulle gøres status over arbejdet med grænsehindringerne, både dem der er nævnt i deklarationen, og de grænsehindringer, som Öresundskomiteen har peget på i sin bruttoliste. Det er med dette mål for øje, at arbejdsgruppen indtil nu har haft to gode, konstruktive møder i Stockholm den 21. september og i København den 22. november. Vi skriver i øjeblikket på et udkast til den rapport, som skal danne grundlag for arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorins og beskæftigelsesminister Claus Hjort Frederiksens statusmøde den 17. december i Malmø. De tre store grænsehindringer, som er nævnt i deklarationen socialforsikringsbidraget, revalideringen og informationsdelen har naturligvis haft førsteprioriteten, og der vil i rapporten være konkrete løsningsforslag, som ministrene kan tage stilling til. Men som i alt udvalgs- og arbejdsgruppearbejde skal de to ministre først have lejlighed til at se forslagene. Jeg vil godt hæfte mig lidt ved revalideringen, der hviler på hver sin nationale lovgivning, og som i første omgang gav os nogle problemer. Det er jo vigtigt, at arbejdstagere kan føle sig trygge i et ansættelsesforhold i et andet land og herunder også vide, at der er revalideringsmuligheder fx i forbindelse med en arbejdsskade eller sygdom. I Danmark er det kommunen, der revaliderer en person uanset tilknytningen til arbejdsmarkedet, og i Sverige er det arbejdsgiveren. Altså to vidt forskellige systemer. Vi har derfor bedt en underarbejdsgruppe behandle de mere tekniske og lovgivningsmæssige spørgsmål. Denne arbejdsgruppe består af eksperter fra Arbejdsmarkedsstyrelsen, Arbejdsdirektoratet og den svenske Forsäkringskassan. Også på dette område vil der komme løsningsforslag til de to ministre. Hvad er der kommet ud af de første to møder den 21. september og den 22. november? Vi har fået grundlaget for en rapport, som gerne i form og indhold skulle blive et brugbart arbejdsredskab for myndigheder, arbejdstagere, arbejdsgivere, erhvervslivet m.fl. Og ikke mindst har vi fået skabt endnu flere gode relationer mellem myndigheder og embedsmænd på hver sin side af Sundet. Endelig har vores eksperter fundet konkrete løsningsforslag på hidtidige grænsehindringer. Her kan jeg pege på det svenske socialforsikringsbidrag. Eksperter fra skatteministerierne og socialministerierne har fundet en model, så danske arbejdsgivere fremover trygt vil kunne ansætte svenske arbejdstagere uden at skulle frygte et efterkrav om betaling af socialforsikringsbidrag. Hvilke barrierer prioriterer man at gå videre med? Vi er i øjeblikket ved at analysere informationsområdet. Der er jo mange hjemmesider og aktører i Øresundsregionen, og jeg kan forestille mig, at det er på disse områder, vi vil gå videre. Bl.a. fordi hjemmesider og information jo hele tiden skal vedligeholdes og fornys. Hvilke går man ikke videre med? Selvfølgelig må vi se i øjnene, at der også er områder, hvor vi ikke kan opstille løsningsmodeller, fordi vi er to forskellige lande med hver sin nationale lovgivning, som vi hver især ønsker at opretholde. Men der er også en række forskelligheder i vores regelsæt, som i virkeligheden ikke er grænsehindringer. Det er fx ikke en grænsehindring, at vi i Danmark har efterlønsordningen, som de eneste i Europa, og heller ikke, at nyuddannede under visse betingelser kan få arbejdsløshedsdagpenge den såkaldte dimittendsats. Det er jo særlige goder, som vi har i Danmark, og som andre lande kan efterligne. Der er også nævnt grænsehindringer, som falder uden for arbejdsgruppens kommissorium. Fx er spørgsmål om prisen for Øresundsbroen, forskellige tekniske IT-løsninger for TV og overfyldte tog ikke noget, som vi kan gøre noget ved inden for rammerne af denne arbejdsgruppe. Foto: Pawel Flato Bo Schmidt, Departementschef i Beskæftigelsesministeriet Eva Uddén Sonnergård, statssekretær i Arbetsmarknadsdepartementet 4

Fokus på barriärer Fokus på barriärer från Nordiskt håll Nordiska Ministerrådet och Hallå Norden har under 2007 satt fokus på bland annat barriärarbetet och det arbetet kommer att fortsätta under 2008. Ett viktigt initiativ är Nordiskt Gränshinderforum som inrättades av Nordiska Ministerrådet i början av november. Många gränshinder kan lösas administrativt mellan ländernas myndigheter, men vissa problem kräver politiska lösningar. Dessa problem vill man lyfta nationellt och för att skapa politisk samordning bildades Nordiskt Gränshinderforum. I Forumet, som förväntas mötas i genomsnitt 2-4 gånger per år, sitter representanter från de fem nordiska länderna, som är utsedda för att hitta lösningar. Ordförande är Ole Norrback som leder arbetet tillsammans med Nordiska Ministerrådets generalsekreterare Halldór Ásgrímsson. Arbetet med Nordisk Gränshinderforum startar på allvar i början av december då representanter för gränsregionerna i Norden är inbjudna till ett möte i Helsingfors. Ministerrådet har även haft en så kallad trojka, det vill säga tre personer som har rest runt under