Framgångsfaktorer vid frivilliga HVB- hems placeringar

Umeå Universitet Institutionen för socialt arbete C- uppsats, 10 poäng Höstterminen 2006 Framgångsfaktorer vid frivilliga HVB- hems placeringar En studie av fyra placerade ungdomars placeringar beskrivna av deras socialsekreterare Författare: Sara André Louisa Sesti Handledare: Gunbritt Sandström

Innehållsförteckning 1.Inledning... 1 1.1 Inledning. 1 1.2 Syfte och frågeställningar... 1 1.3 Avgränsningar... 1 1.4 Förklaring av begrepp... 2 1.5 Ansvarsfördelning... 2 2. Metod... 4 2.1 Val av metodik... 4 2.2 Val av datainsamlingsmetod.. 4 2.3 Urval... 4 2.4 Tillvägagångssätt 5 2.5 Metodologiska reflektioner... 5 2.5.1 Validitet.. 5 2.5.2 Reliabilitet... 6 2.5.3 Generaliserbarhet... 6 2.6 Etiska reflektioner... 6 3. Tidigare Forskning. 8 4. Teoretiska referensramar... 11 4.1 Val av teoretisk referensram.. 11 4.2 Val av bakgrundsfaktorer.. 11 4.3 Koppling mellan tidigare forskning om bakgrundsfaktorer och teorier 12 4.3.1 Socialarbetarna och det sociala arbetet... 12 4.3.2 Barnet och barnets vårdhistoria.. 13 4.3.3 Föräldrarnas situation och ungdomens nätverk.. 15 4.3.4 Faktorer med särskild relevans utifrån vår studies syfte och frågeställning... 16 4.4 Teorikritik.. 16 5. Empiri... 18 5.1 Val av redovisning av empiri..... 18 5.2 Redovisning av intervjun med Sandras socialsekreterare...... 18 5.3 Spegling av intervjun i förhållande till den teoretiska referensramen.. 19 5.4 Redovisning av intervjun med Anders socialsekreterare... 22 5.5 Spegling av intervjun i förhållande till den teoretiska referensramen... 24 5.6 Redovisning av intervjun med Rolands socialsekreterare..... 28 5.7 Spegling av intervjun i förhållande till den teoretiska referensramen. 29 5.8 Redovisning av intervjun med Nils socialsekreterare.... 33 5.9 Spegling av intervjun i förhållande till den teoretiska referensramen 34 6. Resultat av spegling avseende faktorer 38 7. Diskussion.... 42 8. Referenslista 44 Bilaga 1 Intervjuguide

Umeå Universitet Institutionen för socialt arbete C-uppsats, 10 poäng Höstterminen 2006 Handledare: Gunbritt Sandström Titel: Framgångsfaktorer vid frivilliga HVB- hems placeringar, En studie av fyra placerade ungdomars placeringar beskrivna av deras socialsekreterare Författare: Sara André och Louisa Sesti Sammanfattning Många av de placeringar som görs inom ramen för socialtjänsten resulterar i att vården avbryts utan att syftet med vården är uppfyllt. Vissa forskare anser att socialsekreterarens roll för hur en placering utfaller är viktig som en bakgrundsfaktor bland andra. Det finns dock inte mycket skrivet om detta och därför är det intressant att få mer vetskap om. Intentionen med studien är att undersöka faktorer som har betydelse för om syftet vid placeringar på behandlingshem uppfylls eller inte, med fokus på socialtjänstens insatser. En frågeställning har varit att undersöka vårdplanens betydelse för utfallet av vården. Studien grundades på intervjuer med tre socialsekreterare avseende fyra ungdomar och deras placeringar där två av dem haft erfarenhet av uppbrott och två av dem inte haft det. Resultatet visar att socialsekreteraren har betydelse för att motivera ungdomen till vården vilket lägger grunden för att placeringen ska fortlöpa utan avbrott. En annan viktig slutsats är att ungdomens egna resurser och förmågor har betydelse för om syftet med vården kommer att uppfyllas. Utformningen av vårdplanen visade sig inte ha någon enskild påverkan på utfallet av en placering utan man måste se den i relation till kontakten mellan socialsekreteraren och ungdomen.

1. Inledning 1.1 Inledning En del av socialtjänstens verksamhet bedrivs i syfte att hjälpa de ungdomar som på ett eller annat vis hamnat utanför samhällets normer. Detta sker både i förebyggande verksamhet i form av råd och stöd och i utredningsverksamhet inom myndighet. En del av myndighetsverksamheten tar sig uttryck i placeringar på institution eller i familjehem. Många av placeringarna avseende institutioner och familjehem inom socialtjänsten fungerar inte, och cirka hälften av alla placeringarna avbryts enligt en rapport från Socialstyrelsen. Rapporten tar upp olika faktorer som spelar in när en placering avbryts och vilka faktorer som anses förebygga att sammanbrott i vården inte ska ske. De faktorer som diskuteras är bland annat egenskaper hos det placerade barnet/ungdomen, föräldrarnas situation, socialsekreterarens roll, samt vårdmiljön. 1 Det finns inte mycket forskat om detta vilket gjorde att vårt intresse växte att undersöka detta närmare. Detta får oss att undra vilka bakgrundsfaktorer som har störst betydelse för om en placering avbryts tidigare än planerat eller vilka faktorer som gör att vissa placeringar inte avbryts. Särskilt intressant tycker vi att det är att vissa studier tar upp socialsekreterarens roll som en viktig bakgrundsfaktor vid sammanbrott. Detta resonemang leder till tanken om betydelsen av socialtjänstens planering för utfallet av en placering. Under senare år har man diskuterat en ökad evidensbaserad och kunskapsbaserad socialtjänst. 2 Som ett resultat av detta har man inom socialtjänsten fokuserat på utvecklandet av utredningsmetoder där vårdplanen har fått större betydelse. I socialtjänstlagen står det att en vårdplan alltid ska skrivas när en placering görs och denna anger riktlinjerna för syftet med vården/placeringen. 3 Vi anser att vårdplanen kan ses som ett verktyg för socialsekreterarna att lyfta fram ungdomens förmågor och styrkor för att på så sätt hjälpa ungdomen till en förändrad livssituation. Detta leder till frågeställningen att det kan vara intressant att studera socialsekreterarens betydelse vid utfallet av placering som en faktor bland andra men även titta närmare på vårdplanens betydelse för utfallet av placeringen. Påverkar syftet med vårdplanen hur en placering utfaller? 1.2 Syfte och frågeställningar Intentionen med studien är att undersöka faktorer som har betydelse för om syftet vid placeringar på behandlingshem uppfylls eller inte, med fokus på socialtjänstens insatser. Vilken betydelse har utformningen av vårdplanen för utfallet av en placering? Kan man se några skillnader eller likheter mellan ungdomar som inte har erfarenheter av sammanbrott och ungdomar som har erfarenheter av sammanbrott? 1.3 Avgränsningar Undersökningsgruppen är avgränsad till ungdomar med missbruksproblematik, som varit placerade minst ett år på institution. Vi har valt att inte se missbruket som en faktor eftersom 1 Vinnerljung et al (2001) 2 Morén & Blom (2003) 3 Socialtjänstlagen 11 kapitlet 3 (2005) 1

