Är det rätt eller fel att använda svordomar och könsord i klassrummet?

Är det rätt eller fel att använda svordomar och könsord i klassrummet? En undersökning om lärares och elevers attityd gentemot svordomar och könsord samt vad de har för effekt i klassrummet ur ett genusperspektiv Is it right or wrong to use swear words and sexual slurs in the classroom? An examination of teachers and students attitude regarding swear words and sexual slurs and what they have for effect in the classroom from a gender perspective Louise Lennartsson Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Svenska/ämneslärarprogrammet Avancerad nivå 15 hp Handledare: Björn Bihl Examinator: Kristian Blensenius 9/6-2017

Abstract A study has been conducted by investigating teachers and students attitudes towards swear words and sexual slurs from a gender perspective. The purpose of the investigation was to study the acceptance of swear words in classroom situations among teachers and students. Therefore, interviews were conducted with three teachers, of whom one was female and two were male. In order to get a correct analysis, the informants were recorded using a dictation machine. Teachers were allowed to answer questions related to their own use of profanities and the students use of profanities in the classroom. A survey was conducted with the students where they answered eleven questions. Additionally, the students answered questions about their own language use in the classroom and their opinions regarding teachers usage of swear words. The analysis of the results shows that gender has a great impact on the acceptance of swear words and vulgar words in the classroom. Female students and teachers have less tolerance compared to men, and the majority of both male and female students in the survey do not consider there to be any effect of swear words regarding the quality of teaching. Finally, the result shows that female students lose respect for teachers who are using swear words. Keywords: swearing, sexual slurs, attitudes, language standards, gender

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka elevers och lärares attityd gentemot svordomar och könsord ur ett genusperspektiv, vilka effekter svordomar innehar i klassrummet samt hur de används av eleverna och lärarna. Intervjuer genomfördes med tre lärare, en kvinnlig respektive två manliga. Lärarna fick besvara frågor som behandlar svordomar och könsord i klassrummet. För att få ett trovärdigt resultat spelades informanterna in med hjälp av ljudinspelning. En enkätundersökning genomfördes med eleverna där de fick besvara 11 frågor, som behandlar deras eget språkbruk i klassrummet och deras åsikter angående lärare som använder svordomar i sin undervisning. Resultatet visar att genus har en stor inverkan på hur vi bedömer och accepterar svordomar och könsord i klassrummet. Lärare och elever av det kvinnliga könet har mindre tolerans i jämförelse med män. Undersökningen visar att de manliga eleverna inte bryr sig om ifall en lärare använder svordomar eller könsord i klassrummet. Samma inställning har de manliga eleverna gentemot vilken effekt svordomar och könsord har i undervisningen. De kvinnliga eleverna tappar däremot respekten för lärare som använder svordomar och könsord samt anser att svordomar och könsord innehar en negativ effekt i klassrummet. Nyckelord: Svordomar, könsord, attityder, språknormer, genus

Table of Contents 1. Inledning... 1 1.1 Syfte och frågeställningar... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Definitionen av svordomar och könsord... 3 2.2 Attityder... 3 2.3 Genusteorin... 4 2.3.1 Skillnad mellan genus... 4 2.4 Tidigare forskning om attityder till svordomar... 5 2.5 Vad är grunden till att svordomar används?... 6 3. Metod och material... 8 3.1 Urval och avgränsningar... 8 3.2 Genomförande... 9 3.3 Etiska överväganden... 10 3.4 Metodkritik... 10 4. Resultat... 11 4.1. Intervju... 11 4.1.1 Hur uppfattar lärarna generellt svordomar och könsord i klassrummet?... 11 4.1.2 Vad har svordomar för effekt i klassrummet?... 11 4.1.3 Vad anser lärarna om att elever använder svordomar i klassrummet?... 12 4.1.4 Vad anser lärarna om att själva använda svordomar i klassrummet?... 12 4.1.5 Hur ser användandet och attityden av svordomar ut hos eleverna ur ett genusperspektiv?... 13 4.2. Enkät... 14 4.2.1 Hur ofta använder eleverna svordomar och könsord?... 14 4.2.2 Vilka förväntningar har eleverna på lärarnas språkbruk?... 14 4.2.3 Anser eleverna att det är okej att använda svordomar i klassrummet?... 15 4.2.4 Använder män svordomar och könsord mer än kvinnor?... 16 4.2.5 Anser eleverna att det finns något språkbruk som inte är okej i klassrummet?... 16 4.2.6 Har lärarna diskuterat användandet av svordomar med eleverna i klassrummet?. 17 4.2.7 Vad anser eleverna om att lärarna använder svordomar i klassrummet?... 17 4.2.8 Vad ger svordomar för effekt i klassrummet om eleverna använder dem?... 18 4.2.9 Vad ger svordomar för effekt i klassrummet om lärarna använder dem?... 18 4.2.10 Vilka förväntningar tror eleverna att deras lärare har på deras språkbruk?... 19 5. Diskussion... 20 5.1 Vad anser lärarna om att de själva använder svordomar och könsord i klassrummet?... 20 5.2 Vad anser lärarna om att eleverna använder svordomar och könsord i klassrummet?... 21 5.3 Vad anser eleverna om att de själva använder svordomar i klassrummet?... 22 5.4 Hur ser skillnaden ut gentemot svordomar ur ett genusperspektiv?... 23 Referenslista... 26 Bilaga 1 Bilaga 2

Tabellförteckning Tabell 1. Elevers svar på frågan hur ofta de använder svordomar Tabell 2. Elevers svar på frågan vilka förväntningar de har på lärarens språk Tabell 3. Elevers svar på frågan om det är okej att de använder svordomar Tabell 4. Elevers svar på frågan om killar brukar svordomar mer än tjejer Tabell 5. Elevers svar på frågan om läraren har diskuterat svordomar med dem Tabell 6. Elevers svar på frågan om att lärare använder svordomar i klassrummet Tabell 7. Elevers svar på frågan vad svordomar ger för effekt om elever brukar dem Tabell 8. Elevers svar på frågan vad svordomar ger för effekt om lärare brukar dem Tabell 9. Elevers svar på frågan vilket språkbruk eleverna tror att lärarna förväntar sig av dem

