RSA-testet: ett fystest för innebandyspelare.

RSA-testet: ett fystest för innebandyspelare. - En 7-veckors interventionsstudie på kvinnliga innebandyspelare. Bredemo Claes Författare Claes Bredemo Idrottsmedicin A2, 30 hp Magisterexamanensuppsats Vt. 2013 Handledare Taru Tervo, Med.Dr Examinator Kajsa Gilenstam, Lektor Idrottsmedicinska enheten Institutionen för Kirurgisk och Perioperativ Vetenskap

Abstract AIM: The aim of this study was to determine if the repeated sprint ability test (RSA-test) could be used to measure the repeated sprint ability for female floorball players and if a 7 weeks training intervention could improve the RSA-result. The intervention group was analyzed for the number of ball contacts to study if the RSA-test could be used to measure match performance. METHODS: Two female floorball teams (intervention group, n=16, 16,9 ±0,9 years, control group, n=10, 18,7 ±3,6 years) participated in the study. The intervention group performed seven training weeks of sprint- and repeated sprint training. Before and after the 7 week intervention both groups conducted a RSA-test of 6x40m (2x20m) all-out sprints, interspersed with 25 s of a passive recovery. Two games were recorded with a video camera in the intervention group and the number of ball contacts was analyzed. RESULTS: There was no significant difference in the base line values of the RSA-test between the two groups. There was a significant improvement between the intervention groups baseline and follow up values in RSA mean time (p <0,01) and RSA best time (p<0,01). There was no significant improvement in the control group. Between the two groups there was a significant difference in RSA mean time (p <0,05) for the intervention group. The number of ball contacts was unchanged after the intervention period. CONCLUSION: The completed 7 week intervention proved that repeated sprint training in combination with single sprint training is a way to improve the RSA mean time and RSA best time in this group of floorball players. The RSA-test could not prove any match performance, measured as ball contacts. Key words: Floorball, repeated sprint ability, sprint training, match performance,

Innehållsförteckning BAKGRUND... 1 SYFTE... 2 METOD... 2 STUDIEPERSONER... 2 STUDIEDESIGN OCH MATERIAL... 3 Repeated sprint ability test... 3 Träningsintervention... 4 Videoanalys... 4 STATISTIK... 4 RESULTAT... 5 DISKUSSION... 6 KONKLUSION... 8 REFERENSLISTA... 9 BILAGOR... 11 BILAGA 1... 11 BILAGA 2... 14 BILAGA 3... 15 BILAGA 4... 17

Bakgrund Innebandy är en idrott som har spelats i Sverige sedan 60-talet och har nu vuxit till en av Sveriges största idrotter. Antalet licensierade spelare 2011-12 var 118 573 stycken och av dessa spelare var 69 % under 16 år (Svenska innebandyförbundet [SIBF]). Innebandyutvecklingen i Sverige är på framfart, såväl sportsligt som utvecklingsmässigt. Litteratursökningen visar att studierna inom innebandy är få och de flesta som finns är inom skadefrekvens eller skadeprevention (Leivo et al., 2007; Maxén et al,. 2010; Pasanen et al., 2008a; Pasanen et al., 2008b; Pasanen et al., 2009). Det finns endast en vetenskapligt publicerad artikel som har undersökt de fysiska krav som finns för innebandyspelare (Holmberg et al., 2003). Innebandyn är en komplex idrott, den spelas 3x20 minuter med många korta högintensiva, snabba löpningar samt mycket riktningsförändringar. De fysiska krav som ställs idag på en innebandyspelare är grundade från ett testbatteri från Sveriges Olympiska Kommitté (SOK), Fysprofilen (SIBF, 2012). Eftersom innebandy är en komplex sport med höga krav på styrkan samt de anaeroba- och aerobasystemen har testerna i fysprofilen modifierats. Detta har gjorts genom att många tester för överkroppen plockats bort (SIBF, 2012). De fysiska riktlinjer som finns nu för innebandyspelare har utformats från testdata som samlats in från elit- och landslagen i innebandyn (SIBF, 2012). I dagsläget finns det dock inga vetenskapligt publicerade studier som har undersökt hur anpassade testerna är för innebandyspelare samt om det finns något samband med matchprestation. Svenska Innebandyförbundet har nyligen börjat använda ett nytt test, Repeated sprint ability (RSA), med syfte att utvärdera det anaeroba arbetet som en innebandyspelare utför. RSA-testet började användas i andra idrotter redan för 25 år sedan för att mäta den fysiska egenskapen, upprepade sprinter, som förekommer i många lagsporter (Dawson, 2012). RSA-testet avser mäta en individs förmåga att upprepa maximala löpningar, vilket är likt komplexa sporter som till exempel fotboll (Bishop et al,. 2003; Bishop et al., 2001; Rampinini et al., 2009). Testet utförs genom sex stycken sprinter uppdelat med vila mellan vardera sprint. Sprinterna sker genom att springa 20 meter till en kona och där vända för att springa tillbaka (Impellizzeri et al., 2008; Rampinini et al., 2007). Få studier har undersökt validitet och reliabilitet av testet men en studie gjord för fotbollsspelare visade att reliabiliteten var bäst för medelvärdet av RSA och näst bäst för bästa RSA-tiden (Impellizzeri et al., 2008). Samtidigt som en annan studie visade validitet mot matchprestation inom fotboll (Rampinini et al., 2007). Olika typer av träningsinterventioner har visats ge en förbättring av RSA-värden. För handbollsspelare har högintensiva intervallträningar under nio veckor förbättrat RSAvärden då de utförde två set med 9-24 stycken 15-20m löpningar två gånger per vecka 1