syftet med studien är att undersöka vissa bakgrundsfaktorer som har betydelse för utfallet av en placering och därför har vi valt att bortse från ungdomarnas problematik. Anledningen till att vi bortsett från denna problematik är att vi ville undersöka bakgrundsfaktorer med fokus på runtomliggande faktorer i ungdomens närhet. Vi anser att denna avgränsning var nödvändig utifrån studiens syfte och frågeställningar eftersom studien skulle ha blivit för omfattande om vi betraktat missbruket som en faktor. Vidare var ambitionen att undersöka en homogen grupp oavsett problematik. Detta utifrån studien reliabilitet. 4 Studien har inte som ambition att undersöka alla tänkbara faktorer till att en placering lyckas eller misslyckas. Fokus sätts på att studera utfallet av ett antal placeringar med särskild betoning på vårdplaner och socialtjänstens insatser. Vi har valt att inte fokusera på etnisk bakgrund eftersom det kan vara svårt att undersöka på grund av att det finns många aspekter att ta i beaktning såsom föräldrars anpassning, ungdomens anpassning och identitet. Vi väljer att därmed inte heller fokusera närmare på uppväxtmiljön eftersom arbetet skulle bli allt för stort och då en del av den faktorn finns med under föräldrars situation Det anses ej finnas något samband mellan sammanbrott och kön. Studien har därför inte särskilt beaktat genusperspektivet. 5 Bakgrunden till valet att fokusera på vårdplanerna är att vårdplanen är den del i utredningsarbetet där det framkommer hur socialarbetarna tänkt hjälpa ungdomen till en bättre tillvaro. Därför har vi funnit det intressant att titta på hur de olika vårdplanerna i ungdomarnas ärenden var utformade och socialtjänstens arbetssätt. Studiens empiri begränsas som följd av ovanstående till intervjuer av socialsekreterare inom socialtjänsten. Det hade varit intressant att även undersöka ungdomarnas och behandlingshems personalens uppfattningar men studiens omfattning och tidsbrist medförde denna avgränsning. 1.4 Förklaring av begrepp Definitionen av sammanbrott innebär de fall då en placering av en ungdom upphör eftersom ungdomen själv inte vill fullfölja vården. Vårdplan definieras som det dokument som enligt socialtjänstlagen alltid ska skrivas när ett barn eller ungdom placeras i ett annat hem än det egna eller på en institution. 6 Vårdplanen är en övergripande plan som beskriver barnets behov, vad som ska uppnås med insatserna samt vem som har ansvaret när de ska genomföras. I vårdplanen kan man läsa hur socialtjänsten bedömer barnets behov och vad som är syftet med placeringen. 1.5 Ansvarsfördelning Sara har haft det största ansvaret för: inledning, avgränsningar, val av metodik, datainsamlingsmetod, etiska reflektioner, coping, recilience, reframing, empowerment, 4 Denscombe (1999) 5 Vinnerljung et al (2001) 6 Socialtjänstlagen 11 kap 3 (2005) 2

redovisning av empiri (kodat och transkriberat två intervjuer), spegling av Anders och Roland samt diskussionen. Louisa har haft det största ansvaret för, förklaring av begrepp, urval och tillvägagångssätt, metodologiska reflektioner, tidigare forskning, teoridelarna av Antonovsky samt tidigare studier gjorda på området, teorikritik, redovisningen av empirin (kodat och transkriberat två intervjuer), spegling av Sandra och Nils samt analysen. 3

2. Metod 2.1 Val av metodik Kvalitativ metod kan ses som ett verktyg för att komma fram till ett resultat i vår studie. Den kvalitativa metoden innebär i första hand att den har ett förstående syfte. Det centrala i den kvalitativa metoden blir huvudsakligen att använda sig av olika sätt att samla in information för att få en djupare förståelse om problemet. 7 Detta innebär att man studerar individernas/intervjupersonernas perspektiv på sin värld som i detalj försöker beskriva innehåll och struktur hos individernas medvetande. 8 Enligt Holme & Solvang kan man beskriva den kvalitativa forskningsmetodiken utifrån några huvudsakliga drag. Den kännetecknas av närhet till den källa informationen hämtas ifrån, då oftast i form fysisk närhet i form av intervju, vilket innebär att man skall möta personen ansikte mot ansikte. Det innebär dessutom en social närhet och en grund för ömsesidig tillit, vilket medverkar till att intervjupersonen har lättare att öppna sig. Det skall vara en korrekt återgivning av det intervjupersonen berättat. Rapporten bör även innehålla tydligt deskriptiva beskrivningar i utsträckning av vad som är viktigt för förståelsen av studien. För att få bästa möjliga förståelse skall rapporten innehålla direkta citat som visar individernas egna uttryckssätt. 9 2.2 Val av datainsamlingsmetod Vi utformade en strukturerad intervjuguide 10 med utgångspunkt från syftet i vårdplanerna och den kunskapsöversikt om bakgrundsfaktorer vi gjort. Intervjuguiden är utformad så att den går att applicera på samtliga vårdplaner, det vill säga både ungdomar med eller utan erfarenheter av sammanbrott. Anledningen till detta val har sin grund i att vi inte ville förbise information som socialsekreterarna gav under intervjuerna eftersom ungdomarnas erfarenheter såg annorlunda ut. Detta för att säkra validiteten i vår undersökning. Under intervjusituationerna använde vi oss huvudsakligen av tematiska intervjufrågor som hade en relevans till forskningsämnet. 11 Detta innebär att vi delat upp intervjun i olika kategorier (se bilaga ett) som i förförståelsen visat sig ha betydelse för hur ungdomens situation ser ut. 12 Samtliga intervjuer har kodats på samma sätt i form av huvudkategorier för varje ungdom. Detta för möjligheten att hitta samband mellan de olika socialsekreterarnas tankesätt och ungdomarnas bakgrundsfaktorer. Vilket innebär att vi delat upp intervjun i olika kategorier som i förförståelsen visat sig ha betydelse för hur ungdomens situation ser ut. 13 2.3 Urval Den primära undersökningsgruppen har bestått av tre socialsekreterare som delgivit information om fyra placerade ungdomar och deras vårdplaner avseende ungdomarnas senaste placering. Informationen om ungdomarna har givits av de ansvariga socialsekreterarna i ärendena. De kriterier som givits avseende urvalet av ungdomarna och deras vårdplaner var att de ska ha en liknande problematik, varit placerade under minst ett år samt att två av dem 7 Holme och Solvang (1997) 8 Kvale (1997) 9 Ibid. 10 Ibid. 11 Ibid. 12 Ibid. 13 Ibid. 4