1. Inledning Frida Lundberg (2010) skriver i Nynäshamnsposten att svordomar har förlorat sin kraft. Svordomar har blivit vanliga och reaktionen gentemot dem var större förr än den är idag. Förr var svordomar och könsord ett brott mot gud på grund av religionen, de sågs som tabubelagda och normbrytande i vårt samhälle. Lundberg (2010) skriver vidare att barn lär sig att svära redan på förskolan och att svordomar är vanliga ord som barn tar efter från vuxna och äldre syskon. Skolan och föräldrar har därför en viktig roll eftersom de kan forma hur barnens kommande attityd gentemot fult språk som svordomar och könsord kommer att se ut. Barnen lyssnar och betraktar lärare samt andra vuxna och i många fall tar de efter hur äldre talar och agerar. Förekommer det mycket svordomar och könsord i interaktioner mellan vuxna kan barnen påverkas och ta efter eller ta avstånd till det. Maria Ohlsson påpekar att skolan är en viktig plats för barn och ungdomar eftersom de lär sig att utveckla sociala relationer samt regler för umgänge med andra människor och interaktioner mellan varandra (Ohlsson, 2013, s.185). Ibland förekommer svordomar och könsord bland elever samt lärare på skolor och som används för att kränka eller nedvärdera andra. Svenska skolor arbetar därför aktivt med hjälp av likabehandlingsplan för att motverka bland annat kränkningar som består av svordomar och könsord. I läroplanen för gymnasieskolan står det att diskriminering eller kränkande behandling ska motverkas under alla omständigheter (Skolverket, 2011, s.5). Det finns kulturella föreställningar i samhället om kvinnligt respektive manligt. Samhället har förväntningar på hur en kvinna eller man ska bete sig i olika sociala sammanhang (Ohlsson, 2013, s. 158). Det går att antyda att förtäckt prestige kan vara en orsak till varför män innehar en positiv attityd gentemot svordomar i jämförelse till kvinnor. Män söker förtäckt prestige på olika sätt för att ta sig fram i samhället, det innebär att de har en annan attityd gentemot svordomar och könsord tillskillnad från kvinnor. Enligt Norrby och Håkansson (2010) socialiseras kvinnor in tidigt och får redan som barn en underordnad roll. Det finns en teori som handlar om dominans, den maktbalansen tvingar kvinnor att vara hänsynsfullare, korrektare, tystare och ha ett fint och vårdat språk. Vilket kan resultera i att kvinnor redan från tidig ålder skapar en negativ attityd gentemot svordomar och könsord. 1

1.1 Syfte och frågeställningar Syftet för denna uppsats är att undersöka vilken attityd elever och lärare har gentemot svordomar och könsord i klassrummet, vilken effekt svordomar och könsord har i undervisningen samt skillnader ur ett genusperspektiv. Här är studiens frågeställningar: Hur ser skillnaden ut mellan elevers och lärares attityder gentemot svordomar och könsord? Vad anser elever och lärare att svordomar och könsord har för effekt i klassrummet? Hur ser skillnaden ut ur ett genusperspektiv? 2

2. Bakgrund I det här kapitlet beskrivs definitionen och forskningsteorier av svordomar och könsord, bidragande faktorer till användandet av svordomar samt attityder gentemot svordomar och könsord ur ett genusperspektiv. 2.1 Definitionen av svordomar och könsord Svordomar är uttryck som syftar till Lucifer och satan, de användes för att håna gud och ses som oacceptabla och stötande av många människor (Ljung, 2007, s. 7). Svordomar och könsord har olika definitioner beroende på kulturer och områden, det är därför kulturella föreställningsvärldar som avgör om ett språk är fult eller orent (Andersson, 1999, s. 15). I denna undersökning betraktas svordomar och könsord som fult språk. Svordomar syftar till religiösa och kyrkliga aspekter, exempelvis helvete, fan, satan, djävul och de används fortfarande flitigt av människor idag (Andersson, 1999, s. 23). Könsord associeras till sexuellt umgänge samt kvinnans respektive mannens könsorgan, exempelvis fitta, kuk, hora, bög och fnask. De uppfattas av många som förolämpande, dålig smak och låg moral (Einarsson, 2009, s. 129). 2.2 Attityder Jan Einarsson (2009) skriver att definition av attityd innebär att en person antingen reagerar positivt eller negativt på ett sammanhang, en händelse eller ett ting. Han skriver vidare i boken att attityder kan sättas i förbindelse med beteende och hur uppfattningar för sig i olika sociala sammanhang. Generellt sett har attityder gentemot svordomar blivit mer accepterande i samhället, men könsord ses däremot fortfarande som tabubelagda (Einarsson, 2009, s. 217). Attityder brukar delas in i tre olika komponenter: Kognitiv Evaluativ Konativt Den kognitiva delen syftar till en kunskapsbetonad inriktning och den kan vara sann eller osann, bygga på erfarenheter eller expertis inom ett specifikt område. Den evaluativa komponenten menas med känslomässiga åsikter och värderingar. Känslor påverkar inställningen gentemot svordomar och könsord, antingen är den positiv eller negativ. Den 3

tredje komponenten är konativt och den påverkar vår handlingsberedskap, exempelvis att man svär för att man slagit sig trots att attityden gentemot svordomar är negativ (Einarsson, 2009, s. 218). 2.3 Genusteorin Yvonne Hirdman (2003) har forskat kring genus. Hirdman framställde ett genuskontrakt som omfattar osynliga regler, normer, seder och förväntningar hos kvinnor och män i vårt samhälle. Genuskontraktet karakteriseras av tre primära definitioner: (1) Kvinnor och män hålls isär (2) Det manliga värderas högre än det kvinnliga (3) Alla är med och skapar genusordning Definition (1) innebär att kvinnor och män representeras av två olika kön. Respektive kön hålls isär för att representera det som är kvinnligt och manligt. Teorin syftar till att tjejer klär sig i rosa och killar klär sig i blått, tjejer leker med dockor och killar leker med bilar (Hirdman, 2003, s. 16). Definition (2) innebär att män har högre status än kvinnor. Detta bekräftas av det resonemang som Norrby och Håkansson tar upp om makt- och dominans, vilket innebär att kvinnan ses som den maktlösa och underordnade i samhället (Norrby & Håkansson, 2010, s. 126). Definition (3) innebär att alla omedvetet skapar genusordningen, från att växa upp och ta lärdom av äldre till att skapa egna fördomar till vad som är manligt respektive kvinnligt (Hirdman, 2003, s. 16). 2.3.1 Skillnad mellan genus I uppsatsen kommer jämförelse att ske hur kvinnor respektive män uppfattar svordomar och könsord i klassrummet och det finns intresse att ta reda på deras attityder. Andersson (1999) tar upp några faktorer som kan påverka attityden av svordomar och könsord. Det är bland annat makt och prestige, mäns attityd till svordomar gör att de blir mer frispråkiga tillskillnad från kvinnor. Det bekräftas även av Norrby och Håkansson (2010) att män har en maktposition och ses som bättre än kvinnor. En redogörelse för varför män har en annan attityd till svordomar och könsord kan bero på sociolingvistiska undersökningar. De visar att män ofta avviker från standardspråket eftersom de eftersträvar en förtäckt prestige. De vill medvetet använda ett informelltspråk som innehåller mycket svordomar och slang. Det gör att män hamnar längre ner än kvinnor på formalitetskalan (Andersson, 1999, s. 72). 4