året som gått och samlat information om gränshinder i Norden. Dessutom har man utpekat två pådrivare inom social- och hälsoområdet och näringslivet. Nordiska Ministerrådet delfinansierar också Öresundskomiteens projekt: Grænsehindringer synliggørelse og implementering af løsninger. Mer info: Nordiska Ministerrådet: www.norden.org Hallå Norden: www.hallonorden.org Forum ska lyfta gränshinder i Norden Finlands tidigare samordningsminister och diplomat Ole Norrback är utsedd till att leda arbetet i Nordiskt Gränshinderforum. - Helst skulle jag se att de mest korkade barriärerna kunde försvinna direkt. Det finns vissa barriärer som retar många och som känns onödiga, säger Ole Norrback. Att arbeta med gränshinder är inte nytt för Ole Norrback, för sex år sedan var han med och gjorde en utredning av gränshinder. Redan då tyckte han att det fanns hårresande exempel på gränshinder och han är inte helt säker på att de har blivit lösta än. Samtidigt tror han inte att det är möjligt att undanröja gränshinder helt, men han är övertygad om att det kan bli bättre. Under tre år ska Ole Norrback leda Nordiskt Gränshinderforum och han ser det nya forumet som en unik möjlighet att påverka avlägsnandet av gränshinder. -Forumet kommer att ha en stark ställning. Vi kommer att varje år göra en omfattande rapportering genom att påpeka gränshinder, föreslå förändringar och komma med lösningar direkt till de nordiska statsministrarna, säger Ole Norrback. Ole Norrback tycker att initiativet visar på att regeringarna är intresserade av att hitta lösningar. Det första jag kan göra är att be de nordiska regeringarna att samordna lagstiftningen när det gäller nya lagar. Jag tycker också att informationen till medborgarna måste bli bättre för i slutändan är det de som förlorar, säger Ole Norrback. Ole Norrback, Ledare för Nordiskt Gränshinderforum De barriärer som Nordiskt Gränshinderforum kommer att sätta fokus på först är skattefrågor och välfärdsbarriärer. Under kommande tre år ska man även titta på pensioner, examensgiltighet, kostnader för telefonsamtal, reglerna för pensionsgrundande inkomst mm. Sekretariatet för Nordiskt Gränshinderforum kommer att ligga hos Nordiska Ministerrådet. Exempel på frågor som det nya Gränshindersforumet sannolikt kommer att se närmare på är: Reglerna för deltidsarbete, timanställningar och tidsbegränsade anställningar, både vad gäller A-kassa och social trygghet, och inte mins för personer som arbetar i två länder samtidigt. Arbetsrehabilitering för personer bosatta i ett land men med arbete i ett grannland är av stor betydelse eftersom reglerna för beviljandet av förtidspensioner är så olika länderna emellan. Köp av varor och tjänster över gränserna är också ett fokusområde som döljer många typer av barriärer. Det är idag inte möjligt att arbeta deltid i ett land och samtidigt motta förmåner från ett annat. Detta skapar problem för många. Man kommer sannolikt också att se närmare på gränshinder på livsmedelsområdet och detaljhandeln, däribland olika regler för märkning och pant. 5

De nye parlamentarikere og Øresund 6 Den 24. oktober udskrev statsminister Anders Fogh Rasmussen til den 13. november 2007. Ved valget opstillede 808 kandidater for ni partier samt 12 kandidater udenfor partierne. Regeringspartierne Venstre og Det Konservative Folkeparti og støttepartiet Dansk Folkeparti fik tilsammen 50,5 % af stemmerne og dermed fik de et flertal på i alt 89 mandater. Oveni det kommer det færøske Sambandspartis mandat, der også støtter regeringen og dermed lige nøjagtig giver dem det fornødne flertal på 90 mandater. Den 23. november 2007 dannede Anders Fogh Rasmussen sin tredje regering med 20 ministre bestående af 13 Venstrefolk og 7 konservative. Sekretariatet har bedt en række af de unge nyvalgte folketingspolitikere om at skrive lidt om, hvilke tanker de har gjort sig om Øresundsregionen. Her er de modtagne svar: Grænseløse muligheder Af Yildiz Akdogan, MF, S Der er på begge sider af Øresund behov for større vækst. Øresundsforbindelsen har skabt ideelle muligheder for at realisere et fælles arbejdsmarked for Skåne og Hovedstaden. Og det gælder om at udnytte det potentiale der er der. Beslutningstagerne fra begge regioner bør derfor være i aktiv dialog for at få fjernet grænsehindringerne. Jeg efterlyser initiativer på flere niveauer. Arbejdsmarkedets parter skal finde ud af, hvor der kan sættes ind. Uddannelsesinstitutioner bør finde muligheder for tværgående tilbud til de studerende. Samtidig skal der ydes støtte til at fremme den kulturelle udveksling mellem landene. Det skal være naturligt for danskere at gå til opera i Malmø og for svenskere at købe billet til en rockkoncert i Parken. Mulighederne er grænseløse, det gælder bare om at komme i gang og gøre Øresund til et fælles projekt med muligheder for alle. Sol over region Øresund? Af Johanne Schmidt-Nielsen, MF, Ø Det er svært, at være mod glansbilledet af en dynamisk region på begge sider af sundet med