ska ha erfarenheter av sammanbrott medan två inte skulle ha det. Undersökningsgruppen har därmed bestått av tre killar och en tjej. Samtliga ungdomar befinner sig i ålderspannet 15-20 år. Tre av dem är fortfarande aktuella som ärenden på socialtjänsten och samtliga ungdomar har en missbruksproblematik. Anledningen till att ett kriterium varit att ungdomarna ska ha samma problematik är att det då är lättare att dra slutsatser och hitta likheter i en sådan grupp, då man vet att en del av ungdomarnas problematik är densamma. 14 Detta val har även gjorts med tanke på studiens reliabilitet. 15 Vår ambition har varit att undersöka de faktorer med fokus på de kringliggande faktorerna i ungdomens närhet, som påverkar utfallet av en placering och vi har därför valt att bortse från ungdomarnas problematik. Vi är medvetna om att denna avgränsning bortser från missbruket som en viktig faktor men denna avgränsning var nödvändig utifrån studiens syfte och frågeställningar. 2.4 Tillvägagångssätt Vi har vänt oss till socialtjänsten för att få tillgång till material. Uffe enheten förmedlade vår skriftliga begäran om att få ta del av sekretessbelagt material och denna begäran godkändes av socialchefen och enhetschefen för ungdomsgruppen. Vår strävan att ha en så homogen urvalsgrupp som möjligt förmedlades till socialtjänsten. Enhetschefen för ungdomsgruppen vid individ och familjeomsorgen valde ut klienter utifrån de kriterier som ställts vilket medförde att de ansvariga socialsekreterarna i ärendena tillfrågades om medverkan i vår studie. Därefter fick vi av enhetschefen telefonnummer till tre olika socialsekreterare som hade ärenden utifrån våra ställda kriterier. Vi tog därefter kontakt med dessa tre socialsekreterare via telefon där vi förklarade syftet med studien och bestämde tid för intervju och utlämnande av vårdplan. Vårdplanen lämnades ut innan intervjuerna genomfördes eftersom det underlättade vid utformningen av intervjuguiden (se bilaga ett). Vi har använt oss av en så kallad respondentintervju vilket innebär att de personer vi intervjuat är delaktiga i den företeelse vi studerar eftersom socialsekreterarna är involverade i processen kring ungdomarna. De kan därför inte betraktas som personer stående utanför den företeelse vi studerar men som har mycket att säga om det. 16 Intervjuerna genomfördes sedan i olika samtalsrum på socialtjänsten. Under samtliga intervjuer deltog vi båda men en av oss var den som höll i intervjun medan den andra var mer passiv och kom med kompletterande frågor. Vid intervjuerna användes bandspelare. Intervjuerna pågick ifrån ca 30 minuter till och med ca 60 minuter på varje socialsekreterare. Vid analysen av de transkriberade intervjuerna har vi använt oss av meningskategorisering som analysmetod. 2.5 Metodologiska reflektioner 2.5.1 Validitet Begreppet validitet handlar i kvalitativ forskning om kontroll och trovärdighet, vidare att det finns ett empiriskt belägg för det man kommer fram till samt att en rimlig tolkning gjorts av materialet. Trovärdigheten i denna studie bygger på de intervjuer som genomförts och hur kodningen av dessa genomförts. 17 Då strävan vid sammanfattningarna av intervjuerna varit att återge dessa så korrekt som möjligt och då belysande citat tagits med i den speglande delen, 14 Denscombe (1999) 15 Kvale (1997) 16 Ibid. 17 Kvale (1997) 5

bör trovärdigheten i tolkningen av intervjuerna anses vara hög. Under hela uppsatsarbetet har det funnits en strävan efter att frågeställningar, syfte och empiri följts åt. De tolkningar som gjorts bygger på en egen skapad teoretisk referensram som i sin tur understöds av tidigare forskning och etablerade teorier. 2.5.2 Reliabilitet En studies reliabilitet handlar om i vilken utsträckning de resultat som framkommer i analysen kan upprepas om någon annan skulle genomföra studien, det vill säga att resultatet blir detsamma oavsett vem som genomför undersökningen. Detta begrepp är ganska svårapplicerat på kvalitativ forskning eftersom det i stor utsträckning utgår från människors subjektiva upplevelser som enligt den kvalitativa forskningsramen har tolkningsföreträde. 18 Genom att noggrant redovisa tillvägagångssättet samt redovisa det som framkommit i intervjuerna ges läsaren tillfälle att tolka och analysera logiken i de resonemang som förs vilket på så sätt stärker studiens reliabilitet. I detta sammanhang bör påpekas att när det gäller informationen om ungdomarna utgör intervjuerna med socialsekreterarna sekundära källor. Detta innebär att det är deras ord och berättelser vi tolkar i analysdelen vilket ger utrymme för en subjektiv tolkning av hur placeringen utfallit. Kvale menar att det mellanmänskliga samspelet i forskningsintervjun kan inverka på resultatet men att detta inte behöver vara till ondo bara man är medveten om att det finns och påtalar detta. Tvärtom kan detta belysa nya aspekter och dimensioner i undersökningen. 19 2.5.3 Generaliserbarhet Generaliserbarhet handlar om ifall forskningens resultat kan överföras och tillämpas i andra situationer. Vid kvalitativa studier som bygger på material som inte alltid ser likadant ut, är det svår att generalisera. 20 Eftersom varje ungdom är unik och har olika styrkor och svagheter blir det svårt att dra några generella slutsatser, speciellt även med tanke på att den undersökningsgrupp som undersökts är liten i storlek. 2.6 Etiska reflektioner Eftersom den information vi sökt är sekretessbelagd har vi begärt informerat samtycke skriftligen av chefen vid Socialtjänsten i Umeå att få ta del av avidentifierade vårdplaner. Vi erhöll även informerat samtycke muntligen och skriftligen av avdelningschefen vid ungdomsenheten. Informerat samtycke från intervjupersonerna gavs muntligen via telefon då vi bestämde tidpunkt för intervjuerna. 21 När det gäller konfidentialiteten så har vi inte använt oss av socialsekreterarnas eller klienternas namn i vår studie. De namn vi använder oss av är påhittade namn. Även annan information som kommit fram i intervjuerna som kan anses som identifierande av personerna har tagits bort 22 Vi har även tänkt på konsekvenserna och den etiska principen om fördelaktighet det vill säga att våra undersökningspersoner skall lida så liten skada som möjligt, så att vi ej avslöjar något 18 Kvale (1997) 19 Ibid. 20 Ibid. 21 Ibid. 22 Ibid. 6

i vår studie om våra socialsekreterare eller deras klienter som de kan få problem med i sin kontakt med klienterna eller i sitt arbete på arbetsplatsen. 23 En del av vår studie består av att studera vårdplanerna, vilket vi har fått planera med eftertanke för att undvika att vår genomgång skulle uppfattas som ifrågasättande av deras utformning av vårdplanerna. Vi har övervägt det etiska i att vi fått ta del av vårdplanerna utan att de berörda ungdomarna kontaktades. Vi gjorde den bedömningen att då vårdplanerna vi fått ta del av är avkodifierade finns det ingen möjlighet för oss att få reda på vilka dessa ungdomar är. 23 Kvale (1997) 7