Det är viktigt att poängtera att vissa kvinnor också söker förtäckt prestige och innehar en positiv attityd till svordomar och könsord. Det kan vara andra faktorer som påverkar att kvinnor söker förtäckt prestige som vistelseort, bakgrund etc. (Andersson, 1999, s. 74). Det innebär att formalitetsskalan enbart kan ses utifrån en generell synvinkel av kvinnors och mäns attityd till svordomar. Beroende på sammanhang, informella och formella situationer samt de sociala samhällsskikten kan attityden mellan genus se olika ut. Utbildning, teoretiskkunskap och hög status har därför en stor påverkar på en persons inställning gentemot svordomar och könsord (Andersson, 1999, s. 74). 2.4 Tidigare forskning om attityder till svordomar Lars-Gunnar Andersson genomförde en enkätundersökning i Göteborg som handlade om attityder gentemot svordomar (Andersson, 1999, s. 184) 95 personer lämnade svar på enkäten och personerna var från 20 till 75 år gamla. Utifrån hans undersökning framgick det att 60 % tyckte illa om svordomar och deltagarna ansåg att svordomar gav en negativ effekt, men att 70 % använder sig av dem ändå. Deltagarnas svar visade att de använde svordomar till hjälp för att kunna avreagera sina känslor (Andersson, 1999, s. 184). 80 % av de tillfrågade ansåg att det var okej att svära när exempelvis fingret hamnade i kläm i en dörr. Andersson (1999) visade även att kvinnor ansåg att det är värre att vuxna svär, och män tyckte att det var värre när barn använde svordomar i olika sammanhang. Ulla Stroh-Wollin skrev rapporten Fula ord- eller? och utgick från Lars-Gunnar Anderssons forskning. Hon studerade attityder till svordomar och andra fula ord. Hennes undersökning resulterade i att den äldre generationen kvinnor och män var relativt eniga om att svordomar existerade i samhället (Stroh-Wollin, 2010, s. 25). Resultatet visade även att den äldre och yngre generationen kvinnor och män hade större överseende gentemot svordomar och andra kraftuttryck än förr (Stroh-Wollin, 2010, s. 23). Av Stroh- Wollins undersökning framgick det även att män var minst emot svordomar. Elin Jonsson tar upp i sitt arbete För fult att skriva gymnasielevers och lärares attityder till svordomar och andra kraftuttryck att de flesta elever inte påverkas av svordomar eller könsord. Eleverna ansåg däremot att könsord betraktas som mer tabubelagda och fulare än svordomar. Resultatet visade att både elever och lärare använder svordomar i klassrummet. Det framgick dessutom i studien att lärare hade 5

mindre överseende gentemot svordomar till skillnad mot eleverna (Jonsson, 2015, s. 29). Hon påvisade även att män använde svordomar betydligt mer än kvinnor, eftersom män söker efter en förtäckt prestige för att visa upp sin manlighet och styrka gentemot andra gruppmedlemmar. 2.5 Vad är grunden till att svordomar används? Ulla-Britt Kotsinas menar att det är en förhastad slutsats att antyda att dagens ungdomsspråk ligger till grund för en ökning av svordomar och könsord (Kotsinas, 2003, s. 157). Forskning tyder på att svordomar och könsord har funnits sedan en lång tid tillbaka även i andra kulturer. Det finns belägg som visar på att det äldsta svordomsexemplet skrevs för ca 5000 år sedan i en lagskrift i Egypten (Andersson, 1999, s. 93). Existensen av svordomar i talspråket har ökat markant, och Lars-Gunnar Andersson har sorterat orsaken till användandet av svordomar i tre huvudkategorier (Andersson, 1999, s. 110): Psykologiska motiv (individuellt) Sociala motiv (grupp) Språkliga motiv Psykologiska motiv ger utlopp för svordomar som inte är planerade att uttalas, om exempelvis en person slår sig på tummen med en hammare. Denna typ av svordomar används för att ge uttryck åt känslor som smärta, ilska och besvikelse (Einarsson, 2009, s. 135). De flesta människor har en förståelse för denna typ av svordomar eftersom de används för att lätta på trycket eller avreagera sig (Andersson, 1999, s. 111). Andersson påpekar även att det psykologiska motivet kan innebära att en person utsätts för en frustration eller missräkning. Personen har sett fram emot någonting och är förväntansfull och sedan sker någonting som gör att det planerade inte blir av, vilket leder till en missräkning eller frustration. Personens ilska som frodas inombords får därför ett utlopp via svordomar för att kunna återställa den psykiska balansen. Det sociala motivet är grupprelaterat, vilket innebär att det är fler än en person inblandad. Svordomar i sociala sammanhang används för att visa sig tuff inför andra, för att chockera, för att ange grupptillhörighet, för att smäda eller skälla på en annan (Einarsson, 6

2009, s. 136). Det är främst killar som använder svordomar för att imponera på sina jämnåriga kompisar. De har en tendens att finna positiva aspekter i det språkbruk som befinner sig några steg under deras eget på den sociolingvistiska skalan (Andersson, 1999, s. 113). Svordomar och andra kraftuttryck används för att ange grupptillhörighet. Varje umgängeskrets har sitt eget språkbruk och sätt att uttrycka sig på. Innehåller gängets jargong mycket svordomar bör alla som är med i gruppen använda liknande språk för att passa in. Anna Gunnarsdotter Grönberg bekräftar resonemanget att slang och fult språk har viktiga funktioner och skapar gemensamma ord som bidrar till en gruppkänsla, exempelvis kuka ur, palla, chilla, pretto etc. (Gunnarsdotter Grönberg, 2013, s. 262). Dessa ord förändras från generation till generation, från kompisgäng till kompisgäng och på så sätt skapar det en grupptillhörighet för varje individ. I det språkliga motivet kategoriseras svordomar som vanliga ord och de tillhör varje individs ordförråd. Svordomar har blivit normaliserade och effekten av dem är inte lika stor i jämförelse med förr. Andersson ger ett exempel med uttrycket ett väldigt trevligt kalas som i nutid ofta uttalas ett jävligt trevligt kalas (Andersson, 1999, s. 122). Han redogör för att svordomar kan ses som positivt när de används för att uttrycka lyckliga och glada känslor. Det finns personer som anser att svordomar är något negativt, trots att de har blivit relativt normaliserade i vårt samhälle (Andersson, 1999, s. 123). Andersson redogör för tre olika attityder och situationer gentemot svordomar: 1) Svordomar är totalt förbjudna i alla situationer. 2) Svordomar är tillåtna i de mer informella situationerna och förbjudna i de mer formella situationerna. 3) Svordomar är tillåtna i alla situationstyper. Människor som omfattas av grupp (1) har en negativ attityd och majoritet är av religiös bakgrund, de anser att svordomar är oacceptabla och stötande i alla talsituationer. Grupp (2) är den största gruppen där många befinner sig då de anser att svordomar bara är tillåtet i informella situationer men förbjudet i de mer formella tillställningarna. Grupp (3) har en positiv attityd och består av minst antal människor. Denna grupp anser att svordomar är en del av vardagsspråket och att de är tillåtna att användas i alla situationstyper. 7