(Buchheit et al., 2007). Upprepade sprinter, träning likt RSA-testet, med ett till två pass per vecka i 7-10 veckor har förbättrat RSA-värden för fotbollsspelare (Buchheit et al., 2010; Ferrari Bravo et al,. 2008). Däremot visade en studie motstridiga resultat för handbollspelare efter en likadan träningsperiod med upprepade sprinter (Buchheit et al., 2007). Även smålagsspel har visats förbättra RSA-värden för fotbollsspelare då sju stycken 45-90 minuters smålagsspels-träningspass (spel tre mot tre) utförts under en 4- veckorsperiod (Owen et al, 2012). RSA-testet kopplat till matchprestation är ännu inte väl undersökt men det finns en studie på fotbollsspelare som tyder på en viss koppling till matchprestationer. I studien undersöktes hur antal täckta metrar i olika hastigheter under en fotbollsmatch korrelerar till RSA-värden. Medelvärdet för RSA visade sig korrelera med antal täckta metrar i de höga sprinthastigheterna under en match (Rampinini et al., 2007). Syfte Syftet med denna studie är att se om RSA-testet kan användas för att mäta förmågan att upprepa maximala sprinter hos innebandyspelare samt för att undersöka om det går att förbättra RSA-värdena med en sju veckors träningsintervention. Frågeställningar för studien är: 1. Går det att använda RSA-testet för att utvärdera upprepad sprintförmåga för innebandyspelare då en testgrupp jämförs mot en kontrollgrupp? 2. Förbättras RSA medel samt RSA bästa med hjälp av en sju veckors sprintträningsintervention för kvinnliga innebandyspelare? 3. Är det möjligt att mäta andra parametrar med hjälp av RSA-testet, exempelvis matchprestation så som bollkontakter? Hypotes för studien är att RSA-testet ska kunna mäta förmågan att upprepa sprinter och att träningsinterventionen förbättrar testgruppens sprintsnabbhet samt sprintuthållighet vilket skall leda till förbättrade RSA-värden. Metod Studiepersoner Två division 1 daminnebandylag i Umeå deltog i studien. Ett av lagen genomförde en intervention, testgrupp (TG) (n=16, medelålder ± SD 16,9 ±0,9 år) och det andra laget deltog som kontrollgrupp (KG) (n=10, medelålder ± SD, 18,7 ±3,6 år). Studien 2

