Rapport från Pneumoniregistret för år 2008

Relevanta dokument
Rapport från Pneumoniregistret 2011

Rapport från Pneumoniregistret 2012

Rapport från Pneumoniregistret 2014

Rapport från Pneumoniregistret 2017

Kvalitetsregistret för pneumoni Årsrapport för 2013

Rapport från Pneumoniregistret 2015

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Årsberättelse 2009 avseende Kvalitetsregistret; Bakteriell meningit

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Sepsis/septisk chock 2017 Sverige

Rapport från endokardit-registret för verksamhetsåret 2011

Randare/vikarie vid infektionsklinik Akutmedicin Kirurgi/ortopedi Medicin Annan Okänt. (åååå-mm-dd) (åååå-mm-dd)

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2012 Sverige

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012

Årsrapport endokarditregistret 2014

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska

Årsrapport från Kvalitetsregistret Bakteriell Meningit 2015

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2014 Sverige

Årsrapport från Endokarditregistret 2015

Årsrapport endokardit-registret 2012

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer

Svår sepsis/septisk chock i Sverige 2015

Årsrapport från Kvalitetsregistret för sepsis/septisk chock 2018

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2010 Sverige

Årsrapport från kvalitetsregistret för svår sepsis/septisk chock 2008 Sverige

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC

Årsberättelse 2016 för Kvalitetsregistret Bakteriell meningit

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010

Rapport endokardit-registret 2009

RSV-rapport för vecka 11, 2018

antibiotikabruk i praktiken

Kvalitetsregistret för svår sepsis/septisk chock Årsrapport för 2013

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2011 Sverige

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD

pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till

Delexamen 4 Infektion FACIT s

Årsrapport endokarditregistret 2016

Pneumoni - diagnostik och behandling hos immunkompetenta

Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet

Inklusionsuppgift * Patientuppgifter. Inte standard för svenskt personnummer. Personnummer *

Nationella Kvalitetsregistret för Infektionssjukdomar 2016

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?

Pneumoni på akuten Anders Lundqvist. Identifiering Allvarlighetsbedömning Diagnostik

Kvartalsrapport Kvartal SÄS

Överdiagnostik av penicillinallergi

Årsrapport 2016: Registret för Ledprotesinfektioner

Kvalitetsregister Akut bakteriell meningit

Hvordan vi gjennom medisinsk revisjon gjör bruk av både de nasjonale kvalitetsregistre og medisinske kvalitetsindikatorer

Cancer Okänd Primärtumör - CUP

Faktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén

Antibiotikabehandling. Neuros eller psykos och hur gör dom i Borås? Anders Lundqvist Regional Stramadag

Strama Jönköping. Årsrapport Strama Jönköping

Nedre luftvägsinfektioner. Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården

Antibiotika på sjukhus i Sverige

STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna

LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten

MEQ-fråga Sida 1 (av 5)

SEPSIS. VAD är sepsis? dödlighet. kostnader. Sepsis - patogenes. Systemisk inflammation. Koagulation. Immunsvar

Årsrapport från Endokarditregistret 2018

Delexamen 4 Infektion FACIT

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Kvartalsrapport Kvartal SÄS

Överdiagnostik av penicillinallergi. Gunnar Jacobsson Infektionsläkare

Infektionsambassadör. Vad är det?

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL

Strama för sjuksköterskor

SILF och Stramas 10 punktsprogram. Jesper Ericsson Infektionskliniken Västerås/Strama

Övre luftvägsinfektioner hos barn

Antibiotic stewardship vad innebär det och varför är det så viktigt? Stephan Stenmark Infektionsläkare och Smittskyddsläkare Ordf i Programråd Strama

Mikrobiologisk diagnostik av sjukhusförvärvad pneumoni

Pneumoni på vårdcentral

Återinläggning IVA Utvärdering och Förbättringsarbete

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i

PM Medicinskt. Pneumokocker- Akut sjukdomsdebut, hållsmärta och LPK>15x10 9. Ses i alla åldrar. Haemophilus influenzae- Vanlig hos patienter med KOL

Antibiotikaresistens i blododlingar

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov Kursansvarig: Per Odencrants

MRSA i Östergötland 2018

Feber på vuxenakuten. Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken DS

Legionärssjuka Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm bjorn.k.eriksson@sll.se

Tänk Sepsis - Tid är liv!