3. Metod och material I detta kapitel beskrivs vilken metod och vilket material som har använts till undersökningen. I kapitlet ingår även urval och avgränsningar samt metodkritik. 3.1 Urval och avgränsningar Två gymnasieskolor användes för att genomföra studien och uppsatsen består av en kvalitativ och en kvantitativ undersökning. Metodkombinationen valdes för att nå en bredd i form av enkäter och ett djup genom intervjuer för att se ämnet ur olika vinklar. Denscombe (2009) menar att valet av två olika metoder gör att studien kan kompletteras med varandra utifrån fler resultat. En kvalitativ undersökning genomfördes med hjälp av intervjuer med lärare. Intervjuer valdes för att ta reda på hur människor känner, reflekterar och handlar i olika sammanhang (Alvehus, 2013, s. 80). Tre verksamma lärare deltog i intervjuerna, en kvinna och två män. För att besvara samtliga frågeställningar valdes informanter av båda könen för att få ett genusperspektiv. De tre utvalda lärarna arbetar på gymnasieskolor och den kvinnliga läraren har arbetat inom en och samma skola i elva år. De två manliga lärarna har varit aktiva inom skolan i fem respektive 15 år. De valdes ut för att yrkeserfarenhet och kön är relevant för min undersökning samt att de arbetar på samma skola där enkäterna delades ut. Valet av de tre lärarna kan ses utifrån bekvämlighetsurvalet (Trost, 2010, s. 132). Lärarnas yrkeserfarenhet bidrar till att de kan ge en djupare inblick i hur attityden gentemot svordomar och könsord ser ut i klassrummet. Det var även viktigt att intervjua båda könen eftersom studien undersöks utifrån ett genusperspektiv. Den kvantitativa undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät. Den metoden valdes för att nå ut till många elever för att undersöka ämnet ur olika vinklar. Det kan finnas risk vid intervjuer att eleverna inte tillför med några seriösa svar eller inte vågar yttra sig och därför ansågs enkäter vara mest lämpad. Metodvalet utgick också från vetenskapsrådets konfidentialitetskrav, vilket innebär att eleverna ska kunna avidentifieras. Det var både kvinnor och män som deltog i undersökningen och de studerade på olika studieinriktade program. Målsättningen med enkäten var att få relativt lika uppdelning mellan könen för att få ett tillförlitligt resultat. Värmland valdes för att underlätta besöken för intervjuer och enkätundersökningen. Det kan betraktas som ett bekvämlighetsurval (Trost, 2010, s. 31). 8

3.2 Genomförande Enkäten skapades med 11 frågor som eleverna fick besvara (se bilaga 1). Eleverna som deltog i undersökningen bestod av 23 tjejer och 17 killar samt 3 stycken som inte vill ange sitt kön. Enkäten var internetbaserad och utformad med flervalsfrågor samt fritextsvar. Genom att jag använde mig av vetenskapsrådets vägledning kunde eleverna avidentifieras i enkäten och det kan ha bidragit till att de vågade uttrycka sina åsikter och svara uppriktigt angående svordomar och könsord. Eleverna fick information angående enkätens syfte och i vilket sammanhang den skulle användas. De fick även möjlighet till att avsluta den närsomhelst under genomförandet och för att undersöka genusperspektivet fick informanterna fylla i könstillhörighet på enkäten. Det fanns möjlighet för eleverna att sitta med enkäten i lugn och ro eftersom den var internetbaserad och svaren behandlades med försiktighet. Utifrån tydliga instruktioner om att enkätens syfte var att ta reda på elevernas åsikter, bör de inte ha känt av att det finns något rätt eller fel på frågorna vilket kan bidra till en god reliabilitet. Eleverna fick även möjligheten att sitta hemma och genomföra den utan att bli påverkad av kompisar och det kan bidra till en god validitet i undersökningen. Intervjuerna tillsammans med de tre lärarna genomfördes med hjälp av ljudinspelning. Det är upp till den som blir intervjuad att välja tillvägagångsätt (Alvehus, 2013, s. 85). De tre informanterna godkände användandet av inspelning och därför spelades alla samtal in med hjälp av en mobiltelefon. Ljudinspelningen kan ses som en trygghet för den som blir intervjuad eftersom det kan vara problematiskt att hinna anteckna varje ord som sägs. Ljudinspelning kan även vara positivt eftersom lärarna vet om att varje ord som sägs registreras och det bidrar till att inga misstolkningar därefter kan göras i transkriberingen (Alvehus, 2013, s.85). Lärarna kan därför vara säkra på att det är deras egna ord som redogörs för undersökningens resultat. Transkribering av de intervjuades svar genomfördes och en sammanställning av resultatet togs fram. På grund av tidsbrist genomfördes inga fler intervjuer än med de tre utvalda lärarna. För att kunna tala om en god reliabilitet och validitet vid intervjuer måste alla situationer vara strukturerade exakt likadant, vilket Trost menar är problematiskt eftersom människan inte är statiskt utan deltagare och aktör i en process (Trost, 2010, s. 132). Människan skapar ständigt nya erfarenheter i olika sammanhang och situationer och svaret på en fråga förändras därför hela tiden (Trost, 2010, s. 133). För en hög validitet generellt i undersökningen hade ett 9

större material varit önskvärt, vilket innebär fler skolor, fler lärare att intervjua och fler elever som kunde besvara enkäten. 3.3 Etiska överväganden Vetenskapsrådet tar upp fyra grundläggande individsskyddskrav (informations-, nyttjande-, samtyckes- och konfidentialitetskravet). Utförandet av intervjuer och enkätundersökningen utgick ifrån dessa fyra individsskyddskrav. Informationskravet syftar till att testdeltagarna som ska genomföra enkäten får ta del av uppsatsens syfte och villkor (Vetenskapsrådet, 2002). Eleverna blev informerade angående syftet med enkäten genom enkätundersökningens försättsblad och information av en lärare. Med nyttjandekravet menas att det material som används i enkäten och undersökningen enbart får användas i forskningssyfte och ingenting annat (Vetenskapsrådet, 2002). Eleverna fick information om att enkätens innehåll enbart ska användas för ett examensarbete. Samtyckeskravet syftar till att föräldrar ska ge tillåtelse om det är ett känsligt område eller om eleverna är under 15 år (Vetenskapsrådet, 2002). Då enkäten besvaras av gymnasielever som är över 15 år och undersökningen inte var känslig ansågs att inget samtycke från föräldrarna var nödvändigt. Att delta var även frivilligt och medverkan kunde avslutas närsomhelst. Konfidentialitetkravet syftar till att informanterna ska avidentifieras. Det kravet uppfylldes genom att eleverna inte behövde uppge sin könstillhörighet samt att enkätundersökningen var anonym. 3.4 Metodkritik Ett problem som uppstod med materialet var ljudinspelningstekniken. Telefonen fick problem med ljudupptagningen, vilket resulterade i att omtagning av en intervju behövdes göras. Det kan ha bidragit till att informanten inte tog upp det som nämndes vid första tillfället. Dock svarade informanten på alla intervjufrågor igen och på så sätt fick varje fråga ett svar. På grund av tidsbrist fanns det inte möjlighet att intervjua fler lärare, vilket hade stärkt undersökningen ytterligare. Enkätundersökningen var uppdelad i elva frågor för att eleverna inte skulle tappa intresset under genomförandet, däremot hade fler frågor kunnat bidra till ett bredare perspektiv och en djupare analys inom området svordomar och könsord. Det fanns även önskemål om att få in fler enkäter från eleverna för att kunna jämföra en större andel. Studien kan vara svår att generalisera, då undersökningen genomfördes med tre lärare och 43 elever. Dock är 10