3.Tidigare forskning Det har gjorts både kvantitativa och kvalitativa studier på området. Men då flertalet av forskningen om sammanbrott gällande bakgrundsfaktorer enbart är kvantitativa har vi huvudsakligen valt att ta del av denna med tanke på studiens syfte. Forskningen inom avbrutna placeringar när det rör barn/ungdomar sträcker sig ungefär fyra decennier tillbaka. Inom forskningssammanhang benämner man forskningen inom detta område som sammanbrottsforskning 24 och det är även denna term som vi kommer att använda oss av i vår uppsats. Begreppet sammanbrott definieras på lite varierande sätt beroende på vem som genomfört studien och hur denna valt att definiera sammanbrott. 25 I vissa studier definieras sammanbrott som en placering som är avslutad oberoende orsak. I andra studier kan det definieras som ett avbrott i vården eftersom socialtjänsten bedömer att vården inte kan fortsätta. I andra fall kan definitionen vara att det är ungdomen eller ungdomens föräldrar som bedömt att vården inte ska fortsätta. 26 Många studier har gjorts om hur risken för sammanbrott påverkas av omständigheter som har att göra med barnen och deras historia. Sådana omständigheter kan vara barnets/ungdomens ålder vid placeringen, eller en annan viktig omständighet som påverkar risken för sammanbrott är om barnet/ungdomen har så kallade beteendeproblem. 27 Några av de första studierna avseende sammanbrottsrisken i fosterbarnsvård som gjordes inom detta område, enligt en rapport från Socialstyrelsen, 28 utfördes på 60 och 70 talen av brittiska forskare. De som kan nämnas är Trasler, Parker, George och Napier. De studier som dessa forskare genomförde betraktas som klassiker inom ämnesområdet och var tongivande för senare forskning. 29 De studier som de genomfört visar på att barnets ålder för sammanbrottsrisken har betydelse. Studierna visar att ju äldre barnet är vid placeringen ju högre risk för sammanbrott. Parker och George menar även att tidigare institutionsvistelser innan placering i fosterhem innebär en ökad risk för sammanbrott. George genomförde dock en studie på barn i åldrarna 5-13 år där han konstaterar att det inte finns några direkta samband mellan ålder och sammanbrottsrisken. Napier genomförde en studie i början på 70-talet som omfattade 79 barn i åldrarna 0-13 år där han jämförde sammanbrotten vid långtidsplaceringar jämfört med placeringar som varat mindre än fem år. Även han konstaterar att det finns ett samband med en ökad sammanbrottsrisk och barnets ålder. Andra faktorer som Napier menar har betydelse för en ökad sammanbrottsrisk i sina studier är om barnet upplevt många placeringar och flyttningar samt om barnet varit med om tidigare sammanbrott. Enligt en rapport från Socialstyrelsen så har vissa av de tidigare studierna som genomförts fokuserat på föräldrarnas situation där man lyfter fram några så kallade riskfaktorer som till exempel om det påverkar sammanbrottsrisken om barnet/ungdomen växer upp i så kallade riskmiljöer. Studier gjorda av Stone & Stone och Mc Donald visar att det finns en förhöjd sammanbrottsrisk om barnet vuxit upp med varaktiga problem i hemmet. 30 Andra faktorer som berörs i rapporten från Socialstyrelsen är skolans betydelse där vissa studier exempelvis Stone & Stone. De menar att barn som fungerar bra i skolan löper en mindre risk för sammanbrott vid placeringar än barn som fungerar sämre i skolan. Andra forskare som Mc 24 Vinnerljung et al (2001) 25 Andreassen (2003) 26 Vinnerljung et al (2001) 27 Ibid. 28 Ibid. 29 Ibid. 30 Ibid. 8

Donald och Pardeck hittar inga sådana samband i sina studier. En annan variabel det råder oenighet kring i rapporten från Socialstyrelsen är barnens etniska bakgrund där studier gjorda av Cliffe & Berridge visar att barn med utländsk bakgrund löper en ökar risk för sammanbrott medan andra studier gjorda av Festinger och tidigare studier gjorda av Berridge & Cleaver inte visar på några, eller visar på svaga, sådana samband. Enligt rapporten från Socialstyrelsen menar Parker och Napier på att avbrott i en placering kan härledas till olika faktorer i barnets/ungdomens uppväxtmiljö, att det finns en ökad risk för sammanbrott om barnets mor är död och George kommer i sina studier fram till att det finns en ökad risk för sammanbrott om familjen är känd hos de sociala myndigheterna eller om föräldrarna är brottsregistrerade. Andra aspekter som berörs i rapporten från Socialstyrelsen är vårdmiljön och socialarbetarnas betydelse för utfallet av en placering. 31 Tre studier gjorda i slutet av 80-talet gjorda av Millham, Berridge & Cleaver samt Fratter enligt en rapport från socialstyrelsen visar att sammanbrottsrisken minskar om föräldrarna besöker eller har annan kontakt med sina barn som är placerade. Berridge & Cleaver menar på att om det finns en kontakt mellan socialarbetarna och föräldrarna så minskar risken för sammanbrott. 32 Det finns få studier gjorda av sammanbrott inom institutionsvården och det är förekommande att man inom den forskningen använder dessa studier som en bakgrundsfaktor till sammanbrott inom fosterhemsvården. De forskare som enligt rapporten från Socialstyrelsen studerat sammanbrott inom institutionsvården är Millham, Kendrick samt Cliffe & Berridge. Samtliga av dessa studier har genomförts under 80 och 90- talen. Kendrick genomförde en studie av 201 barn som omfattade både institutions och fosterhemsvård där han konstaterar att beteendeproblem ökar risken för sammanbrott. Cliffe & Berridge konstaterar att om orsaken till att barnet/ungdomen placerats på grund av försummelse minskar risken för sammanbrott i jämförelse med om orsaken till placeringen är beteende. 33 Andra forskare som enligt en rapport från Socialstyrelsen har genomfört studier i ämnet är Stone & Stone och Mc Donald visar dock på i sina studier gjorda på fosterhemsplacerade barn att sammanbrottsrisken ökar om barnet är placerat på grund av försummelse i hemmet. Millham genomförde en studie på 450 barn varav 72 av dessa var placerade på institution som visar att sammanbrottsrisken är större vid fosterhemsplaceringar än vid institutionsplaceringar. 34 Den enda studien som handlar om sammanbrott i Sverige gjordes 1995 och är en undersökning av Socialstyrelsen om tre kommuners fosterbarnsplaceringar. Syftet med studien var att undersöka frekvensen av sammanbrott. Andra svenska forskare som forskat inom institutionsvården men inte direkt om just sammanbrott är Vinnerljung, Sarnecki och Levin. 35 Claes Levin genomförde 1998 en studie om ungdomar som vistats vid Råby ungdomshem. Undersökningen byggde på material som Levin samlat in vid två olika tidpunkter genom intervjuer med behandlingspersonalen och de placerade ungdomarna. Syftet med studien var att belysa hur det går för ungdomar som har varit placerade vid en sådan institution samt att få 31 Vinerljung et al (2001) 32 Ibid. 33 Ibid. 34 Ibid. 35 Andreassen (2003) 9

