brev Øresunds Sid 5 Sid 6-7 Debatten som ingen vill föra? Sid 4 Speciallagarbehövs Öresund i Hong Kong Regelverk och bro-bizzar Nr

Transkript

1 Nr brev Øresunds INFORMATION FRÅN ÖRESUNDSKOMITEEN Debatten som ingen vill föra? Sid 4 Speciallagarbehövs det? Sid 5 Öresund i Hong Kong Sid 5 Regelverk och bro-bizzar Sid 6-7

2 ØRESUNDSBREVET NR brev Øresunds INFORMATION FRÅN ÖRESUNDSKOMITEEN Ansvarig utgivare Direktör Birger Olofsson Redaktör Maud Larsen Redaktion Maud Larsen, Elsebet Fristed Redaktionen avslutad 2 april 2001 Öresundskomiteens medlemsorganisationer Københavns Amt Frederiksborg Amt Roskilde Amt Vestsjællands Amt Storstrøms Amt Bornholms Amt Københavns Kommune Region Skåne Frederiksberg Kommune Malmö stad Helsingborgs stad Lunds kommun Landskrona kommun De svenska och danska regeringarna medverkar med observatörer genom Erhvervsministeriet, Miljø- og energiministeriet samt Näringsdepartementet. Hovedstadens Udviklingsråd deltager också i arbetet. Öresundskomiteen är en politisk plattform för gränsregionalt samarbete i Öresundsregionen. Syftet är att medverka till en stark utveckling i regionen, både ekonomiskt, socialt, kulturellt och miljömässigt. Vi initierar och leder strategiska samarbetsprojekt över Sundet som bidrar till en positiv utveckling, vi fungerar som ambassad och mötesplats för danskar och svenskar i regionen och för upp viktiga utvecklingsfrågor på den politiska agendan både på regional och nationell nivå. Vi ansvarar också för EU:s INTERREG-program för Öresundsregionen. Öresundskomiteen Gammel Kongevej 1, DK 1610 København V Tel , Fax E-post info@oerekom.dk Ge integrationen en chans Debatten om integrationen i Öresundsregionen är mycket konkret, såväl ur ett individperspektiv som ur ett samhällsperspektiv. Ibland är orden starka, ibland talas om fiasko. Men hur skall vi egentligen mäta graden av integration. Handlar det om pendling, inköpsvaror, ekonomisk tillväxt, samhörighet och identitet? Sannolikt berörs alla dessa förhållanden. De utvecklas säkerligen olika snabbt och i olika grad i olika delar av regionen. Om vi bortser från de krigiska händelserna för ca 300 år sedan har väl aldrig friktionen mellan Sverige och Danmark varit starkare än nu. Ju närmare vi kommer varandra desto mer märks skillnaderna. Att flytta samman innebär såväl glädje som frustration. Och visst gör det ont, mycket ont, när man lyssnar till dem som fastnat i skattekomplexet, arbetsgivare som försöker ha personal anställd på båda sidor sundet, danskar som förlorat sin rösträtt genom att flytta till Sverige, människor och företag som får astronomiska telefonräkningar och skyhöga bankavgifter bara för att de har blivit aktiva Öresundare. Listan kan göras lång. På den listan finns också bropriserna uppstyrda av riksdag och Folketing. Men finns det då inget att glädjas åt? Jo mycket: Vi har en ökad ekonomisk tillväxt och en fortsatt satsning på en förbättrad infrastruktur. För åtta år sedan såg det rätt dystert ut. Under år 2000 var det 4,2 miljoner fler personer som tog sig över sundet. Det är mellan Malmö och Köpenhamn som vi ser en fördubbling från fem till tio miljoner människor. Nedgången i norra Öresund har endast varit marginell. På ett halvt år reste 2,5 miljoner med tåg och 4,7 miljoner med bil och buss. Så visst har vi glädje av bron även om glädjen kan bli ännu större. Konsumenterna har fått det bättre. Man kan välja ur ett större utbud ofta till förmånligare priser. Dansken reparerar bilar och tänder i Sverige och kan också köpa öl från hela världen i de svenska sytembolagen. Skåningarna kan köpa dansk mjölk i sina butiker och förlusta sig dygnet runt i Köpenhamn. Trots att många butiker inte tar svenska kreditkort har tillströmningen av köplystna svenskar ökat. Människor i behov av vård kan snabbare få behandling genom de avtal som slutits mellan danska och svenska sjukhus i regionen. 2