Årets sista nummer av Smittsant har följande innehåll:

Kvartalsrapport Kvartal SÄS

MRSA. Information till patienter och närstående

RSV-rapport för vecka 8, 2018

Antibiotikaronder. Daniel Bremell Infektion SU

Antibiotikaronder Erfarenheter från SU. Daniel Bremell Infektion SU

Urinvägsinfektioner i öppenvård ny behandlingsrekommendation

LUFTVÄGSINFEKTIONER. Helena Alpkvist Specialistläkare Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

MEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför.

Löften till cancerpatienter Resultatredovisning. Hudmelanom

Antibiotikaresistens i blododlingar

Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt Ht 2017

Välkomna till en presentation av RiksSår!

Diagnostik av luftvägsinfektioner i Umeå. Urban Kumlin Klinisk mikrobiologi Umeå 2016

Transkript:

Rapport från Pneumoniregistret för år 2008 Inledning Det nationella kvalitetsregistret för pneumonier vårdade på infektionsklinik skapades av infektionsläkarföreningen för att öka kunskapen om vilka patienter som vårdas samt vilken diagnostik och behandling som genomförs på en till antalet mycket stor patientgrupp. Registret måste därför vara relativt kort för att få acceptans och det målet har vi uppnått anser vi med tanke på det stora antal patienter som registrerades under 2008. Vi (Pneumonigruppen för Infektionsläkarföreingen) redovisade en sammanställning av patienterna registrerade från oktober 2007 tom september 2008 vid Läkarstämman i Göteborg november 2008 ( Fria föredrag ) och vi har på så sätt till våra kollegor återfört hur vi tycks handlägga denna diagnosgrupp på infektionskliniker i Sverige. Var klinik kan också enkelt se hur de gör jämfört med alla andra kliniker tillsammans vilket också utnyttjas på många kliniker. Totalt har 4501 patienter med pneumoni registrerats under 2008. Inrapporteringen har succesivt ökat från klinikerna men vi vet för närvarande inte hur stort bortfallet varit under 2008. 2009 kommer fokus ligga på att få med så många patienter som möjligt. Ålderssammansättning Median åldern var 72 vilket stämmer med tidigare sammanställningar. Många som vårdas är således multisjuka äldre med omfattande medicinering. Antal inmatningar fördelade enligt kön Männen är som brukligt i pneumonisammanhang något fler till antalet, 52%, en skillnad som kanske håller på att jämnas ut pga ändrade rökvanor. Vårdtid Vårdtiden är relativt ofta lång, 21% vårdas 10 dagar eller mer, medan mediantiden endast är 5 dagar och således vårdas många bara 2-3 dygn. Antal levande/avlidna patienter under vårdtiden Den direkta mortaliteten dvs dödligheten under aktuell vårdtid är 5% vilket är något lägre än förväntat (drygt 6% är noterat från tidigare sammanställningar i Sverige) men det saknas mortalitetsuppgifter i några registreringar. Pneumoni är således en ofta botbar sjukdom som