inte syftet med studiens resultat att generaliseras, utan att den ska ingå i ett större sammanhang. 4. Resultat I detta kapitel redovisas resultatet av undersökningarna som genomförts. Resultatet delas upp i två delar. Den första delen redogör för intervjuerna med de tre lärarna och därefter redovisas enkätundersökningen som genomfördes med eleverna. 4.1. Intervju Intervjuer genomfördes med tre lärare. En kvinnlig respektive två manliga. De benämns i uppsatsen som informant 1 (K), informant 2 (M), informant 3 (M). Då K står för kvinna och M står för man. 4.1.1 Hur uppfattar lärarna generellt svordomar och könsord i klassrummet? Informant 1 (K) anser att svordomar och könsord inte är accepterade i klassrummet. Hon arbetar kontinuerligt för att eleverna inte ska använda sig av dessa. Hon anser att det är hennes uppgift som lärare att fostra elevernas språkbruk. Hon tycker att svordomar förekommer relativt lite under hennes lektioner. Informant 2 (M) tycker att svordomar är relativt vanligt förekommande i klassrummet, både hos lärare och elever. Svordomar används för att förstärka en känsla och oftast i sammanhang för att uttrycka en frustration. Den manliga läraren menar att det är viktigt att göra eleverna medvetna om sitt språkbruk. Informant 3 (M) beskriver att användandet av svordomar i klassrummet är vardagligt. Läraren ser svordomar som något normalt och upplever inte den som problematisk i klassrummet. Han anser att svordomar används som förstärkningsord och nuförtiden har en positivare effekt än förr. 4.1.2 Vad har svordomar för effekt i klassrummet? Informant 1 (K) tycker att svordomar har en negativ effekt i klassrummet. Hon anser att svordomar är tabubelagda och att det är viktigt för eleverna att lära sig ett gott ordförråd både i och utanför klassrummet. Informant 2 (M) anser att svordomar har olika effekter beroende på situation och sammanhang hos eleverna. Effekten kan vara positiv om användandet av svordomar är för 11

att uttrycka en frustration eller negativ om syftet med svordomar är att kränka någon annan. Informant 3 (M) upplever att svordomar har en positiv effekt i klassrummet. Läraren använder delvis svordomar själv för att skapa en reaktion hos eleverna. Han menar på att det ger en positiv effekt hos eleverna att använda svordomar för att tydliggöra vad som är viktigt i undervisningen. Han påpekar att hans eget språkbruk består av mycket svordomar och att det är alldagliga i hans yrke. 4.1.3 Vad anser lärarna om att elever använder svordomar i klassrummet? Informant 1 (K) tycker att elever inte ska använda svordomar i klassrummet. Hon menar att språket är ett viktigt kommunikationsredskap och att elever bör lära sig att tala ordentligt i alla sammanhang. Hon syftar på att det inte går att komma till en arbetsintervju och använda svordomar. Skolan är till för att fostra eleverna till samhällsmedborgare. Hon har däremot förståelse att elever använder svordomar gentemot varandra. Informant 2 (M) beskriver att han är tolerant med att elever använder svärord i klassrummet. Han påstår däremot att han har större tolerans för religiösa svordomar som helvete och fan än könsord. Han menar på att elever inte har samma förståelse av svordomar och har svårt att sätta dem i kontext. Han anser att det är viktigt att eleverna får yttra sig fritt i klassrummet så länge det inte har för avsikt att vara kränkande mot någon annan. Som språklärare vill han göra eleverna medvetna om sitt språk istället för att tala om vad som är rätt eller fel. Det är okej att elever använder svordomar så länge det inte innebär en kränkande handling gentemot någon annan. Informant 3 (M) beskriver att han är uppvuxen med svordomar. Han anser därför att det är okej för eleverna att yttra sig fritt och använda svordomar i klassrummet, men är tydlig med att det inte får kränka eller skada någon annan. Han menar på att vet eleverna innebörden av svordomarna och deras betydelse så får eleverna använda dem. Könsord och rasistiska ord anser han däremot är tabubelagda och inte acceptabla i klassrummet. 4.1.4 Vad anser lärarna om att själva använda svordomar i klassrummet? Informant 1 (K) beskriver att hon är emot svordomar och könsord. Hon skulle aldrig använda sig av svordomar i sin egen undervisning. Hon poängterar dock att hon själv använder svordomar, men i privata sammanhang. Hon anser däremot att en bra lärare inte 12

ska använda sig av svordomar gentemot eleverna och i undervisningen. Hon menar på att eleverna förlorar respekten gentemot henne om hon skulle börja använda svordomar. Informant 2 (M) anser att det är okej att använda svordomar i klassrummet. Han syftar till att en lärare inte är en dålig pedagog ifall denne använder svordomar. Han försöker att ha ett medvetet språk i klassrummet och tänka på att inte använda svordomar, men ibland förekommer de och det är okej. Informant 3 (M) tycker att det är okej att använda svordomar i klassrummet. Han medger att han själv använder svordomar relativt mycket i sin undervisning. Delvis medvetet genom att skapa en förstärkt effekt i genomgångarna och även omedvetet då han använder svordomar dagligen. Han menar på att han är uppväxt med svordomar och använder ett ungdomligt språk. Han anser att svordomar har blivit normaliserade och att reaktionen om man använder dem inte påverkar eleverna på samma sätt som förr. 4.1.5 Hur ser användandet och attityden av svordomar ut hos eleverna ur ett genusperspektiv? Informant 1 (K) beskriver att killar överlag använder svordomar mer än tjejer. Hon ser tydligt på den skolan hon arbetar på att det är killar som dominerar och svär. Informant 2 (M) anser att svordomar överlag är maskulint och att de brukas av killar. De är benägna att använda svordomar för att uttrycka sin ilska etc. De har en jargong gentemot varandra. Tjejer ses däremot som den duktiga flickan som inte ska svära. De ska vara tillbakadragna och ha ett vårdat språk. Informant 3 (M) tar upp att svordomar är väldigt vanligt hos killar. Under de senare åren har han sett en förändring och att de blir mer vanligt förekommande hos tjejer. Han menar på att kompisgäng är en bidragande faktor till att flickor använder svordomar. De är fortfarande dominanta hos killar men det är allt fler tjejer som använder detta också. 13

