Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20
Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 - Normalt höglaktationshull 3,0 - Normalhull 3,5 - Normalt sinläggningshull 4,0 - Tjock 4,5 - Fet (stor risk för problem vid kalvning) 5,0 - Extremt fet 21
Köpt kraftfoder Färdigfoder: Utfodras som enda kraftfoder eller i kombination med ett Toppfoder Solid, Facil, Rosa, VB Ko Toppfoder och koncentrat: Unik, Topp Proteinmix: Mingla, Balansfoder, Mix 22
23 Foderlista, exempel 13,4 17,9 17,5 16,8 16 Rp, % 80-1 10 9,0 10 50 100 2,5 1 5,5 0 0 Sin 80-1 9 6,6 8,8 40 100-1 9 4,2 6,5 30 100-1 9,3 2 3,5 20 Mineral, g Halm Hö Ens, kg ts Unik Spm + Betfor Avk.
Fullfoderstat 36 kg ECM Ens 1 Majsens HP-massa Halm Kross Gigant Proteinmix Solid Mineraler 6,7 kg ts 3,7 kg ts 7,7 kg 0,3 kg 4,3 kg 0,1 kg 3,1 kg 2,3 kg 210 g Foderstatskontroll: 21,8 kg ts 12,4 MJ/kg ts 17,6 % råprotein 19,3 % stärkelse 35,8 g NDF Ens 1: 10,9 MJ, 160 g rp 556 g NDF 24
Fullfoderstat Hög 43 kg ECM Ens 1 Majsens HP-massa Halm Kross Gigant Proteinmix Solid Mineral 6,4 kg ts 4,4 kg ts 9 kg 0,3 kg 4,8 kg 0,1 kg 3,8 kg 2,8 kg 230 g Foderstatskontroll: 24,1 kg ts 12,5 MJ/kg ts 18,0 % råprotein 20,2 % stärkelse 34,6 % NDF Ens 1: 10,9 MJ, 160 g rp 556 g NDF 25
Blandfoderstat, exempel Blandas: Räcker till 25 kg ECM 8,5 kg ts Ens 3 kg ts HP-massa 4 kg spm (KHV) 1,5 kg soja 0,3 kg halm 120 g mineral hög Individuellt: Avk: Kg Solid 20 kg 0 kg 30 kg 2,5 kg 40 kg 7,3 kg 50 kg 11 kg Ens 1 37 10,1 MJ, 123 g rp, 580 g NDF 26
Anpassa foderstaten efter grovfodret Ett alltför proteinrikt vallensilage kräver ett kraftfoder med mer skyddat protein. Ett högt energiinnehåll och smakligt grovfoder ger oftast ett bättre proteinutnyttjande Du kan påverka mikroorganismernas effektivitet och därmed kväveeffektiviteten 27
Pröva nya grovfoder Med HP-massa kan råproteinhalten sänkas Majsensilage kan ge en mer proteinanpassad foderstat. 28
Foderstaten I värsta fall kan det vara 3 olika foderstater: 1. Den rådgivaren räknar 2. Den lantbrukaren utfodrar 3. Den kon äter Endagars kontroll kontrollerar om det är samma foderstat 29
Fungerar foderstaten? Vad ligger urea i tankmjölken på? Idissling? Kontrollera idisslingstid Halterna i mjölken? Fett? Protein? Är de normala? Vilka har låga halter? Gödseln? Håller den normal konsistens? Har den normal färg? Fodereffektiviteten? Kolla med endagars utfodringskontroll. Ej över 10 % överutfodring Hur ser kornas hull ut? Många avvikare från idealhullet? Många kor med stort hulltapp? Mjölkavkastningen? Är den som förväntad? Snabb nedgång? Branta laktationskurvor? Behöver korna konkurrera om fodret? 30
UTFODRINGEN - Har betydelse! 31
Faktorer som påverkar ammoniakförluster från Proteininnehåll i foder Kväveinnehåll i gödseln och urin djurhållning Stall- och utgödslingssystem Lagringssystem för gödseln (öppen eller täckt behållare) Temperatur i stall och vid lagring av gödseln Tid som djuren tillbringar på bete Spridning av gödsel 32
Kväveintag via fodret Ju mer protein i foderstaten desto mer kväve utsöndras i träck och urin eftersom ansättningen i mjölk och kött är relativt konstant Genom att sänka råproteinhalten i foderstaten kan man minska utsöndringen av kväve i träck och urin men vid alltför kraftig sänkning riskerar man sänkt mjölkavkastning! 33
Smutsig yta Foto C. Bergsten 2002 34
Hög proteinnivå, 20 % rp Ammoniak 817 g Protein Kväve i gödsel 577 g 240 g 35
Låg proteinnivå, 17 % rp Ammoniak 696 g Protein Kväve i gödsel 456 g 240 g 36
Förluster på bete Betesdrift ca 9 % av den totala ammonikakavgången i Sverige Betesgång ger högre kväveförluster i vommen än vid stallutfodring Foderstat med hög råproteinhalt Gödsel och urin sprids ojämnt Urin snarare än gödseln står för ammoniakavgång vid betesdrift 37
Faktorer som påverkar Beläggningsgrad (antal djur per ha) Tillskottsutfodring (t.ex. majs, HP-massa) Betessystem (kontinuerligt bete, rotationsbete) Betesperiodens längd Betestid per dag Upptrampade ytor (ökar läckaget) Rastbete tillförsel av N och P till marken kan bli mycket hög 38