genomfördes i den andra hälften av säsongen (januari mars) och pågick under 7 veckor. Testerna utfördes på utespelare som var friska från förkylningar eller liknande. Alla testpersoner fick svara på ett frågeformulär för att kartlägga deras bakgrund (Bilaga 1) vid studiens start. Formuläret infattade deras träningsmängd, aktuella eller gamla skador samt att de var friska. I formuläret godkände de även deltagandet och informerades om att testet var frivilligt och att deltagande kunde avbrytas när som helst (Bilaga 1). Alla testpersoner fick information om studiens genomförande muntligt, samt att TG skulle filmas. De fick veta att resultaten skulle jämföras inom gruppen men de fick inte någon information om vad som skulle analyseras av de filmade matcherna. Vid återtesterna fick testpersonerna ytterligare ett frågeformulär, dessa frågor berörde träningen under interventionen (KG Bilaga 2, TG Bilaga 3). Testerna genomfördes i lagens enskilda träningshallar. Testgruppen genomförde sina förtester utspritt på två dagar. Återtesterna för TG genomfördes alla vid samma tillfälle. Förtesterna genomfördes vid samma tillfälle för KG medans återtesterna delades upp på två tillfällen. För KG utnyttjades en annan hall vid återtesterna än vid förtesterna. Under testperioden fick tre personer i TG avbryta på grund av skador, dock inte i samband med genomförande av träningsinterventionen eller RSA-testet. I KG avbröt tre på grund av sjukdomar och skador, dock inte vid genomförande av RSA-testet. Under testperioden hade KG inte genomfört någon extra träning likt träningsinterventionen. Studiedesign och Material Repeated sprint ability test Testet utfördes med en löpning med två gånger 20 meter lång sträcka. Testpersonerna startade 30 centimeter bakom fotocellen och sprang 20 meter, en fot över en linje, för att sedan vända och springa tillbaka. Det utförde sex löpningar med 25 sekunders passiv vila mellan varje löpning, testpersonen gick tillbaka till startlinjen under vilan. När det återstod fem sekunder av vilan räknade testledaren ned Tabell 1 Uppvärmningsupplägg vid test. Uppvärmning Jogg 5 min Benpendel Höftlyft Knäböj Tåhävningar Sprint Vila Tester 15 st /ben /sida 10 st /ben 10 st 10 st 1 Testvarv i banan 2-4 min 6 varv / 25 sek vila högt och testpersonen gjorde sig redo för att köra när testledaren sa kör. Ivar-testsystem (Spintest LCC, Tallin, Estonia) med tillhörande fotocell (med reflektor) samt basic jump & speed analyzser användes för tidtagning av varje sprint. Vilan mellan löpningarna klockades manuellt med ett tidtagarur. Uppvärmningen genomfördes individuellt (Tabell 1), testerna utfördes efter uppvärmningen. Under testet fick de övriga lagmedlemmarna 3

peppa upp testpersonen vid varje sprint och testledaren gjorde detsamma. Instruktioner som gavs till varje person innan start var att de skall ha främre foten i golvet så länge som möjligt (frånskjut framåt för standardiserad start), att de skulle fullfölja löpningen hela vägen förbi fotocellerna samt att de skulle utföra varje löpning med maximal fart. Träningsintervention Testgruppen genomförde två olika typer av sprintträning kompletterat med några styrkeövningar, utfört med den egna kroppsvikten. Första övningen var sprintsnabbhet som bestod av 20 meters sprinter som upprepades åtta gånger med 30 sekunders vila. Den andra övningen var sprintuthållighet, liknande RSAtestet. Sprintuthålligheten genomfördes med en sprint 2x20 meter med 25 sekunders passiv vila, exakt som vid RSAtestet. Det som skilde från testet var antalet upprepningar, första veckan fick TG utföra fem varv varefter det ökade med ett varv i veckan. Detta resulterade i att de skulle genomföra 11 varv den sista träningsveckan. De utförde en uppvärmning med vanlig joggning med ökande tempo i fem minuter. Efter joggningen genomfördes styrkeövningar som en del av uppvärmningen (Tabell 2). Övningarnas utförande definieras i Bilaga 4. Interventionen lades till utöver deras ordinarie träning och skulle genomföras två gånger i veckan innan innebandyträningen. Videoanalys Två stycken matcher filmades och analyserades. Testledaren filmade matcherna från kortsidan högt ovanför planen, samma position och inställningar utnyttjades vid andra tillfället. Filmningen genomfördes med Sony handycam hdr-sr12e och analyserades i VLC mediaspelare (1.0.3 Goldeneye) vid båda tillfällena. Analysen i VLC mediaspelare gjordes genom att se matchen flera gånger samt med möjlighet att spela om vissa sekvenser. Vid match ett och två analyserades 14 spelare. Från filmerna analyserades antalet bollkontakter, som matchprestation, vilket definierades som att en spelare har fysisk kontakt med bollen. Statistik Tabell 2 Träningsinterventionens upplägg. Intervention Jogg 5 min Benpendel 15 st /ben /sida Höftlyft 10 st x 2 Knäböj 10 st x 2 Tåhävningar 10 st x 2 Sprint träning 8 st x 20 m Vila 30 sekunder RSA träning 2x20m Vila 25 s. Vecka ett 5 varv, öka med 1 varv/vecka All data i studien är presenterad som medelvärde ± standard deviation (SD). Resultaten accepterades vid en signifikantnivå på p<0,05. Den statistiska metoden som användes för att analysera skillnader mellan TG och KG vid förstester var oberoende t-test. Förändringar 4