4.2. Enkät 4.2.1 Hur ofta använder eleverna svordomar och könsord? Tabell 1 behandlar frågan om hur ofta elever använder svordomar och könsord. Frågeställning bedöms utifrån kategorierna alltid, aldrig och ibland. De eleverna som besvarade enkäten med alltid, innebär att de använder svordomar vid alla tillfällen. De eleverna som svarade aldrig på enkäten, innebär att de inte använder svordomar alls. De eleverna som besvarade enkäten med ibland, innebär att de använder svordomar vid vissa tillfällen men inte lika ofta i jämförelse till de som alltid använder svordomar. 74 % av kvinnorna som deltog i undersökningen svarade att de använder svordomar ibland. Männen påvisade en lägre siffra, vilket innebär att 26 % använder svordomar ibland. En större skillnad visades då 25 % av kvinnorna gav svar att de alltid använder svordomar och 60 % av männen svarade att de alltid använder svordomar. 15 % som inte ville ange sitt kön svarade att de alltid använder svordomar. Tabell 1. Elevers svar på frågan hur ofta de använder svordomar Kvinna Man Annat Vill inte ange Totalt Alltid 5 (25 %) 12 (60 %) 0 (0 %) 3 (15 %) 20 Aldrig 4 (100 %) 0 (0 %) 0 (0 %) 0 (0 %) 4 Ibland 14 (74 %) 5 (26 %) 0 (0 %) 0 (0 %) 19 Totalt 23 17 0 3 43 4.2.2 Vilka förväntningar har eleverna på lärarnas språkbruk? Tabell 2 redovisar elevernas förväntningar på lärarens språkbruk. Resultatet visar att 78 % av kvinnorna svarade att det inte är okej att läraren använder svordomar i klassrummet. Vid jämförelse med männen påvisades en lägre siffra, 22 % tyckte att det inte är okej att läraren svär i klassrummet. I undersökningen redogörs att 39 % av kvinnorna anser att det är okej att både manliga och kvinnliga lärare använder svordomar. Männen visar en högre siffra, då 48 % svarade att det är okej att manliga och kvinnliga lärare använder svordomar. I den kategorin som inte vill ange sitt kön svarade 13 % att det är okej att både manliga och kvinnliga lärare svär i klassrummet. 14

Tabell 2. Elevers svar på frågan vilka förväntningar de har på lärarens språk Det är okej att både manliga och kvinnliga lärare använder svordomar Det är inte okej att lärare använder svordomar Det är bara okej att manliga lärare använder svordomar Det är bara okej att kvinnliga lärare använder svordomar Kvinna Man Annat Vill inte ange Totalt 9 (39 %) 11 (48 %) 0 (0 %) 3 (13 %) 23 14 (78 %) 4 (22 %) 0 (0 %) 0 (0 %) 18 0 (0 %) 1 (100 %) 0 (0 %) 0 (0 %) 1 0 (0 %) 1 (100 %) 0 (0 %) 0 (0 %) 1 Totalt 23 17 0 3 43 4.2.3 Anser eleverna att det är okej att använda svordomar i klassrummet? I tabell 3 redovisas elevernas inställning till användande av svordomar i klassrummet. 30 % av kvinnorna och 40 % av männen svarade att det är acceptabelt att använda svordomar i klassrummet. Vidare svarar 75 % av kvinnorna och 25 % av männen att det inte är okej med svordomar i klassrummet. De eleverna som besvarade enkäten med ibland, innebär att de anser att det är okej att använda svordomar vid vissa tillfällen. Tabell 3. Elevers svar på frågan om det är okej att de använder svordomar Kvinna Man Annat Vill inte ange Totalt Ja 6 (30 %) 8 (40 %) 0 (0 %) 3 (15 %) 20 Nej 9 (75 %) 3 (25 %) 0 (0 %) 0 (0 %) 12 Ibland 8 (57 %) 6 (43 %) 0 (0 %) 0 (0 %) 14 Totalt 23 17 0 (0 %) 3 43 15

4.2.4 Använder män svordomar och könsord mer än kvinnor? Tabell 4 visar att 58 % av männen anser att de brukar svordomar och könsord mer än kvinnor. 42 % av kvinnorna i undersökningen ansåg att män svär mer än kvinnor. 67 % av kvinnorna och 0 % av männen svarade att män inte använder mer svordomar. 33 % av de som inte vill ange sitt kön svarade nej på frågan. Tabell 4. Elevers svar på frågan om killar brukar svordomar mer än tjejer Kvinna Man Annat Vill inte ange Totalt Ja 11 (42 %) 15 (58 %) 0 (0 %) 0 (0 %) 26 Nej 6 (67 %) 0 (0 %) 0 (0 %) 3 (33 %) 9 Ibland 6 (75 %) 2 (25 %) 0 (0 %) 0 (0 %) 8 Totalt 23 17 0 3 43 4.2.5 Anser eleverna att det finns något språkbruk som inte är okej i klassrummet? Utifrån enkäten framgick det att svordomar är relativt accepterade i klassrummet. Eleverna ansåg att rasistiska begrepp, könsord som fitta, kuk och hora inte är okej att använda i klassrummet. Majoriteten av eleverna ansåg att ord som kränker en annan person inte är acceptabla och ord som bland annat neger och svartskalle. 16

4.2.6 Har lärarna diskuterat användandet av svordomar med eleverna i klassrummet? Tabell 5 påvisar att 42 % av kvinnorna och 58 % av männen svarade att läraren har diskuterat svordomar tillsammans med dem. I tabellen visas att 58 % av kvinnorna och 32 % av männen inte har diskuterat svordomar tillsammans med en lärare. 10 % av de som inte vill ange sitt kön svarade nej på frågan, dvs. att en lärare inte diskuterat med dem. Tabell 5. Elevers svar på frågan om läraren har diskuterat svordomar med dem Kvinna Man Annat Vill inte ange Totalt Ja 5 (42 %) 7 (58 %) 0 (0 %) 0 (0 %) 12 Nej 18 (58 %) 10 (32 %) 0 (0 %) 3 (10 %) 31 Totalt 23 17 0 3 43 4.2.7 Vad anser eleverna om att lärarna använder svordomar i klassrummet? Tabell 6 redogör att 0 % av både kvinnor och män får respekt för läraren om den använder svordomar i klassrummet. 100 % av de som inte vill ange sitt kön svarade att de får respekt för läraren. 65 % av kvinnorna och 35 % av männen svarade att de tappar respekten för läraren. 50 % av kvinnorna och 46 % av männen svarade att de inte bryr sig om en lärare använder svordomar i klassrummet. Tabell 6. Elevers svar på frågan om att lärare använder svordomar i klassrummet Kvinna Man Annat Vill inte ange Totalt Får respekt för läraren 0 (0 %) 0 (0 %) 0 (0 %) 2 (100 %) 2 Tappar respekten för 11 (65 %) 6 (35 %) 0 (0 %) 0 (0 %) läraren 17 Bryr mig inte 12 (50 %) 11 (46 %) 0 (0 %) 1 (4 %) 24 Totalt 23 17 0 3 43 17