3 Näringslivet och enskilda företag har etablerat sig på en större närmarknad och också funnit nya samarbetspartner på andra sidan sundet. Man kan undra om Framfab i Lund blivit uppköpt av ett danskt ITföretag om bron och Öresundsregionen bara varit en dröm. Öresundskomiteen med flera har satt harmoniseringsfrågorna högst på dagordningen. Jämfört med många andra gränsregioner i Europa är integrationsprocessen i gång på många områden. Det gäller arbetsmarknad, näringsliv, miljösamarbete, media, kultur, forskning och högre utbildning, turism, internationell marknadsföring och internationellt samarbete. Det finns ca sextio mer permanenta samarbetsorganisationer på tvärs av Öresund. Jag skriver det här inte för att säga att se så bra det går. Snarare är det så att den starka friktion vi känner kring Öresund är ett uttryck för att integrationen har börjat komma igång och att det finns en stark vilja att komma vidare. Brodebatten och harmoninseringsdiskussionerna är ett utryck för detta liksom kraven på folklig förankring och delaktighet. Det vore alamerande om det inte skulle gnissla i samspelet över sundet. Det skulle betyda att allt stod stilla och att allt var som förr. Så ge integrationen en chans. En del har hänt men mycket återstår. Nu är det vår i luften och caféborden flyttas ut i solen. Vid denna tidpunkt på året går kanske integrationen snabbare. Med vänlig hälsning Birger Olofsson Direktör Stolsbyte i Öresundskomiteen Under 2001 sitter Ilmar Reepalu, Malmö Stad på ordförandeposten i Öresundskomiteen. Jens Kramer Mikkelsen från Köpenhamns kommun är viceordförande. I Øresundsudvalget är Monika Yngvesson från Region Skåne ordförande och Claes Nilas från HUR (Hovedstadens Udviklings Råd) viceordförande. 3

4 ØRESUNDSBREVET NR Demokratiutveckling - en debatt som ingen vill föra? Transnationella former för demokrati -medborgardeltagande i Øresund Detta är rubriken på en nyutkommen magisteruppsats vid statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms Universitet. Författare är nyutexaminerade Minna Nyman, som intervjuat flera nyckelpersoner inom Öresundssamarbetet. Minna Nyman lägger stor vikt vid demokratiutvecklingen eller snarare, bristen på densamma: I Øresund ägnas i dag inte mycket tid till demokratiutveckling. Denna frånvaro av demkratianalys och utveckling stämmer väl överens med det problem som lyfts fram i forskningen om att demokrati oftast kommer i andra hand i regionaliseringsprocesser. Det verkar inte finnas former för att lyfta demokrati progressivt, det vill säga att se det som en process i, och en produkt av, regionalisering. Tvärtom anser man att demokrati snarare skapar trögheter och komplicerar regionaliseringsprocessen än att skapa en legitim och stabil grund för samarbetet. De tankar som trots allt finns om demokrati har karaktären av de första gryende konceptualiseringarna av demokrati i en transnationell region. Och i dag används istället kultur och identitet som en av de Ny rapport viktigaste metoderna för att skapa en känsla av samhörighet och integration i regionen. Intressant är att det särskilt från central nivå, inte verkar föras några som helst diskussioner om att en framtida fördjupad gemensam identitet kan leda till möjligheter för gemensamma/nya demokratiska system i regionen. Trots stora ord om att möjliggöra individens delaktighet i regionen, är staterna inte heller särskilt intresserade av att släppa ifrån sig kompetens till Øresund. Man kan säga att man i dag framför allt verkar vilja diversifiera problemlösningskapaciteten utan att diversifiera beslutsmakten. Minna Nyman Uppsatsen kan beställas genom författaren Minna Nyman tel (+46) eller minna.nyman@lsu.se Vill du debattera ämnet i Øresundsbrevet går det bra att kontakta Maud Larsen, infoansvarig vid Öresundskomiteen maud.larsen@oerekom.se Plantera blommor i en sko, studera äldreboende på andra sidan sundet och ta reda på vad svarttaxi egentligen är. Ja, allt detta och mycket mycket mer får man veta om man läser rapporten Mötesplats Öresund. Gränsregionalt samarbete- från vision till verklighet. Där finns 18 Interreg- projekt inom miljö, kommunikation, hälsa, samhällsplanering och offentlig service beskrivna. -Det har varit jätteroligt att träffa alla dessa människor som har så många idéer och gränsregionala projekt på gång, säger Susanna Christensson, som skrivit rapporten. Rapporten kan beställas från Öresundskomiteen eller laddas hem via vår hemsida 4

