Utvärdering

Relevanta dokument
Stockholm Till de organisationer som undertecknat beslutet om samverkan

Regionernas Europa och vad händer i regionfrågan i Norden? Kent Johansson

Tema: Digitalisering - Underlag till ERUF 2020+

Guide fö r natiönell uppfö ljning av pröjektverksamhet med finansiering av anslag 1:1, Regiönala tillva xta tga rder

Vä lkommen till skolä, fritids och fo rskolä i Kumlä Kommun

Tillväxtverkets budgetunderlag

ENERGISTRATEGI Region Skåne Energi fö r uppvä rmning, kylä öch drift äv vä rä fästigheter öch verksämheternä i dessä.

15.00 Samling på Varbergs stadshotell, Kungsgatan 24 för gemensam promenad till Energi- och Miljöcentrum, Otto Torells Gata 18E

tala är silver dela är guld

Uppföljning med fokus på resultat

KARTLÄGGNING. 1.2 Finns det en integrationsstrategi i ert arbete mot denna ma lgrupp?

Remissvar slutbetänkande landsbygdskommittén SOU 2017:1 (Ert Dnr N2017/00222/HL)

LSS-omsorgen. Det här kän du som här funktionsnedsättning fä hjälp med

Framtidens Arbetsförmedling

KARTLÄGGNING. 1.1 Finns kartla ggning, statistik om nyanla nda akademiker inom ramen fo r etableringsreformen? Hur ma nga stannar i regionen?

Uppföljning med fokus på resultat

Nytt nationellt uppföljningssystem för projektverksamhet finansierad av anslag 1:1

Hur gör man en bra upphandling av IT-drift? OutsourcingGuiden

Finansiering, subvention och prissättning av läkemedel

Checklista som kan anva ndas för att komma igång med DigiExam och allma nna rekommendationer fo r att lyckas med provtillfa llet.

Integritetspolicy. Org nr: Ventus Norden Växel: Integritetspolicy Sverige

Syftet med rutinen. Ansvarsfördelning. Flödesschema rutin för revisionshantering

Junior- och ungdomsta vlingar

Förslag till föredragningslista Direktion

SMÅ & MEDELSTORA FÖRETAG

Läget i följeforskningen, översyn av utvärderingsplanen?

Tillväxtverkets verksamhetsplan 2018

8.1 Internrevisionens arbetsordning 2019

Minnesanteckningar för dialog på Tjänstemannanivå, Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft, 10 februari 2017

Tillväxtverkets mångfaldsredovisning 2017

Följeforskning i de regionala strukturfondsprogrammen. Göran Brulin, kvalificerad analytiker Tillväxtverket Adj professor Linköpings universitet

Innovationsupphandling

Grunduppgifter, Verksamhetsformer som omfattas av planen: Fo rskoleverksamhet. Ansvariga fo r planen: Samtliga pedagoger pa Jo rlanda fo rskola

La ttla st sammanfattning

Hä r kömmer lite införmätiön öm väd söm hä nder i fö reningen just nu öch främö ver.

Trygghetsplan för Ekeby förskola

Datum Version 1.0. Diarienummer Ä EU2020+ Slutrapport (43)

Instruktion fo r å tkomst till Tillvå xtverkets webbkontor o ver internet

Frågor att fundera på i ditt hållbarhetsarbete

Trygghetsplan för Borgens förskola. Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Bebyggelse. Översiktsplan Kumla kommun 2040

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

GRI-Index fo r Clas Ohlsons ha llbarhetsrapport 2015/16

Tillväxtverkets verksamhetsplan

Utveckling av de regionala företagsstöden avseende jämställdhet, integration och miljö, inklusive klimat

Sammanfattning inkomna särskilda uppdrag 2016

Inledning... 3 Resultatredovisning... 3

Kommunikationer. Översiktsplan Kumla kommun 2040

Trygghetsplan för Hällabrottets förskola

Innehåll. Monika Kva l Therese Wallqvister Utkast

KVARTALSRAPPORT ETT

Tillväxtverkets verksamhetsplan 2017

Trygghetsplan för Blåhusets förskola

Sammanfattning inkomna särskilda uppdrag

Bilaga 1. Indikatorer för att följa Tillväxtverkets verksamhet och verksamhetsplan

Tillväxtverkets budgetunderlag

FRAMTIDEN A R REDAN HA R

Trygghetsplan för Matildelunds förskola

Välkommen. Till Aktivitetscenter Kvarngården

Utbildningsplan för utbildning av speciallärare med specialisering mot utvecklingsstörning. Ingår i Lärarlyftet II.

ROBERT FRIMAN INT. AB

Tillväxtverkets interna regler (2017:6) om bevarande av elektroniska handlingar

ETT STARKT VARUMÄRKE BYGGS INIFRÅN...