Kväveutnyttjande olika djurslag Mjölk ca 25 % Kvigor ca 13 % Smågrisproduktion ca 30 % Slaktsvin ca 40 % Slaktkyckling ca 60 % 39
Hög avkastning ger högre KVÄVEUTNYTTJANDE, % 29,5 29 28,5 28 27,5 27 26,5 26 effektivitet! 7500 8500 9500 10500 AVKASTNING, KG ECM 40
Kväveförluster uppstår då fodret innehåller för mycket råprotein Reducera N-förlusterna genom att: Sänka intaget av Kväve (råprotein) Sänka nedbrytningen av foderprotein Förbättra effektiviteten i mikrobproteinsyntesen 41
Mjölkurea Proteinöverskottet bildar urea, en kväveförening (levern) Urea går ut via urinen men cirkulerar också i blodet, vommen och kommer ut i mjölken Mjölkurea ger oss ett kvitto på utfodringen 42
Mjölkurea forts. Normalt: 3-5 mmol Ett högre värde visar på obalans, dyrt för både kons kropp och plånboken Ett för lågt värde visar att något är fel! 43
Ureahalt i mjölk Mjölkurea ett bra mått på balansen mellan kolhydrater och proteiner i den verkliga foderstaten Mjölkurea är ett facit på hur den verkliga foderstaten fungerar. Påverkar kons produktion och fruktsamhet samt N-innehållet i gödseln 44
Hög urea - orsaker Proteinöverskott Kolhydratunderskott Överutfodring Vanligt med hög urea under betesperioden (spätt, proteinrikt bete) 45
Detta kan förbättras.. Förbättra grovfoderkvalitén Analysera grovfodret, vallprognos En bra ensilering minskar proteinnedbrytningen Balansera protein och kolhydrater Gruppera djuren Se över utfodringsrutinerna! Minska spill 46
Hur sänker vi proteinet? Bra kontroll på foderstaten Analyser på fodret Vägning av fodret Balans i foderstaten -Blanda grovfoder bla Stäm av mer mjölkurea 47
Foderstatsexempel! Vi har ett ensilage med 10 MJ, och 200 g rp Egen spannmål Inköpt toppfoder. Ko som mjölkar 45 kg hamnar vi på! 20 % rp med 9,5 kg ts ensilage 7,9 kg spannmål 9,8 kg kraftfoder 12,2 MJ/kg ts (50,2 kr/dag) Förslag på ändring!? 48
Ändring 6,5 kg ensilage 4 kg ts HP-massa 7,9 kg blandsäd 8,5 kg kraftfoder med lägre rp 17,9 % rp 12,5 MJ Andra sätt att ändra foderstaten kan vara att blanda ensilage. Betfor, betfiber mm 47,60 kr/dag 49
Fosfor Till mjölkkor ligger fosfortilldelningen sällan över norm, fosfor är dyrt! Om korna utfodras med färdigfoder ligger de högmjölkande korna på fosforöverskott Saknas analyser på eget foder kan det bli fel; ensilage 2,4-3,1 g 50
Fosfor forts Fosfor är ett viktigt näringsämne för våra husdjur, inte minst för mjölkkornas fertilitet. Vid brist på fosfor har mjölkkor fått lägre foderintag och lägre mjölkavkastning! 51
Korta kofakta Genomsnitt för Halland 06/07 Inkalvningsålder: 27,9 mån (H) (28,2 mån Sve) Rekryterings-%: 41 % (borde vara lägre) Mjölkavkastning: 9916 kg ECM (Halland) Kalvningsintervall: 13,4 mån (Halland) 52
Korta kofakta En ko äter: Ca 10 kg ts grovfoder per dag (mer om majs eller HP-massa ingår i foderstaten) Ca 0,4 kg kraftfoder per kg ECM Om majs el. HP-massa ingår i foderstaten utfodras mindre kraftfoder Ca 100 g mineraler per dag Om korna utfodras med färdigfoder ingår mineraler. Då får i stort sett endast sinkorna mineraler 53
Nyckeltal 2001-2007 Mjölk per ha: 8450 kg (Sverige) 8747 kg (Halland) Beror på areal och mjölkavkastning N-överskott per ton mjölk: 22 kg/ton N från inköpt foder: Svårt att jämföra. Alla fodermedel är inte med t.ex. HP-massa finns inte med i detta nyckeltal. Ekogårdar ligger lägre. Odlas bara vall, pga begränsad areal, blir detta mått högt Finns stor areal och stor andel hemmaproducerat foder blir det lågt Föds tjurar upp på gården. Kraftfoder kanske köps in till dem. Då blir måttet högt. 54
- ÅTGÄRDER - Undvik överutfodring Anpassa råproteinhalten efter produktionen Ökad avkastning per ko ger högre effektivitet på given mängd mjölk Optimera hemmaproducerat foder Åtgärder i stallet 55
- RÅDGIVNING - Miljöanpassning av foderstater Noggrann uppföljning av utfodringen Förbättring av det hemmaproducerade foder Miljöanpassning av betesdrift Byggnadsplanering/stallmiljö 56