5 Speciallagar för Öresundsregionen? -Det är viktigt att Öresundskomiteen satsar på projekt som kan förankra visionerna om en Öresundsregion hos befolkningen. Det är den främsta arbetsuppgiften under det här året, säger Ilmar Reepalu, kommunalråd i Malmö som åter tagit ordförandeklubban i Öresundskomiteen. Han är övertygad om att EUpengarna genom Interregprogrammen många gånger varit avgörande för att idéer om samarbete över sundet kunnat förverkligas. Kulturbro 2000, projekt mellan skolor, föreningar och näringslivsorganisationer är goda exempel på hur regionstanken börjar bli förankrad hos Ilmar Reepalu, ordförande i Öresundskomiteen befolkningen. Och det är just på denna nivå som samarbetet måste växa, menar Ilmar Reepalu. Han tror däremot att det kommer att dröja mycket länge innan vi är beredda att inrätta någon form av direktvalt transnationellt politiskt organ för Öresundsregionen. Däremot kan vi bilda gemensamma styrelser, kommitteer och liknande, med politiker från danska och svenska sidan. -Vi har t e x bildat ett gemensamt bolag för hamnarna i Malmö och Köpenhamn i styrelsen ingår politiker från såväl Malmö som Köpenhamn. Något liknande samarbete kanske kan bli aktuellt framgent på trafikområdet. Det är genom sakfrågor som regionen kan växa sig stark och det är denna väg vi i första hand ska gå för att stärka den folkliga förankringen. Den andra huvuduppgiften för Öresundskomiteen är att övertyga de båda regionerna om hur viktigt det är att få bort hinder för gränsöverskridande aktiviteter. Och att detta, liksom i andra Europeiska gränsregioner, även kan innebära behov av speciallagar för Öresundsregionen. Hong Kong vill lära av Öresundskomiteen Vad har Öresundsregionen och Hong Kong gemensamt? Jo, att båda befinner sig i ett gränsöverskridande samarbete. Detta är grunden till att Öresundskomiteens direktör, Birger Olofsson, måndagen den 9:e april talade han vid seminariet Cross-Boundery Co-operation i Hong Kong -I Hong Kong håller man på att planera fler gränsövergångar mot Kina och i detta sammanhang är man intresserad av hur den politiska beslutsprocessen gick till i samband med Öresundsbron och prövningen av brobygget i miljödomstolen, säger Birger Olofsson. Men man ville också veta hur Öresundskomiteen arbetar med att stimulera integrationen i vår region. Seminariet arrangerades av The Central Policy Unit, en intern think-tank vid the Government of the Hong Kong Special Administrative Region. Dels deltog Birger Olofsson i ett seminarium med regeringstjänstemän och dels talade han vid en konferens med ca 400 deltagare. Ytterligare två gränsregioner i världen presenterades på seminariet. Dessa två var USA-Mexiko, San Diego/ Tijuana och Indonesien-Malaysia-Singapore. 5