Trygghetsplan för Solgläntans förskola. Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Årsredovisning Att skriva i årsredovisningen... 3 Riktlinjer för språket... 4 Ordning och reda... 4 Tidsplan... 5

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 JANUARI 31 DECEMBER 2013

Åtgärder för att motverka ett value gap. En ny syn på mellanhänders rättsliga ställning? Daniel Westman

Grunduppgifter. Hallerna Skolas plan mot diskriminering och kra nkande behandling

Integritets Policy -GDPR

Personuppgifter m.m. i skolan

DIA S1. IAB Sverige Certifiering av Onlinesäljare Digital Audio

VERKSAMHETSBERÄTTELSE Verksamhetsbera ttelse fö r GF Kröppskultur mellan öch

Trygghetsplan för Solhagas förskola

Datum Kursens bena mning: Fortsa ttningskurs i ledarskap under pa frestande fo rha llanden

Sammanfattning delegeringsförteckningen

Tillväxtverkets interna regler (2018:3) om representation, gåvor och vissa personalvårdsförmåner.

Remissvar angående EU-kommissionens förslag COM(2018) , 382, 390 och (Ert Dnr N RTS)

POLITICES KANDIDATPROGRAMMET

Minnesanteckningar för dialog på politikernivå, Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft, 24 februari 2017

Arbetsordning för Tillväxtverket

Innehåll. Minnesanteckningar Bilaga 1

Va xjö Islamiska Skolas plan mot diskriminering och kra nkande behandling för skola och fritidshem

Flernivåstyre i Västerbotten. Aurora Pelli aurora.pelli@regionvasterbotten.se

1 3F 0 1rre kvinnliga f 0 2retagare vill v 0 1xa

Våga vara hemma. Det handlar om att adressera hela ekosystemet. Illustration: Rebecka Elfast

TILL ALLA FÖRÄLDRAR I SVEDALA IF

Handlingsplan för samverkan och stärkande av arbetsintegrerande sociala företag i Gävleborg.

TILL ALLA FÖRÄLDRAR I SVEDALA IF. Svedala IF Din roll som förälder

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 31 MARS 2015

EKONOMISK PLAN FÖR LERUMS KONSTÅKNINGSKLUBB

GRI-Index fo r Clas Ohlsons årsredovisningen 2016/2017

Problematiska gemensamhetsanläggningar mm mm

GENOMFÖ RANDEBESKRIVNING

Självständigt arbete på grundnivå

Protokoll. Utbildningsnä mnden

ANTAL OMKOMNA TILL FÖLJD AV DRUNKNING UNDER 2016

Utbildningsplan för utbildning av speciallärare med specialisering mot utvecklingsstörning. Ingår i Lärarlyftet II.

Vilka roller och funktioner a r viktiga fo r er?

3. Behandling av personuppgifter Företagens hantering av personuppgifter beskrivs nedan baserat pa din relation till företagen.

MALL FÖR YTTRANDE ÖVER FÖRSLAG TILL NY RENHÅLLNINGSORDNING FÖR LAHOLMS KOMMUN 2019 DEL 1 AVFALLSPLAN MED MÅL OCH ÅTGÄRDER

Transkript:

Utvärdering 2007-2013 Sammanfattning av slutsatser och rekommendationer Fokus i utvä rderingsärbetet under perioden 2007-2013 händlär om ätt frä mjä lä rände och bidrä till ett effektivt genomfo rände äv progräm och projekt. De rekommendätioner som gävs äv fo ljeforskärnä syftäde i enlighet med dettä huvudsäkligen till ätt underlä ttä genomfo rändet. Det konkretä sto d i genomfo rändet som utvä rderingen bidrägit med, sä rskilt pä projektnivä, ä r svä rt ätt summerä i efterhänd. Resultätet äv den processto djände funktionen dokumenterädes inte pä ett systemätiskt sä tt, men indikätionen frä n exempelvis uppfo ljningen äv projektutvä rderingen ä r ätt den här värit betydände. 1 Ett exempel pä hur progrämutvä rderingen pä verkär genomfo rändet kän hä mtäs frä n utvä rderingen äv genomfo rändeorgänisätionen. Info r perioden 2007-2013 häde NUTEK tägit o ver rollen som fo rvältände myndighet frä n Lä nsstyrelsernä. Det bidrog till ätt det initiält fänns otydlighet och brister i rutiner ävseende rollfo rdelning i genomfo rändesystemet, främfo rällt mellän Fo rvältände myndighet och Strukturfondspärtnerskäpen. Utvä rderingen äv genomfo rändeorgänisätionen kom ätt fä en betydände roll i ätt fo rbä tträ diälogen och bidrä till o käd effektivitet i genomfo rändet genom ätt o kä tydligheten och tränspärensen vid prioritering äv projekt sämt bidrä till o käd sämsyn. Utvä rderingen bidrog ä ven till ätt utvecklä former fo r kommunikätion med projektä gäre, o käde fokus pä lä rände och spridning äv resultät sämt fo renkling och utveckling äv uppfo ljning och indikätorer. 2 Ett ännät exempel pä hur fo ljeforskningen bidrog till o käd effektivitet i genomfo rändet ä r utvä rderingen äv de elvä regionälä riskkäpitälfondernä. Fo ljeforskningen vär hä r pä ett tidigt städium instrumentell i ätt fo rtydligä insätsens interventionslogik, fo rbä tträ uppfo ljningssystemet och ä städkommä en lä rände diälog mellän de olikä nivä ernä i genomfo rändesystemet. 3 Den hä r typen äv utvä rderingsresultät ä terges inte älltid i utvä rderingsräpporter. Fokus ligger dä r oftäst pä bedo mningär och änälyser äv konkretä problem och hinder som pä trä ffäs i genomfo rändet. I ändrä fäll ä r utgä ngspunkten fo r rekommendätionernä de äntägänden som ä r inbyggdä i progrämmens och projektens fo rä ndringsteori om vilkä sätsningär som ä r brä i fo rhä llände till ängivnä mä l. I nä grä fäll hä utvä rderärnä bidrägit med egnä teorier kring vilkä fäktorer som ä r vä sentligä fo r ett främgä ngsrikt genomfo rände, bäserät pä forskning eller tidigäre erfärenheter. Fo ljände 11 punkter ä r en sämmänfättning äv utvä rderingärnäs slutsätser och rekommendätioner, bä de pä generell nivä och kopplät till specifikä temän. 1 Vad kan vi lära genom projektföljeforskningen? En första syntetiserande lägesrapport av hur projektföljeforskningen i de regionala strukturfondsprogrammen fungerar. Rapport 0079. 2 Rä tt lo sning fo r rä tt problem. Räpport 2 frä n utvä rderingen äv genomfo rändeorgänisätionen fo r de regionälä strukturfondsprogrämmen och det nätionellä sociälfondsprogrämmet. Tillvä xtverket Info 0310. Bä ttre kvälitet i projekt och progräm. Räpport 3 frä n utvä rderingen äv genomfo rändeorgänisätionen fo r de regionälä strukturfondsprogrämmen och det nätionellä sociälfondsprogrämmet. Tillvä xtverket Info 0202. 3 Hälvtidsutvä rdering äv regionälä riskkäpitälfonder. Implementering och lä rdomär. Tillvä xtverket Räpport 0108. Sida 1(7)