et åbent arbejdsmarked, hvor glade og fro danskere og svenskere smilende begiver sig på job i hinandens byer eller ligefrem bosætter sig i nabolandet. Men der er ting, der skal være på plads. For det første skal den kollektive trafik meget gerne med et fælles og billigt zonesystem - være på plads, så pendlingen ikke foregår i private biler med øget udslip til følge. For det andet skal det sikres, at arbejdskraftens bevægelighed ikke benyttes af arbejdsgiverne til løntrykkeri, hvilket ifølge 3F Hotel og Restauration sker indenfor deres område i dag. For det tredje skal vi have ændret den situation, der eksisterer i dag, hvor mennesker må flytte fra Danmark til Sverige for at bo med den de elsker pga. af den forbandede 24-års regel. Uddannelse er nøgleordet i fremtidens Øresundsregion Af Sophie Løhde MF,V Øresundsregionen er en af de mest dynamiske regioner i Europa. En stor del af den effektivitet og velstand vi nyder godt af i øjeblikket skyldes bl. a den store andel af højtuddannede, der driver innovationen fremad til gavn for hele regionen på begge sider af sundet. Vi kan gøre det endnu bedre: Regionens potentiale inden for uddannelse og vidensgenerering skal i højere grad udvikles og understøttes. Uddannelse på tværs af Øresund åbner døre for et nyt og styrket fælles arbejdsmarked. Fremadrettet er nøglen til et fælles arbejdsmarked i Øresundsregionen således også dybt forankret i visionen om et styrket tværgående samarbejde mellem både uddannelsesinstitutioner, virksomheder, organisationer og myndigheder. Det er derfor essentielt, at politikerne på begge sider af Sundet formår at sikre et mere koordineret samarbejde mellem især de to landes uddannelsesinstitutioner. Øresundsregionen er allerede i dag stærk inden for uddannelse, bioteknologi, IT og forskning. Men hvis vi ikke hele tiden kigger på nye muligheder for at satse på uddannelse i regionen, så risikerer vi at miste vores største aktiv på det globale marked. Det er derfor afgørende at vi fortsat tænker visionært, tænker samarbejde og tænker innovativt!

Det får inte kosta mer än det smakar Konsert lördag klockan tre på Operan i Köpenhamn, klockan sju framträdande på Malmö Opera och Musikteater, nästa vecka tre dagars arbete i Roskilde och två kvällsföreställningar i Helsingborg. Så ser en vanlig arbetsvecka ut för en kulturarbetare. Öresundsregionen ger en fantastisk möjlighet att inom en timme nå ett stort antal kulturinstitutioner. Men att vara kulturarbetare i en gränsregion har sina problem. Det kan inte minst handläggare, Bibbi Lindroth, Arbetsförmedlingen Kultur södra regionen/malmö vittna om. Varje vecka möter jag kulturarbetare som känner sig osäkra på hur de ska agera och vilka regler som gäller om man vill arbeta på den danska sidan. Det problem som jag ser som mest akut är a-kassorna. Många av kulturarbetarna är beroende av a-kassa och som det ser ut idag fungerar inte samordningen mellan den danska och svenska a-kassan. Det är för lång handläggningstid och systemen är för olika, säger Bibbi Lindroth. Hon fortsätter: Jag möter duktiga, välutbildade kulturarbetare som säger att de inte orkar bry sig om att söka arbete på andra sidan Sundet eftersom de är rädda för att hamna mittemellan systemen. Det är ett otroligt resursslöseri med välutbildade personer, som gärna vill arbeta men inte vågar för det kan kosta dem både stora summor pengar och resurser i form av tid. De säger att det kostar mer än det smakar. I Öresundsregionen pratar man om att skapa en Kulturmetropol Øresund, en plattform för kulturen, men då måste arbetsmarknaden för kulturarbetarna bli den fria rörlighet som man pratar om inom EU. Morten Ryelund är dansk, dirigent och bosatt i Malmö. En kulturarbetare som vant rör sig i Öresundsregionen och ser möjligheterna, men som också har upplevt tvekan i att ta ett arbete på grund av otydliga regler och skattereglerna för danska arbetsgivare vid arbete i två länder. Han tycker att man inte ska komma i sämre läge när man använder sina kompetenser i båda länderna. Jag kombinerar freelancearbete med tre fasta deltidsarbeten i Danmark. Än så länge har jag inte haft någon svensk anställning men nästa år har jag jobb på gång i Skåne som jag är osäker på om jag kan tacka ja till, vilket känns tråkigt. Jag har en önskan om att Barriärerna som kulturarbetare upplever, skiljer sig inte generellt från de barriärer som andra upplever. Men kulturarbetarna drabbas oftare av de kända barriärerna som gäller arbetsgivaravgifter, a-kassaproblem mm eftersom deras anställningsformer och arbetsanställningar varierar otroligt mycket tvärs över Öresund. Kulturarbetare upplever stora problem med administrationen hos A-kassorna eftersom de ofta byter arbetsplats. Detta gäller även andra med flexibla anställningar inom till exempel hotell- och restaurang. arbeta mer på den svenska sidan av praktiska orsaker, men också för att det känns naturligt att, om man kan, arbeta där man bor. Morten Ryelund menar att har