i respektive grupp från förtester till återtester analyserades med parat t-test. Statistiskaanalyser gjordes med hjälp av SPSS (version 21). Resultat Medelålder för TG var 16,9 ±0,9 år, medellängd 1,66 ±0,06 m samt medelvikt på 60,4 ±5,6 kg. Medelålder för KG 18,7 ±3,6 år, medellängd 1,68 ±0,06 m samt en medelvikt på 62,5 ±7,0 kg. Ingen signifikant skillnad i ålder, längd eller vikt förkom mellan grupperna. I TG var medelvärdet för erfarenhet av innebandy 9 år och de tränade i snitt 4,78 timmar innebandy i veckan. Medelvärdet för erfarenheten av innebandy i KG var 9,85 år och de tränade i snitt 4,20 timmar innebandy i veckan. Det förekom ingen skillnad i erfarenhet av innebandy samt träningsmängd för testgrupperna. Antalet interventionspass för TG som skulle genomföras var 14 stycken. I snitt missade varje spelare fyra stycken av dessa träningstillfällen. I tabell 3 redovisas resultaten för RSA medel samt RSA bästa. Mellan TG och KG fanns det ingen statistisk skillnad vid förtesterna. Mellan förtesterna och återtesterna förekom statistisk signifikant skillnad för TG i RSA medel (p<0.01) samt RSA bästa (p<0.01). Det förekom ingen statistisk signifikant skillnad för KG mellan förtesterna och återtesterna. I jämförelse av återtesterna mellan TG och KG förekom statistisk signifikant skillnad för RSA medel (p<0.05). För de enskilda sprinterna förekom det statistisk skillnad mellan förtesterna och återtesterna i TG, sprint 1 p<0.01, sprint 2 ingen signifikant skillnad, sprint 3 p<0.01, sprint 4 p<0.01, sprint 5 p<0.01 och sprint 6 p<0.05. I tabell 4 visas antalet bollkontakter för TG. Dessa data är samlad från match ett samt match två genom den videoanalys som genomfördes på TG. Analyser gjordes på 10 spelare i vardera match. Under matchen fick några av testpersonerna ingen speltid samt på grund av skador så avbröts analyser av ytterligare tre spelare och därför valdes att inte utvärdera deras data (bortfall vid match ett, n=2, match två n=3). Varken det totala antalet bollkontakter eller antalet i de enskilda perioderna resulterade i någon statistisk skillnad. Inga matcher analyserades för KG. Tabell 3 RSA resultaten före och efter interventionen (mätt i sekunder). *=p<0.05 ##=p<0.01 TG KG Förtester (n=16) Återtester (n=13) Förtester(n=10) Återtester (n=7) RSA medel 8.05 ± 0.26 7.87 ± 0.29##* 8.05 ± 0.13 8.13 ± 0.16 RSA bästa 7.74 ± 0.25 7.58 ± 0.27## 7.78 ± 0.14 7.78 ± 0.16 5