1. Stärk kopplingen mellan Regionalfonden och den nationella politiken I sin sluträpport lyfte utvä rderärnä äv genomfo rändeorgänisätionen ätt Regionälfonden i älltfo r stor utsträ ckning genomfo rdes som ett sepärät spä r och ätt fondens insätser i ho gre utsträ ckning borde bidrä till ett lä rände som kän nyttjäs inom bero rdä nätionellä politikomrä den i syfte ätt skäpä en mer kunskäpsdriven regionäl tillvä xtpolitik. Regionälfonden borde ses som ett tillskott som mo jliggo r ätt pro vä och utvecklä nyä metoder och modeller som sedän kän info räs och spridäs i den nätionellä politiken. 4 Slutsätsen stä rks äv den effektstudie som Tillvä xtverket publiceräde 2012. Dä r konstäteräs ätt en märkänt ändel äv de tillgä ngligä nätionellä medlen fo r regionäl utveckling änvä nds som medfinänsiering till de regionälä strukturfondsprogrämmen. Det leder till ätt progrämmen blir styrände fo r vilkä insätser som genomfo rs i regionernä. Effektstudien konstäterär ä ven ätt progrämmens inriktning här smälnäts in och koncentreräts jä mfo rt med tidigäre progrämperiod. Insätsernä fokuserär mer pä stärkä bränscher och styrkeomrä den i regionernä. Fo r ätt verkligen bidrä till den nätionellä politiken bo r dock progrämmen se utänfo r sitt progrämomrä de och tillvärätä synergier med ändrä regioners sätsningär. Frä nväron äv ett sä dänt perspektiv go r ätt progrämmen utvecklär bränscher och kunskäpsomrä den som o verläppär värändrä. 5 2. Det saknas ett fungerande system för lärande Utvä rderingen äv genomfo rändeorgänisätionen konstäteräde ätt ämbitionsnivä n väd gä ller lä rände och utvä rdering här ho jts betydligt jä mfo rt med tidigäre progrämperiod i och med sätsningen pä fo ljeforskning. Men den pekäde ä ven pä brister i ä terfo ringen äv resultät frä n projekten och lyfte främ behovet äv bä ttre rutiner fo r ä terfo ring och mottägände äv utvä rderingsresultät sämt tydligäre riktlinjer och kräv fo r projektutvä rdering. Projekt initieräs, prioriteräs och drivs fortfärände i älltfo r ho g utsträ ckning utän ätt genereräde kunskäper änvä nds. 6 Slutsätsernä stä rkts äv Tillvä xtänälys, som bä de i en sä rskild räpport som händläde om hur lä rändet i den regionälä tillvä xtpolitiken kän stä rkäs och i utvä rderingen äv strukturfondsprogrämmen, lyfter just behovet äv ett fungerände lä rsystem kopplät till genomfo rändet äv strukturfondsprogrämmen. 7 3. Brister i uppföljningssystemet försvårar utvärdering av resultat Den initiälä tänken om ätt fo ljeforskningen skulle fokuserä pä genomfo rändet och ätt kortsiktigä resultät skulle dokumenteräs i uppfo ljningssystemet visäde sig problemätisk redän tidigt i progrämperioden. Flerä äv utvä rderingärnä pekär pä ätt bristernä ä r storä i EU:s uppfo ljnings- och indikätorsystem. Reliäbiliteten ä r mä ngä gä nger lä g och indikätorernäs väliditet ä r bristände. Do dviktsproblemätik och renä logiskä fel i indikätors- och uppfo ljningssystemen go r ätt det blir svä rt ätt sä gä om dessä verkligen hjä lper till ätt styrä mot de o vergripände mä len. Det kän till och med finnäs en risk ätt indikätorernä motverkär ett resurseffektivt genomfo rände genom ätt styrä insätsernä 4 På väg mot smidiga, smarta och slagkraftiga program. Slutrapport från utvärderingen av genomförandeorganisationen för strukturfonderna 2007-2014. Info 0237. 5 Hållbar strukturförändring för regional konkurrens- och innovationskraft. Effektutvärdering av de regionala strukturfondsprogrammens bidrag till strukturförändring. rapport 0147. 6 På väg mot smidiga, smarta och slagkraftiga program. Slutrapport från utvärderingen av genomförandeorganisationen för strukturfonderna 2007-2014. Info 0237. 7 Att utvecklä regionernä lä rände, Tillvä xtänälys räpport 2013:02, Utvä rdering äv regionälä strukturfondsprogräm, Tillvä xtänälys 2016 Sida 2(7)

fel i fo rhä llände till de o vergripände mä len om o käd regionäl konkurrenskräft. 8 Bristernä i uppfo ljningssystemet ä r ocksä nä got som Tillvä xtänälys lyfter främ i sin utvä rdering. De poä ngterär sä rskilt behovet äv ätt stä rkä kväliteten och relevänsen i progrämmens kä rnindikätorer. 9 4. Lägg större vikt vid att rigga projekten rätt från början I den uppfo ljning som gjordes äv projektfo ljeforskningen främkom ätt mä lstruktur och projektlogik i mä ngä projekt beho vde fo rbä tträs; projektävgrä nsning mot ordinärie verksämhet beho ver tydliggo räs; mändät-, roll- och änsvärsfo rdelning i storä projekt beho ver tydliggo räs sämt info rändet äv ett mer äktivt ä gärskäp. 10 I progrämfo ljeforskningen konstäterädes ocksä ätt initiering, prioritering och genomfo rände äv projekt inte go rs i tillrä cklig utsträ ckning utifrä n uppärbetäde kunskäper och erfärenheter. Genomfo rändet prä gläs i fo r stor utsträ ckning äv äd hoc häntering och änvä ndning äv tyst kunskäp, mindre äv systemätisk pro vning äv projekten mot vä lgrundäde bedo mningär äv releväns och genomfo rbärhet. Redän frä n bo rjän bo r män lä ggä vikt vid ätt projekten käräktä riseräs äv äktivt ä gärskäp, sämverkän och utvecklingsinriktät lä rände om genomfo rändet äv de regionälä strukturfondsprogrämmen verkligen skä bidrä till regionäl konkurrenskräft. 11 5. Öka det privata näringslivets delaktighet i genomförandet Utvä rderingärnä frä n sä vä l tidigäre progrämperioder som fo r perioden 2007-2013 konstäterär ätt strukturfondsgenomfo rändet inte uppnä tt fo rvä ntningärnä om nä ringslivets och fo retägens medverkän. Det händlär bä de om ädministrätivä svä righeter och ä ngslighet kring exempelvis stätsto dregler som go r genomfo rändet ono digt krä ngligt. 12 En ho gre gräd äv nä ringslivssämverkän ä r en no dvä ndighet fo r ätt strukturfondsprojekten skä genererä lä ngsiktig ekonomisk tillvä xt. A ven om det finns exempel pä främgä ngsrikt sämärbete med nä ringslivet kän inte den nätionellä strätegins fo rvä ntningär om nä ringslivets medverkän sä gäs hä infriäts. Pä styrände nivä häde det exempelvis värit o nskvä rt ätt representänter frä n nä ringslivet i o käd utsträ ckning häde engägeräde sig i de regionälä strukturfondspärtnerskäpen och i Ö verväkningskommitte ernä. 13 6. Behov av fortsatt arbetet med horisontella kriterier De horisontellä kriteriernä här inte änvä nts som medel ätt frä mjä tillvä xt i regionernä trots ätt det värit ävsikten. Dä remot här de änvä nts fo r ätt motverkä diskriminering och frä mjä likä mo jligheter. Det horisontellä kriteriet miljo mä ssigt hä llbär utveckling här fä tt ett mer positivt genomsläg. En sto rre fo rstä else fo r kriteriernäs betydelse fo r tillvä xt 8 En syntes av följeforskningen i de regionala strukturfondsprogrammen. 23 slutsatser.. Rapport 0129. 9 Utvä rdering äv regionälä strukturfondsprogräm, Tillvä xtänälys 2016 10 Vad kan vi lära genom projektföljeforskningen? En första syntetiserande lägesrapport av hur projektföljeforskningen i de regionala strukturfondsprogrammen fungerar. Rapport 0079. 11 En syntes av följeforskningen i de regionala strukturfondsprogrammen. 23 slutsatser.. Rapport 0129. 12 En syntes av följeforskningen i de regionala strukturfondsprogrammen. 23 slutsatser.. Rapport 0129. 13 Bergquist, Ann-Kristin, Klärä Arnberg, Liselotte Eriksson och Jän Öttosson 2009: Nä ringslivssämverkän som fo rutsä ttning fo r lä rände och innovätion? En studie äv strukturfondsprojekt i Lennärt Svensson, Go rän Brulin, Sven Jänsson och Kärin Sjo berg red. Lärande utvärdering genom följeforskning. Lund: Studentlitterätur. Sida 3(7)

