återrapportering 2014 1 (5) Återrapportering från Länsstyrelsen i Norrbottens län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte A) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Beskriv kortfattat hur arbetet sker utifrån ett avrinningsperspektiv. Med undantag för gruvorna i Malmfälten är länets övriga större miljöfarliga verksamheter lokaliserade till olika delar av Norrbottenskusten. Gruvorna i Malmfälten, (Kiruna resp. Gällivare/Malmberget), samt övriga större miljöfarliga verksamheter i länet påverkar med ett undantag olika skilda vattenförekomster. Avrinningsperspektivet är därför inte särskilt påtagligt.~svar 28b)I arbetet med översyn av tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter har Länsstyrelsen inledningsvis kunnat konstatera att samtliga större miljöfarliga verksamheter i länet har nya tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken och flera av dessa verksamheter har utredningsvillkor såvitt gäller utsläpp till vatten som såsmåningom kommer att resultera i nya villkor för sådana utsläpp. Under innevarande år planerar länsstyrelsen att göra en översyn av övriga miljöfarliga verksamheters tillstånd och därefter överväga ev. behov av omprövning av tillstånden. B) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Om Ja, beskriv kortfattat hur arbetet/planeringen sker på länsstyrelsen och hur åtgärden integreras i verksamhetsplaneringen. Hur sker det tvärsektoriella arbetet? C) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? I länet finns ett antal vattendomar som skulle behöva omprövas, eftersom de innehåller felaktiga eller icke ändamålsenliga bestämmelser med avseende på det allmänna fiskeintresset. Behovet av omprövningar i norra delen av landet är dock mindre än i södra delen, eftersom vattenkraften i norr byggdes ut betydligt senare. Därför är också villkoren i domarna ofta modernare och mer ändamålsenliga vad avser fiske. Genom det förslag som Vattenverksamhetsutredningen lämnat i sitt delbetänkande?ny tid ny prövning? (SOU 2013:69) - att det ska ske en nyprövning enligt miljöbalken av äldre tillstånd - kan det
återrapportering 2014 2 (5) automatiskt komma att ske en?omprövning? av domarna. Ifall utredningens förslag blir verklighet kommer detta arbete att ta lång tid och kräva stora resurser~~på initiativ av Piteälvens vattenråd har under året utretts behovet och nyttan av en omprövning/ändring av bland annat vattenhushållningsbestämmelserna för regleringen av sjöarna Rappen- Labbas i Piteälvens vattensystem. Dessa bestämmelser är otidsenliga, eftersom de är anpassade till den flottning som bedrevs i älven fram till 1982 och innebär bland annat att Rappenjåkk, det vill säga det vattendrag som avvattnar sjöarna, i princip är torrlagd under hösten, eftersom det inte sker någon tappning från sjöarna då (nolltappning). Endast några mindre tillflöden till Rappenjåkk bidrar med vatten under denna tid. Denna fråga hanteras och diskuteras inom en samrådsgrupp som, förutom av vattenrådet, består av Länsstyrelsen, enskilda fastighetsägare, lokala representanter samt Skellefteå Kraft AB respektive Skellefteälvens vattenregleringsföretag, de bägge sistnämnda i egenskap av tillståndshavare. Bildandet av samrådsgruppen har medfört ett mycket stort engagemang från ortsborna. ~Samrådsgruppens arbete har resulterat i att kraftintresset genomfört en modellering av en annan tappningsregim än den rådande, dock inom gällande regleringsamplitud för Rappen-Labbas. En rapport om detta är under utarbetande. Principen är att fylla sjöarna med tillrinnande vatten under våren och hålla sjön på konstant nivå under höst och förvinter och öppna luckorna för avsänkning under vintern. Genom denna vattenhushållning kommer det, åtminstone enligt modellberäkningarna, aldrig att förekomma nolltappning i Rappenjåkk, vilket är mycket positivt för fiskbestånden i vattendraget, samtidigt som det inte medför någon förlust i kraftproduktion. Eventuellt kommer det att behöva ske vissa provtappningar för att testa modellen. ~ Åtgärd 29 Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. A) Har länsstyrelsen under året ställt krav på befintliga egenkontrollprogram (inklusive samordnad recipientkontroll) på verksamheter som inverkar på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. Flera verksamhetsutövare har under året föreslagit förändringar av gällande egenkontrollprogram varvid länsstyrelsen framfört synpunkter på programmen utifrån verksamhetens inverkan på recipientens status. Länsstyrelsen har vidare under året i samband med tillståndsprövning av miljöfarliga verksamheter ställt krav utifrån verksamhetens inverkan på recipientens status. Krav som resulterat i villkor om olika undersökningar B) Har länsstyrelserna tagit fram en strategi eller liknande för arbetet med egenkontrollprogram så att dessa anpassas till verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster?