Tabell 4 Testgruppens medelantal (st) bollkontakter (Bk) i match 1 samt match 2 TG (n=10) Match 1 Match 2 Bk total 56.8±18.2 58.0±16.7 Bk första period 19.2±8.6 19.7±5.6 Bk andra period 19.4±6.0 20.4±8.0 Bk tredje period 18.2±7.0 17.9±5.8 Diskussion Den genomförda studien visade en statistisk signifikant förbättring av RSA medel och RSA bästa för kvinnliga innebandyspelare efter en 7-veckors träningsintervention. Denna förbättring sågs mellan förtesterna och återtesterna för träningsgruppen. Ingen förändring sågs i KG efter lika lång period. Således bekräftades hypotesen för studien. För den undersökta matchprestationen i TG sågs ingen ökning i antalet bollkontakter. Med de förbättrade RSA-värdena för TG kan vi anta att RSA-testet kan användas för att mäta förmågan att utföra upprepade sprinter för innebandyspelare, något som var ett av syftena med studien. Skillnaden för gruppernas RSA-värden vid andra mätningen kan komma som ett resultat av träningsinterventionen. Även med tanke på att varje enskild sprint (förutom sprint nr. två) förbättrades stödjer antagandet som görs. Sprintuthållighet- samt sprintsnabbhetsträningen som valdes för interventionsgruppen valdes utifrån tidigare studier där RSA-värden har förbättrats (Bishop et al., 2011; Buchheit et al., 2010; Ferrari Bravo et al,. 2008). Vi kan anta att både sprintsnabbheten samt sprintuthålligheten förbättrades därför att medelvärdena för RSA medel och RSA bästa sänktes för TG. Vi kan således anta att det är den utförda sju veckors träningsintervention som gett dessa resultat då RSA-värden för KG inte förbättrats av deras vanliga innebandyträning. Vid muntlig analys med TG efter träningsinterventionen framkom det att en person i laget hade skadat sig vid utförandet av träningsinterventionen, dock inte någon som deltog i studien. Detta kan ha medfört att andra blev rädda för att skada sig och inte genomförde löpningarna i träningen med maximal hastighet, vilket kan ha påverkat resultatet negativt. Trots detta samt att antalet träningar blev färre än planerat så lyckades TG förbättra sina 6

RSA-värden. Detta indikerar att även så få sprintsnabbhets- och uthållighetsträningar som i snitt 10 stycken på sju veckor förbättrar RSA-värdena för kvinnliga innebandyspelare. Om rätt antal träningar samt korrekt genomförande av dem hade utförts kanske större skillnader kunde ha setts i RSA-värdena, även i de enskilda sprinterna. Tidigare studier har visat högst reliabilitet för medelvärdet av RSA-testet (Impellizzeri et al., 2008). I och med det samt att de flesta studier har använt RSA medel ifrågasätts valet av de mätvärden som Svenska Innebandyförbundet nyligen presenterat som riktlinjer för RSAtestet. För att mäta RSA använder Svenska Innebandyförbundet den procentuella sänkningen (RSA dec ) av den faktiska tiden mot ett uträknat idealistiskt lopp, bästa tiden gånger 6, vilket har visats vara den med sämst reliabilitet enligt tidigare studier (Impellizzeri et al., 2008). Även validiteten för RSA dec har ifrågasatts (Rampinini et al., 2007). I denna studie förekom ingen skillnad av antalet bollkontakter då data jämfördes från de inspelade matcherna. Syftet med denna typ av matchprestation var att via ett ökat antal löpningar under en match ge större rörelse på planen och således ge fler alternativ för passningar vilket då hade kunnat leda till fler bollkontakter. Att det inte gick att se detta visar på att en matchprestation mer likt testet hade rekommenderats. Studiens tanke var även att mäta ytterligare en matchprestation, bollinnehav. Detta gick dock inte att genomföra då det blev för få matcher som analyserades. För att kunna dra slutsatser om det går att mäta matchprestation med hjälp av RSA-testet krävs det att fler matcher filmas med fler antal kameror (fler vinklar) samt analyserar fler matcher både på TG och KG. Det samlade data borde även analyseras av fler än en person för att få pålitligare resultat. Utifrån denna studie går det alltså inte att säga något om RSA-värden är kopplat till matchprestation. I framtida studier för innebandyspelare borde även försök göras för att mäta antal löpta metrar samt löphastigheter, något som setts korrelera med RSA-testet för fotbollsspelare (Rampinini et al., 2007). Denna studie kan ses som en pilotstudie i försök att utvärdera hur användbart RSA-testet är för innebandyspelare. Fördelar med denna studie var att TG och KG var väldigt homogena samt att en enda person utförde alla mätningar. Medelvärdet för ålder, längd, vikt, antal träningar och innebandyerfarenhet var alla lika mellan grupperna. Grupperna spelade även i samma serie. I studien exkluderades målvakter och skadade för att resultatet inte skulle påverkas av sämre värden. Nackdelar med denna studie var bland annat att testerna för KG skedde i olika hallar vilket kan påverka resultaten då till exempel golven kan vara olika bra städade eller andra aspekter som kan påverka fästet för spelarna. 7

