Digitala Innovationer och Självbestämmande Motivation till Motion -ett personcentrerat perspektiv WEMAN-JOSEFSSON, A. K a,b., HALILA, F a., JOHNSON, U a., LINDWALL, M b., WICKSTRÖM, N a., & WÄRNESTÅL, P a. a Halmstad University, Sweden b University of Gothenburg, Sweden
Disposition Fysisk aktivitet och motion Teoriförankring Projektets relevans Motivation och e-hälsa Självbestämmande motivation Tvärvetenskapliga perspektiv Projektöversikt och designprocess Frågestund
Ett historiskt perspektiv Vi är fortfarande grottmänniskor rent biologiskt, dvs anpassade för ett fysiskt aktivt liv utifrån samlar/jägarsamhällets förutsättningar.
Det magiska pillret Idag vet vi att en beteendeförändring från stillasittande livsföring till en mer fysiskt aktiv livsstil har lika positiva hälsoeffekter som att sluta röka. Fysisk aktivitet är numera en erkänd behandlingsmetod för flertalet såväl fysiska som psykiska hälsotillstånd (FYSS, 2008; WHO, 2013). En ökad fysisk aktivitet i befolkningen kan vara den faktor som har störst positiv effekt på folkhälsan. Fysisk aktivitet påverkar inte bara skelett- och muskelsystemen, utan även andra viktiga system i hela kroppen, tex immunsystemet, hjärt-kärlsystemet, magtarmfunktionen, nervsystemet, stressystemet, kognitiva funktioner, psykologiskt välbefinnande mm.
som ingen vill ha Tyvärr är det ett välkänt fenomen att många interventioner som syftar till främja fysisk aktivitet och motion är ineffektiva (Rhodes & Pfaeffli, 2010) och att hälften av alla som påbörjar ett nytt motionsbeteende slutar inom tre till sex månader (Lox et al.,2010). Till exempel lyckas endast hälften av dem som får Fysisk Aktivitet på Recept (FaR ) att anamma en mer fysiskt aktiv livsstil (Kallings et al., 2009).
Teoribaserade interventioner Motionsinterventioner som baseras på adekvat teoribildning är mer effektiva än vanligt omhändertagande (SBU, 2007). Implementering av relevant teori är starkt efterfrågad inom modern interventionsforskning (e.g. Fortier et al., 2012; Biddle et al., 2012; Nigg & Geller, 2012). Projektet baseras därför på en tydlig teoretisk referensram i form av Self-Determination Theory (SDT; Deci & Ryan, 1985; 2000) där upplevt självbestämmande anses vara särskilt betydelsefullt för människors motivation.
Klassisk motivation inom e-hälsa
Självbestämmande motivation Autonomi Kompetens Tillhörighet
Relevans För att utveckla effektiv och säker e-hälsa finns det alltså ett stort behov av att tillhandahålla professionellt utformade och vetenskapligt förankrade digitala stödfunktioner. Det är också viktigt att dessa stödfunktioner tillåter att deltagarna får vara delaktiga i de processer och beslut som rör deras hälsa genom att ha ett personcentrerat förhållningssätt, vilket i sin tur också främjar engagemang och motivation. Att hjälpa människor att hitta sin egen motivation som främjar hållbara motionsbeteenden är särskilt betydelsefullt eftersom människors eget ansvar för hälsan framhålls alltmer från hälsopolitiskt håll (se tex SOU 1999:137 och Regeringens skrivelse 2011/12:66).
Värdegrund & filosofi Självbestämmandeteorin och Personcentrering (PCC) delar ett förhållningssätt som kort kan sammanfattas i följande punkter: En människa/person är Aktiv, tänkande och kapabel (tex gällande sin egen hälsa) En del av ett socialt sammanhang (kultur, vanor, stöd, tjänster) Drivs av frivillighet, nyfikenhet och intresse (inte bara morot/piska) Med denna värdegrund som utgångspunkt kan vi främja känslan av självbestämmande och minska känslor av tvång, kontroll eller skuld. På så sätt stimulerar vi självbestämmande och hållbar motivation till olika hälsobeteenden, vilket i sin tur har positiva effekter på välbefinnande och hälsa. Läs mer på www.selfdeterminationtheory.org och www.gpcc.gu.se
Tvärvetenskaplig grund För att skapa goda förutsättningar för att de digitala lösningarna i projektet ska generera hälsofrämjande effekter och främja hållbara motionsbeteenden är projektet tvärvetenskapligt och kompletterar beteendeteori (K. Weman-Josefsson, U. Johnson, M. Lindwall) med informationsteknologi (P Wärnestål), hälsoteknologi (N. Wickström) och innovationsvetenskap (F. Halila). Projekt GoDIS syftar till att utveckla ett interaktivt verktyg baserat på adekvat motivationsteori i kombination med informationsteknologisk och innovationsvetenskaplig forskningsexpertis och med utgångspunkt användarvänlighet och behoven inom e-hälsoindustrin.