djupare kunskap om processer under placeringstiden. 36 Levins studie är ganska nedslående då han menar på att 80 % av ungdomarna begick lagbrott efter utskrivningen samt att man ansåg att det gått rätt så bra för endast 30 % av ungdomarna. Levin framhåller i redovisningen av sitt resultat en rad faktorer som har betydelse för ett negativt utfall av en placering. 37 Några av faktorerna han nämner är obestämd behandlingstid, otydligt placeringssyfte, brist på egentlig behandling, ungdomarnas motstånd mot behandling, den interna ungdomskulturen, isolering från omvärlden och bristfällig förberedelse inför utskrivning och hemkomsten Sarnecki genomförde en studie som fokuserade på ungdomar på sju olika ungdomshem i Stockholmsområdet. Sarneckis studie har relevans då den belyser betydelsen av att dels klassificera ungdomarna efter deras problematik och dels för att beskriva hur det går med ungdomarna efter utskrivningen. 38 Sammanfattningsvis kan man konstatera att de undersökningar inom ämnet som genomförts har gjorts på olika undersökningsgrupper avseende ålder och typ av placering (familjehem eller institutionsvård) vilket gör att det är svårt att dra några generella slutsatser mellan de olika undersökningarna. Detta kan även vara en förklaring till att resultaten i vissa fall är motstridiga. Betydligt mer forskning har gjorts på familjehemsvården än institutionsvården och studierna skiljer sig även åt på det sätt att den infallsvinkel de olika forskarna har valt att fokusera på ser olika ut. I vissa undersökningar fokuserar man på barnens/ungdomens upplevelse medan man i andra undersökningar inriktar sig på institutionens, socialarbetarens eller föräldrarnas perspektiv. Man kan fastslå att det har genomförts mycket få undersökningar avseende sammanbrott inom institutionsvården och att de översikter som finns avseende all forskning inom området behandlar den forskning som bedrivits inom fosterhemsvården samt institutionsvården vilket gör att det är svårt att särskilja resultaten mellan dessa två vårdformer. 36 Andreassen (2003) 37 Ibid. 38 Ibid. 10

4.Teoretiska referensramar 4.1 Val av teoretisk referensram Vi har valt att redovisa vår teoridel på ett lite annorlunda sätt. Vi skriver om tidigare forskningsresultat i ämnet avseende bakgrundfaktorer som har betydelse vid sammanbrott samtidigt som vi redogör för de teorier vi valt att använda oss av. Vi kopplar samman dessa två komponenter för att bygga upp vår teoretiska referensram som blir den referensram vi kommer att spegla vår empiri emot. Vi har valt att referera följande teoribildningar: Det salutogena tänkandet utifrån teorier om KASAM, teorier om coping, resilience samt empowerment. Att vi valt att använda oss av just dessa teorier har att göra med att vi vill ge en ökad förståelse för hur man kan se på vilket sätt människor handskas med motgångar i livet och varför man gör de livsval man gör. Vi vill få en djupare teoretisk kunskap om vilka omständigheter som påverkar hur det kommer sig att vissa klarar en placering bra medan andra gör det sämre. Vi avslutar teoridelen med att lista de faktorer som vi valt att närmare studera vid våra intervjuer. 4.2 Val av bakgrundsfaktorer Vid genomgången av litteratur inom området framkommer det att det är svårt att peka ut några faktorer som alla är eniga om eftersom studierna är gjorda på olika urvalsgrupper. Vi har valt att ta upp några av de mest förekommande faktorerna och presenterar fyra faktorer: 39 1. Socialarbetarna/det sociala arbetet. Vi har valt att främst rikta in oss på denna faktor då vi fokuserar på socialtjänsten och socialsekreterarnas betydelse i vår uppsats eftersom vi ser vårdplanen som ett instrument för socialarbetarna att arbeta med den placerade ungdomen. 2. Barnet och barnets vårdhistoria. Det råder enighet om att barnets ålder påverkar utfallet av en placering samt att barnets/ungdomens tidigare vårdhistoria också gör det. Det råder även enighet kring att en viktig aspekt är om barnet/ungdomen har beteendeproblem. Resultat som det råder oenighet kring är om huruvida skola och uppväxtmiljö påverkar utfallet av en placering. Även avseende betydelsen av barnets/ungdomens etniska bakgrund är studierna inte samstämmiga. Vi har valt att ta upp barnets ålder och tidigare vårdhistoria samt skolan. 3. Föräldrars situation. Resultaten pekar åt väldigt många olika håll. Det är främst i de tidigare studierna från 70- talen som man ser föräldrarnas situation eller egenskaper som en viktig faktor vid sammanbrott. 40 En viktig aspekt som lyfts fram är studier som pekar på att en kontakt mellan föräldrar och socialarbetare gör att sammanbrottsrisken minskar. 41 4. Vårdmiljön. Olika omständigheter i vårdmiljön är en faktor som ofta tas upp. Vi har valt att inte titta närmare på denna faktor då vi inte primärt kommer att fokusera på vårdmiljön i vår empiri. 39 Vinnerljung et al (2001) 40 Ibid. 41 Ibid. 11