För framtida studier så tycker jag att man skall ta med sig denna studies resultat. Vi vet nu att det går att mäta upprepade sprinter och vi har nu ett sätt att träna upp denna förmåga på. Nästa fokus blir att bättre definiera matchprestation och göra det möjligt att mäta detta, likt de studier gjorda inom fotbollen (Impellizzeri et al., 2008; Rampinini et al., 2007). Innebandy spelas genom att upprepa sprinter och det borde således gå att hitta någon matchprestation som är mer likt RSA-testet som exempelvis antal högintensiva löpningar, antal påbörjade löpningar, längd på löpningar eller liknande. Konklusion Med 7-veckors intervention av upprepade sprinter förbättrades RSA medel samt RSA bästa för kvinnliga innebandyspelare. För kontrollgruppen sågs ingen förändring i RSA medel eller RSA bästa, som under studien fortsatt med deras vanliga innebandyträning. Studien tyder då på att RSA-testet kan användas för att mäta förmågan att upprepa maximala sprinter hos innebandyspelare. Således bekräftas den hypotes som studien haft. Ingen ökning av antalet bollkontakter sågs i denna studie efter träningsinterventionen. Vidare forskning krävs på matchprestationens koppling till RSA-testet för innebandyspelare. 8

Referenslista Bishop D., Spencer M., Duffield R., & Lawrence S. (2001). The validity of a repeated sprint ability test. Journal of Science and Medicine in Sport, 4 (1), 19-29. Bishop D., Edge J., Davis C., & Goodman C. (2004). Induced Metabolic Alkalosis Affects Muscle Metabolism and Repeated-Sprint Ability. Medicine & Science in Sports & Exercise, 36(5), 807 813. Bishop D., Girard O. & Mendez-Villanueva A. (2011). Repeated-Sprint Ability Part II Recommendations for Training. Sports Medicine, 41(9), 741-756. Buchheit M., Millet G.P., Parisy A., Pourchez S., Laursen P.B., & Ahmaidi S. (2008). Supramaximal training and postexercise parasympathetic reactivation in adolescents. Medicine & Science in Sports & Exercise, 40(2), 362 371. Buchheit M., Mendez-Villanueva A., Delhomel G., Brughelli M., & Ahmaidi S. (2010). Improving repeated sprint ability in young elite soccer players: repeated shuttle sprints vs. explosive strength training. Journal of Strength and Conditioning Research, 24(10), 2715 2722. Dawson, B. (2012). Repeated-Sprint Ability: Where Are We?. International Journal of Sports Physiology and Performanc, 7, 285-289 Ferrari Bravo D., Impellizzeri F. M., Rampinini E., Castagna C., Bishop D., & Wisloff U. (2008). Sprint vs. Interval Training in Football. International Journal of Sports Medicine, 29, 668 674. Holmberg A., Johansson M., Svantesson U., Börjesson M., & Nilsson R. (2003). Fysisk prestationsförmåga hos manlig innebandyelit. Idrottsmedicin, upplaga 3, 4-10. Impellizzeri F. M., Rampinini E., Castagna C., Bishop D., Ferrari Bravo D., Tibaudi A., & Wisloff U. (2008). Validity of a Repeated-Sprint Test for Football. International Journal of Sports Medicine, 29, 899-905. Leivo T., Puusaari I. & Mäkitie T. (2007). Sports-related eye injuries: floorball endangers the eyes of young players. Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports, 17(5), 556-563. 9