man nu byggt en bro och talat fint om hur Öresundsregionen är en gemensam arbetsmarknad med en massa möjligheter så tycker han att det är på tiden att man från politiskt håll tar konsekvenserna och finner lösningar på de problem som finns för gränspendlare. Danska kulturarbetare känner sig dessutom ofta diskriminerade i förhållande till andra som pendlar till Sverige och som bara betalar 25 procent i skatt. Det beror på att artister/kulturarbetare omfattas av den så kallade artikel 17 som innebär att de betalar en artistskatt på bara 15 procent. Men musiker/artister som bor i Danmark och har en heltidsanställning i Sverige ska också betala dansk skatt (minus de 15 procent som man skattar i Sverige). Resultatet blir att den totala skattebördan blir betydligt högre än vad den blir för andra pendlare. Arbetsgivaren betalar heller inte några sociala avgifter för den anställde trots att den anställde är socialförsäkrad i Sverige. Öresundskomiteen och Øresunddirekt har inlett samtal med Försäkringskassan, svenska och danska skatteverken, A-kassornas Samorganisation, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, handläggare från Arbetsförmedlingen Kultur och Arbetsförmedlingen Öresund för att försöka kartlägga och sätta fokus på de barriärer som finns för kulturarbetare i Öresundsregionen. 7

Räcker arbetskraften? Av Anders Axelsson, Öresundskomiteen & Christian Lindell, Region Skåne 8 Den ekonomiska konjunkturen är just nu mycket stark i Öresundsregionen, men en avmattning är troligen att vänta. En förutsättning för en fortsatt långsiktig positiv ekonomisk utveckling i Öresundsregionen är att man klarar de problem som kan komma att uppstå på regionens arbetsmarknad. Den centrala frågan är om arbetskraften kommer att räcka till och om arbetskraften har den kompetens som efterfrågas i framtiden. Att göra en exakt bedömning av hur utvecklingen kommer att se ut på medel och lång sikt är naturligtvis mycket svårt. Det är många variabler som påverkar utvecklingen, inte minst har förändringar i omvärlden stor betydelse för vad som sker i Öresundsregionen. Ändå är det nödvändigt att försöka beskriva hur de interna förutsättningarna i regionen ser ut och vilken utveckling som är rimlig att vänta. Förutsättningar och antaganden Region Skåne och Öresundskomiteen har därför gjort en trendframskrivning av sysselsättningen och arbetskraftsutbudet för perioden 2008 till 2020 för Öresundsregionen. Frågan om arbetskraftens kompetens behandlas dock inte här. Utgångspunkten för analysen är frågeställningen om hur stor den samlade sysselsättningen måste vara för att behålla samma välfärdsutveckling 2020 som idag utifrån den prognostiserade befolkningsutvecklingen. Till grund för trendframskrivningen ligger följande antaganden: Att befolkningen och åldersstrukturen kommer att utvecklas i enlighet med de aktuella befolkningsprognoserna för Själland och Skåne Att bruttoregionprodukten (BRP) per invånare har samma genomsnittliga tillväxttakt per år som under perioden 1993-2005 Att arbetsproduktiviteten (uttryckt som BRP per sysselsatt dagbefolkning) har samma genomsnittliga tillväxttakt per år som under perioden 1993-2005 Att den åldersspecifika sysselsättningsgraden för befolkningen 16-74 år är den samma som 2005. Den valda jämförelseperioden, 1993-2005, förefaller lämplig dels på grund av att det är en relativt lång period och dels för att perioden innefattar både perioder av stagnerande eller minskande tillväxt och perioder av stark sysselsättningsutveckling. Dessa antaganden kan givetvis diskuteras och andra, alternativa framtidsbilder är också möjliga. På sikt är det också nödvändigt att det utarbetas mer robusta prognosmodeller. Det scenario som här presenteras ska huvudsakligen ses som ett debattinlägg. Efterfrågan och utbud av arbetskraft Sysselsättningen i Öresundsregionen beräknas öka från ca. 1 806 600 år 2008 till drygt 1 956 800 år 2020. Det motsvarar en årlig ökning på 0,7 procent. På Själland beräknas sysselsättningen öka från knappt 1 272 600 till 1 359 000, vilket innebär en årlig ökning på 0,6 procent. I Skåne antas sysselsättningen öka från 534 000 till närmare 597 800, vilket är en ökning med nästan 1,0 procent per år. Detta motsvarar alltså trenden från nittiotalets början fram till 2005. Men kommer arbetskraften att räcka till? Hur stort kan gapet mellan efterfrågan och utbud förväntas bli? Med antagandet om att förvärvsfrekvensen ligger på samma nivå som år 2005, och resultaten från de aktuella befolkningsprognoserna för Själland och Skåne, beräknas under samma period den förvärvsarbetande delen av befolkningen (16-74 år) öka med ca 42 600 i Öresundsregionen. Men det är stora skillnader i den demografiska utvecklingen på Själland och i Skåne. På Själland förväntas det bli negativ tillväxt för den förvärvsarbetande delen av befolkningen, som antas minska med ca 12 200 under perioden, eller med 1 000 personer per år fram till år 2020. I Skåne förväntas istället befolkningen i förvärvsarbetande ålder att öka med 54 800, under perioden, eller 4 500 personer per år. Att den förvärvsarbetande befolkningen inte förväntas växa lika snabbt som sysselsättningsefterfrågan innebär att Öresundsregionen 2020 kommer ha en arbetskraftsbrist motsvarande ca 107 000 personer. Störst kommer arbetskraftsbristen vara på Själland, där det kommer att finns behov av ytterligare 98 000 i arbetskraften fram till 2020 för att klara den beräknade sysselsättningstillväxten. I Skåne uppskattas arbetskraftsbristen uppgå till ca 9 000 personer. Kalkylerad arbetskraftsefterfrågan och -utbud i Skåne och på Sjælland 2008-2020 index (2008=100) Källa: Region Skåne & Öresundskomiteen