6 ØRESUNDSBREVET NR Uthyrningspersonal fast i regelverket En person får arbeta utomlands 183 dagar per år och fortsätta att betala skatt i hemlandet. Det är innebörden i skattelagstiftningen, som på denna punkt är lika på båda sidor sundet. Men gemensamt är också att denna lag inte gäller för uthyrning av personal. Om t ex ett danskt företag vill hyra ut personal till svenska företag på andra sidan sundet, måste både den anställde som hyrs ut och det danska företaget betala svensk skatt från första arbetsdagen. -Det är märkligt att just vi, uthyrningsföretag, ska fastna i skattebyråkratins pappersexercis, säger Eva Ollén som är VD för Proffice i Danmark. Det är extra besvärligt och får särskilt stora konsekvenser i just den här regionen. Skattelagstiftningen försvårar integrationen. Dessutom måste Eva Ollén uthyrningsföretag uppge för skattemyndigheten hur mycket företaget tjänar på att hyra ut personalen. -När lagen skrev 1996 var bemanningsföretag inte så vanligt förekommande. Men i dag kan vi ju se att dessa företag kan vara en positiv drivkraft i integrationsarbetet. Genom våra insatser kan företagen lättare hitta rätt personalgrupper och på så vis ökar möjligheterna för företagen att expandera i regionen, menar Eva Ollén. Möjligheter och svårigheter i arbetet Øresundskomiteen har en politisk målsætning om, at Øresundsregionen skal udvikles til én af Europas mest integrerede og funktionelle regioner. Hermed menes en sammenhængende region med mobilitet og valgfrihed når det gælder arbejdsmarked, erhvervsliv, uddannelse, service etc. Komiteen har besluttet at styrke og synliggøre sit eget arbejde med integration og harmonisering i regionen. Til det formål er primo 2001 oprettet en analysefunktion i sekretariatet. Arbejdet forventes at bestå i dels en løbende identifikation og bearbejdning af barrierer og hindringer for en fortsat integration af regionen, dels en løbende overvågning og afrapportering af integrationsprocessens fremdrift og resultater på udvalgte områder. Vi vil også forsøge at drage nytte af erfaringerne fra andre europæiske grænseregioner. Öresundskomiteens rolle som tværnational politisk organisation giver gode forudsætninger for, at komiteen kan udgøre en fælles platform og sætte integrationsproblemerne på den offentlige dagsorden. Barrierer er et mangeartet begreb. Det kan være komplekse problemstillinger af fx 6

7 Tre gånger bro-bizz på Novo Nordisk Att anställa danskar i en svensk verksamhet är, ur administrativ synpunkt, otroligt besvärligt för både verksamheten och medarbetarna. Företaget Novo Nordisk har slagit samman sitt danska och svenska kontor och förlagt den gemensamma arbetsplatsen till Malmö. Men denna flytt har kostat företaget flera medarbetare eftersom reglerna för att bo och arbeta på olika sidor sundet är så krångliga. -Reglerna för socialförsäkring och arbetsgivareavgifter är mycket svåra att följa och hindrar, i stället för att stimulera, flexibiliteten och rörligheten i regionen, säger Kjeld Birch på Novo Nordisk Scandinavia. -De som arbetar på båda Kjeld Birch sidor sundet riskerar att bli dubbelbeskattade på vissa områden, t ex användning av tjänstebil. Skillnaderna vad gäller beskattning av ex telefon och pensionsavdrag är också stora. Regelsystemet för hur skatten ska betalas in leder till att danskar måste betala stora belopp i förskott till den danska skattemyndigheten. Novo Nordisk betalar bro-bizzen åt de anställda, men eftersom detta är en skattepliktig förmån och företaget kompenserar sina medarbetare för detta, slutar affären med att priset på bro-bizzen blir tre gånger så högt. Kjeld Birch, VD på Novo Nordisk Scandinavia har skrivit en debattartikel som vi publicerar på Öresundskomiteens hemsida. lovgivningsmæssig oprindelse, som hæmmer borgernes og erhvervslivets mobilitet og valgfrihed eller det kan være hverdagens små irritationsmomenter, som de opleves af fx pendlerne. Nogle problemer kan håndteres på regionalt niveau, andre må løses på regeringsniveau og atter andre må man måske lære at leve med. Forskelligheder er ikke nødvendigvis det samme som barrierer for integrationsprocessen. Der er og skal fortsat være forskellige traditioner og kulturer i Øresundsregionen. Men regler og praksis bør være så enkle og gennemskuelige som muligt og i alt fald ikke modarbejde hverandre. Øresundskomiteen vil ikke kun fokusere på barrierer, men også på de fremskridt, som er gjort. Det er vigtigt at formulere fælles målsætninger for udviklingen og arbejde henimod en fælles dagsorden for Øresund. Kontaktperson: Torben Aaberg 7