Maxe M., Kühl S., Krast G., & Filippi A. (2011). Eye injuries and orofacial traumas in floorball a survey in Switzerland and Sweden. Dental Traumatology, 27, 95 101. Owen A.L., Wong D.P., Paul D., & Dellal A. (2012). Effects of a periodized small-sided game training intervention on physical performance in elite professional soccer. Journal of Strength and Conditioning Research, 26(10), 2748 2754. Pasanen K., Parkkari J., Rossi L., & Kannus P. (2008). Artificial playing surface increases the injury risk in pivoting indoor sports: a prospective one-season follow-up study in Finnish female floorball. British Journal of Sports Medicine, 42(3), 194-197. Pasanen K., Parkkari J., Pasanen M., Hiilloskorpi H., Mäkinen T., Järvinen M., & Kannus P. (2008). Neuromuscular training and the risk of leg injuries in female floorball players: cluster randomised controlled study. British Medicine Journal, 337, 295. Pasanen K., Parkkari J., Pasanen M. & Kannus P. (2009). Effect of a neuromuscular warmup programme on muscle power, balance, speed and agility: a randomised controlled study. British Journal of Sports Medicine, 43(13), 1073-1078 Rampinini E., Bishop D., Marcora S.M., Ferrari Bravo D., Sassi R., & Impellizzeri F. M. (2007). Validity of Simple Field Tests as Indicators of Match-Related Physical Performance in Top-Level Professional Soccer Players. International Journal of Sports Medicine, 28, 228 235. Rampinini E., Sassi A., Morelli A., Mazzoni S., Fanchini M., & Coutts A.J. (2009). Repeated-sprint ability in professional and amateur soccer players. Applied Physiology, Nutrition, and Metabolis, 34, 1048 1054. Svenska Innebandyförbundet. Innebandyn i siffror. http://www.innebandy.se/sv/statistikhistorik/innebandyn-i-siffror/ (Hämtat 2013-04-25) Svenska Innebandyförbundet. (2012) Fysiologiska riktlinjer för innebandyspelare. http://www.innebandy.se/global/sibf/forbundsinfo/utveckling/spelarutveckling/fysiolog iska%20riktlinjer%202012%20ny%20version.pdf (Hämtad 2013-05-14) 10

Bilagor Bilaga 1 Godkännande av deltagande Jag har utifrån testledarens muntliga information förstått vad projektet kommer att handla om samt vad det innebär för mig som testperson. Mitt deltagande de förstår jag är frivilligt och kan avbrytas när jag vill. Jag har förstått att alla resultat kommer behandlas konfidentiellt. Detta innebär att en enskild person inte skall kunna utläsas ur resultaten. Resultaten kan få användas för vetenskapliga rapporter. Datum: Ort: Underskrift: 11

Spelarhistorik 1. Ålder: 2. Längd: 3. Vikt: 4. Vad har du för huvudsaklig spelarposition: 5. Hur länge har du spelat innebandy? Frågor om skador 6. Har du någon gång drabbas av en överbelastningsskada (skada som har kommit i smygande)? Ja / Nej Om ja, när (även gamla skador tidigare säsonger)? Vilken typ av skada? 7. Har du någon gång drabbas av en akut skada (skador som sker plötsligt t.ex. fotledsstukning eller knäskada)? Om ja, när (om flera skador ange alla)? Vilken typ av skada? Ja / Nej 8. Har du blivit opererad pga. av en innebandyrelaterad skada? Ja / Nej Om ja, när? Vilken typ av skada? 9. Har du just nu besvär av någon gammal skada? Ja / Nej Träning Om ja, hur känner du av det? 10. Hur mycket tränar du med laget per vecka (genomsnitt), svara i timmar. Innebandyträning med laget per vecka? Konditionsträning med laget per vecka? Styrketräning med laget per vecka? Annat med laget per vecka? 11. Tränar du något annat utöver detta (t.ex. spinning, bodypump, löpning, andra bollsporter)? Ja / Nej 12