Möjliga insatser Resultatet från trendframskrivningen visar således att om Öresundsregionen ska kunna behålla samma tillväxt som sedan 1993 innebär det att den befolkningsutveckling som de aktuella prognoserna förespeglar inte på långa vägar är tillräcklig om den ökade sysselsättningen ska kunna uppnås. Om Öresundsregionen ska klara en genomsnittlig sysselsättningstillväxt på 0,7 procent per år under de kommande 12 åren krävs stora insatser för att klara arbetskraftsförsörjningen. Om målet är att uppnå en genomsnittlig sysselsättningstillväxt högre än detta kommer det att ställa regionen inför ytterligare utmaningar. Särskilt stor är utmaningen på Själland, där den genomsnittliga sysselsättningsgraden för gruppen 16-64 år idag ligger på 75 procent, vilket kan jämföras med Skåne där sysselsättningsgraden för samma grupp är 67 procent. För den stora gruppen i sysselsättning 30 till 54 år är sysselsättningsgraden 83 procent på Själland vilket kan jämföras med 79 procent i Skåne. Vilka möjligheter står då till buds? I praktiken finns det tre möjliga strategier att komma till rätta med det framtida arbetskraftsbehovet: Ökad inflyttning/invandring till regionen Ökad andel av befolkningen i arbete Ökad arbetsproduktivitet När det gäller ökad invandring till regionen krävs det strategier för att hur Öresundsregionen kan bli attraktiv och konkurrenskraftig vad gäller jobbmöjligheter, löner och bostäder till rimliga priser för breda grupper. När det gäller möjligheten att öka sysselsättningsgraden i befolkningen är det nödvändigt att formulera strategier för att få fler invandrare i jobb, minska antalet långtidssjukskrivningar, minska andelen deltidsarbete, öka andelen äldre i arbetslivet samt ökade insatser för kompetensutveckling. När det gäller möjligheten att öka arbetsproduktiviteten är det nödvändigt att formulera strategier för hur näringslivet kan utvecklas bort från arbetsintensiv till mer kunskapsintensiv produktion. En viktig fråga är t.ex. vilka produktivitetshöjningar vi kan förvänta oss inom tjänstenäringarna. Samtliga dessa åtgärder förutsätter också en hög mobilitet på arbetsmarknaden i Kalkylerad arbetspendling från Skåne till Själland 1997-2020 Källa: Örestat. Öresundskomiteens beräkningar Framskrivning baserad på Öresundsbrons trafik- och pendlingsprognos 2006 Öresundsregionen, såväl geografiskt som mellan branscher, något som i sin tur förutsätter att systembarriärerna mellan Danmark och Sverige är så få som möjligt; att transportsystemen smidigt kan hantera en ökad rörlighet i regionen; att matchningen mellan utbud och efterfrågan av kompetens är god samt att det finns bra möjligheter till återkoppling mellan arbetslivet och utbildningsinstitutionerna. Arbetspendlingen över Sundet Att skapa en integrerad arbetsmarknad runt Öresund är ett viktigt mål för att säkra tillväxten på Själland och i Skåne. Att också Skåne förefaller vara på väg mot en situation av brist på arbetskraft under kommande år tyder dock på att den ökade arbetspendlingen mellan Skåne och Själland inte är en tillräcklig lösning av de långsiktiga arbetskrafts- och kompetensproblemen i regionen. År 2008 uppskattas 16 000 personer arbetspendla till Själland. År 2020 uppskattas arbetspendlingen från Skåne till Själland uppgå till cirka 34 000. Det innebär att den kalkylerade arbetskraftsbristen på Själland kan reduceras med 18 000. Men det innebär samtidigt att arbetskraftsbristen i Skåne kommer bli större än den kalkylerade bristen på 9 000. Eftersom ungefär hälften av arbetspendlarna från Skåne till Själland är inflyttade danskar är det rimligt att anta att av de 18 000 fler pendlarna år 2020 är cirka 9 000 svenskar som börjat arbeta i Danmark. Den verkliga arbetskraftsbristen i Skåne skulle då ligga närmare 20 000. Också av den anledningen är det angeläget att se frågan om det framtida arbetskraftbehovet i ett öresundsregionalt perspektiv. Annars finns det en överhängande risk att framtidens arbetskraftsbehov kan leda till onödiga inomregionala spänningar och att Öresundsintegrationen bromsas upp. Hur går vi vidare? Den här analysen av arbetskraftsbristen är på en hög aggregerad nivå och baserad på några få och relativ enkla grundantaganden. Analysen bör fördjupas och det är en mycket angelägen uppgift att