8 Jordnära debatt om kulturella möten -Drømmen, den drøm som blandt andet er min egen, er at de gamle landsdele på hver sin side af vandet får hinanden tilbage, således at de trods alt mange træk af fælles kultur og den fælles fortid nærmer sig hinanden langt mere i et naturligt og mere hverdagsagtigt samvirke. Men at hvad svensk er forbliver svenk, og lader sig påvirke af Danmark, og hvad dansk er forbliver dansk, og lader sig påvirke af Sverige. Det er jo endelig også forskellighederne der er stimulerende og givende for begge parter. Så sa kulturjournalisten Georg Metz från tidningen Politiken när han talade under den kulturkonferens som Öresundskomiteen och Kulturforum arrangerade i Malmö Börshus i slutet av mars. Ôver 100 personer hade tagit sig dit för att lyssna och debattera kulturfrågorna i regionen. Bland talarna fanns t ex Grethe Rostbøll, f d kulturminister Glyptoteket i Köpenhamn- ett av många attraktiva kulturmål i Danmark. Hon uttryckte sin förhoppning om att vidareutveckla samarbetet över sundet och att kanske, på sikt, kunna bilda ett Culture Valley i Öresundsregionen. Också det svenska regionrådet Rolf Tufvesson sa att han vill stärka kultursamarbetet. Han hoppas att fler politiker aktivt deltar i debatten om dansksvensk kultur. I publiken satt inte bara politiker utan framför allt tjänstemän med ansvar för kulturfrågor. Dessutom hade flera eldsjälar anmält sig till mötet. Alla fick höra Öresundskomiteens ordförande Ilmar Reepalu berätta att det finns 60 miljoner danska kronor att söka genom nya Interreg III A för kultursamarbete i regionen. Syftet är att stärka regionen attraktionskraft, samhörighet och identitet. Och om kulturdebatter ibland kan verka lite flummiga, så satte i alla fall Georg Metz diskussionerna på ett jordnära plan: -Jag tror at man først og fremmest ved et ønske om at fremme en kulturel udvikling af en og anden art, skal tænke helt praktisk på sagerne, helt jordnært: hvad koster det? Kan jeg parkere min bil, hvis jeg får lyst til att i operaen eller til rock-koncert i Malmø eller Landskrona? Kan omvendt skåningerne finde plads til deres køretøjer i det trafikalt håbløse København? Information från sekretariatet Torben Aaberg har per den 1 april 2001 utsetts till souschef i Öresundskomiteens sekretariat. Torben Aaberg kommer närmast från Amtsrådsforeningen - motsvarigheten till svenska Landstingsförbundet - där han arbetade med regional utveckling, EU s regionalpolitik och internationellt samarbete. Inom sekretariatet är Torben Aaberg programansvarig för harmoniseringsfrågorna samt arbetet med regionala analyser. Om du vill komma i kontakt med Torben Aaberg har han direkttel: (+45) eller ta@oerekom.dk Maud Larsen är ny som informationsansvarig. Hon kommer närmast från Eslövs Kommun, men har dessförinnan arbetat vid Sveriges Radio i Malmö och vid Europaparlamentet i Bryssel/ Strasbourg. Maud kan ni nå på (+45) eller maud.larsen@oerekom.dk Susanna Christensson, är projektansvarig för rapporter om gränsregionalt samarbete genom Interreg IIA. Hon kommer att stanna vid Öresundskomiteens sekretariat året ut. Ni kan nå Susanna på tel sc@oerekom.dk