4.2.8 Vad ger svordomar för effekt i klassrummet om eleverna använder dem? Tabell 7 påvisar 42 % av kvinnorna och 46 % av männen svarade att de inte bryr sig vilken effekt svordomar har. 75 % av kvinnorna och 25 % av männen svarar att de har en negativ effekt. Resultatet visar att kvinnor anser att svordomar är negativare i jämförelse med män. 100 % av männen, vilket motsvarar en person anser att svordomar har en positiv effekt. 12 % av de som inte vill ange sitt kön svarade att de inte bryr sig. Tabell 7. Elevers svar på frågan vad svordomar ger för effekt om elever brukar dem Kvinna Man Annat Vill inte ange Totalt Positiva 0 (0 %) 1 (100 %) 0 (0 %) 0 (0 %) 1 Negativa 12 (75 %) 4 (25 %) 0 (0 %) 0 (0 %) 16 Bryr mig 11 (42 %) 12 (46 %) 0 (0 %) 3 (12 %) inte 26 Totalt 23 17 0 3 43 4.2.9 Vad ger svordomar för effekt i klassrummet om lärarna använder dem? Tabell 8 redogör att 46 % av kvinnorna och 50 % av männen svarade att de inte bryr sig vilken effekt svordomar har om en lärare använder dem. 75 % av kvinnorna och 31 % av männen anser att svordomar har en negativ effekt. 100 % av männen, vilket motsvarar en person anser att svordomar har en positiv effekt. 12 % av de som inte vill ange sitt kön svarade att de inte bryr sig. Tabell 8. Elevers svar på frågan vad svordomar ger för effekt om lärare brukar dem Kvinna Man Annat Vill inte ange Totalt Positiva 0 (0 %) 0 (0 %) 0 (0 %) 2 (100 %) 2 Negativa 12 (75 %) 5 (31 %) 0 (0 %) 0 (0 %) 16 Bryr mig 0 (0 11 (46 %) 12 (50 %) 1 (4 %) inte %) 24 Totalt 23 17 0 3 18

4.2.10 Vilka förväntningar tror eleverna att deras lärare har på deras språkbruk? Tabell 9 påvisar att 68 % av kvinnorna och 32 % av männen anser att läraren förväntar sig att de använda ett bra språk i klassrummet. 33 % av kvinnorna och 58 % av männen tror inte att läraren har några förväntningar på hur de uttrycker sig. 44 % av kvinnorna och 33 % av männen svarade att de inte vet vad läraren har för förväntningar på dem. Tabell 9. Elevernas svar på frågan vilket språkbruk eleverna tror att lärarna förväntar sig av dem Kvinna Man Annat Vill inte ange Totalt Att jag ska använda ett bra språk 15 (68 %) 7 (32 %) 0 (0 %) 0 (0 %) 22 Jag tror inte läraren har några förväntningar på hur jag uttrycker mig 4 (33 %) 7 (58 %) 0 (0 %) 1 (8 %) 12 Vet inte 4 (44 %) 3 (33 %) 0 (0 %) 2 (22 %) 9 Totalt 23 17 0 3 43 19

5. Diskussion Syftet med uppsatsen är, som nämns i kapitel 1, att undersöka lärares och elevers attityder gentemot svordomar och könsord samt vad de har för effekt i klassrummet ur ett genusperspektiv. För att kunna besvara studiens frågeställningar har en kombination av metoder genomförts. En kvalitativ i form av intervjuer med tre verksamma lärare och en kvantitativ som baserades på enkäter med elever. Studiens resultat kommer att diskuteras utifrån genusperspektivet, en jämförelse kommer att beskrivas mellan kvinnors och mäns attityder gentemot svordomar och könsord samt kommer en diskussion att tas upp angående effekten av svordomar och könsord i klassrummet och en jämförelse mellan eleverna och lärarna. Resultatet kommer även att diskuteras och jämföras med tidigare forskning, som redogjorts i kapitel 2. 5.1 Vad anser lärarna om att de själva använder svordomar och könsord i klassrummet? I undersökningen framgick det att de manliga lärarna var mer toleranta i jämförelse till den kvinnliga läraren att använda svordomar i klassrummet. En av de manliga lärarna ansåg att användandet av svordomar ger en positiv effekt i hans undervisning, vilket innebär att han fick möjligheten att få elevernas uppmärksamhet samt att han kunde redogöra för viktig information med hjälp av svordomar. De manliga lärarna ansåg att svordomar är vanligt i vårt samhälle och att det inte går att undgå dem i klassrummet. Det kan bekräftas av Anderssons resonemang att svordomar har blivit normaliserade och tillhör individens ordförråd (Andersson, 1999, s. 122). Lärarnas inställning kan bero på att de är uppvuxna med äldre bröder eller tillhört någon kompisgrupp eller att lärarna är i den åldern där attityden gentemot svordomar och könsord är acceptabelt. De manliga lärarna benämner tidigare att de anser att svordomar är mer accepterande än könsord i klassrummet. Det kan bero på att könsord fortfarande är tabubelagda i jämförelse till svordomar. Den kvinnliga läraren som intervjuades har en negativ attityd gentemot svordomar och könsord i klassrummet. Hon ansåg att respekten gentemot henne som lärare försvann om hon använder svordomar i undervisningen. Det kan bero på att hon är uppvuxen i samhället som den underordnade kvinnan som ska använda ett korrekt och vårdat språk. Det innebär att hon har redan i tidig ålder socialiseras in i samhället med en negativ 20