en mer robust prognosmodell tas fram som klarar av att framskriva utvecklingen i de två nationella regiondelarna och även dynamiken mellan dessa. Det är också nödvändigt att ta fram statistiska underlag och metoder för att kunna genomföra en framskrivning fördelad efter branscher, yrken samt utbildning i syfte att bättre kunna identifiera bristsituationer på arbetsmarknaden under kommande år. Inom detta område diskuteras just nu flera viktiga initiativ som utveckling av en kompatibel yrkesstatistik och av kompetensräkenskaper för det samlade Öresundsområdet. Förutom behovet av arbetsmarknadsprognoser och bättre metoder för att kunna analysera utvecklingen och möjligheterna att matcha utbud och efterfrågan av kompetens, finns det också behov av en fördjupad diskussion om den långsiktiga strategin och möjliga åtgärder för att kunna hantera framtida kapacitetsproblem. Det utvecklingsförlopp som här skisserats för Öresundsregionen pekar på allvarliga och växande kapacitetsproblem för hela regionen. Om tillväxten i regionen inte ska mattas är det nödvändigt att komma till rätta med de problem som troligen kommer att uppstå på arbetsmarknaden. Region Skåne och Öresundskomiteen har därför för avsikt att under 2008 tillsammans med andra medlemsorganisationer och samarbetsparter arbeta vidare med en fördjupad studie kring den långsiktiga strategin för att möta dessa utmaningar. 9

En danska med framgång i Malmö 10 Hon har gått mot strömmen och är mycket nöjd med sitt val. Rikke Bjergaard Dinnetz tillhör nämligen de danskar som valt att arbeta på svenska sidan av Öresund. Hon och hennes gelikar är långt färre än de över 7.000 svenskar som bara i år fått jobb i Köpenhamn. Rikke Bjergaard Dinnetz är strålande glad. Igår tog hon examen på Journalisthögskolan i Aarhus i Danmark med toppbetyg och detta med minsta barnet bara någon månad gammal. Maken, svenske Mattias Dinnetz, fick följa med och passa lilla Anna Sophia när mamma tenterade. Rikke Bjergaard Dinnetz började arbeta i Malmö för tre år sedan, då som PR-konsult på Ehrenberg Kommunikation. Senare har hon även arbetat som kommunikationsrådgivare på organisationen Øresund Network. Svensk konsensus - Jag tycker att svenskar är mycket behagliga att arbeta med. Det enda jag har lite svårt för är när möten drar ut på tiden många gånger handlar det om att uppnå konsensus. I Danmark går det fortare och chefen bestämmer oftare. Jag upplever det även som att svenska chefer har mindre kontrollbehov än danska. - Men jag vill inte kalla det toppstyrt i Danmark heller, tillägger hon. I båda länderna diskuterar man noga igenom saker innan beslut fattas. Rikke Bjergaard Dinnetz tycker att svenskarna i gemen är vänliga och ofta mer diplomatiska än danskarna. - Det är på gott och ont. I Danmark vet man vad folk tycker och tänker, svenskarna är liksom bättre på att dölja det, man måste gå i kødet på dem för att få veta vad de känner. Arbetstempot tycker hon är lika högt på båda sidor sundet, åtminstone inom hennes bransch där det ofta är snabba ryck som gäller. 37 timmars arbetsvecka I Danmark är arbetsveckan 37 timmar mot 40 i Sverige. - Det är förstås mycket positivt med den korta arbetsveckan i Danmark. Efter kl 15.00 en fredag längtar jag bara hem till familjen. Rikke Bjergaard Dinnetz och hennes familj har valt att bo i centrala Malmö, vid Davidhallstorg. Regionens arbetsmarknad granskas Unga danskar inom hotell- och restaurangbranschen har inga funderingar på att söka arbete i Sverige. Svenskarna å sin sida drar sig för att söka arbete i Köpenhamn eftersom de tror att danska arbetsplatser är mer hierarkiskt styrda. Detta är något av det som hittills framkommit i en stor pilotstudie som görs i ett samarbete mellan LO i Köpenhamn och Skåne. - Många arbetsgivare anser att nyutbildade har otillräckliga kunskaper. I Danmark menar man även att det saknas yrkesspecifika vidareutbildningar, säger Tina Brinchmann Jensen, projektkoordinator på LO i Storköpenhamn. - Det var ett nytt äventyr för oss båda att flytta till Malmö, berättar Rikke Bjergaard Dinnetz, som träffade sin Mattias i Madrid för snart tio år sedan. Det har skett så mycket här under de senaste åren, det är en spännande del av regionen. Jag har inte alls märkt av de sociala problem som det talas om i Malmö. (personen på bilden har inget med personen i artikeln att göra) Bakgrunden till studien är att det finns ett uttalat behov av att kartlägga den Öresundsregionala arbetsmarknaden. - Lyckas vi ta fram en tvärregional modell för att mäta tillgångar och behov inom olika branscher, så skulle vi i framtiden bättre kunna stötta varandras konjunktursvängningar, konstaterar Tina Brinchmann Jensen. Totalt har 16 djupintervjuer gjorts med arbetstagare och chefer inom hotell- och restaurangbranschen på båda sidor sundet. I dagarna besvaras dessutom en frågeenkät av 400 arbetstagare och arbetsgivare i Öresundsregionen. Resultatet av hela undersökningen ska vara klar i början av nästa år.

