Diskrimineringsersättning 5/2 2015 Sabina Hellborg doktorand i civilrätt
Bakgrund - Diskrimineringslagens utformning - Kort om rättskällorna på området Förutsättningar för ansvar Föreläsningens upplägg - Diskrimineringsförbudens utformning och centrala rekvisit - Riktlinjer för tolkning av rekvisiten Ersättningsbestämning - Vad är det som ersätts? Om skadebegreppet vid diskriminering - Utgångspunkter för ersättningsbedömningen
Bakgrund
Om diskrimineringslagen Om diskrimineringslagstiftning i allmänhet Om 2009 års Diskrimineringslag (2008:567)
Gäller på tio olika samhällsområden (2 kap DiskL) Arbetslivet Utbildning Arbetsmarknadspolitisk verksamhet Startande och bedrivande av näringsverksamhet och yrkesbehörighet Medlemskap i vissa organisationer Tillhandahållande av varor tjänster och bostäder Hälso- och sjukvården samt socialtjänsten Socialförsäkringssystemet, arbetslöshetsförsäkringen och studiestöd Värnplikt och civilplikt Offentlig anställning
Sju olika diskrimineringsgrunder (1:1 och 1:5 DiskL) Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder
Diskrimineringslagen innehåller regler om aktiva åtgärder samt förbud mot diskriminering Förbuden sanktioneras med diskrimineringsersättning
Ersättningsbestämmelsen i 5:1 st 1 DiskL Den som bryter mot förbuden mot diskriminering eller repressalier eller som inte uppfyller sina skyldigheter att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier eller sexuella trakasserier enligt denna lag ska betala diskrimineringsersättning för den kränkning som överträdelsen innebär. När ersättningen bestäms ska särskilt syftet att motverka sådana överträdelser av lagen beaktas. Ersättningen ska betalas till den som kränkts av överträdelsen.
Ideell ersättning (dvs icke-ekonomisk skada) Kompensera för kränkning Avskräcka från diskriminering
Förutsättningar för ansvar
Den som bryter mot förbuden Överträdelse av förbuden är grund för ansvar (inget krav på uppsåt/oaktsamhet) Men förbuden uppställer rekvisit som medger vissa avvägningar = Ansvarsgrund av eget slag
Diskrimineringsförbud (1:4 DiskL) Direkt diskriminering Indirekt diskriminering Bristande tillgänglighet Trakasserier Sexuella trakasserier Instruktioner att diskriminera
Direkt diskriminering att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med (någon av diskrimineringsgrunderna)
Missgynnande En typiskt sett negativ effekt Objektiv bedömning
Särbehandling i en jämförbar situation: En relativ bedömning (inte bara dåligt, utan sämre) Utgår ifrån vad som är ett standardbehandlade på ett visst område (jfr NJA 2006 s 170)
Samband med diskrimineringsgrund Avgörande för om diskriminering har skett (gör särbehandlingen otillåten) Subjektivt rekvisit: skälen/motiven bakom särbehandlingen
Några utgångspunkter för sambandsbedömningen: Inget krav på diskriminerande avsikt eller uppsåt Diskrimineringsgrunden behöver inte ha varit den enda anledningen till särbehandlingen Dock krav på insikt om att personen tillhört en diskrimineringsgrund (dvs ett insiktsrekvisit)
Bevisregel i 6 kap 3 DiskL Käranden ska visa omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit diskriminerad svaranden ska visa att diskriminering eller repressalier inte har förekommit. - Presumtionsregel - Bevislättnad för käranden
Indirekt diskriminering: Att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer som tillhör en diskrimineringsgrund såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet
Indirekt diskriminering, rekvisit Särskilt missgynnande Jämförelse Intresseavvägning (finns det berättigat syfte, är medlen nödvändiga och lämpliga?)
Bristande tillgänglighet att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till de ekonomiska och praktiska förutsättningarna, varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde, samt andra omständigheter av betydelse
Trakasserier och sexuella trakasserier Uppträdande (/uppträdande av sexuell natur) som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna
Undantag/rättfärdigande Undantag för olika grunder och områden, 2 kap DiskL När det finns ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet Rättfärdigande av särbehandling: t ex "positiv särbehandling, syftet är att främja en viss grupp, kräver lagstöd, får ej ske per automatik, individuell bedömning krävs
Ersättningsbestämning
Ersättningens syften Kompensation: ersätta den enskilde för kränkning Prevention: motverka/ avskräcka från diskriminering
Ersättningens komponenter NJA 2014 s 499 I och II - Bussfallet (Veolia) - Vårdcentralsfallet HD delar in ersättningen i upprättelseersättning och preventionspåslag
1) Upprättelseersättning - Syftar till upprättelse - Rimlig kompensation för det lidande som kränkningen fört med sig - Bestäms med ledning av den allmänna skadeståndsrätten
Vad är det som ersätts? Ersättning för den kränkning som överträdelsen innebär ( Jfr 2:3 SkL, ersättning för den skada som kränkningen innebär )
- En objektiverad bedömning av kränkningsupplevelsen (typisering, schablonisering) - Gärningens allvarlighet som utgångspunkt
Gärningens allvarlighet Överträdelsens art och omfattning Avsikt hos den som diskriminerar Handlingens konsekvenser
2) Preventionspåslag Karaktär av ett slags straff Utgångspunkt i den grad av klander som gärningen kan föranleda Graden av klander bedöms utifrån gärningens allvarlighet (jfr upprättelseersättningen)
Upprättelseersättning Gärningens allvarlighet Preventionspåslag
Preventionspåslaget ska som riktpunkt vara lika stort som upprättelseersättningen
Justering av preventionspåslag Justering uppåt: Fördel med att diskriminera Återkommande handlingsmönster Storleken på verksamheten Justering nedåt: Endast undantagsvis Ex vid uppriktiga försök att undanröja diskrimineringens effekter
Flera diskriminerade Preventionspåslag i proportion till överträdelsen Preventionspåslaget fördelas mellan de diskriminerade i förhållande till upprättelseersättningarna Förtydligar påslagets preventiva (bestraffande) karaktär
Flera diskriminerande Påverkar inte preventionspåslagets storlek för den enskilde diskriminerande Inget solidariskt ansvar för preventionspåslaget
Jämkning 5:1 st 3 DiskL, kräver särskilda skäl T ex situation testing, NJA 2008 s 915