och konkurrenskräft skulle kunnä uppnä s genom en sto rre sämordning mellän fler myndigheter och fler sto dformer och insätser fo r o käde synergier koppläde till de regionälä strukturfondsprogrämmens genomfo rände. 14 Rekommendationen inför kommande program är därmed att utveckla analyser av och vägledning för bedömning av insatser rörande de horisontella målen så att de i större utsträckning kan medverka till hållbar tillväxt och konkurrenskraft i näringslivet. Det krävs också en ökad förståelse och en tydligare förväntan om vad kriterierna ska bidra med bland de ansvariga och prioriterande funktionerna i programmen.. 15 7. Slutsatser från utvärdering av satsningar på innovativa miljöer En stor del äv insätsernä under progrämperioden 2007-2013 gick till ätt sto djä insätser fo r forskning och innovätion. Utvä rderingärnä visär ä ven ätt progrämmen speläde en betydände roll i ätt vidgä sämärbetet mellän forskning och nä ringsliv till ätt inte bärä bäseräs pä vetenskäplig kunskäp och forskningsresultät utän pä ide er som kän kommersiäliseräs och fällä ut som reellä innovätioner. Regionälfonden här dä rmed bidrägit till värdägligä innovätioner, mä ngä gä nger i träditionellä storfo retäg och i sämärbete med forskning och universitet. 16 A ven Tillvä xtänälys pekär pä o käd kunskäp och utveckläde sämärbeten som ett tydligt resultät äv progrämmen. I sin studie äv storä strätegiskä projekt inom omrä det Innovätivä miljo er konstäterär de ätt det finns ett brä fokus i projekten o verläg och ätt de ligger i linje med teoriernä om väd som skä pä verkäs och hur de skä ledä till regionäl utveckling. Projekten här pä mä ngä sä tt fullgjort sinä ä tägänden utifrä n de inpläneräde äktiviteternä, och äktivitetsmä len ä r pä sä sä tt uppnä ddä. 17 Vidäre pekär utvä rderingärnä pä ätt Regionälfonden här utgjort en drivände kräft i utvecklingen äv mer entrepreno riellä universitet, främfo rällt i Sveriges mer glesbefolkäde regioner. Det skulle kunnä bli en äv de sto rstä och mest lä ngsiktigä effekternä äv progrämperioden. Uppbyggnäd äv regionälä innovätionssystem tär dock tid. Män bo r inte hä älltfo r oreälistiskä fo rvä ntningär äv snäbbä resultät under projekttiden. 18 Sämtidigt pekär fo ljeforskningen pä ätt projekten här värit fo r forskningsinriktäde och inte lägt tillrä ckligt stor vikt vid sämärbete fo r ätt sto djä de sistä stegen i innovätionsprocessen. Progrämmen mä ste bli mer behovsorienteräde och svärä pä de specifikä behoven hos nä ringslivet och hos fo retäg i betydligt ho gre gräd. 19 Dettä ä r nä got som ä ven Tillvä xtänälys uppmä rksämmär i sin utvä rdering äv storä strätegiskä projekt inom omrä det. De ser skillnäd mellän projektens genomfo rände och projektens mä l ätt skäpä nä ringslivsresultät. Slutsätsen ä r ätt projekten vet vilkä fo rutsä ttningär som skä skäpäs och vilkä äkto rer som bo r värä med, men det här värit svä rt ätt skäpä den dynämik som utvecklingsmiljo ernä beho ver fo r ätt utvecklä nä ringslivet. 20 14 Hur jobbar vi med jämställdhet, integration, hållbar utveckling och innovation? Lärande utvärdering i regionalfondsprojekt. Info 0109. 15 En syntes av följeforskningen i de regionala strukturfondsprogrammen. 23 slutsatser.. Rapport 0129. 16 Little pieces of ä lärge puzzle. Sustäinäble chänge through eväluätion impäct. Tillvä xtverket. Räpport 0122. 17 Utvä rdering äv regionälfondsprogrämmen, Tillvä xtänälys 2016. (Kommände) 18 En syntes äv fo ljeforskningen i de regionälä strukturfondsprogrämmen. 23 slutsätser. Tillvä xtverket. Räpport 0129 19 Little pieces of ä lärge puzzle. Sustäinäble chänge through eväluätion impäct. Tillvä xtverket. Räpport 0122. Utvä rdering äv regionälfondsprogrämmen, Tillvä xtänälys 20 Utvä rdering äv regionälfondsprogrämmen, Tillvä xtänälys 2016. (Kommände) Sida 4(7)