Om ja, vad? Hur mycket per vecka? 12. Använder du någon skyddsutrustning då du spelar? Ja / Nej Om ja, vad? Hormoner 13. Använder du p-piller? Ja / Nej 14. Hur länge har du ätit p-piller? Testet du nu kommer genomföra är ett löp/sprint-test. Uppvärmning skall genomföras enligt instruktioner innan testet påbörjas. Själva testet sker genom en maximal löpning på 2x20m, du springer 20 m touchar konen och vänder tillbaka. När du kommit i mål får du vila i 25 sekunder genom att stå vid den markerade linjen. När det återstår 3 sekunder kommer testledaren att börja räkna ned och du gör dig då redo för att springa igen när han säger kör, totalt kommer du springa 6 gånger. Du är med i testgruppen och skall genomföra de förändringar som testledaren har lagt till i den träning som ni utför. Efter dessa 7 veckor kommer Du att genomföra detta test igen. 13

Bilaga 2 Uppföljningsfrågor till kontrollgrupp: 1. Har du under testperioden skadat dig eller varit sjuk? JA / NEJ 2. Om JA, vilken typ av skada eller sjukdom var det? 3. Har du utöver den vanliga innebandyträningen genomfört någon träning som du inte vanligtvis brukar göra? JA / NEJ 4. Om JA vilken typ av träning? Gruppträningspass på gym/anläggning (ex. Bodypump, spinning osv.) Snabbhetsträning (hopp/sprint träning) Fotboll eller annan sport (Vilken). Annan aktivitet 5. Har du några funderingar eller feedback till mig angående denna träningsstudie? Namn: KOD vid föregående test: 14

Bilaga 3 Uppföljningsfrågor till testgruppen: 1. Har du genomfört alla 14 träningar som genomförts? JA / NEJ 2. Om NEJ hur många passa har du genomfört, fyll i tabellen nedan? v. 3 Test v. 4 2 pass v. 11 Test 3. Om du missat mer än 3 träningar, vad ledde till att du missade dem? Brist av motivation För hårt träningsupplägg (av testledaren) För mycket matcher För mycket innebandyträningar Pga. skada/skador Träningsplanering v.5 2 pass DJ18 SM-Regionsslutspel v. 6 +matcher v. 7 2 pass v. 8 2 pass v. 9 2 pass v. 10 2 pass Sjukdom (vad?). Fyll i antal missade pass Ingen körde. 4. Om du utfört någon extraträning hur mycket extra har du tränat (svara i timmar)? 5. Har du skadat dig under testperioden? JA / NEJ 6. Om JA, vilken typ av skada var det (beskriv så noga som möjligt)? 15

7. Har du utöver testledarens träning genomfört någon träning som du inte vanligtvis brukar göra? JA / NEJ 8. Om JA vilken typ av träning? Gruppträningspass på gym/anläggning (ex. Bodypump, spinning osv.) Snabbhetsträning (hopp/sprint träning) Fotboll eller annan sport (Vilken). Annan aktivitet 9. Har du några funderingar eller feedback till mig angående denna träningsstudie? Namn: KOD vid föregående test: 16

Bilaga 4 Benpendel Övning där utövaren står på ett ben och pendlar det andra benet framåt och bakåt så högt åt båda hållen som möjligt. Detta utfördes även i sidled, då går det pendlande benet framför stödjebenet och pendlas i sidled. Höftlyft Utövaren ligger på rygg och har knäna böjda. Övningen genomfördes på ett ben och det andra var i luften under utförandet. Därefter trycks höften upp till kroppen är rak mellan knä, höft och axel. Knäböj Knäböj utan vikt. Höftbredd mellan fötter och en lugn rörelse så djupt som möjligt. Tåhävningar Stående på båda fötter trycks kroppen upp genom att ställa sig på tå. Sprint träning Utfördes genom en löpning på 20 meter och vila på 30 sekunder. RSA träning Identiskt utförande som testet. Ökning av antalet varv var det enda som förändrades. 17