4.3 Koppling mellan tidigare forskning om bakgrundsfaktorer och teorier 4.3.1 Socialarbetarna och det sociala arbetet Uttrycket reframing innebär enligt Claezon att man som socialsekreterare förklarar vikten av att identifiera vilka faktorer som är gynnsamma för klienten och hur man kan förstärka dessa istället för att fastna i problemen, det vill säga att man gör en omstrukturering av individens liv där svåra upplevelser finns med, men de flyttas till ett annat plan. Istället lyfter man fram individens förmågor och goda erfarenheter, som förstärks och blir ett centrum i den nya personbeskrivningen. 42 Reframing kan därmed ses som ett verktyg för socialsekreterarna vid utformningen av vårdplanerna. Vi menar att för att förbereda sig och planera inför en placering så är en god relation mellan socialarbetare och klient en förutsättning för att uppnå ett bra resultat. Anledningen till att vi anser detta ligger i att vi tror att det är nödvändigt att socialarbetaren och ungdomen har byggt upp en relation över tid så att socialarbetaren vet, i den mån det går att veta, vilka positiva sidor hos ungdomen som behöver lyftas fram. En viktig aspekt i detta sammanhang är att socialarbetaren låter ungdomen komma till tals, och i den mån det går, få möjlighet att få gehör för sina önskemål när det gäller alternativa valmöjligheter. Enligt en rapport från socialstyrelsen visar studier på att risken minskar för sammanbrott ju färre socialarbetare och myndigheter som är inblandade i genomförandet och uppföljningen av en placering. 43 Studier visar på att risken för sammanbrott minskar ju bättre förberedelsen och planeringen är från socialarbetarens sida. 44 Vi menar att en ungdom som haft många olika socialsekreterare kan få minskad tilltro till det sociala vårdsystemet och deras känsla av att kunna påverka sin situation minskar. Vår tankebana kring detta stärks ytterligare genom det som Claezon skriver om när det gäller recilience. 45 Recilience betyder motståndskraft eller återhämtningsförmåga och används i socialt arbete som ett uttryck för positivt förändringsarbete. Claezon menar att förändringsmöjligheterna till återhämtningsförmåga uppstår i relationen och samarbetet mellan socialarbetaren och klienten och delaktigheten däremellan. Klienten kan få svårt att klara av situationer ensam och därmed ska socialarbetaren finnas med och hjälpa klienten finna de valmöjligheter som finns, och uppmuntra de goda och konstruktiva valen som klienten väljer. 46 Detta medför att socialsekreteraren bör arbeta mer med delaktighet via lösningsfokuserat arbete och anta förändrade värderingar i synen på klientens förmåga. Socialsekreterarens roll blir i huvudsak att dela med sig av makten till klienten. Detta förklarar Claezon med uttrycket empowerment som betyder delaktighet och partnerskap. Inom det praktiska sociala arbetet står uttrycket för klientens möjligheter och rätt till delaktighet i beslut om interventioner. En viktig aspekt i empowerment handlar om att ge klienten inflytande och att uppmuntra och stärka klientens tilltro till sin egna förmåga. 47 Vi undrar om det kan vara så att de ungdomarna som har misslyckade placeringar bakom sig har utvecklat negativa handlingsstrategier på grund av sina tidigare erfarenheter i sin vårdhistoria och därmed utvecklat en negativ syn på socialtjänsten och dess vård. Just därför 42 Claezon (2004) 43 Vinnerljung et al (2001) 44 Ibid. 45 Claezon (2004) 46 Ibid. 47 Ibid. 12

anser vi att det är viktigt att etablera en bra relation så att ungdomarna kan känna tillit till socialtjänsten och därigenom få ökad förståelse för vikten av att kunna vara öppen för goda förändringar. Ett bra arbete från socialsekreterarens sida bör grunda sig i att socialsekreteraren hjälper ungdomen att få en känsla av att kunna påverka sin livssituation vilket i sin tur medför att ungdomen får en känsla av meningsfullhet vilket vi kopplar till Antonovskys KASAM. 48 För att socialsekreteraren ska lyckas med detta förändringsarbete tror vi att en viktig aspekt är att få ungdomen att känna sig delaktig i processen. Ges ungdomen möjlighet att vara delaktig och informeras vid val av behandlingshem, menar vi att känslan av att kunna påverka sin livssituation stärks, och motivationen för att påbörja ett förändringsarbete blir därmed starkare. 4.3.2 Barnet och barnets vårdhistoria Enligt Vinnerljung visar tidigare studier genomförda på 60- och 70- talen att risken för sammanbrott minskar ju yngre barnet är vid placeringen förutsett att placeringen är gynnsam. 49 Vi tycker man kan se ett sammanhang mellan det som ovanstående studier visar och Antonovskys teori om olika handlingsstrategier. Med handlingsstrategier menar Antonovsky det sätt man hantera oförutsedda händelser. Han menar att hur man handlar i olika situationer beror på vilka erfarenheter man bär med sig i form av brister och resurser. Ett exempel på en brist kan vara dålig självkänsla och ett exempel på en resurs kan vara social kompetens. Utifrån individens brister och resurser skapar man sin egen handlingsstrategi för hur man hanterar olika situationer. Antonovsky menar att den erfarenhet man skaffar sig av att hanterar oförutsedda händelser bygger på de svårigheter man tidigare upplevt, och ger därigenom en erfarenhet över hur man handskas med motgångar. Vi menar att ju yngre barnet är vid placeringen desto färre utvecklade handlingsstrategier bär barnet med sig vilket medför att strategierna ännu inte blivit djupt befästa och därför är lättare att förändra. Ett annat sätt att förklara det som Antonovsky förklarar som olika sätt att hantera svårigheter är Claezons förklaring av begreppet coping som innebär olika typer av problemhantering eller utvecklandet av strategier för anpassning. 50 Coping kan också beskrivas som ett konstruktivt sätt att bete sig på, för att göra det bästa möjliga av svåra traumatiska situationer, men det behöver inte nödvändigtvis innebära att omgivningen ser det som konstruktivt. 51 Coping är ofta ett svar på en ganska drastisk förändring som utmanar individens vanliga sätt att fungera och som frammanar ett nytt sätt att fungera och hantera verkligheten för att undvika den ångest, skuld, skam eller sorg som uppstår ur relativt svåra förhållanden. 52 Berglund skriver att personer med stark självkänsla har en förmåga att utveckla kompetenser och en förmåga att söka efter positiv feedback. Han menar att detta är ett uttryck för ett starkt KASAM. 53 KASAM är en teori som Antonovsky myntat och betyder känsla av sammanhang och består av tre hörnstenar: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Sammanfattningsvis kan man säga att KASAM kan definieras som en allomfattande känsla som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomgående känsla av tillit för att de saker som händer runtomkring en, både på ett inre och yttre plan, under livets gång, är begripliga och förutsägbara, att de resurser som krävs för att man ska kunna möta de krav som de saker som händer runt omkring en ställer på en finns tillgängliga och att man ser dessa krav som utmaningar, värda investering och engagemang. 48 Antonovsky (1991) 49 Vinnerljung et al (2001) 50 Claezon ( 2005) 51 Ibid. 52 Ibid. 53 Berglund (1998) 13