Hur tror du arbetsmarknaden ser ut i Öresundsregionen om 30 år? Hans Henecke Näringslivschef Region Skåne Om ingenting radikalt görs har vi en mycket stor brist på arbetskraft. Det finns inte tillräckligt med folk att ta hand om barn, gamla och sjuka. Tillväxten har bromsats upp eller stannat av då det saknas kompetent arbetskraft och taxibilarna står i garagen. Men. Kanske har vi på den svenska sidan lyckats integrera de stora ungdomsgrupperna med utländsk härkomst som då är en självklar del av arbetskraften? Kanske har danskarna öppnat sina gränser för människor från olika delar av världen som inte önskar något hellre än att arbeta? Kanske har vi lyckats sprida bilden av Öresundsregionen som en kreativ och attraktiv plats som lockar till sig unga utbildade människor från hela Europa? I alla händelser tror jag bestämt att Öresundsregionen är en gemensam arbetsmarknad och det är självklart för arbetssökande att titta lika mycket på andra sidan nationsgränsen som på den egna liksom för företagen att söka personal i hela regionen. Vibeke Storm Rasmussen Regionsrådsformand i Region Hovedstaden, næstformand i Öresundskomiteen Jeg tror, at vi med stor naturlighed kigger efter job på begge sider af sundet og at vi benytter os af de muligheder, der ligger for både arbejde, udvikling, uddannelse og forskning. Vi bruger altså vores fælles kræfter og muligheder i Øresundsregionen optimalt. I fremtiden må vi sørge for, at der er højt kvalificerede forsknings- og uddannelsesinstitutioner, et spændende kulturliv - og en infrastruktur, som fungerer optimalt indadtil og udadtil. På miljøområdet skal vi ligge i front. Her vil være godt at leve og arbejde, fordi vi har bevaret et velfærdssamfund efter den skandinaviske model. I dag er status, at vi er på vej men har et stort politisk samarbejde foran os, inden vi er i mål. Claus Spiegelhauer Formand for Dansk Industri, Hovedstaden. De barrierer på f.eks. skatte- og socialsikringsområdet som vi kender i dag vil være væk om 30 år. Øresundsregionen vil i realiteten være ét stort arbejdsmarked, hvor det er lige så naturligt at bo i et og arbejde i et andet land, som det i dag er at bo i en kommune og arbejde i en anden. Den øgede integration vil især være drevet af den teknologiske udvikling på transportområdet. De børnesygdomme som især Øresundstogene i dag lider under vil være væk, og der vil være langt flere og hurtigere måder at komme over Sundet end i dag. Den stigende globalisering betyder, at det bliver stadigt vigtigere, at samarbejdet mellem universiteter og erhvervsliv styrkes og udbygges. Konstant innovation og forskning er og bliver forudsætningen for, at vi kan klare os i den stigende internationale konkurrence. Derfor vil Øresunds Science Region - styret af universiteter og erhvervsliv i fællesskab - også om 30 år være en forudsætning for Øresundsregionens styrke og succes. Kent Andersson (s) kommunalråd i Malmö med ansvar för arbetsmarknadsfrågor Trettio år är en väldigt lång tid på arbetsmarknaden. Tänk er tillbaka till sent sjuttiotal. Då var Malmö fortfarande en stad som dominerades av stora industrier och med en väldigt homogen befolkning. Sedan dess har Malmö och hela Öresundsregionen gått igenom en extrem lågkonjunktur och sedan blivit något helt nytt. Nu domineras näringslivet av små och medelstora företag och befolkningen kommer från hela världen. Om trettio år är Öresundsregionen en enda region i ordets rätta bemärkelse och har ökat sin administrativa och politiska räckvidd på nationalstatens bekostnad. Öresundsbron är sedan länge betald och man kan resa över sundet kostnadsfritt, smidigt och miljövänligt. Med förenade krafter har vi klarat den demografiska utmaningen. Företagen drar nytta av arbetsmarknadsregionens storlek och det finns plats för människor med olika kompetenser att hitta intressanta och utvecklande jobb. En utjämning av löner och arbetsvillkor har skett mellan Skåne och Själland och även en utjämning av språket. Kanske blir det som på sjuttiotalet att skåningar måste textas i TV Jan Hendeliowitz Regionsdirektør Beskæftigelsesregion Hovedstaden & Sjælland. Arbejdsmarkedet er dynamoen for den vækst og udvikling som vi vil opleve i Øresundsregionen i de kommende årtier. Manglen på arbejdskraft i de kommende år vil tvinge os til at finde nye veje, som både kan sikre at virksomhederne har medarbejdere med de rette kompetencer og give den enkelte et udfordrende og meningsfyldt arbejdsliv. Arbejdspladserne vil være langt mere internationale, forstået på den måde at medarbejdere fra andre lande vil udgøre en betydelig del af de ansatte i virksomhederne i Øresundsregionen. Det vil gælde for både den offentlige og private sektor. Om 30 år vil arbejdsbegrebet være ændret. For mange vil arbejdspladsen være hele verden og perioder med arbejde og uddannelse vil veksle igennem hele livet. Øresundsregionen vil være det sted hvor mange udvikler de nye kompetencer som efterspørges; kommunikation, organisations- og kulturforståelse. 11