8. Slutsatser från utvärdering av entreprenörskapsprojekt Insätsernä inom omrä det entrepreno rskäp uppvisär betydände väriätion i inriktning. Nä grä vänligt fo rekommände insätser händlär om rä dgivning till fo retäg och inkubätorer. I sin studie äv storä strätegiskä projekt inom dessä omrä den konstäterär Tillvä xtänälys ätt dom, pä sämmä sä tt som inom omrä det innovätivä miljo er, här ett brä fokus som ligger i linje med teoriernä om väd som skä pä verkäs och hur de skä ledä till regionäl utveckling. Projekten här ä ven genomfo rt de insätser som pläneräts. Resultätet fo refäller dock värierä. 21 Tillvä xtänälys hittär sto d fo r tänken om ätt rä dgivningsinsätsernä här värit till gägn fo r fo retägäre som velät stärtä upp en ny verksämhet, och mer ä n 70 procent äv de mä lgrupper som tillfrä gäts änser ätt rä dgivningen värit brä eller mycket brä. Män här ocksä oftä lyckäts bä ttre ä n de ursprungligä mä lsä ttningärnä med projekten, i bemä rkelsen coächät fler nyä fo retägäre ä n väd män fo resätt sig go rä. Den hä r typen äv insäts blir sä rskilt viktig nä r det inte finns sä mä ngä ändrä älternätiv tillgä ngligä i merä periferä omrä den. 22 Bäserät pä den temätiskä utvä rderingen och synteser äv projektutvä rderingen konstäteräs i syntesräpporten ätt entrepreno rskäpsprojekten tenderär värä fo r bredä och de entrepreno rskäpsprojekt som drivs integrerät med innovätionsprojekt ä r mer främgä ngsrikä. 23 A ven i effektstudien lyfter utvä rderärnä ätt sätsningärnä pä entrepreno rskäp borde hä en mer strätegisk inriktning. Flertälet progräm här ävsikt ätt utvecklä entrepreno rskäpskulturen och fo retägsklimätet sämt o kä äntälet nyä fo retäg. I relätionen mellän dessä mä lsä ttningär hä insätser fo r ätt o kä nyfo retägändet värit mest främträ dände. Sätsningär pä nyfo retägände kän hä strukturfo rä ndrände pä verkän genom ätt ho jä äntälet fo retägsstärter hos bländ ändrä underrepresenteräde grupper i fo retägärstätistiken. Dä remot här fä insätser fo r ätt o kä tillvä xttäkten i fo retäg med potentiäl ätt vä xä genomfo rts, trots ätt gäsellfo retägen idäg ä r de som skäpär flest nyä ärbetstillfä llen. 24 Ett flertäl projekt inom omrä det entrepreno rskäp här häft fokus pä kultur och idrott. Utvä rderingärnä pekär hä r pä ätt det beho vs tydligäre kräv pä hur dessä skä nä mä len väd gä ller entrepreno rskäp, ätträktivitet och jobbskäpände. Ho gre kräv bo r stä lläs pä pläner, äktiviteter och sämärbeten som verkligen leder mot mä let om o käd regionäl konkurrenskräft. 25 9. Slutsatser från utvärdering av stadsutveckling Mellän 2011 till 2013 gjordes en specifik utvä rdering äv insätser i storstädsomrä den som prä gläs äv utänfo rskäp. Resultätet visäde bländ ännät ätt det skett en fo rskjutning frä n problemorienteräd till mer mo jlighetsorienteräde insätser. Fo rä ndringen tolkäs positivt eftersom den leder bort frä n stigmätisering och mot ätt tä tillvärä mä nniskors egnä resurser, fo rmä gor, kompetenser och engägemäng i syfte ätt skäpä en ekonomisk utveckling som bidrär till ätt brytä segregätion och utänfo rskäp. Sämtidigt visär 21 Utvä rdering äv regionälfondsprogrämmen, Tillvä xtänälys 2016. (Kommände) 22 Utvä rdering äv regionälfondsprogrämmen, Tillvä xtänälys 2016. (Kommände) 23 En syntes av följeforskningen i de regionala strukturfondsprogrammen. 23 slutsatser.. Rapport 0129. 24 Potentialer för tillväxt och sammanhållning. En studie av storstadsinsatserna inom regionalfondsprogrammen för Stockholm, Västsverige och Skåne-Blekinge. rapport 0152. 25 En syntes av följeforskningen i de regionala strukturfondsprogrammen. 23 slutsatser.. Rapport 0129. Sida 5(7)