Eftersom sammanbrotten enligt tidigare studier minskar ju yngre barnen är vid placeringen så funderar vi på om en förklaringsmodell till detta kan vara att man vid en yngre ålder inte börjat utveckla några handlingsstrategier för att hantera svåra situationer eftersom man inte har samma livserfarenhet som en äldre person. Detta anser vi beror på att barnet är mer formbart och har lättare att knyta an till andra personer än sina föräldrar i sin omgivning. Vi menar att det kan vara så att de ungdomar som har många sammanbrott i sin vårdhistoria har utvecklat strategier som är så djupt rotade att de kan vara svåra att bryta. Det gör att när de här ungdomarna blir placerade kan de ha svårare att förändra de handlingsstrategier de redan har. Därför tror vi att ju äldre ungdomen är vid placering desto större kan risken vara för sammanbrott eftersom de inte har utvecklat samma förmåga att knyta an och använda sig av konstruktiva strategier. Vi menar att en del ungdomar som blir placerade inom ramen för socialtjänsten kan ha ett svagt KASAM, för att återigen knyta an till det Berglund skriver, eftersom de eventuellt inte har förmågan att söka efter positiv feedback. De kan söka och få feedback men sättet de söker på kanske inte alltid betraktas som ett positivt sätt att söka uppmärksamhet på. Detta resonemang stöds av Claezon som hävdar att en copingsstrategi inte nödvändigtvis behöver ses som konstruktiv av omgivningen. En rapport från socialstyrelsen visar på att barn/ungdomar som varit med om många placeringar eller sammanbrott kan ha en ökad risk för att vara med om nya sammanbrott. 54 Vi tror att de ungdomar som har många sammanbrott bakom sig intalar sig själva att de inte kan förändras, för dem blir detta ett sätt att skapa begriplighet i tillvaron. Vi anser inte att den här typen av strategi är ett medvetet val från ungdomens sida, utan det blir ett inlärt sätt att handskas med situationen. Antonovskys nämner i sin teori stressorer, som han menar på är när man ställs inför en situation som man inte vet hur man ska hantera. Det handlar alltså om ett krav på att hantera en oförutsedd situation som man inte har något automatiskt svar på eftersom man aldrig kommit i kontakt med den tidigare. Exempel på stressorer är exempelvis en familjemedlems död, skilsmässa, avsked från arbetet, tillkomsten av en ny familjemedlem, större personliga framgångar, pensionering m.m. 55 Att ha framgång i sin behandling tror vi skulle innebära för de här ungdomarna att de ställs inför en stressor som de inte vet hur de ska hantera. Enligt Antonovsky handlar hörnstenen begriplighet om att man upplever omvärlden som förstålig och att det som händer är förutsägbart. För ungdomarna blir det ett sätt att skapa förutsägbarhet i sin omvärld genom att inte anstränga sig för att utvecklas positivt under sin behandlingsvistelse där ungdomen placerats. Men kan också se det så att ungdomarna inte har några erfarenheter av en bra placering och därmed inte vet hur de ska hantera en situation med framgång. 56 Vi anser att skolan, oavsett om det är i vanliga skolan eller på behandlingshemmet, är en plats där ungdomen blir bekräftad. Bekräftelsen kan vara både positiv och negativ beroende på ungdomens motivation, inlärningsförmåga och de studiekamrater som vistas i skolan. Detta associerar vi till de skyddande faktorer som finns på tre olika nivåer och som Claezon beskriver som verkar stärkande och helande för ungdomen vid svåra situationer. De tre nivåerna är: Aktivitetsgrad, förmåga till stresstålighet och att stå emot påfrestande känslomässiga händelser, social förmåga samt intelligens. Även individer som kan stå emot och kan prata om sina erfarenheter får också större möjligheter att tolka sina erfarenheter på ett nytt konstruktivt sätt. 54 Vinnerljung et al (2001) 55 Antonovsky (1991) 56 Ibid. 14

Nätverket runt den unge, goda känslomässiga band med familj och vänner som ger stöd vid stressiga situationer. Goda band till familjen visar ungdomen att han/hon är värd att älska. Även det externa stödsystemet som uppmuntrar individens kompetens och förser ungdomen med känsla av meningsfullhet och känsla av att själv kunna påverka sin livssituation. 57 Skolan och i förlängningen de lärare som är verksamma där, anser vi att man kan se som ett externt stödsystem som i bästa fall bekräftar och uppmuntrar eleverna. Detta medför att ungdomen får en tro på sig själv och sin förmåga till framtidstro. Här drar vi en parallell till Antonovsky som skriver om komponenten meningsfullhet vilket innebär i vilken utsträckning man känner att livet har en innebörd och att man känner motivation att konfrontera de utmaningar man ställs inför. 58 Detta innebär enligt vårt sätt att se det, att om man har svårt i skolan kan detta leda till att man inte är så motiverad till skolarbetet, vilket i sin tur kan leda till en känsla av att inte kunna påverka sin situation. Vi tror att när man inte kan påverka sin situation blir det lätt så att motivationen börjar brista och det känns som om det inte längre spelar någon roll hur mycket man anstränger sig eftersom känslan säger att det ändå kommer att gå dåligt. Detta innebär att ungdomen har en svag känsla av sammanhang. Vi anser att fritidsintressen kan vara en viktig skyddande faktor precis som skolan då det är en plats för ungdomen att få positiv bekräftelse och få en känsla av att ingå i ett betydelsefullt sammanhang. 4.3.3 Föräldrarnas situation och ungdomens nätverk Socialstyrelsen skriver i sin rapport att risken för sammanbrott minskar om det finns en kontakt mellan socialarbetaren och föräldrarna till det placerade barnet/ungdomen. 59 Enligt Vinnerljung stöds detta resultat även av studier genomförda under 80 och 90- talen, vilka visar att om det finns en positiv relation mellan föräldrar och socialarbetare respektive mellan föräldrar och barn så minskar risken för sammanbrott. 60 Claezon menar att det sociala nätverket bestående av familj och vänner runt ungdomen har stor betydelse eftersom det kan ge stöd vid stressiga situationer och visar ungdomen att han/hon är värd att älska. Ett bra och stöttande nätverk hjälper till att fungera som stöd för den placerade ungdomen och bidrar till att göra verkligheten mer förståelig. 61 Vi tror att det Claezon skriver om när det gäller social förmåga i den första skyddande nivån, är viktig för ungdomen eftersom en stor social kompetens kan innebära att man pratar om sina problem med de som står en nära. Vi menar att besitter ungdomen en god social förmåga samt har ett stöttande nätverk så ökar motståndskraften att kunna hantera oförutsedda händelser. En av komponenterna i KASAM är begriplighet som har att göra med att man upplever omvärlden som förståelig och att det som händer är förutsägbart. 62 Vi tror att ett bra och stöttande socialt nätverk kan hjälpa till att göra omvärlden mer förståelig och förutsägbar. Antonovsky skriver även om komponenten hanterbarhet som handlar om att man upplever att man har de resurser som krävs för att hantera olika situationer som man ställs inför. 63 Att ha vänner som stöttar en och bryr sig om 57 Claezon (2004) 58 Antonovsky (1991) 59 Vinnerljung et al (2001) 60 Ibid. 61 Claezon (2005) 62 Antonovsky (1991) 63 Ibid. 15