Samproduktion Att utforma digitala interventioner, verktyg och stödfunktioner som främjar delaktighet och motivation ställer höga krav både på förmågan att applicera teori i praktik likväl som förmågan att designa användarvänliga digitala produkter och tjänster. Detta innebär att utvecklingsarbetet bör ske i nära samarbete mellan forskare, användare (patienter/klienter/kunder) och företrädare för e- hälsoindustrin. I förevarande projekt (GoDIS) sker detta genom en KK-finansierad samproduktion mellan en skräddarsydd forskargrupp vid Högskolan i Halmstad och två etablerade företag inom hälsoindustrin, Tappa Service AB och Hälsoprofilinstitutet AB.
Designprocessen
Projektöversikt Projekt GoDIS utgör en explorativ första fas i en större forskningsplan och syftar till att generera en digital interventionsprototyp som ska appliceras och testas (genom RCT) i de två företagens befintliga verksamhet på ett randomiserat urval medlemmar/kunder. Erfarenheterna från Fas 1 och Fas 2 kommer sedan att implementeras i Fas 3, som utgörs av fullskaliga interventioner (N> 10 000) med longitudinell uppföljning och utvärdering.
Frågestund
Kontakt Karin.Weman@hh.se
Referenser Biddle, S. J. H., Brehm, W., Verheijden, M., & Hopman-Rock, M. (2012). Population physical activity behaviour change: A review for the European College of Sport Science. European Journal of Sport Science, 12(4), 367-383. doi: 10.1080/17461391.2011.635700 Deci, E. L., & Ryan, R. M. (1985). Intrinsic motivation and self-determination in human behavior. New York: Plenum Press. Deci, E. L., & Ryan, R. M. (2000). The what and why of goal pursuits: Human needs and the self-determination of behavior. Psychological Inquiry, 4, 227-268. Fortier, M. S., Duda, J. L., Guérin, E., & Teixeira, P. J. (2012). Promoting physical activity: development and testing of self-determination theory-based interventions. International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity, 9(20). doi: 10.1186/1479-5868-9-20 Kallings, L. V., Sierra Johnson, J., Fisher, R. M., de Faire, U., Stahle, A., Hemmingsson, E., & al., e. (2009). Beneficial effects of individualized physical activity on prescription on body composition and cardiometabolic risk factors: Results from a randomized controlled trial. European Journal of Cardiovascular Prevention & Rehabilitation, 16(1), 80-84. Lox, C., Martin Ginis, K. A., & Petruzzello, S. J. (2010). The psychology of exercise: integrating theory and practice (3 ed.). Scottsdale, Ariz: Holcomb Hathaway. Nigg, C. R., & Geller, K. S. (2012) Theoretical approaches to Physical activity intervention. In E. O. Acevedo (Ed). The Oxford Handbook of Exercise Psychology. New York, NY: Oxford University Press. Rhodes, R. E., & Pfaeffli, L. A. (2010). Mediators of physical activity behaviour change among adult non-clinical populations: a review update. Int J Behav Nutr Phys Act, 7, 37. doi: 10.1186/1479-5868-7-37 Ryan, R. M., & Deci, E. L. (2002). Overview of self-determination theory: An organismic dialectical perspective. Rochester: University of Rochester Press. SBU. (2007). Methods of promoting physical activity, a systematic review. Report 181. Swedish National Institute of Public Health. WHO. (2013). The European Health Report 2012. Copenhagen: World Health Organization, Regional Office for for Europe. YFA. (2010). Physical Activity in the Prevention and Treatment of Disease. Stockholm.