utvä rderingen ätt sämbändet mellän tillvä xt och minskät utänfo rskäp bo r problemätiseräs. Tillvä xtärbetet bo r bäseräs pä behov och inte ensidigt händlä om ätt fä tillstä nd en snäbb vinstmäximering. Jä mstä lldhetsperspektivet bo r ä ven tydligäre integreräs i det tillvä xtärbete som bedrivs i utsättä städsomrä den liksom vä rdet äv konst och kultur.26i syntesräpporten lyftes ä ven ätt män i genomfo rändet äv storstädsinsätsernä missät ätt stimulerär sämverkän och erfärenhetsutbyte med ändrä storstä der i Sverige och internätionellt. 27 10. Slutsatser från utvärderingar transport och infrastruktur Under 2010 gjordes en temätisk utvä rdering äv Regionälfondens sätsningär pä infrästruktur. Den kom främ till ätt progrämmen i mä ngä fäll inneburit ett ävsevä rt tillskott till den ordinärie infrästrukturpläneringen och här resulterät i bestä ende nyttä fo r regioner, fo rbä tträt utnyttjände äv befintligä resurser sämt bidrägit till effektiväre lo sningär fo r kollektivträfik. Mer specifikt rekommenderädes ätt insätsernä inom infrästrukturomrä det som bero r tränsport frä mst pä sätsäs pä steg 1 och 2 i fyrstegsmodellen, dvs. innovätivä lo sningär som inte krä ver investeringär i broär och vä gär, hämnär och terminäler. Steg 1 och 2 händlär om insätser som minskär träfikefterfrä gän och fo rbä tträr utnyttjändet äv befintlig infrästruktur. Utrymmet fo r sä dänä lo sningär ä r begrä nsät i ordinärie plänering. Sätsningärnä pä IT-infrästruktur bo r dä rmed kombineräs med ä tgä rder fo r ätt dessä skä kommä i äffä rsmä ssig änvä ndning och bidrä till regionäl konkurrenskräft. 28 I effektstudien pä tälädes ätt sämmä logik gä ller investeringärnä i IT-infrästrukturen, som i fo rstä händ här värit äv typen hä rdä investeringär. Utbyggnäden äv nä ten här positivt pä verkät tillvä xtfo rutsä ttningärnä lokält i glesbygd. Men effekternä fo rtäs delvis äv ätt investeringär fo r änvä ndning äv nä ten här värit begrä nsäde liksom ätt utvecklä de fo retäg och privätpersoner som redän här tillgä ng till infrästrukturen. 29 11. Slutsatser från utvärdering av regionala riskkapitalfonder Fo ljeforskningen äv de elvä regionälä riskkäpitälfonder som implementerädes under progrämperioden gjordes gemensämt äv Tillvä xtverket och projektä gärnä. Utvä rderingen ä r dä rmed en kombineräd projekt- och progrämutvä rdering. Under 2015 levereräde fo ljeforskärnä sin sluträpport. I den konstäteräs ätt fondernä o verläg här fungerät vä l. De kom i en brä tid med tänke pä det ekonomiskä klimätet sä rskilt väd gä ller finänsiering till ungä, innovätivä, tillvä xtorienteräde fo retäg fänns det ett gäp ätt fyllä, och privätä medinvesteräre här värit positivä till det likviditetstillskottet som fondernäs verksämhet skäpäde i regionernä. Det finns tydligä indikätioner ätt fondernäs verksämhet här bidrägit till utveckling i de fo retäg som här fä tt investeringär, ätt fondernä här medverkät till en o käd fo rstä else fo r externt ä gärkäpitäl som finänsieringsform i regionernä och ätt privätä medinvesteräre här stä rkt sin kompetens genom sämärbete med fondernä. Sämtidigt pekär utvä rderingen pä ätt det i vissä regioner här funnits brist pä lä mpligä investeringsobjekt vilket gjort ätt fondernä investerät i fo retäg som inte fullt ut motsvärär den profil som vänligtvis kommer i frä gä 26 Potentiäler fo r tillvä xt och sämmänhä llning. En studie äv storstädsinsätsernä inom regionälfondsprogrämmen fo r Stockholm, Vä stsverige och Skä ne-blekinge. Tillvä xtverket räpport 0152. 27 En syntes äv fo ljeforskningen i de regionälä strukturfondsprogrämmen. 23 slutsätser. Tillvä xtverket. Räpport 0129. 28 EU:s regionälä utvecklingsfond som finänsiä r äv infrästruktur i Sverige. Tillvä xtverket Räpport 0113. 29 Hä llbär strukturfo rä ndring fo r regionäl konkurrens- och innovätionskräft. Effektutvä rdering äv de regionälä strukturfondsprogrämmens bidräg till strukturfo rä ndring. Tillvä xtverket räpport 0147. Sida 6(7)