även mycket gamla patienter överlever. Ibland avlider dock även unga personer trots mycket intensivvård. Antal patienter övertagna från annan klinik 22% av patienterna är övertagna från andra kliniker vilket påverkar det initiala omhändertagandet och därmed de parametrar som kan hänföras till kvalité, se nedan. Antal inmatningar R: respiration >/30 min 20% hade en noterad andningsfrekvens som översteg 30/minut vilket definieras som en rejäl andfåddhet vanligtvis beroende på att lungorna har svårt att ta upp syre. Registrering saknades tyvärr hos 16%. Här finns ett förbättringsutrymme som vi tror kommer att uppnås per automatik då det blir så tydligt att dessa uppgifter saknas i journalen i samband med inmatningen i registret. Antal patienter med uppmätt syrgasmättnad Syrgasmättnaden var uppmätt och registrerad hos 91% vilket får anses vara en glädjande hög siffra som kan bli ännu högre. CRB-poäng för hela Sverige Den allvarlighetsmarkör, (= prognostiskt index) CRB-65 (Nytillkommen Confusion, Respiration rate >30/min, Blood pressure <90 mmhg och ålder > 65) som vi vill föra fram och fokusera på, visar att 25% av patienterna hade >2 poäng vilket brukar definieras som en potentiellt allvarlig pneumoni. Detta skall påverka den diagnostiska intensiteten (dvs fler analyser för att finna den bakomliggande bakterien eller viruspartikeln bör göras) men också ge en förväntat högre mortaliteten. I den sammanställning vi gjorde för okt-2007 tom sept 2008 och som redovisades vid Läkarstämman i Göteborg nov 2008 ( Fritt föredrag ) förelåg en mycket hög korrelation mellan antalet poäng i CRB-65 och intensivvård samt CRB-65 och död vilket således ger ett starkt stöd för att detta nu internationellt använda prognostiska index stämmer med svenska förhållanden. 6% av patienterna hade 3-4 poäng och hos dessa var mortaliteten över 20%. Hela 26% hade 0 poäng i CRB-65 vilket får tolkas så att många patienter har en lindrig pneumoni men är så gamla och sjuka för övrigt, att de inkommer akut och måste vårdas på sjukhus en tid vilket gärna blir en infektionsklinik om en sådan finns tillgänglig.

Initialt antibiotikaval Alla patienter som inkommer med pneumoni bör få antibiotika. Däremot bör vi minska användningen av bredspektrumantibiotika såsom cefalosporiner då dessa ofta är onödigt breda i sin påverkan på tex tarmfloran med ökad risk för diarrébesvär och resistensutveckling. Det är därför glädjande att fler patienter (47%) får penicillin G eller V än tex cefalsosporiner (33%). Andelen penicillinbehandlade bör vara ännu större. Angivet agens Man erhåller inte en så kallad etiologisk diagnos dvs hittar inte angivet agens om man inte tar odlingar och /eller utnyttjar andra analysmetoder. Vi vet från stora studier att pneumokocker är orsak i minst 50% men i vårt register hittas denna bakterie bara hos 19% och okänd etiologi gäller för så många som 64%. Huvudskälet är att respektive bakteriologiskt laboratorium behöver göra analyser på bästa tänkbara sätt för att man skall kunna lita på resultaten samt att dessa analyser kostar pengar. Några kliniker tar överhuvudtaget inte odlingar på luftvägssekret, detta varierar från 10-90% (data som inte återfinns i figurer). Kostnaden för dylika analyser är dock marginella jämfört med kostnaden för omvårdnaden. För att våga ge smalare antibiotika såsom penicillin G och V (som är mycket billiga antibiotika) behöver vi ta luftvägsodlingar och blododlingar, och ibland göra antigen analyser på urin samt använda oss av genteknologi på luftvägssekret för att påvisa bakterier eller virus som av olika skäl, tex redan insatt antibiotikabehandling, inte kan framodlas. Dessa analyser är delvis dyra men bör alla användas på svårt sjuka och komplicerade patienter. Vi har därför per 1 januari 2009 utökat registret med några frågor kring vilka diagnostiska analysmetoder som används samt frågor kring avslutande antibiotika samt behandlingstidens längd. Detta för att få reda på hur vi faktiskt gör nationellt men också för att försöka påverka klinikerna att tänka efter hur man hanterar antibiotika, en med tanke på befarad resistensutveckling mycket angelägen fråga. 090215 Pneumoniregisteransvarig Hans Holmberg Docent, överläkare Infektionskliniken Örebro

Statistik för hela Sverige Min: 3 Max: 103 Median: 72 Medelvärde: 68

Statistik för hela Sverige Min: -4257 Max: 81011 Median: 5 Medelvärde: 53

Statistik för hela Sverige Min: 0 Max: 4 Median: 1 Medelvärde: 1,07