en tror vi gör omvärlden mer hanterbar eftersom man då har resurser i sin omgivning som man kan ta hjälp av vid motgångar. Studier pekar på att barn/ungdomar som växer upp i så kallade problemmiljöer löper en större risk för ett eventuellt sammanbrott i vårdmiljön. 64 Vi menar att det kan ligga någonting i detta eftersom många biologiska familjer kanske har fullt upp med att klara av vardagen som den är och därför inte kan fungera som ett stöd för sitt barn som är placerat. Detta kopplar vi till empowerment där man menar att det är viktigt att även involvera familj och nätverk i arbetet med den placerade ungdomen. 65 4.3.4 Faktorer med särskild relevans utifrån vår studies syfte och frågeställning Faktorer som har större betydelse för att utfallet av en placering ska bli positivt, det vill säga att risken för sammanbrott minskar. Ju bättre relation med socialarbetare desto mer motiverad är ungdomen till vården. En bra dialog mellan ungdomen och socialsekreteraren lägger grunden för en ökad förståelse hos ungdomen vilket ökar motivationen. Ju fler socialsekreterare som är inblandade i ungdomens vårdhistoria desto större blir risken för sammanbrott eftersom ungdomen får en känsla av att inte kunna påverka sin situation. Ju fler sammanbrott vid tidigare placeringar desto starkare rotade strategier och därmed svårare att förändra det beteende som ligger till grund för strategierna. Ju fler egna resurser i form av social kompetens, förmåga till anpassning, självkänsla, intelligens desto bättre kan ungdomen möta motgångar och förändra de strategier den använder sig av. Ju mer positiv bekräftelse ungdomen får och har fått i skolan och genom fritidsintressen, desto större motivation och därigenom framtidstro har ungdomen. Ju mer starkare och stöttande nätverk i form av familj och vänner desto större förmåga att hantera jobbiga situationer och använda sig av rätt strategier desto större känsla av sammanhang. Detta gäller även förmåga att prata om sina erfarenheter med sitt nätverk vilket medför mindre risk för sammanbrott eftersom ungdomen då känner ett stöd i sin omgivning och då kan hantera olika typer av stressorer bättre. 4.4 Teorikritik Den tidigare forskning som vi valt att ta med i vår teoretiska referensram baseras på både familjehemsvård och institutionsvård vilket kan innebära minskad trovärdighet eftersom vi enbart undersöker institutionsvård i vår studie. Eftersom vi valt att titta närmare på vissa bakgrundsfaktorer men inte alla de som tas upp i den tidigare forskningen finns en möjlighet vara att vi varit för styrda av bakgrundsfaktorerna i vår teori. Vidare refereras ofta till undersökningar som gjorts för många år sedan vilket kan innebära att resultatet av de studierna inte är så aktuella idag. Många av de studier som tas upp är gjorda utomlands vilket innebär att deras resultat kan vara svårapplicerbara på det svenska sociala vårdsystemet. Den kritik som kan framföras mot Antonovskys teori om KASAM är att det kan skilja sig åt avsevärt vad som är innebörden av ett starkt KASAM mellan olika kulturer. Det som ses som en resurs i vår kultur behöver inte göra det i andra kulturer. När det gäller resilience tar denna teori inte upp att olika faktorer kan samverka för att öka en persons motståndskraft. Ibland kan det vara svårt att särskilja vad som haft störst betydelse för en persons utveckling av 64 Vinnerljung et al (2001) 65 Claezon (2004) 16

motståndskraft, omgivningen eller vad som kan härledas till personen själv. Ungefär samma kritik kan riktas mot teorier om coping då det kan vara svårt att se hur dessa tar sig uttryck i praktiken. 17

5. Empiri 5.1 Val av redovisning av empiri Redovisningen av intervjuerna med socialsekreterarna kommer att ske för varje enskild ungdom i följande ordning, Sandra, Anders, Roland och Nils. Varje enskild ungdom presenteras först i en kort sammanfattning om deras bakgrund. Sedan följer redovisning av intervjun som vi kodat i olika bakgrundskategorier. Dessa kommer att redovisas i följande ordning för varje ungdom: vårdplanens syfte, relation med socialsekreterare och delaktighet vid val av behandlingshem, familj och nätverk, skolan och fritidsintressen, resurser och brister och slutligen vårdplan. Denna del av empirin kallas redovisning av intervju. Efter varje redovisning av intervju följer ett avsnitt där intervjun speglas mot den teoretiska referensramen. Denna del av empirin kallas spegling av intervjun i förhållande till den teoretiska referensramen. Varje spegling är indelad i följande kategorier: det sociala arbetet och socialsekreterarna, ungdomen och ungdomens vårdhistoria, familj och nätverk, skolan och fritidsintressen, resurser och brister, utformning av vårdplan och slutligen en sammanfattning av speglingen. 5.2 Redovisning av intervju med Sandras socialsekreterare Bakgrund Sandra aktualiserades på socialtjänsten då det uppdagats att hon rökte hasch. Hon skrevs då in i öppenvården men detta fungerade inte då hon återföll i missbruket med jämna mellanrum och började med tyngre droger såsom heroin. Detta resulterade bland annat i överdoser och rättegångar och det beslutades i samråd mellan Sandra och socialtjänsten att hon skulle placeras på ett behandlingshem. Sandra är i dagsläget inte kvar på behandlingshemmet utan befinner sig i en utslussperiod med studier vid en folkhögskola. Vårdplanens syfte Att grundlägga en varaktig drogfrihet samt att motivera att vägleda Sandra att återuppta och utveckla andra intressen och sidor av sig själv som kan främja hennes nuvarande livssituation och framtid. Behandlingshemmet får i uppdrag att under tiden Sandra är placerad att arbeta med: Sandras motivation att avstå från droger, att stärka Sandras självbild och självkänsla, god struktur och goda rutiner i syfte att klara den dagliga tillvaron efter behandlingstiden, fysisk träning samt planering kring utsluss i dialog med socialtjänst och familj. Relation med socialsekreterare och delaktighet vid val av behandlingshem Sandras familj och då framförallt hennes mamma har varit delaktig och haft insyn i processen som rör Sandra. Mamman och den ansvarige socialsekreteraren har haft bra kontakt och har med jämna mellanrum suttit ned och pratat om vad som händer i planeringen rörande Sandra. Det framkom även att socialsekreteraren och Sandra haft en bra kontakt och har kunnat resonera sig fram till olika lösningar när det gäller förslag på vård/behandlingshem. Vidare framkom att det inte varit många socialsekreterare inblandade i Sandras ärende. I intervjun framkom att Sandra fått vara delaktig i processen vid val av behandlingshem. Man hade först ett förslag från socialtjänstens sida angående ett specifikt behandlingshem men då Sandra inte tilltalades av deras pedagogik lyssnade den ansvarige socialsekreteraren på henne och i samråd kom man överens om ett annat behandlingshem som tilltalade Sandra mer. 18