fo r riskkäpitäl. Det här ä ven funnits viss otydlighet ävseende fondernäs o vergripände syfte och mä l. Det kän ä ven fä konsekvenser fo r fondernäs mo jlighet ätt levererä effekter pä lä ngre sikt. 30 Fo ljeforskningens slutsätser bekrä ftäs äv den resultätutvä rdering äv fondernä som Tillvä xtänälys genomfo rt. I den genomfo rdes ä ven en effektstudie som med hjä lp äv kväntitätivä metoder indikerär ätt fondernä här häft en positiv pä verkän pä portfo ljbolägens utveckling ä ven om det ä r fo r tidigt ätt mä tä resultäten. Tillvä xtänälys lyfter ä ven behovet äv ätt se fondernäs verksämhet i ett sto rre sämmänhäng och utvecklä metoder fo r ätt fä ngä fondernäs pä verkän pä den regionälä strukturen fo r riskfinänsiering. 31 Sammanfattning Regionälfondens insätser i de ä ttä regionälä strukturfondsprogrämmen här under perioden 2007-2013 sätt ävtryck inom flerä politikomrä den. Insätsernä här gett upphov till o kä kunskäp och mer sämverkän mellän äkädemi och nä ringsliv inom omrä det innovätivä miljo er, de här bidrägit till ätt skäpä fler fo retäg inom omrä det entrepreno rskäp och bidrägit till utveckling äv en regionäl struktur fo r riskfinänsiering genom ätt fo rse o ver 300 fo retäg i ällä delär äv Sverige med riskkäpitäl. Fonden här lä mnät ett betydände bidräg till regionernäs infrästrukturplänering och medverkät till en fo rskjutning frä n problemorienterät till mo jlighetfokuserät tillvä xtärbete i utsättä storstädsomrä den. Genom en ämbitio s sätsning pä fo ljeforskning och insätser fo r lä rände och kompetensutveckling här regionälfonden ä ven värit ledände i ätt utvecklä och stä rkä uppfo ljning och utvä rderingsärbetet inom den regionälä tillvä xtpolitiken. Utvä rderingärnä frä n progrämperioden pekär dock ä ven pä ett äntäl fo rbä ttringsomrä den. Insätsernä skulle bli ä nnu mer effektfullä om progrämmen och projekten lyckädes involverä nä ringslivets i sto rre utsträ ckning. De horisontellä kriteriernä fo r o käd jä mstä lldhet, mä ngfäld tillgä nglighet och miljo mä ssig hä llbärhet bo r integreräs bä ttre i genomfo rändet. Brister i uppfo ljningssystemet go r det svä rt ätt utvä rderä resultät och effekter, bä de pä kort och lä ng sikt. Slutligen beho ver systemet fo r lä rände och kunskäpsutveckling i det flernivä system som gemensämt änsvärär fo r genomfo rändet äv fondernä fortsätt utveckläs i syfte ätt skäpä en mer kunskäpsbäseräd regionäl tillvä xtpolitik. 30 Regionälä riskkäpitälfonder Slututvä rdering 2015, Tillvä xtverket räpport 0195 31 Effekter och erfärenheter slututvä rdering äv sätsningen med regionälä riskkäpitälfonder 2009-15, Tillvä xtänälys räpport 2016:03 Sida 7(7)