Christer Olsson är införmatör på Øresunddirekt och har daglig kontakt med pendlare i Öresundsregionen. Han efterlyser tätare samarbete mellan nationell och regional nivå så att de hinder som finns på arbetsmarknaden en gång för alla kan lösas. nytt från sekretariaten Samarbete måste till! Julstängt Sekretariaten har stängt mellan jul och nyår. Absalon, Öresundsbolagets väldiga flaggskepp, med sin breda blankpolerade träreling, fiskmåsarna som slog följe på färden, citronvandet som bubblade i näsan, rostbiffen som drunknade under ett berg av remoulade och rostad lök allt detta främmande. Min första resa till ett Köpenhamn långt, långt bort. Detta var i mitten av femtiotalet, strax efter det att passtvånget avskaffats. Båttrafiken tog efterhand ordentlig fart. Turerna med båt över Öresund blev allt vildare så vilda att de båda statsmakterna såg sig föranledda att lägga sordin på stämningen. Så kom det sig att den första bilaterala lagstiftningen mellan Sverige och Danmark kom på plats. Lagen, Lex Öresund, innebar att mängden alkohol och cigaretter som fick säljas, och mängden musik som fick spelas drastiskt begränsades. Även hygge bör vara lagom... Idag är bilaterala lösningar åter på tapeten låt oss inte tillåta att dessa lägger sordin på den ljuva musik som håller på att uppstå på den regionala arbetsmarknaden. Jag hör idag, alltför ofta, krav resas på att vi bör utjämna skillnader mellan våra båda länder, för att förenkla för företag och medborgare skatt, arbetsrätt etc. Är detta rätt väg att gå? Jag tror inte det. Inte tog jag, och alla andra, båten över till Danmark/Sverige för att uppleva hur det var hemma vad vi sökte var naturligtvis det som var annorlunda, det som var spännande och så är det självklart också idag. Det är just i möjligheten att gemensamt utnyttja varandras starka sidor som vi har vår verkliga konkurrensfördel. Det bästa av två världar det är detta som är fundamentet till ett framgångsrikt regionbygge. Öresundsregionen var inledningsvis till stor del ett politikerprojekt utan någon större folklig förankring. Efterhand så har gynnsamma konjunkturer gradvis förvandlat det till en påtaglig möjlighet för många. Danskar ser möjligheten till billigt boende i Sverige och många svenskar ser möjligheten till ett attraktivt arbete på den danska sidan. I mitt arbete som informatör på Öresunddirekt stöter jag dagligen på båda grupperna. Signalerna jag får är att det är just skillnaderna mellan de båda länderna som gör steget värt att ta ett lägre kostnadsläge i Sverige och en högre lönenivå i Danmark. Till detta kan vi lägga en dansk arbetsmarknad som, för tillfället, är betydligt öppnare än den svenska. Många nysvenskar och ungdomar, som gått arbetslösa länge, får sina första anställningar i Danmark. Snart får också svenska företag upp ögonen för sina möjligheter att konkurrera om spetskompetensen i regionen en möjlighet som också den uppstår just ur gynnsamma skillnader i de båda ländernas regelverk. Det är viktigt att bevara dessa fruktbara skillnader i regionen. Låt oss därför försäkra oss om en löpande dialog mellan central och lokal nivå i arbetet med att undanröja de regler och tillämpningar som skapar de verkliga problemen för företag och medborgare. Efter att ha gett svar på 150 000 frågeställningar i gränsgångarfrågor tror vi oss kunna erbjuda en brunn av erfarenhet att gräva ur. Låt oss inte skapa nya regler i ivern att förändra, som riskerar att spola ut barnet med badvattnet! Öresundirekt - ett informationscenter för dig som funderar på att rekrytera, börja arbeta, studera eller flytta till andra sidan av Öresund. Här finns experter från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelsen och Skatteverket. Sedan juli 2000, har vi betjänat 150 000 personer. Stortorget 3, Malmö: må-on 09-17, to 09-18 och fredag 09-15. Telefon +46 (0)40 176400, eller e-maila på oresunddirekt@malmo.se www.oresunddirekt.com Öresundskomiteens sekretariat Tack och hej Susanna Christensson slutar på Öresundskomiteen den siste januari. Susanna ska börja arbeta på Sysavs informationsavdelning i Malmö Interreg-sekretariatet Tack och hej Maria Wellsjö slutar på Interreg-sekretariatet den siste december. Maria börjar efter jul som handläggare på Nutek i Malmö. Ny hemsida och e-mail www.interreg-oks.eu är adressen till Interreg-sekretariatets nya hemsida. Medarbetarna på sekretariatet har även fått nya e-mail adresser. Eric van Leenen, eric@interreg-oks.eu Merete Røder, merete@interreg-oks.eu Maria Tsakiris, maria@interreg-oks.eu Øresunddirekt Välkommen Katrine Møller Voss började på Øresunddirekt den 1 november. Hon är journalist och arbetar som kommunikstionskonsult med ansvar för den svenska delen av Øresunddirekts websida. Katrine kan kontaktas på e-mail: kmv@oresunddirekt.com eller telefon: +45 33 17 05 93 Utbildningsportalen Öresund Øresunddirekt har lanserat en ny informationsportal om yrkesutbildning i regionen. Utbildningsportalen Öresund är ett Interreg IIIA projekt, utvecklat i samarbete mellan Øresund Direkt, Öresundskomiteen och svenska och danska myndigheter, och ska hjälpa ungdomar med att hitta drömutbildningen på andra sidan sundet. Se mer på www.uporesund.com. God och glædelig jul och Gott Nytt År 12