attityd gentemot svordomar. Hon kan kategoriseras in i Anderssons attitydgupp (1) att svordomar är totalt förbjudna i alla situationer i klassrummet (Andersson, 1999, s. 123). Faktorerna till en negativ inställning gentemot svordomar och könsord i samhället kan även bero på hög status, makt och ekonomi (Bijvoet, 2013, s.131). På grund av tidsbrist fanns det inte möjlighet att intervjua fler lärare, vilket hade stärkt undersökningen ytterligare. Resultatet hade kunnat bidra till en djupare generalisering mellan kvinnor och män. Utifrån de tre intervjuade lärarna så framgick det att de båda männen innehar en positiv attityd i jämförelse med den kvinnliga läraren. 5.2 Vad anser lärarna om att eleverna använder svordomar och könsord i klassrummet? I svaren på frågan vad lärarna anser om svordomar och könsord i klassrummet var det skillnad ur ett genusperspektiv. Männen ansåg att svordomar som helvete, fan och jävlar var mer accepterade i klassrummet än könsord. Något som uppmärksammades i resultatet var att en av de manliga lärarna ansåg att kvinnor använder svordomar nästan lika mycket som männen i klassrummet. Gunnarsdotter Grönberg kan bekräfta att det finns kvinnor som söker förtäckt prestige (Gunnarsdotter Grönberg, 2013, s. 252). Det innebär att det även finns kvinnor som har en positiv inställning till svordomar och könsord. Utveckling sker över tid och det kan bidra till att svordomar har blivit mer normaliserade och att lärarna ser att skillnaden mellan genus kommer försvinna allt mer i framtiden. Det finns olika faktorer som kan bidra till att lärarna ser skillnader, bland annat har Sverige blivit mer jämställt än tidigare vilket innebär att kvinnor tar lika mycket plats som män. Eleverna av det kvinnliga könet vågar uttrycka sig och ta för sig mer och därmed ha en positiv attityd gentemot svordomar och könsord. Trots att den ena manliga läraren ansåg att kvinnor använder svordomar nästan lika mycket som männen i klassrummet, svarade de två andra lärarna samt eleverna att det är flest män som använder och har en positiv attityd gentemot svordomar och könsord. Förändringar i samhället som bland annat mångfald har även påverkat attityden till svordomar och könsord. Det är vanligare i förorten och vissa yrken att ha en positiv attityd till fult språk som svordomar och könsord (Bijvoet, 2013, s.131). Den kvinnliga lärarens åsikt var att varken svordomar eller könsord var tillåtna. Hon ansåg att det är lärarens uppgift att fostra elevernas språkbruk och attityd gentemot svordomar och könsord. Hennes uppväxt och umgängeskrets kan därför vara en stor 21

faktor till att hon tycker att svordomar och könsord inte är tillåtna. Det framgick även i resultatet att den kvinnliga läraren ansåg att män använder svordomar mer än kvinnor. Denna uppfattning delade hon med de kvinnliga eleverna som deltog i enkätundersökningen. Det kan bero på att hon arbetar inom praktiska utbildningsprogram där majoriteten består av män eller att hon enbart har en negativ attityd emot svordomar och könsord. Lärarna var eniga om att ord som är avsedda för att kränka någon inte är accepterade i klassrummet eftersom de arbetar utifrån Skolverkets likabehandlingsplan, där all diskriminering ska motsättas. Beroende på attityden hos läraren så är inställningen olika till att elever använder svordomar och könsord i klassrummet. Innehar läraren en positiv inställning till svordomar och könsord accepteras de mer i klassrummet, tillskillnad om läraren har en negativ attityd. 5.3 Vad anser eleverna om att de själva använder svordomar i klassrummet? I enkätundersökningen framgick det att majoriteten av män använder svordomar oftare än kvinnor. Jonssons undersökning visar också på att män har större tolerans gentemot svordomar (Jonsson, 2015, s.28). Eleverna i enkätundersökningen ansåg att de svär mer på grund av idrott och att de har lättare att ta efter sin pappa eller äldre bröder som använder svordomar. Eleverna var eniga om att ord inom den sexuella sfären inte är accepterade i klassrummet. Detta kan bekräftas av Einarsson att många fortfarande ser ord som fitta, kuk och hora som något olämpligt och normbrytande (Einarsson, 2009, s.79 ). Även Jonssons undersökning bekräftar att elever ansåg att könsord betraktas som tabubelagda (Jonsson, 2015, s. 28). Eleverna i enkätundersökningen tog även upp att rasistiska begrepp som svartskalle och neger inte var okej att använda i klassrummet. Majoriteten av kvinnorna i enkätundersökningen ansåg att svordomar har en negativ effekt om eleverna använder dem. De manliga eleverna besvarade frågan att de inte bryr sig vilken effekt svordomar har i klassrummet. Attityden gentemot svordomar spelar stor roll i elevernas svar på frågan. Antingen förstod de inte innebörden av ordet effekt eller så har de helt enkelt den inställningen gentemot hur svordomar används i klassrummet. De manliga lärarna antydde att de börjar se en skillnad och en förändring mellan könen, men det var inget som eleverna höll med om. Eleverna fick möjligheten att formulera och 22

motivera varför de ansåg att män svär mer än kvinnor. Några av eleverna antydde att det beror på att män utövar idrotter där jargongen är tuff och elak. Vidare anser några av eleverna att män har en attityd gentemot svordomar som gör att de använder grövre ord än kvinnor. Det är fortfarande vanligt att män har en positiv attityd till svordomar och könsord, och det kan bero på att de eftersträvar en förtäckt prestige. 5.4 Hur ser skillnaden ut gentemot svordomar ur ett genusperspektiv? Varken manliga lärare eller elever har något emot svordomar. De är mer toleranta och accepterande i klassrummet. Det resultatet stämmer överens med Stroh-Wollins undersökning att män har minst emot svordomar (Stroh-Wollin, 2010). Män har en annan attityd mot svordomar i jämförelse med kvinnor. I undersökningen framgick det att de manliga eleverna inte tror att läraren har några förväntningar på deras språkbruk i klassrummet. Det kan bekräftas av Anderssons resonemang att män eftersträvar en förtäckt prestige där fint språk inte ligger i fokus. De vill använda slang och svordomar för att skapa styrka och tuffhet gentemot kompisarna (Andersson, 1999, s. 74). Detta kan jämföras med kvinnorna i enkätundersökningen som besvarade frågan att de tror att läraren har höga förväntningar på deras språkbruk. Det resultatet stämmer överens med tidigare forskning, då flickor kategoriseras som duktiga och välanpassade medan killar sågs som upproriska och stökiga (Norrby & Håkansson, 2010, s. 146). Resultatet påvisar att majoriteten av kvinnorna använder svordomar ibland, det vill säga att de använder det till viss del. Majoriteten av männen besvarade enkäten att de alltid använder svordomar oavsett situation eller sammanhang. Det framgick även i undersökningen att kvinnor har en negativ attityd till att elever och lärare använder svordomar i klassrummet. Männen har inställningen att de inte bryr sig om ifall svordomar används i klassrummet eftersom de har en positiv attityd gentemot svordomar och könsord. Männen kan vara med i kompiskretsar där svordomar är vanligt förekommande och där inställningen till svordomar är positivt. 6. Slutsats Genus och attityder har en stor inverkan på hur vi bedömer och accepterar svordomar och könsord i klassrummet. Elever och lärare av kvinnligt kön har mindre tolerans och acceptans i jämförelse med män. Utifrån undersökningens resultat framgick det att kvinnor har en negativ attityd gentemot svordomar och könsord och männen innehar en 23