återrapportering 2014 3 (5) Länsstyrelsen har ännu inte tagit fram någon formell skriftligt strategi för detta arbete men diskussioner förs löpande inom myndigheten om att särskilt bevaka frågan vid tillståndsprövningar och i samband med att verksamhetsutövaren själv föreslår förändringar i verksamhetens egenkontrollprogram. C) Har länsstyrelsen anpassat/planerat sin tillsyn och tillsynsvägledning för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. I tillsynsarbetet har ett särskilt fokus varit att beakta verksamhetens påverkan på recipientens status. D) Ev. kommentarer till åtgärd 29. inga Åtgärd 30 Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Har länsstyrelsen påbörjat arbetet med att upprättat en plan för prioritering av avrinningsområde? Om Ja, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat utifrån planeringen under 2014. En stor andel av aktiviteterna i planen, som är prioriterade utifrån att det finns tillräkliga resurser idagsläget för att utföra dem, pågår på ett tillfredställande sätt. Någon aktivitet har inte kommit igång eller behöver utvecklas ytterligare. det är sannolikt att alla åtgärder som har kunnat prioriteras är igång på ett tillfredsställande sätt under 2015. Om Nej, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen istället planerar genomförandet av åtgärden. B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län? Nej Om Ja, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat utifrån planeringen under 2014. C) Ev. kommentarer till åtgärd 30. Åtgärd 31 Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte
återrapportering 2014 4 (5) A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2014 med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden enligt åtgärd 31. Samverkan om föroreningar i och intill vattenförekomster sker med bl. a. Miljöanalysenheten inom Länsstyrelsen. Ala Lombolo i Kiruna, Karlshäll-Notviken i Luleå och Slagnäs bangård i Arjeplog är exempel på områden där utredningar genomförs som förberedelser inför efterbehandlingsåtgärder och där analysdata om recipienternas föroreningsnivå har lämnats ut.~~ B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län? Nej Om Ja, beskriv kortfattat hur arbetet genomförts. C) Ev. kommentarer till åtgärd 31: Åtgärd 15 Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterar sin rådgivning till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Det har under 2014 inte funnits någon rådgivning som särskilt riktats till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut under 2014 för att genomföra åtgärden. se svar på a C) Ev. kommentarer till åtgärd 15: se svar på a Åtgärd 17 Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterat sina insatser under 2014 för att minska riskerna med, och användningen av, växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte svar saknas B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut för att genomföra åtgärden. svar saknas
återrapportering 2014 5 (5) C) Beskriv kortfattat hur samverkan med, för åtgärden övriga berörda myndigheter (Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen), ser ut. svar saknas D) Ev. kommentarer till åtgärd 17: Åtgärd 20 Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna behöver ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetar under 2014, eller avser att arbeta, med att ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. Länsstyrelsen har under 2014 inte genomfört något arbete med att ta fram underlag om vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde. Ett rätt omfattande arbete genomfördes 2013 att göra skrivbordsmässiga kulturvärdesbedömningar av dammar. B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Riksantikvarieämbetet ser ut under 2014 för att genomföra åtgärden. Riksantikvarieämbetet har under 2014 inte kallat till något samverkansmöte om åtgärd 20. ~~ C) Ev. kommentarer till åtgärd 20.